Swedish Transport Administration
Not a member yet
5449 research outputs found
Sort by
Robust utformning av trummor med fokus på vattennivåer
No full textTrummor är en av de mest kritiska delarna i väg- och järnvägsanläggningar som vid otillräcklig hydraulisk kapacitet kan ge upphov till såväl trafikstörningar som skador på Trafikverkets anläggningar och omgivande värden. Genom en riktad litteraturstudie utförd av SMHI på uppdrag av Trafikverket har kunskap inhämtats om krav, metoder och projekteringsverktyg från internationella aktörer vilka i efterföljande steg analyseras och utvärderas i förhållande till befintlig Trafikverksmetod. Syftet med projektet är att bidra till ökad robusthet i transportsystemet genom förbättrad dimensionering och utformning av trummor i dagens och framtida klimat. Förbättringen behöver ske i flera steg där det första steget utgörs av detta projekt. I föreliggande rapport sammanställs myndighetsinformation om trumdimensionering från Norge och USA för att ta lärdom från länder med ett mer utvecklat regelverk. Både i Norge och i USA har det pågått forskning gällande trumdimensionering för att undersöka olika typer av beräkningar, flödestillstånd, utformning på trummor, igensättning och mycket mer som ligger till grund för de regelverk som länderna använder i dag. Projektet har även inkluderat analyser där två dimensioneringsberäkningar av samma trumma jämförts (Bilaga A) och en analys där varierande indata modellerats (Bilaga B). Utöver det har en inmätningsinstruktion tagits fram baserat på de erfarenheter av inmätning i fält och dimensionering av vattennivåer som finns inom SMHI (Bilaga C). Vid sammanställandet av de amerikanska och norska råd- och kravdokumenten blir det tydligt att strömningsformen på vattnet i trumman spelar stor roll för trumdimensionering och benämns som inloppskontroll eller utloppskontroll beroende på om vattnets strömning är subkritisk eller superkritisk. Inloppskontroll har superkritiskt strömmande vatten och det som händer uppströms trumman och precis vid inloppet är det som spelar roll för vattennivån och vattenhastigheten i och omkring trumman. Trummans dimension kan minskas beroende på inloppets utformning när trumman anläggs med inloppskontroll vilket gör att mer vatten kan ledas igenom trumman. Då är dock trumman kanske inte lämplig som vattenfaunapassage på grund av högre vattenhastigheter i trumman vilket i sin tur kan leda till att fiskar inte orkar simma igenom trumman uppströms. Vid utloppskontroll är strömningen subkritisk och här spelar inloppets utformning inte lika stor roll då även det som sker i trumman påverkar vattennivån och vattenhastigheten i trumman. Här är det istället väldigt viktigt att kontrollera eventuella nedströms hinder eftersom det kan leda till att vattennivån nedströms trumman höjs och då även vattennivån i trumman. I dagsläget ger Trafikverket råd om att en cirkulär trumma bör vara max 85% fylld vid dimensionerande flöde, vilket då kan leda till att trumman underdimensioneras om nedströms hinder missas (Bilaga B). Under arbetets gång har det framkommit att bästa förutsättningar för trumdimensionering inkluderar inmätning i fält då parametrar såsom motstånd (råhet) i och omkring vattendraget, bottengeometri och möjliga hinder i vattendraget har betydelse för att få rätt dimension på trumman. Även vattendragets erosionsbenägenhet har betydelse när en trumma ska dimensioneras. Råd- och kravdokumenten från både Norge och USA lägger stor vikt vid att undersöka erosionsbenägenheten i vattendraget för att undvika igensättning, medans arbetet med erosionsbenägenhet inte är fullt så utvecklat i Sverige. Det norska kravdokumentet beskriver exempelvis hur igensättning ska inkluderas i dimensioneringsberäkningarna och den amerikanska vägledningen beskriver hur sediment ska samlas in i fält för att kunna avgöra vattendragets erosionsbenägenhet. Att undersöka erosionsbenägenhet är bland annat ett förslag till vidare arbete med förbättring av trumdimensionering i Sverige.Robust utformning av trummor med fokus på vattennivåe
TO-15 Stenungsund Bohusbanan: sammanfattning
No full textDatan från InSAR-Sverige har visat på en god täckning över infrastrukturen i Stenungsund samt Bohusbanan i stort. Undantag finns för den centrala sträckningen längs Bohusbanan där något glesare täckning syns för norrgående dataset. InSAR-analysen identifierar sättningar i Stenungsund och längs Bohusbanan. Sättningarna i Stenungsund har inte utsatts för djupare analys. För Bohusbanan finns två områden där sättningar sker, i den centrala delen av Stenungsund samt strax söder om Stenungsunds tätkärna. För den centrala delen av Bohusbanan uppvisas mildare sättningar på ca -5 mm/år och en glesare täckning av Norrgående dataset. Den södra sträckan uppvisar betydande sättningar på ca -12,5 mm/år för vissa delar och ett område av motorvägen är även påverkad. Här rekommenderas att ett en uppföljning sker där ett övervakningsprogram etableras.En utvärdering av den rikstäckande InSAR-tjänstens för infrastrukturförvaltar
