1,721,038 research outputs found
Se skolan : forskningsmetoder i pedagogiskt arbete
No full textDenna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar i pedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar med sig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sätt ges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden och modifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefull kunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet. Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet och systematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapliga undersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metod man ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenter har tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigt inte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före själva forskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet – som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ett medel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbeten går det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda flera olika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga. Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt med avseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnas olika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner. Inom vissa traditioner är till exempel det direkta tilltalet vanligt, ofta med ett väl synligt "författarjag" och inom andra traditioner är det brukligt att formulera sig i passiva satser. Vi har medvetet valt att inte redigera bort sådana skillnader, eftersom vi ser en poäng i att visa läsaren på olika sätt att formulera sig i vetenskapliga framställningar. De flesta författare har beskrivit relationen mellan teori och vald metod i sina respektive kapitel. Forskning kan utgå från både teoribaserade och teorigenererande metodansatser. I boken finns ett flertal exempel på forskningsmetoder som startar i en eller flera specifika teorier, men det finns även exempel på motsatsen där forskarens ambition istället är att generera teorier genom sina studier. En viktig aspekt, som även avspeglar sig i de olika kapitlens underrubriker, är skillnaden mellan insamlingsmetod och analysmetod. Den här boken behandlar både insamlings- och analysmetoder, men kapitlen fokuserar i olika utsträckning det ena eller andra. I några kapitel berörs frågan om kvantitativ kontra kvalitativ forskning och vi hoppas att de olika belysningar frågan får kan bilda utgångspunkt för funderingar och diskussioner om det lämpliga eller möjliga i en sådan uppdelning. I diskussionen kring kvalitativ och kvantitativ är det dock nödvändigt att hålla isär om det handlar om själva metoden, typ av data eller om man rent av rubricerar hela studien som det ena eller andra. Även om de olika forskningsexemplen är hämtade från specifika skolformer, olika åldersgrupper och varierande ämnen, kan de inspirera till andra forskningsområden inom pedagogiskt arbete. Det går med andra ord att dra nytta av en beskrivning som exempelvis berör svenskämnet i grundskolans tidigare år, även för den som tänker undersöka något som rör ett annat ämne på gymnasiet
Se skolan : Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete
No full textDenna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar ipedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar medsig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sättges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden ochmodifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefullkunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet. Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet ochsystematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapligaundersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metodman ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenterhar tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigtinte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före självaforskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet– som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ettmedel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbetengår det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda fleraolika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga. Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt medavseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnasolika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner.Inom vissa traditioner är till exempel det direkta tilltalet vanligt, ofta med ett väl synligt”författarjag” och inom andra traditioner är det brukligt att formulera sig i passiva satser. Vi harmedvetet valt att inte redigera bort sådana skillnader, eftersom vi ser en poäng i att visa läsarenpå olika sätt att formulera sig i vetenskapliga framställningar. De flesta författare har beskrivit relationen mellan teori och vald metod i sina respektive kapitel.Forskning kan utgå från både teoribaserade och teorigenererande metodansatser. I boken finns ettflertal exempel på forskningsmetoder som startar i en eller flera specifika teorier, men det finns ävenexempel på motsatsen där forskarens ambition istället är att generera teorier genom sina studier.En viktig aspekt, som även avspeglar sig i de olika kapitlens underrubriker, är skillnaden mellaninsamlingsmetod och analysmetod. Den här boken behandlar både insamlings- och analysmetoder,men kapitlen fokuserar i olika utsträckning det ena eller andra. I några kapitel berörs frågan om kvantitativ kontra kvalitativ forskning och vi hoppas att deolika belysningar frågan får kan bilda utgångspunkt för funderingar och diskussioner om det lämpliga eller möjliga i en sådan uppdelning. I diskussionen kring kvalitativ och kvantitativ ärdet dock nödvändigt att hålla isär om det handlar om själva metoden, typ av data eller om manrent av rubricerar hela studien som det ena eller andra. Även om de olika forskningsexemplen är hämtade från specifika skolformer, olika åldersgrupperoch varierande ämnen, kan de inspirera till andra forskningsområden inom pedagogiskt arbete. Detgår med andra ord att dra nytta av en beskrivning som exempelvis berör svenskämnet i grundskolanstidigare år, även för den som tänker undersöka något som rör ett annat ämne på gymnasiet
Se skolan : forskningsmetoder i pedagogiskt arbete
