Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
A Charged Topic: Constructing Legitimacy in Sustainability Communication
No full textFöretags hållbarhetsrapportering och medierapporteringen har en avgörande roll för hur organisationer uppfattas i offentligheten. Northvolt som var en central aktör i den gröna omställningen publicerade sitt hållbarhetsarbete samtidigt som batteriföretaget blev kritiskt granskat av media. Syftet med studien var att undersöka hur likheter och skillnader mellan hållbarhetsrapporteringen och medierapporteringen samspelar ikonstruktionen av företagets legitimitet. Studien baseras på en kvalitativ, komparativ analys av Northvolts hållbarhetsrapporter samt ett urval av nyhetsartiklar publicerade under 2021, 2022 och 2023. Det empiriska materialet kodades utifrån de sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsdimensionerna. Resultatet visade att de sociala och ekonomiska dimensionerna rapporterades om i större utsträckning på mediernas dagordning. Den ekologiska dimensionen rapporterades i lägre omfattning i media, men framträdde genomgående i det undersökta materialet i Northvolts hållbarhetsrapporter. Analysen visade att medierapporteringen, i samspel med företagets hållbarhetsrapporteringar, bidrog till konstruktionen av Northvolts legitimitet i offentligheten genom framställandet av batteriföretagets hållbarhetsarbete. Studien har bidragit med ökad förståelse för hur hållbarhetsdimensionerna framställs i medierna samt hur dessa framställningar är kopplade till konstruktionen av företags legitimitet. Corporate sustainability reporting and media coverage are important factors in shaping the public's perception of an organization. Northvolt, as part of the green transition, published annual sustainability reports whilebeing subjected to critical media coverage. This article aims to examine how similarities and differences between corporate sustainability reports and media coverage interlaced with the construction of corporate legitimacy. The study was based on a qualitative, comparative analysis of Northvolt´s sustainability reports and a selection of news media articles published between 2021, 2022 and 2023. The empirical material was coded according to the social, ecological, and economic dimensions. The results showed that the social and economic dimensions were dominating in the media agenda, while the ecological dimension received less coverage in media, but was present throughout the empirical material in Northvolt´s sustainability reports. The analysis showed that media coverage, in interaction with the company's sustainability reporting, contributed to the construction of Northolt's corporate legitimacy in the public sphere through the presentation of the company's sustainability work. This study provides a deeper understanding of how the sustainability dimensions are presented in the media and the connection to the construction of corporate legitimacy.
When the image speaks before the voice : A qualitative semiotic analysis of gender and power on Swedish podcast covers
No full textDenna studie inleddes med syfte att undersöka hur kvinnor och män porträtteras på svenska podcastomslag och vilka föreställningar om makt som förmedlas, samt på vilket sätt det förstärker eller utmanar stereotyper. En kvalitativ semiotisk bildanalys av tio populära svenska podcastomslag genomfördes. Bilderna analyserades utifrån denotation, konnotation och myt. Mönster i representationerna tolkades med stöd i Hirdmans genussystem och Halls representationsteori. Resultatet visar att podcastomslag till stor del återskapar könsstereotyper. De kvinnliga omslagen ger ofta ett varmt och lättsamt intryck. Kvinnorna syns leende, med ett tillgängligt kroppsspråk och med ett tydligt fokus på utseende. Omslag med manliga podcastprogramledare ger i stället ett allvarligare intryck där männen framställs som seriösa och professionella. Studien visar att genussystemet reproduceras även i ett relativt nytt medieformat där självpresentation och marknadsstrategier möts.This study was initiated with the aim of investigating how women and men are portrayed on Swedish podcast covers and what notions of power are conveyed, as well as in what way it reinforces or challenges stereotypes. A qualitative semiotic image analysis of ten popular Swedish podcast covers was conducted. The images were analyzed based on denotation, connotation and myth. Patterns in the representations were interpreted with support from Hirdman's gender system and Hall's theory of representation. The results show that podcast covers largely recreate gender stereotypes. The female covers often give a warm and light-hearted impression. The women are seen smiling, with an accessible body language and with a clear focus on appearance. Covers with male podcast hosts instead give a more serious impression where the men are portrayed as serious and professional. The study shows that the gender system is reproduced even in a relatively new media format where self-presentation and marketing strategies meet.