Performance requirements for Swedish transport infrastructure : A pre-study of challenges and possibilities
No full textIn recent years, significant worldwide research has been conducted regarding the performance assessment of bridges and the concept of performance indicator has been introduced. However, there are still significant discrepancies in how these indicators are obtained and used. Simultaneously, it is desirable to achieve processes and methods that are direct, i.e. that measured values are directly compared with projected values over time. This Project concerns methods for verification of technical performance requirements. The feasibility study brought together interdisciplinary researchers, consultants, and entrepreneurs to gather knowledge, anchor the research agenda, and implement performance requirements. The project concludes that there is a need for a “Holistic multi-parameter verification/validation system” that relies on the knowledge gained in structural health monitoring research.Förstudie forskningsbehov och genomförande av funktionskrav för byggnadsverk i transportsektor
TRAST fördjupning Rätt fart i staden : Hastighetsnivåer i en attraktiv stad
No full textNär riksdag och regering beslutade om nya hastighetsgränser, och införde 10-steg mellan 30 och 120 km/tim, betonades bland annat att detta inte får bidra till ökad ”plottrighet” med alltför olika hastighetsgränser. Större krav kommer att ställas på beslutsunderlag, och varje hastighetsförändring måste vägas mot olika preciseringar av de transportpolitiska målen där funktionsmålet för tillgänglighet ska uppnås inom ramen för hänsynsmål. Rätt fart i staden är en handbok som stödjer arbetet med att anpassa trafiksystemet till stadens förutsättningar i stället för det omvända. Genom att bedöma hastighetsnivån inom olika delar av trafiknätet så som beskrivs i hand boken, kan de valda hastighetsgränserna medverka till att stadsrummet används på ett sätt som bättre stödjer stadens utveckling. Rätt fart i staden har samma utgångspunkt som Trafik för en attraktiv stad (TRAST), det vill säga att hastighetsgränserna ska vara väl avvägda mot de stadsbyggnadskvaliteter och transportpolitiska mål som påverkas av hastighetsnivån i staden. Handboken är avsedd att användas som stöd för kommuner vid hantering av övergripande trafikfrågor. Handbokens metodik resulterar dels i en hastighetsplan som bildar underlag för beslut om nya, justerade hastighetsgränser, dels i förslag till fysiska åtgärder inom kom-munens gatunät. Arbetsmetodiken bidrar till att öka förståelsen till varför man har valt en viss hastighetsgräns och varför man behöver vidta åtgärder i gatunätet. Två viktiga delar i processen att ta fram en hastighetsplan är dels kopplingen till kommunens egna mål och visioner, dels förankringen med berörda aktörer som Trafikverket, polisen och grannkommunerna. Samrådet med Trafikverket är viktigt när det gäller statliga vägar inom tätorterna som är av nationell eller regional betydelse för arbetspendling och nä-ringslivets transporter. I dessa fall är det viktigt att på ett bra sätt väga samman Trafikverkets analyser som väghållare med de analyser som en kommun gör utifrån denna handbok
Råd - VGU : Vägars och gators utformning
No full textTrafikverkets regelverk för anläggningsstyrning anger de krav på funktion och utformning som gäller för samtliga Trafikverkets anläggningar. Regelverket ställeräven krav på hur kravuppfyllnad ska verifieras och på hur lösningar och verifiering ska redovisas. Regelverket omfattar regler för ny- och ombyggnation, drift och underhåll och ska användas vid planering, projektering, genomförande och förvaltning. Flera dokument i regelverket ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av säkerhetstillståndet. Regelverket gäller. Det blir tvingande för leverantör genom att åberopas i kontraktshandlingarna. Enskilda delar kan endast avtalas bort genom dispens. Dispens från regelverket söks och hanteras internt på Trafikverket enligt särskild ordning. Regelverket upprepar normalt inte krav som finns i lagar och andra författningar. Regelverket kan dock ange detaljeringar eller specificeringar till kraven i respektiveförfattning. I det fall lag eller annan författning ställer strängare krav än vad som anges i Trafikverkets regelverk gäller dessa krav före krav i regelverket. Olika versioner av ett kravdokument kan vara gällande i samtidigt pågående verksamheter och kontrakt. I en kontraktshandling är det den i kontraktet angivna