No full textDenna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar i pedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar med sig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sätt ges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden och modifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefull kunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet. Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet och systematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapliga undersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metod man ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenter har tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigt inte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före själva forskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet – som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ett medel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbeten går det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda flera olika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga. Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt med avseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnas olika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner. Inom vissa traditioner är till exempel det direkta tilltalet vanligt, ofta med ett väl synligt "författarjag" och inom andra traditioner är det brukligt att formulera sig i passiva satser. Vi har medvetet valt att inte redigera bort sådana skillnader, eftersom vi ser en poäng i att visa läsaren på olika sätt att formulera sig i vetenskapliga framställningar. De flesta författare har beskrivit relationen mellan teori och vald metod i sina respektive kapitel. Forskning kan utgå från både teoribaserade och teorigenererande metodansatser. I boken finns ett flertal exempel på forskningsmetoder som startar i en eller flera specifika teorier, men det finns även exempel på motsatsen där forskarens ambition istället är att generera teorier genom sina studier. En viktig aspekt, som även avspeglar sig i de olika kapitlens underrubriker, är skillnaden mellan insamlingsmetod och analysmetod. Den här boken behandlar både insamlings- och analysmetoder, men kapitlen fokuserar i olika utsträckning det ena eller andra. I några kapitel berörs frågan om kvantitativ kontra kvalitativ forskning och vi hoppas att de olika belysningar frågan får kan bilda utgångspunkt för funderingar och diskussioner om det lämpliga eller möjliga i en sådan uppdelning. I diskussionen kring kvalitativ och kvantitativ är det dock nödvändigt att hålla isär om det handlar om själva metoden, typ av data eller om man rent av rubricerar hela studien som det ena eller andra. Även om de olika forskningsexemplen är hämtade från specifika skolformer, olika åldersgrupper och varierande ämnen, kan de inspirera till andra forskningsområden inom pedagogiskt arbete. Det går med andra ord att dra nytta av en beskrivning som exempelvis berör svenskämnet i grundskolans tidigare år, även för den som tänker undersöka något som rör ett annat ämne på gymnasiet
Controversially uncontroversial? : Swedish pre-service history teachers’ relations to their national pasts
No full textThis article presents a study of how Swedish pre-service history teachers narrated their nation’s past. Previous research on national history education has generally focused on the treatment of conflicts in national history and what challenges that poses for history education. The present study seeks to complement and broaden this research through its focus on a country where national history is generally perceived as uncontroversial and the debate on national history is generally characterised by consensus, and on what strategies future history teachers use when recounting the national history of Sweden. Using a qualitative approach, we asked our respondents to “Tell us the history of Sweden in your own words” in writing. The study finds that the vast majority of the respondents approach their national history in a way that reinforces a traditional view of Swedish national history. These narratives are generally presented in a way that does not engage with or show how perspective and position affects our rendering of history, which has often been regarded as problematic in history educational research. At the same time, these results also show that our respondents are well familiar with the dominant way of perceiving the Swedish past, something that could also be argued to be valuable in history education, depending on how we choose to approach national history.Artikeln presenterar en studie av hur svenska historielärarstudenter skildrade Sveriges historia. Tidigare forskning om nationell historieundervisning har främst närmat sig ämnet från ett konfliktperspektiv och undersökt vilka utmaningar detta innebär för historieundervisningen. Föreliggande studie söker att komplementera tidigare forskning genom att fokusera på ett land vars nationella historia generellt uppfattas som okontroversiell och där debatten om den nationella historieskrivningen i stor utsträckning präglas av konsensus, samt på vilka strategier historielärarstudenter använder när de skildrar Sveriges historia. Genom en kvalitativ forskningsansats bad vi våra respondenter att skriftligen”Berätta Sveriges historia med dina egna ord”. Studien visar att majoriteten av respondenterna skildrar den svenska historien på ett sätt som återger en traditionell syn på Sveriges historia. Dessa narrativ är generellt skrivna på ett sådant sätt att de inte visar hur perspektiv och positionering påverkar hur vi skildrar det förflutna, något som ofta ansetts vara problematiskt i historiedidaktisk forskning. Samtidigt visar studiens resultat att respondenterna är välbekanta med det dominerande sättet att skildra den svenska historien, något som även kan vara värdefullt för historieundervisningen, beroende på hur vi väljer att närma oss den nationella historien.Jämförelser av det förflutna, Comparing Our Past (COP
The use of powerful men, naked women and war to sell : popular history magazines in Sweden
No full textIntroduction: In the last decade, there seems to have been a boom in the marketing of popular history magazines in Sweden. At the turn of the millennium, there was only one such magazine; now more than ten can be found in news stands and stores. This raises many interesting questions, for instance, how history is presented to lay-people under commercial conditions, and what particular didactic means and strategies are used to make the content of the magazines appealing to the reader. There is no doubt that strategies used in these magazines seem to be successful to some extent, judging from the growing number of history magazines on the market and the numberof copies sold. The purpose of this chapter is to give an overview of the history magazine market in Sweden, with a closer look at the two biggest magazines that were the first on the Swedish market to have a content devoted entirely to history. Popular and typical historical subjects on the front cover will be examined in order to find out the kind of content that seems to be central and important for each magazine. The interpreted meaning will be analysed further by means of a comparison with the image presented by the magazines themselves. Hopefully this will facilitate an understanding of the selection of topics and design of the front covers and help us raise newquestions that can be analysed further in a future study.</p
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
- …
