1,720,964 research outputs found
Så snidar vi en förbättringscoach : en fallstudie av ett lokalt coachprogram
No full textBakgrund: Kvalitetsutveckling inom vården pågår i hela världen. Internationell forskning indikerar att förbättringscoacher kan vara en framgångsfaktor i förbättringsarbetet. Det är i dag oklart hur man kan utveckla interna coacher till att stödja kontinuerliga förbättringar. Studien utvärderar ett lokalt, tvärprofessionellt coachprogam inom vård och omsorg i ett geografiskt område i Sverige med en etablerad samverkanskultur. För att främja ökad kundcentrering ingick en pensionär i programmets planeringsgrupp. Deltagarna introducerades i grundläggande förbättringskunskap och i lösningsfokuserat arbetssätt som ett sätt att bättre kunna hantera komplexiteten i vård och omsorg. Programmet utformades med åtta gemensamma träffar under perioden mars till oktober 2011. Syfte: Att identifiera faktorer i ett lokalt coachprogram som framstår som mest väsentliga för att medarbetare i vård och omsorg ska kunna gå in i rollen som förbättringscoacher. Metod: Studien är en observerande fallstudie med inslag av aktionsforskning och en induktiv kvalitativ ansats. Deltagare i studien var blivande coacher, pensionärer, planeringsgruppen och erfarna coacher. Sju semistrukturerade intervjuer med totalt 17 personer genomfördes, samt analys av lokala dokument och fyra enkäter. Data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys och triangulering. Resultatet validerades av samtliga deltagare i studien. Resultat: Involvering av pensionärer ansågs vara en viktig faktor eftersom det förstärkte kundfokuseringen. Deltagarna i studien poängterade att kundfokus, ett lösningsfokuserat förhållningssätt, nätverk och systemförståelse var grundläggande för utvecklingen av coachrollen. Dessa faktorer bedömdes som viktigare än de specifika förbättringsverktygen. Diskussion: De mest väsentliga faktorerna kan delas in i det som uppmuntrade till idéer, vilja, görande och uthållighet. Pensionärsinvolveringen förstärkte kundfokuseringen, och det lösningsfokuserade arbetssättet framstod som ett bra komplement till de sedvanliga förbättringsverktygen. Det vore intressant att jämföra detta program med förbättringsprogram i andra kontexter.Background: Internal improvement coaches can support quality improvement efforts. The study is about a local interprofessional coach training program in a region in Sweden with an established culture of collaboration. The program included participants from different health care disciplines and was organized over eight days between March and October 2011. A senior citizen was involved in faculty and participated during all training sessions. The participants were introduced to basic improvement knowledge and a solution focused approach.Purpose: To explore essential elements of a local coach training program and what appears to be crucial in moving into the role of being an improvement coach.Method: The study is a mix methods case study with elements of action research and an inductive qualitative approach. Participants in the study were prospective coaches, senior citizens, the program team, and experienced coaches. Data were collected through seven semi-structured group interview sessions with a total of 17 individuals, document analysis and 4 questionnaires. Data were analyzed using a manifest content analysis and triangulation. The results were validated by all participants in the study.Results: The data suggest that the involvement of a senior citizen was essential for strengthening customer focus. Participants in the study pointed out that customer focus, developing a value base, networking skills with a solution focused approach and systems thinking were fundamental to the development of the coaching role. These factors were assessed as more important than improvement tools.Discussion: The results can be divided into those which encouraged ideas, will, execution, and endurance. Senior citizen involvement enhanced customer focus and the solution-focused approach seems to be a valuable addition to the usual improvement tools. It would be interesting to compare this program with other improvement programs or in other contexts
What is best for Esther? Facilitating co-production and improving care with a simple but challenging question : a qualitative case study
No full textBackground: Persons who require services from multiple care providers often struggle to navigate between them. Coordinating and connecting various health and social care providers presents a common global challenge for all parties involved. This thesis was based on the experiences of a local quality improvement project called ESTHER, which started in Sweden and has since spread to other countries. ESTHER aimed to create a seamless structure between municipalities and inpatient and outpatient care providers. This coordinated approach was designed to bridge the gaps between different care services and ensure that care was delivered based on Esther's perspective. Research suggests that involving persons in need of care in the improvement process can lead to more effective solutions. However, the literature does not clearly define the prerequisites for this involvement. This thesis aimed to enhance our understanding of the roles of power and psychological safety in co-produced improvement work. The