Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
Everything has one meaning, but the sausage, which has two: : a thematic analysis of food and drink in Swedish party leaders' social media
No full textSociala medier har sedan 2010-talet förändrat den politiska kommunikationen i grunden. De traditionella mediernas envägskommunikation kompletteras numera av ett ömsesidigt samtal där privat och professionellt flitigt sammanflätas. Inkompatibelt med de egenskaper väljarkåren statistiskt sett värderar högre, kantas svenska partiledares flöden av vardaglighet. Vid sidan av inlägg med tydligt arbetsrelaterat innehåll publiceras bilder som uppvisar en persona inte helt olik genomsnittssvenskens. Med tematisk analys har denna diskrepans undersökts vidare, med fokus på bilder där mat och dryck har central roll. Med syfte att fördjupa undersökningen genomfördes därtill ytterligare en analys, där exempelbilder analyserats i egenskap av tematiska representationer. Lutat mot Andersons föreställda gemenskap observeras mat och dryckesorienterade sociologiska fantasier i egenskap av visuella inslag av banal nationalism i allmänhet och gastronationalism i synnerhet. Med ideologiskt neutral och objektiv tolkning undersöks det symboliska användandet av mat och dryck med populism och nationalism i åtanke. Resultatet visar att i de fall mat och/eller dryck påträffas i partiledarnas flöden, är det uteslutande folkligt och svenskt kodad sådan. I egenskap av symboliska meningsbärare bidrar mat och dryck således till att forma svenska partiledares persona genom att addera folklighet och svenskhet av visuell karaktär.Through the 2010s, social media has had a significant impact on political communication. The one-way communication prominent of traditional media is now complemented by a reciprocal conversation where private and professional spheres are frequently intertwined. Contradicting the traits statistically preferred by voters, Swedish party leaders’ social media feeds are lined with ordinariness. Alongside distinctly work-related content, images displaying an ordinary persona, close to the average swede’s, is published. Through thematic analysis, this discrepancy is explored further with a focus on food- and beverage-centered content. To deepen the research, another level of analysis was implemented using selected images as thematic representations of the empirical material. Building on Anderson’s concept of imagined communities, food- and beverage-related depictions are interpreted as sociological imaginations expressed visually through banal nationalism in general, and gastronationalism in particular. With an ideologically neutral perspective, and an objective interpretation of the terms populism and nationalism, the symbolic use of food and beverages is examined. Results show that when food and/or beverages are observed in the empirical material, they are consistently folksy (in line with the everyday man), and distinctly Swedish. Acting as symbolic bearers of meaning, food and beverages contribute to constructing the party leaders’ persona by adding visual elements of folksiness and Swedishness
Avenue of accountability : A study of Djerf Avenue’s crisiscommunication in its encounter with the newsmedia
No full textDenna studie undersöker hur en organisations krisrespons relaterar till medias inramning av krisen. Studien tar sin utgångspunkt i den organisationskris som uppstod kring det svenska modeföretaget Djerf Avenue efter Aftonbladets granskning av företagets arbetsmiljö under 2024. Syftet är att analysera hur kritiken mot Djerf Avenue ramas in i nyhetsmedia samt vilka svar-strategier företaget använder i sin respons och hur dessa relaterar till den mediala inramningen. Studien genomförde en kvalitativ innehållsanalys av svenska nyhetsmedia och uttalanden från representanter för Djerf Avenue. Analysen baseras på Robert Entmans konceptualisering av Framing teorin, med fokus på hans funktioner, problemdefinition, orsaksförklaring, moralisk bedömning och föreslagen lösning för att se hur media ramar in krisen. Utöver detta används William Benoits Image Repair teori för att identifiera vilka svars-strategier som framkommer i företagets respons. Resultatet visar att medierna huvudsakligen ramar in krisen som ett strukturellt arbetsmiljöproblem och förtroendeproblem där företagets ledning ställs som ansvariga. Djerf Avenues respons till kritiken präglas främst av strategier som syftar till att erkänna skuld och vidta korrigerande åtgärder. Studien visar dock att företagets kommunikation endast delvis relaterar till mediernas inramning eftersom alla Image Repair-strategier används av företaget, vilket bidrar till en spänning mellan det mediala narrativet och organisationens egen krisberättelse. Studien bidrar med förståelse för hur kriskommunikationen i fallet Djerf Avenue framträder i förhållande till nyhetsmediers inramning av krisen. This study examines how an organizations crisisrespons relates to the media's framing of the crisis. The study is based on the organizational