Rich, beautiful, madly in love - something had to be wrong” : - A qualitative analysis of depictions of men’s violence against women in modern popular culture.
No full textMäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som innefattar kränkning av de mänskliga rättigheterna. Denna studie syftar till att undersöka framställningar av mäns våld mot kvinnor i heterosexuella parrelationer utifrån skildringar i modern populärkultur. Studien baseras på en reflexiv tematisk analys där tre olika verk har analyserats: säsong ett av Big Little Lies (Vallée, 2017), såväl som filmerna It Ends With Us (Baldoni, 2024) och Alice, Darling (Nighy, 2022). Verken skildrar kvinnliga huvudkaraktärer som befinner sig i en parrelation där våld förekommer. Den reflexiva tematiska analysen genererade tre huvudteman. Studien har sin grund i uppfattningarna om mäns våld mot kvinnor som återfinns i det strukturella feministiska perspektivet. Men, analysen baseras på normaliseringsteorin och uppbrottsprocessen. Resultatet i studien visar på hur mäns våld mot kvinnor gradvis normaliseras genom återkommande mönster av kontroll, begränsningar och utsuddning av gränser. Studien belyser även det sociala nätverkets betydelse i den våldsutsatta kvinnans liv, samt vilka faktorer som är avgörande för uppbrott. Slutsatserna i studien visar att kvinnorna i materialen ofta präglas av känslor av skuld och skam, samtidigt som de ursäktar våldsutövarens handlingar. Kvinnorna skildras ofta internalisera mannens verklighetsuppfattning utifrån våldshandlingarna, ledande till förmildringar av det. Vidare lyfter studien betydelsen av hur populärkulturella skildringar kan bidra med ökad kunskap och forma av attityder vad gäller normalisering av mäns våld mot kvinnor.Men’s violence against women is a widespread issue on societal planes that includes the violation of basic human rights. This study aims to analyze depictions of men’s violence against women in heterosexual relationships from depictions in modern popular culture. The study is based on a reflexive thematic analysis, where three pieces of audiovisual media have been analyzed: the first season of Big Little Lies (Vallée, 2017), as well as the movies It Ends With Us (Baldoni, 2024) and Alice, Darling (Nighy, 2022). The chosen pieces of media depict the female main characters in partnerships where violence occurs. The reflexive thematic analysis generated three main themes. The study is built on the understandings of men’s violence against women that exist in the structural feminist perspective. However, the analysis is based on the theory of normalization and the break-up-process. The results of the study depict how men’s violence against women is gradually normalized through repeating patterns of control, limitations and blurring of lines. The study also depicts the importance of the social network in the abused woman’s life, as well as what factors were deciding in the final act of breaking up. The conclusions in the study illustrate that the women analyzed are often plagued with feelings of shame and guilt, while at the same time excusing their abuser’s actions. The women are often depicted internalizing the man’s worldview based on the actions of violence, leading to them mitigating it. Furthermore, the study shows how representations in popular culture can contribute to increased knowledge and shape attitudes regarding the normalization of men’s violence against women.