studies conducted for this thesis explored the experiences of developing ESTHER and co-production practices within that context. Methods: Two studies were conducted in a health and social care setting in the Highland area of Jönköping County. A case study design was used with a practice-oriented and interactive approach, framed by improvement science including co-production. Qualitative methodology was employed, incorporating interviews, blended focus groups discussions, document analysis, and modelling. Data collection included contributions from managers, frontline health and social care professionals, persons receiving care, and project-related documents. The data was analysed using inductive thematic analysis and deductive modelling. Throughout the research process, Franzen’s Power Triangle and Gustavsson´s extended knowledge model for continual improvement, were applied to provide theoretical and analytical grounding. Findings: Both studies demonstrate the importance of collaboration, openness, and shared commitment in improving care. This involves promoting partnerships between care providers and with persons in need of care, grounded in the creation of a respectful and permissive climate in which power is shared. Study I demonstrated how a person-centered quality improvement project evolved into a mindset, emphasizing the role of co-production in enhancing services for persons with care needs. This transformation was guided by systems thinking and the integration of change psychology into multidisciplinary improvement dialogues. Essential factors included trust in frontline staff, simple rules, and support from senior management, along with ongoing learning, local improvement coaches, and the co-production of improvements, all of which helped integrate these practices into daily work. Study II emphasized the need to reflect on various power-related factors regarding co-produced improvements in health and social care. Resources were found to be crucial and context-dependent, similarly attitudes and perceptions among professionals and persons in need of care played a key role. To achieve co-production, the power dimension should be considered. This study introduced the power triangle of co-production which recognizes different power dimensions and their interconnections. Conclusions: The development of ESTHER was guided by the unifying question, "What is best for Esther?" which summarized the shared purpose of the initiative. This simple yet powerful question flattened hierarchies, promoted collaboration, and maintained a focus on co-production with persons in need of care. Psychological safety and power-sharing emerged as essential elements in this quality improvement initiative in health and social care. Sustainable collaboration and co-production are supported by a shared vision, willingness to share power, promote mutual trust, and engage in continuous reflection to ensure a power balance.Bakgrund: Personer som behöver insatser från flera vårdgivare har ofta svårt att navigera mellan olika aktörer. Att samordna och skapa en fungerande samverkan mellan hälso- och välfärdsorganisationer är en global utmaning. Denna avhandling bygger på erfarenheter av ett lokalt kvalitets - förbättringsinitiativ vid namn ESTHER. Det startade i Sverige, på småländska höglandet, och har sedan spridit sig bl. a. till andra länder. ESTHER syftar till att skapa en sammanhållen struktur mellan kommuner, slutenvård och öppenvård. Målet är att överbrygga glapp mellan olika vårdgivare och säkerställa att vården utformas utifrån Esthers perspektiv. Forskning visar att involvering av personer i behov av vård, leder till mer effektiva och hållbara lösningar. Syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen för betydelsen av makt och psykologisk trygghet i samskapande förbättringsprocesser. Studierna undersöker erfarenheter av utvecklingen av ESTHER och samskapande - aktiviteter inom ramen för denna kontext. Metod: Två studier genomfördes inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg i höglandsområdet i Jönköpings län. Båda är fallstudier som använder ett praktiknära och interaktivt angreppssätt, grundat i förbättringsvetenskap med samskapande som centralt tema. En kvalitativ ansats tillämpades, där datainsamlingen omfattade intervjuer, blandade fokusgruppsdiskussioner, dokumentanalyser och modellering. Empirin inhämtades från chefer, personal inom hälso- och sjukvård samt omsorgen, vårdtagare och projektrelaterade dokument. Data analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys och deduktiv modellering. Under hela forskningsprocessen användes Franzéns makttriangel och Gustavsson´s ”extended knowledge model for continual improvement” som teoretisk och analytisk grund. Resultat: Båda studierna betonar vikten av samarbete, öppenhet och ett gemensamt engagemang för att förbättra vården och omsorgen. En central aspekt är att stärka partnerskap mellan vårdgivare och de personer som behöver vård, med fokus på att skapa ett respektfullt och inkluderande klimat där makt balanseras. Studie I visade hur ett personcentrerat kvalitetsförbättringsprojekt utvecklades till ett etablerat tankesätt (mindset) och betonade betydelsen av samskapande för att förbättra vård och omsorgen. Övergången från ett projekt till en långsiktig förändring i både tankesätt och praktiskt arbetssätt drevs av ett