crisis involving the Swedish fashion company Djerf Avenue after Aftonbladet's investigation into the company's work environment in 2024. The purpose is to analyze how criticism directed at Djerf Avenue is framed in the news media, which response strategies can be identified, and how these relate to the media framing. The study conducted a qualitative content analysis of Swedish news media and statements from representatives of Djerf Avenue. The analysis is based on Robert Entman's conceptualization of Framing Theory, focusing on the functions of problem definition, causal interpretation, moral evaluation and treatment recommendation. Furthermore, William Benoit's Image Repair Theory will be used to identify the strategies that occur in their response to the media. The result shows that the media mainly frame the crisis as a structural work environment issue and credibility issue for which the company's management is held responsible. Djerf Avenue's response to the criticism is mainly characterized by strategies aimed at acknowledging guilt and taking corrective measures. However, the study shows that the company's communication only partially relates to the media's framing, as all Image Repair strategies are used by the company, which contributes to a tension between the media narrative and the organization's own crisis narrative. The study contributes to an understanding of how crisis communication in the case of Djerf Avenue is manifested in the light of the news media framing of the crisis
The impact of the professional role on the social worker’s private life : A study on threats, harassment, and the practical significance of social work education
No full textTidigare forskning visar att hot och våld mot socialsekreterare är vanligt förekommande, samt att rädslan för att utsättas för hot i yrkesrollen är en av de vanligaste orsakerna till hög stress bland socialsekreterare. Stressrelaterade reaktioner utgör i sin tur en stor del av de psykiska diagnoserna som ligger till grund för sjukskrivning inom yrkesgruppen. Studier visar också att både praktisk och teoretisk utbildning i att hantera hot är nödvändigt. Det saknas däremot studier om hur dessa hot påverkar socialsekreteraren och hens anhöriga utanför arbetet, exempelvis genom förändrade vardagsrutiner eller påverkan på familjerelationer. Syftet med denna studie är att undersöka omfattningen av hot och trakasserier som riktas mot socialsekreterarens privatliv samt hur socionomutbildningen förbereder studenter på hotfulla situationer. Genom en anonym enkät i en Facebookgrupp för socionomer har kvantitativa data samlats in från 312 socialsekreterare. Datan sammanställdes och presenterades utifrån ålder, kön, utsatthet samt vilken enhet socialsekreteraren arbetade på när händelserna inträffade. Skillnaden i utsatthet av hot analyserades utifrån antal års erfarenhet. Fritextkommentarer analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att 34% av socialsekreterarna utsatts för hot och trakasserier i sitt privatliv. 81% har vidtagit åtgärder för att skydda sig fysiskt och digitalt. 96% av deltagarna upplever att socionomutbildningen inte förberedde dem på hotfulla situationer med klienter och deras anhöriga.Teman som framkom var bland annat normalisering av hot, otillräcklig utbildning och otillåten påverkan. Hot som kliver in i den privata sfären försvårar möjligheten till balans mellan arbete och privatliv och påverkar både socialsekreterare och deras anhöriga. Hot eller rädslan för hot kan innebära att socialsekreterare anpassar sina beslut, vilket kan påverka rättssäkerheten och i förlängningen leda till en bristande tilltro till välfärdssystemet bland medborgare. Relevant utbildning för socionomstudenter och fortsatt utbildning på arbetsplatsen i hur de ska hantera hotfulla klienter kan därför ha en skyddande funktion för både enskilda individer och samhället i stort.Previous research shows that threats and violence against social workers are common, and that fear of being exposed to threats in the professional role is one of the most common causes of high stress among social workers. Stress-related reactions, in turn, constitute a large proportion of the mental health diagnoses underlying sick leave within the profession. Studies also show that both practical and theoretical training in managing threats is necessary. However, there is a lack of research on how these threats affect social workers and their relatives outside the workplace, for example through changes in daily routines or impacts on family relationships. The aim of this study is to examine the extent to which threats and harassment are directed at social workers’ private lives, as well as how social work education prepares students for threatening situations.Through an anonymous survey distributed in a Facebook group for social workers, quantitative data were collected from 312 participants. The data were compiled and presented based on age, gender, exposure, and the unit in which the social worker was employed when the incidents occurred. Differences in exposure to threats were analysed in relation to years of professional experience. Open‑ended comments were analysed using thematic analysis. The results show that 34% of the social workers had been subjected to threats and harassment in their private lives. 