Therapy dogs impact on health: experiences of specialist nurses’
No full textBakgrund: Vårdhund kan utgöra ett komplement i specialistsjuksköterskans ansvarsområden, men forskning kring specialistsjuksköterskors erfarenheter av vårdhundens effekter i omvårdnadsarbetet är inte belyst. Specialistsjuksköterskors erfarenheter kan utgöra en viktig kunskapskälla för att motivera användning av vårdhunden i klinisk praxis, i linje med Watsons caritativa omvårdnadsteori. Syfte: Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenheter av att använda vårdhund och de hälsoeffekter som kunde uppnås. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Semistrukturerade intervjuer med tolv sjuksköterskor, varav tio var specialistsjuksköterskor, med erfarenhet av arbete med vårdhund. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes enligt Elo och kyngäs. Resultat: Tre generiska kategorier beskrevs: Vikten av att främja fysisk hälsa genom ökad rörelse och aktivitet, Vikten av att främja psykisk hälsa genom emotionellt stöd och Vikten av att främja social hälsa genom att underlätta mellanmänskliga relationer. Resultatet visade att vårdhunden genom sin närvaro motiverade patienter till ökad fysisk aktivitet, stimulerade kognitiva funktioner, främjade självkänsla och emotionellt välbefinnande samt underlättade sorgebearbetning. Vårdhunden förbättrade relationer genom att underlätta kommunikation vilket skapade trygghet och ökad delaktighet i vården. Slutsats: Vårdhunden främjar fysisk aktivitet, ökar välbefinnande och stärker sociala interaktioner och blir därmed ett värdefullt, personcentrerat omvårdnadsverktyg som kan användas inom specialistsjuksköterskans olika områden.Background: Therapy dogs can enhance the diverse duties of the specialist nurse. Research examining specialist nurses’ experiences of their effects remains limited. Specialist nurses’ insights may encourage the implementation of therapy dogs in clinical practice, in accordance with Watson’s caritative nursing theory. Aim: The aim was to investigate specialist nurses’ experiences of therapy dogs and their impact on health. Method: Qualitative methodology with an emphasis on inductive reasoning. Semi-structured interviews were conducted with twelve nurses, ten of whom were specialist nurses. The interviews were analyzed using the Elo & Kyngäs qualitative content analysis method. Results: Three generic categories emerged: The importance of promoting physical health through increased movement and activity, The importance of promoting mental health through emotional support, and The importance of promoting social health by facilitating interpersonal relationships.The nurses described that the therapy dog promoted physical and cognitive engagement, emotional well-being, and communication. This contributed to enhanced participation in care. Conclusion: The therapy dog promotes physical activity, increases well-being, and strengthens social interactions. It becomes a valuable tool for use in various areas of specialized nursing
From the Parliament to ForYouPage : A comparative thematic analysis of the Social Democrats' and the Sweden Democrats' communication strategies on TikTok
No full textStudien ämnar belysa hur politisk kommunikation formas inom ramen för en ny digital tid, genom att undersöka hur kommunikationsstrategier tillämpas på nya interaktiva plattformar. Forskning har tidigare identifierat olika kommunikativa strategier som används av politiska partier, såsom förenkling, polarisering och humor. Det saknas en plattformsspecifik förståelse för hur dessa praktiskt implementeras på snabbt föränderliga plattformar såsom TikTok, särskilt med en utgångspunkt i flera kommunikationsstrategier samt hur partier väljer att gestalta sig själva och sitt innehåll. För att undersöka detta har en jämförelse genomförts mellan Socialdemokraternas (S) och Sverigedemokraternas (SD) kommunikationsstrategier på TikTok med utgångspunkt i medielogik, gestaltningsteori och Goffmans dramaturgiska perspektiv. Metodologiskt används en tematisk och komparativ analys. Resultatet visar att S och SD använder liknande kommunikationsstrategier på TikTok, såsom förenkling, personifiering, värdeladdat språk och känslor. Dessa kombineras ofta med underhållande och estetiska inslag, men med vissa skillnader i utförande. Båda partier använder polarisering som strategi och gestaltar ofta samhällsproblem som kopplas till motståndare eller strukturer. SD pekar även ut samhällsgrupper som orsak. S väljer återkommande att lyfta vanliga människor med olika etniska ursprung i sitt innehåll, medan SD är mer selektiva i vilka som syns. SD väljer ofta även att idealisera sin partiledare till skillnad från S. SD använder i större utsträckning privata inslag och vardagliga miljöer, även fast S ofta förmedlar ett avslappnat och nära intryck. The study aims to illustrate how political communication is shaped within the framework of a new digital era, by examining how communication strategies are applied on emerging interactive platforms. Previous studies have identified different communicative strategies used by political parties, such as simplification, polarization and humor. However, there is a lack of platform-specific understanding on how these strategies are practically implemented on rapidly evolving platforms such as TikTok, particularly from the perspective of multiple communication strategies and how parties chose to frame themselves and their content. To examine this, a comparison has been conducted between the Social democrats’ (Socialdemokraterna) and the Sweden democrats’ (Sverigedemokraterna) communication strategies on TikTok, based on a theoretical framework comprising media logic, frame theory and Goffmans dramaturgical approach. Methodologically, the study employs thematic and comparative analysis. The result of the study shows that the Social democrats and the Sweden Democrats use similar communication strategies on TikTok, such as simplification, personalization, value-loaded language, and emotional appeals. These strategies are often combined with entertaining and aesthetic elements, but with certain differences in execution. Both parties use polarization as a strategy and frequently frame societal problems as being linked to opponents or societal structures. The Sweden democrats also link societal problems to specific social groups. The Social democrats tend to include people of diverse ethnic backgrounds in their content meanwhile the Sweden democrats are more selective regarding who appears. Another difference between the parties is that the Sweden democrats often choose to idealize their party leader, in comparison to the Social democrats. In contrast to the Social democrats, the Sweden democrats use a greater extent of private elements and everyday settings, even though the Social democrats frequently convey a relaxed and approachable impression
Colleagues in Conflict : A qualitative content analysis of how journalists in Gaza are portrayed in news reporting.