systemtänkande och en medvetenhet om förändringspsykologi. Bland de centrala faktorerna för att uppnå hållbar förändring framhävdes kontinuerliga multidisciplinära och gränsöverskridande förbättringsdialoger, förtroendet för personalen, tillämpning av enkla regler samt kontinuerligt stöd från ledningen på alla nivåer. Vidare spelade kontinuerligt lärande en avgörande roll i processen, där lokala förbättringscoacher och samskapade förbättringsarbete aktivt bidrog till att integrera tänkesättet i det dagliga arbetet. Detta ledde till en varaktig förändring i organisationens kultur och strukturer. Studie II betonade behovet av reflektion kring olika maktrelaterade faktorer som var kopplade till samskapande förbättringar inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Resurser visade sig vara avgörande och kontextberoende, på samma sätt spelade attityder och uppfattningar bland både professionella och personer i behov av vård en nyckelroll. För att uppnå samskapande bör maktdimensionen beaktas. Studien introducerar en reflektionsmodell som stöd till att balansera makt relaterad till samskapade förbättringar. Modellen lyfter fram och tydliggör de olika maktdimensionerna och deras inbördes samband. Konklusion: Utvecklingen av ESTHER vägleddes av den centrala frågan: "Vad är bäst för Esther?" som sammanfattade den gemensamma visionen. Denna enkla men kraftfulla fråga bidrog till att bryta ner hierarkier, stärka samarbetet och bibehålla fokus på samskapande med personen som är i behov av vård. Psykologisk trygghet och att adressera maktfaktorer framstod som avgörande faktorer för detta framgångsrika kvalitetsförbättringsinitiativ inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Ett hållbart samarbete bygger på en gemensam vision, viljan att dela makt, skapa ömsesidigt förtroende och kontinuerligt reflektera för att upprätthålla en balanserad maktfördelning
What is best for Esther? Facilitating co-production and improving care with a simple but challenging question : a qualitative case study
No full textBackground: Persons who require services from multiple care providers often struggle to navigate between them. Coordinating and connecting various health and social care providers presents a common global challenge for all parties involved. This thesis was based on the experiences of a local quality improvement project called ESTHER, which started in Sweden and has since spread to other countries. ESTHER aimed to create a seamless structure between municipalities and inpatient and outpatient care providers. This coordinated approach was designed to bridge the gaps between different care services and ensure that care was delivered based on Esther's perspective. Research suggests that involving persons in need of care in the improvement process can lead to more effective solutions. However, the literature does not clearly define the prerequisites for this involvement. This thesis aimed to enhance our understanding of the roles of power and psychological safety in co-produced improvement work. The studies conducted for this thesis explored the experiences of developing ESTHER and co-production practices within that context. Methods: Two studies were conducted in a health and social care setting in the Highland area of Jönköping County. A case study design was used with a practice-oriented and interactive approach, framed by improvement science including co-production. Qualitative methodology was employed, incorporating interviews, blended focus groups discussions, document analysis, and modelling. Data collection included contributions from managers, frontline health and social care professionals, persons receiving care, and project-related documents. The data was analysed using inductive thematic analysis and deductive modelling. Throughout the research process, Franzen’s Power Triangle and Gustavsson´s extended knowledge model for continual improvement, were applied to provide theoretical and analytical grounding. Findings: Both studies demonstrate the importance of collaboration, openness, and shared commitment in improving care. This involves promoting partnerships between care providers and with persons in need of care, grounded in the creation of a respectful and permissive climate in which power is shared. Study I demonstrated how a person-centered quality improvement project evolved into a mindset, emphasizing the role of co-production in enhancing services for persons with care needs. This transformation was guided by systems thinking and the integration of change psychology into multidisciplinary improvement dialogues. Essential factors included trust in frontline staff, simple rules, and support from senior management, along with ongoing learning, local improvement coaches, and the co-production of improvements, all of which helped integrate these practices into daily work. Study II emphasized the need to reflect on various power-related factors regarding co-produced improvements in health and social care. Resources were found to be crucial and context-dependent, similarly attitudes and perceptions among professionals and persons in need of care played a key role. To achieve co-production, the power dimension should be considered. This study introduced the power triangle of co-production which recognizes different power dimensions and their interconnections. Conclusions: The development of ESTHER was guided by the unifying question, "What is best for Esther?" which summarized the shared purpose of the initiative. This simple yet powerful question flattened hierarchies, promoted collaboration, and maintained a focus on co-production with persons in need of care. Psychological safety and power-sharing emerged as essential elements in this quality improvement initiative in health and social care. Sustainable collaboration and co-production are supported by a shared vision, willingness to share power, promote mutual trust, and engage in continuous reflection to ensure a power balance.Bakgrund: Personer som behöver insatser från flera vårdgivare har ofta svårt att navigera mellan olika aktörer. Att samordna och skapa en fungerande samverkan mellan hälso- och välfärdsorganisationer är en global utmaning. Denna avhandling bygger på erfarenheter av ett lokalt kvalitets - förbättringsinitiativ vid namn ESTHER. Det startade i Sverige, på småländska höglandet, och har sedan spridit sig bl. a. till andra länder. ESTHER syftar till att skapa en sammanhållen struktur mellan kommuner, slutenvård och öppenvård. Målet är att överbrygga glapp mellan olika vårdgivare och säkerställa att vården utformas utifrån Esthers perspektiv. Forskning visar att involvering av personer i behov av vård, leder till mer effektiva och hållbara lösningar. Syftet med denna avhandling är att fördjupa förståelsen för betydelsen av makt och psykologisk trygghet i samskapande förbättringsprocesser. Studierna undersöker erfarenheter av utvecklingen av ESTHER och samskapande - aktiviteter inom ramen för denna kontext. Metod: Två studier genomfördes inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg i höglandsområdet i Jönköpings län. Båda är fallstudier som använder ett praktiknära och interaktivt angreppssätt, grundat i förbättringsvetenskap med samskapande som centralt tema. En kvalitativ ansats tillämpades, där datainsamlingen omfattade intervjuer, blandade fokusgruppsdiskussioner, dokumentanalyser och modellering. Empirin inhämtades från chefer, personal inom hälso- och sjukvård samt omsorgen, vårdtagare och projektrelaterade dokument. Data analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys och deduktiv modellering. Under hela forskningsprocessen användes Franzéns makttriangel och Gustavsson´s ”extended knowledge model for continual improvement” som teoretisk och analytisk grund. Resultat: Båda studierna betonar vikten av samarbete, öppenhet och ett gemensamt engagemang för att förbättra vården och omsorgen. En central aspekt är att stärka partnerskap mellan vårdgivare och de personer som behöver vård, med fokus på att skapa ett respektfullt och inkluderande klimat där makt balanseras. Studie I visade hur ett personcentrerat kvalitetsförbättringsprojekt utvecklades till ett etablerat tankesätt (mindset) och betonade betydelsen av samskapande för att förbättra vård och omsorgen. Övergången från ett projekt till en långsiktig förändring i både tankesätt och praktiskt arbetssätt drevs av ett systemtänkande och en medvetenhet om förändringspsykologi. Bland de centrala faktorerna för att uppnå hållbar förändring framhävdes kontinuerliga multidisciplinära och gränsöverskridande förbättringsdialoger, förtroendet för personalen, tillämpning av enkla regler samt kontinuerligt stöd från ledningen på alla nivåer. Vidare spelade kontinuerligt lärande en avgörande roll i processen, där lokala förbättringscoacher och samskapade förbättringsarbete aktivt bidrog till att integrera tänkesättet i det dagliga arbetet. Detta ledde till en varaktig förändring i organisationens kultur och strukturer. Studie II betonade behovet av reflektion kring olika maktrelaterade faktorer som var kopplade till samskapande förbättringar inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Resurser visade sig vara avgörande och kontextberoende, på samma sätt spelade attityder och uppfattningar bland både professionella och personer i behov av vård en nyckelroll. För att uppnå samskapande bör maktdimensionen beaktas. Studien introducerar en reflektionsmodell som stöd till att balansera makt relaterad till samskapade förbättringar. Modellen lyfter fram och tydliggör de olika maktdimensionerna och deras inbördes samband. Konklusion: Utvecklingen av ESTHER vägleddes av den centrala frågan: "Vad är bäst för Esther?" som sammanfattade den gemensamma visionen. Denna enkla men kraftfulla fråga bidrog till att bryta ner hierarkier, stärka samarbetet och bibehålla fokus på samskapande med personen som är i behov av vård. Psykologisk trygghet och att adressera maktfaktorer framstod som avgörande faktorer för detta framgångsrika kvalitetsförbättringsinitiativ inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Ett hållbart samarbete bygger på en gemensam vision, viljan att dela makt, skapa ömsesidigt förtroende och kontinuerligt reflektera för att upprätthålla en balanserad maktfördelning
Commentary : Bridging the silos. A comparative analysis of Implementation Science and Improvement Science
No full textA Commentary onBridging the silos: A comparative analysis of Implementation Science and Improvement Science Nilsen, P., Thor, J., Bender, M., Leeman, J., Andersson-Gäre, B., and Sevdalis. N. (2022). Front. Health Serv. 1:817750. doi: 10.3389/frhs.2021.81775
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
- …