81% had taken measures to protect themselves physically and digitally. 96% of the participants reported that their social work education had not prepared them for threatening situations involving clients or their relatives.Emerging themes included the normalization of threats, insufficient training, and undue influence. Threats that extend into the private sphere make it more difficult to maintain a balance between work and personal life and affect both social workers and their families. Threats, or the fear of threats, may lead social workers to adjust their decisions, which can compromise legal certainty and ultimately undermine public trust in the welfare system. Relevant training for social work students, as well as continued workplace training on how to manage threatening clients, may therefore serve a protective function for both individuals and society at large
"What are we so afraid of?" : A study of views on homosexuality in the General Synod's debates during the years 1988-1997
No full textDuring the last decades, the Church of Sweden has undergone a radical change in relation to homosexuality. This work aims to examine part of this process by focusing on how the General Synod of the Church of Sweden has discussed homosexuality during the 1990s. The overall purpose of this study is to examine the views on homosexuality that are visible in the debates of the General Synod of the Church of Sweden between 1988 and 1997, as well as how these views have changed during this period. To attain this, the study is based on two questions: “Which theses and arguments for and against the inclusion of homosexuals are expressed in the debates and motions of the General Synod during the period?” and “Which normative systems are formed and expressed in the debates? How are these upheld and challenged?” The material of the study consists of protocols, motions, and reports from the General Synod. There are four years during the period, which include one or more motions concerning homosexuality: 1988, 1994, 1995, and 1997. The method used to process the material is an argument analysis. To deepen the analysis, this study uses the theories of Judith Butler and Quentin Skinner. None of the proposals from the motions passed in the General Synod during the period. All the debates, except the ones in 1995, ended in the General Synod deciding to wait further before making a definitive decision concerning homosexuality. Instead, the Synod decides to either order an inquiry, delegate responsibility, or await further information. The study concludes that the debates form a normative system where homosexuals are accepted, although this acceptance is highly conditioned. The debates also show multiple views of homosexuality, including views that degrade or alienate homosexuals, as well as views that depict homosexuals as equals. The latter category increases throughout the period.
Victims of the Platform : When Trauma Becomes Entertainment in the TikTok-trend "you're so funny"
No full textThis study explores how vulnerability and traumatic experiences are expressed within the TikTok trend “you’re so funny.” In a digital media environment where personal experiences of mental health and emotional difficulties are increasingly shared through humorous and entertaining formats, the study examines how humour is used to talk about difficult experiences while remaining socially acceptable. The aim is to understand how expressions of vulnerability are shaped through the interaction between users' self-presentation, TikTok’s platform affordances, and cultural changes in how trauma is understood. The study is based on a qualitative content analysis with semiotic elements of 20 publicly available TikTok videos from the trend. The analysis draws on theories of self-presentation, social media affordances, concept creep, and Social Exchange Theory. The findings show that very different experiences are presented within the same trend format. These range from serious and potentially traumatic events, such as violence, loss, and mass shootings, to more everyday experiences like anxiety, self-esteem issues, and social stress. Humour works both as a way to create emotional distance and as a strategy for gaining recognition and engagement. At the same time, the trend format and TikTok’s algorithm encourage a standardized way of presenting vulnerability, where complex experiences are turned into short, shareable content. The study highlights TikTok’s dual role as both a space for connection and a platform that benefits from users’ emotional disclosure
“It Doesn’t Even Feel Real” : A Qualitative Netnographic Study of Collective Grief and Community Among One Direction Fans on Reddit Following Liam Payne’s Death.