versionen som gäller, oavsett om det finns en version med ett senare ”gäller-från-datum”. Regelverket innehåller också råd. Ett råd är alltid kopplat till ett krav. Råden innehåller möjliga sätt att uppfylla kraven. De anger hur krav på en anläggningsutformning, prestanda eller effekter kan uppfyllas, eller hur uppfyllande av kraven kan verifieras. Råden kan även innehålla kompletterande stöd och val, där kraven inte är fullständiga och lösningen behöver projektanpassas. Råden är ett stöd för den utförare som vill använda beprövade lösningar. De är också ett stöd för Trafikverkets projektledare och specialister och hjälper Trafikverket att agera konsekvent. I vissa fall redovisas därför även bakgrunden till kraven. Det kan finnas andra sätt att uppfylla kraven än de lösningar som anges i råden, men för dessa är i allmänhet kravet på verifiering av lösningen högre. Krav och råd redovisas i separata dokument märkta ”KRAV” respektive ”RÅD”. Dokumenten har korresponderande DokumentID
Planförslagens samlade effekter : Utifrån förslag till nationell plan och preliminära länsplaner för transportinfrastrukturen 2022-2033
No full textDen 30 november 2021 redovisade Trafikverket sitt förslag till nationell transportinfrastrukturplan 2022-2033. I enlighet med regeringens direktiv redovisar Trafikverket i denna rapport en samlad effektbedömning av remissversionerna av förslaget till den nationella planen och länsplanerna för transportsystemet, för perioden 2022–2033. Som ett underlag till bedömningen redovisas dessutom en fördjupad systemkalkyl, som fångar effekter av hur de föreslagna större investeringarna påverkar varandra. Den samlade effektbedömningen utgör ett av flera underlag när regeringen beslutar om den nationella transportinfrastrukturplanen
Hållbarhetsrapport 2021 : Fyrspåret Malmö–Lund
No full textTrafikverkets och entreprenören NCC/OHLA:s hållbarhetsrapport 2021 för Fyrspåret Malmö–Lund berättar om det gemensamma hållbarhetsarbetet under 2021. Enligt projektcheferna Jens-Peter Eisenschmidt och Christoffer Eksandh ska rapporten bidra till följande: • Rapporten ska synliggöra det hållbarhetsarbete vi genomför och medverka till engagemang i frågorna. • Ständig förbättring ska vara en självklar del av vårt arbete. • Vi ska vara drivande och inspirerande i hållbarhetsfrågorna. Hållbarhetsrapporten för Fyrspåret Malmö–Lund är tänkt som inspiration och information för att bidra till att uppnå organisationens gemensamma miljö- och hållbarhetsmål. Rapporten syftar även till att sprida projektets arbete och erfarenheter i ett bredare sammanhang.Det finns en kortversion av rapporten, se länk till höger.</p
Trafikverkets underhållsplan : för åren 2022–2025
No full textDet svenska statliga väg- och järnvägsnätet består av 98 500 kilometer väg och 14 200 spårkilometer järnväg. Vidmakthållande av transportinfrastrukturen handlar om att upprätthålla en robust väg- och järnvägsanläggning som bidrar till en positiv och hållbar samhällsutveckling. Leveranskvaliteterna som utgör grunden för prioritering är att väganläggningen och järnvägsanläggningen ska vara säker, robust och miljö- och klimatsmart. Underhållsplaneringen utgår från de transportpolitiska målen som har antagits av riksdagen. Trafkverket tar fram ett underlag samt föreslår en tolvårig nationell plan för transportsystemet till regeringen. Planen innehåller bland annat övergripande prioriteringar av underhållsverksamheten. Det är regeringen som fattar beslut om planens innehåll. År 2018 fattade regeringen beslut om nationell plan för transportsystemet 2018–2029. Ett förslag till ny nationell plan för transportsystemet 2022-2033 har lämnats till regeringen och beslut väntas under 2022
Sättningskrav för höghastighetsbanor med ballasterat spår och sth 320 km/h
No full textRapport 2022:103 Sättningskrav för höghastighetsbanor med ballasterat spår och sth 320 km/h innehåller balkgrunden till Trafikverkets nuvarande sättningskrav för ballasterade banor med största tillåten hastighet sth ≤ 250 km/h. Utvecklingen och tankarna kring sättningskraven som togs fram av Banverket i mitten av 1990-talet redovisas. Sedan görs en genomgång av några andra länders sättningskrav för höghastighetsbanor som jämförelse. Slutligen beskrivs tankar kring nya sättningskrav för svenska höghastighetsbanor med ballasterad spårkonstruktion och största tillåten hastighet sth 320 km/h.
ATK Årsrapport 2021 Trafiksäkerhetskameror
No full textAutomatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) är ett system för automatisk hastighets- övervakning med kameror. Målet med trafiksäkerhetskameror är att sänka medelhastigheten på våra mest olycksdrabbade vägar och på det sättet minska antalet döda och allvarligt skadade. Systemet förvaltas av Trafikverket och Polismyndigheten