No full text Denna studie undersöker hur fans uttrycker kollektiv sorg på Reddit efter Liam Paynes död samt hur gemensam mening och identitet formas genom digitala sorgepraktiker. Medutgångspunkt i forskning om digital sorg och fankulturer betraktas sociala medier som en viktig plats för sorgebearbetning och interaktion i samband med dödsfall. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med en netnografisk metod och tematisk analys av kommentarer från relevanta Reddit-trådar publicerade efter Liam Paynes dödsfall. Analysen utgår ifrån teoretiska perspektiv om deltagarkultur, parasociala relationer, emotionellt arbete, förvägrad sorg och fortsatta band. Resultaten visar att sorgen uttrycks som en kollektiv och relationell process snarare än individuella reaktioner. Fans delar chock, saknad och minnen i digitala gemenskaper där känslor bekräftas, regleras och utvecklas genom interaktioner med likasinnade. Gemenskapen framträder som ett centralt resultat i studien och utgör en väsentlig del av sorgeprocessen. Genom deltagarkulturella praktiker, stödjande kommentarer och upprepande ritualer skapas kontinuitet i sorgebearbetningen över tid. Vidare visar studien att digitala sorgepraktiker bidrar till formandet av en gemensam mening och identitet inom fandomen genom etablerade normer för respekt och sårbarhet. Redditframträder som en plats som legitimerar en sorg som i andra offentliga sammanhang riskerar att ifrågasättas och gör plattformen till ett tryggt rum för fansen att uttrycka sina känslor. Slutligen indikerar studiens resultat att fans upprätthåller fortsatta relationella band till den avlidne artisten genom symboliska handlingar, minnespraktiker och interaktioner. Studien bidrar därmed med en fördjupad förståelse för hur kollektiv sorg formas genom deltagande, gemenskap och relationella praktiker i digitala miljöer. This study examines how fans express collective grief on Reddit following the death of Liam Payne and how shared meaning and identity are created through digital mourning practices. Positioned within research of digital grief, fandom, and participatory culture, where social media platforms function as important spaces for emotional expression and the formation of community in times of loss. The study is based on a qualitative thematic analysis of posts and comments from relevant Reddit threads published in connection with the death, following a netnographic research method. The analysis rests on theoretical perspectives in participatory culture, parasocial interactions, emotional labour, disenfranchised grief, and continuing bonds. The findings show that grief is expressed as a collective and relational process rather than isolated individual reactions. Fans share emotional expressions through interactions online where feelings are validated, regulated, and shaped in relation to others. Community emerges as a central result of the study and is a key component of the grieving process. It is through participatory practices, communication, and rituals that continuity in mourning is created over time. Furthermore, the study demonstrates how digital mourning practices lead to the creation of shared meaning and identity within the fandom. Norms of respect and vulnerability function as feeling rules that guide the group in how feelings are to be expressed. It is also made clear that Reddit emerges as a platform that legitimizes a form of grief that in other contexts might have been questioned and creates a safe place for collective support. Finally, the findings show how fans maintain continuing bonds with the deceased artist through interactions and memory practices. Therefore, this study contributes to a deeper understanding of how collective grief is shaped through community, participation, and relational practices in digital environments
Nurses’ experiences of palliative oncological care at the end of life
No full textBakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. Cancer uppstår när celler växer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta smärta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god vårdrelation. Palliativ vård fokuserar på att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom symtomlindring, god kommunikation, samarbete och stöd till närstående. Sjuksköterskan har en central roll i att ge vård som främjar värdighet och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med onkologisk sjukdom i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed, publicerade mellan 2015–2025. En manuell sökning genomfördes, vilket resulterade i tre ytterligare artiklar. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades där Fribergs kvalitativa innehållsanalys användes. Etiska överväganden beaktades och endast studier med etiskt godkännande inkluderades. Resultat: Tre teman identifierades: “Samarbete och kommunikation”, “Emotionella utmaningar och erfarenheter” samt “organisatoriska utmaningar och behov”. Slutsats: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor upplever stark emotionell belastning och har behov av stöd och tid till reflektion. Stressen kan leda till ifrågasättande av yrkesrollen och risk för en ohållbar vård. Organisatoriska faktorer som tidsbrist och bristande bemanning hindrar en god palliativ vård. Background: Cancer is one of the most common diseases and one of the leading causes of death globally. Cancer occurs when cells grow uncontrollably and spread throughout the body. Individuals with cancer often experience pain and psychological distress, which can be alleviated through a sense of security and a good caring relationship. Palliative care focuses on relieving suffering and improving quality of life through symptom relief, effective communication, collaboration, and support for relatives. Nurses play a central role in providing care that promotes dignity and quality of life. Aim: The aim of this study was to highlight nurses’ experiences of caring for patients with oncological disease at the end of life. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. A total of 13 scientific articles were included from the databases CINAHL, MEDLINE, and PubMed, published between 2015 and 2025. A manual search was also conducted, resulting in three additional articles. All articles were quality assessed, and Friberg’s qualitative content analysis was applied. Ethical considerations were taken into account, and only studies with ethical approval were included. Results: Three themes were identified: “Collaboration and communication,” “Emotional challenges and experiences,” and “Organizational challenges and needs.” Conclusion: The literature review shows that nurses experience a strong emotional burden and have a need for support and time for reflection. Stress may lead to questioning of the professional role and an increased risk of unsustainable care. Organizational factors such as time constraints and insufficient staffing hinder the provision of high-quality palliative care
Teenagers’ experience of living with Type 1 Diabetes Mellitus : A literature review with a qualitative approach
No full textBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 (T1DM) är en kronisk sjukdom som kräver kontinuerlig insulinbehandling och egenvård. Tonåren är en känslig period i livet och att leva med en kronisk sjukdom kräver stora livsstilsanpassningar där kunskap är en förutsättning. För att kunna ge adekvat stöd i omvårdnaden behöver sjuksköterskor förstå hur tonåringar själva upplever hur det är att leva med T1DM. Syfte: Att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Femton studier med en kvalitativ metod inkluderades i litteraturöversikten. Data insamlades från CINAHL och MEDLINE. Artiklarna som inkluderades var peer-rewieved och publicerade mellan 2015–2025. Inklusionskriterier som användes var ett åldersspann på 10–19 år och ett krav på diagnostiserad T1DM. Analysen utfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Två teman identifierades: den emotionella och psykosociala bördan av att leva med T1DM och påverkan på det dagliga livet vid T1DM, samt två subteman under varje tema. Resultatet som framkom i litteraturöversiktens subteman visade att tonåringar upplever känslomässiga utmaningar, strävar efter normalitet, utvecklar självständighet i sin sjukdomshantering och upplever vardagliga begränsningar. Slutsats: Tonåringar med T1DM möter både sociala och individuella utmaningar som påverkar identitet och delaktighet. Stöd från familj, vänner och sjuksköterskor är avgörande och ett förhållningssätt baserat på empowerment kan stärka tonåringars kunskap, självständighet och kontroll över sin egenvård.Background: Diabetes mellitus type 1 (T1DM) is a chronic disease that requires continuous insulin therapy and self-management. Adolescence is a sensitive period in life, and living with a chronic illness requires significant lifestyle adjustments, for which knowledge is essential. To provide adequate nursing support, nurses need to understand how adolescents themselves experience living with T1DM. Aim: To describe adolescents’ experiences of living with diabetes mellitus type 1. Method: Fifteen studies with a qualitative method were included in the literature review. Data was collected from CINAHL and MEDLINE. Articles included were peer-reviewed and published between 2015-2025. Inclusion criteria that were used were participants aged 10–19 years and having a confirmed diagnosis of T1DM. The analysis was conducted using Friberg’s five-step model. Results: Two main themes were identified: the emotional and psychosocial burden of living with T1DM and the impact of T1DM on daily life, each with two subthemes. The findings emerging from the subthemes of the literature review showed that teenagers experience emotional challenges, strive for normality, develop independence in managing their condition, and face everyday limitations. Conclusion: Adolescents with T1DM face both social and individual challenges affecting identity and participation. Support provided by family, friends, and nurses is crucial, and an approach based on empowerment can enhance teenagers’ knowledge, independence, and control over their self-management
When the Heart Suddenly Stops Beating : Adult Patient’s Experiences of Surviving Cardiac Arrest – A Literature Review with a Qualitative Approach
No full textBakgrund: Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Trots avancerad behandling och förbättrad överlevnad utvecklar många patienter både fysiska, psykiska och kognitiva konsekvenser som påverkar deras livssituation och behov av stöd. Sjuksköterskan har en central roll i att identifiera behov och främja återhämtning, men patienters upplevelser är otillräckligt belysta. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sin livssituation efter att ha överlevt hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed och 13 artiklar publicerade 2015–2025 inkluderades efter genomgången kvalitetsgranskning. Analysen genomfördes enligt Fribergs analysmodell för kvalitativ forskning, vilket innefattade att identifiera likheter, skillnader och mönster i materialet. Resultat: Två teman framkom: En förändrad livssituation och En andra chans i livet, med sammanlagt sex subteman. Patienter beskrev omfattande fysiska symtom såsom smärta, nedsatt ork och en kropp som inte längre kändes igen. Kognitiva svårigheter, särskilt minnesförlust och koncentrationsproblem, påverkade vardagen och bidrog till osäkerhet och oro. Rädslan för ett nytt hjärtstopp ledde till behov av trygghet och stöd från både vården och närstående. Samtidigt beskrevs en djup tacksamhet, existentiella reflektioner och en omvärdering av livet. Upplevelsen av att ha fått en andra chans uttrycktes genom förändrade prioriteringar, stärkt mening och ett ökat fokus på relationer och hälsa. Slutsats: Patienter som överlevt hjärtstopp upplever omfattande förändringar som påverkar deras fysiska, psykiska och existentiella välbefinnande. Stödjande insatser som stärker begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala för återhämtning. Resultatet belyser behovet av individanpassad omvårdnad och strukturerad uppföljning efter utskrivning.Background: Sudden cardiac arrest is one of the leading causes of death worldwide. Despite advanced treatment and improved survival rates, many patients develop physical, psychological, and cognitive consequences that affect daily life and create a need for support. Nurses play a central role in identifying these needs and promoting recovery, but patients’ experiences are insufficiently explored. Aim: To describe adult patients’ experiences of their life situation after surviving a cardiac arrest. Method: The study was conducted as a qualitative literature review. Searches were performed in CINAHL and PubMed; 13 articles published between 2015-2025 were included after quality assessment. The analysis followed Friberg’s model for qualitative research, focusing on similarities, differences, and patterns in the material. Results: Two themes emerged: A changed life situation and A second chance at life, comprising six subthemes. Patients described physical symptoms such as pain, reduced stamina, and bodily changes. Cognitive difficulties, particularly memory loss and reduced concentration, affected daily functioning and contributed to uncertainty. Fear of a new cardiac arrest created a strong need for safety and support from healthcare professionals and family. Patients also expressed gratitude, existential reflections, and a re-evaluation of life. Surviving cardiac arrest was experienced as a second chance, reflected in new priorities, strengthened meaning, and increased focus on relationships and health. Conclusion: Survivors of cardiac arrest experience major physical, psychological, and existential changes. Supportive interventions that strengthen comprehensibility, manageability, and meaningfulness are essential for recovery. The findings highlight the need for individualized nursing care and structured follow-up after hospital discharge
The Silent Trauma : Men´s Experiences of Sexual Violence in Childhood
No full textSexuellt våld mot barn är ett omfattande globalt problem som utgör ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Syftet med studien är att bidra till en fördjupad förståelse för hur män som utsatts för sexuellt våld i barndomen upplever och påverkas av dessa erfarenheter samt hur de hanterar det. Studien utgår från en reflexiv tematisk analys, av sex självbiografier skrivna av män som har blivit utsatta för sexuellt våld i barndomen av en vuxen person som de stått i nära relation till. Analysen resulterade i fem huvudteman och tre underteman. De teoretiska perspektiven som har använts i studien är maktperspektivet, stigmateorin samt teorier om skuld och skam. Studiens slutsats är att utsatthet för sexuellt våld i barndomen medför omfattande och långvariga konsekvenser, såsom missbruk, psykisk ohälsa och relationella svårigheter. Skuld och skam framträder som återkommande känslor hos männen, vilka i sin tur bidrar till och förstärker den psykiska ohälsan. Vidare är studiens slutsats att känslorna av skuld och skam påverkas av stigma och maskulinitetsnormer, vilket minskar männens benägenhet att berätta om sina erfarenheter. Då männen har begränsade möjligheter att tillgodogöra sig stöd är ett återkommande mönster att de använder egna, destruktiva copingstrategier för att hantera sin smärta. Slutligen visar studien att männens relation till sina förövare präglas av en maktobalans, där förövaren befinner sig i en överordnad position. Sexual violence against children is a widespread global problem that constitutes a serious violation of human rights. The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how men who have been subjected to sexual violence in childhood experience and are affected by these experiences, and how they cope with them. The study is based on a reflexive thematic analysis of six autobiographies written by men who have been subjected to sexual violence in childhood by an adult with whom they maintained a close relationship. The analysis resulted in five main themes and three sub-themes. The theoretical perspectives used in the study are the power perspective, stigma theory, and theories of guilt and shame. The study concludes that exposure to sexual violence in childhood entails extensive and long-term consequences, such as substance abuse, mental ill-health and relational difficulties. Guilt and shame appears as recurring emotions among the men, which in turn contribute to and exacerbate their mental ill-health. Furthermore, the study finds that feelings of guilt and shame are influenced by stigma and norms of masculinity, which reduce mens´ willingness to disclose their experiences. As the men have limited opportunities to access support, a recurring pattern is the use of self-developed, destructive coping strategies to manage their pain. Finally, the study shows that the men´s relationship with their perpetrators is characterized by a power imbalance, in which the perpetrator occupies a dominant position.