No full textDenna studie undersöker gestaltning i nyhetsrapportering relaterat till Israel-Palestina-konflikten. Det framkommer att det finns två problem i relation till konflikten och media: medierapporteringen och journalisternas utsatthet. Denna studie syftar till att undersöka hur dessa problem interagerar, det vill säga: hur nyhetsmedier framställer händelser där journalister har fallit offer för attacker i Gaza. Detta i avseende att förstå vilka narrativ om journalisterna som konstrueras i mediernas nyhetsrapportering. Tidigare studier har konstaterat att språkbruk och urval spelar en avgörande roll för medierapporteringen om konflikten, samt att journalister i Gaza befinner sig i en utsatt situation där de utför ett komplext arbete. Från tidigare forskning framkommer det också att narrativet hjälte är återkommande i nyhetsreportage om journalister som dött i tjänst. För att uppfylla studiens syfte analyseras 12 nyhetsartiklar från följande medier: SVT, Aftonbladet, CNN, och Al Jazeera. Analysen utförs med metoden kvalitativ innehållsanalys och förankras teoretiskt i gestaltningsteorin och begreppet narrativ. Studiens resultat visar att följande narrativ konstrueras i nyhetsmediernas rapportering: journalister som offer och journalister som hjältar. Detta synliggjordes genom att materialet analyserades utifrån faktorerna ordval, källor, och fakta, vilket dessutom identifierade tre perspektiv som får synas och höras i artiklarna: Israels perspektiv, journalisternas perspektiv och externa perspektiv. Faktorerna formade även hur perspektiven framställs i artiklarna, där journalisternas perspektiv blev mest framträdande.This study examines framing in news coverage of the Israel-Palestine-conflict. There are two problems in relation to the conflict and media: 1) the media coverage and reporting, and 2) the vulnerability of the journalists. This study aims to examine how these problems interact, that is: how news media portray events where journalists have fallen victim to attacks in Gaza. This is in order to further understand which narratives the media’s news coverage construct about the journalists. Previous studies have stated that selection and the use of language have a crucial role in the media coverage of the conflict, and that journalists in Gaza are in a vulnerable position as well as a complex work situation. It is also stated in previous research that the narrative hero is recurrent in news reports about journalists who have died while on duty. To fulfill the aim of the study, 12 news articles from the following media are analyzed: SVT, Aftonbladet, CNN, and Al Jazeera. The analysis is executed through a qualitative content analysis and connected to framing theory as well as the concept of narrative. The result of the study shows that the news media coverage constructs the following narratives: journalists as victims and journalists as heroes. This was made visible by analyzing the material based on word choices, sources, and facts, which also identified three perspectives that are seen and heard in the articles: Israel’s perspective, the journalists’ perspective, and external perspective. The factors—word choices, sources, and facts—also shaped how these perspectives are presented in the articles, where the journalists’ perspective became the most prominent
Experiences of Self-Care among persons with Diabetes mellitus type 2
No full text Sammanfattning Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom som kräver kontinuerlig egenvård, där fysisk aktivitet, medicinering och kunskap är centrala för att förebygga komplikationer. Egenvården kan vara krävande och påverkas av personens livssituation och resurser. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd, motivation och utbildning ur ett hälsofrämjande perspektiv. Genom att ha kunskap om hur personer med DM2 upplever sin egenvård kan sjuksköterskan stärka patientens empowerment och hjälpa dem att hantera sin sjukdom i vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 14 kvalitativa artiklar hämtade från Medline, CINAHL samt från en manuell sökning. Analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmodell och artiklarnas kvalitet granskades med ett protokoll för kvalitativa studier. Resultat: Personer med DM2 beskrev egenvården som komplex och påverkad av kostsvårigheter, känslomässiga reaktioner, begränsningar i fysisk aktivitet samt utmaningar kring medicinering. Kulturella och sociala sammanhang påverkade kostvalen, medan smärta och nedsatt rörlighet hindrade fysisk aktivitet. Ekonomiska förutsättningar begränsade möjligheten att följa rekommendationer. Vårdens stöd varierade i kvalitet, men anhöriga och stödgrupper utgjorde viktiga resurser. Tillgång till tydlig och relevant information stärkte patienternas förmåga att utföra egenvård. Slutsats: Bristande kunskap och otillräckligt stöd kan försvåra följsamheten, medan kontinuerlig information, stöd från omgivningen och gradvis acceptans av livsstilsförändringar kan stärka hantering av sjukdomen. En fördjupad förståelse för ämnesområdet gör det möjligt för sjuksköterskan att ge mer person anpassat stöd, vilket i sin tur kan stärka individers förmåga att hantera sin egenvård och öka följsamheten i vardagen
Nurses’ Experiences of Caring for Children in the Palliative Stages in Hospitals : A Qualitative Literature Review
No full textBakgrund: Palliativ vård erbjuds människor i alla åldrar när sjukdom inte längre kan botas. Vården kan ges under lång tid för att bromsa sjukdomens symtom eller i livets slutskede för att minska lidande. Att vårda barn i palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan, då barnets utvecklingsnivå, familjens centrala roll och den emotionella komplexiteten gör vården utmanande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i palliativt skede på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med 15 inkluderade studier som fokuserade på sjuksköterskors erfarenheter. Datainsamlingen gjordes via systematiska sökningar i CINAHL och Medline, kompletterat med manuella sökningar (snöbollsteknik). Data analyserades enligt Fribergs femstegsmodell, vilket möjliggjorde identifiering av återkommande teman och mönster. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Emotionell påverkan, användning av copingstrategier och kommunikativa utmaningar. Sjuksköterskor beskrev stark emotionell belastning, känslor av maktlöshet och svårigheter att hantera relationen till barnet och familjen. Kommunikation med både barnet och familjen upplevdes som en central men krävande del av arbetet. Kollegialt stöd och individuella copingstrategier var viktiga för att hantera den emotionella stressen. Ett återkommande fynd var bristande utbildning och förberedelser inom pediatrisk palliativ vård, vilket skapade osäkerhet och risk för vårdlidande. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård av barn präglas av komplexa emotionella, kommunikativa och professionella utmaningar. För att säkerställa trygg och jämlik vård behövs strukturerad utbildning, kontinuerlig kompetensutveckling och stöd. Ett ökat fokus på sjuksköterskors behov kan stärka både omvårdnadskvaliteten och stödet till barn och deras familjer.
Experiences of dietary adherence among persons with type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 är en växande global sjukdom där anpassad kost utgör en central del av egenvården. Sjuksköterskor upplever att de möter många personer i vården som har svårigheter i att följa kostrekommendationer och upprätthålla en god följsamhet till egenvård. Detta kan leda till försämrad hälsa och ökade komplikationer. För att förstå vad som påverkar följsamhet krävs det kunskap om personers egna erfarenheter. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av följsamhet till anpassad kost vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes, utifrån ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE vilket gav en total träff på 328 antal artiklar. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 13 artiklar publicerade mellan 2015 och 2025. Analysen utfördes med hjälp av Fribergs fyra steg för litteraturöversikt av kvalitativ forskning. Resultat: Tre teman identifierades: Att påverkas av sociala och kulturella sammanhang, där familj, sociala normer och kulturella förväntningar påverkade följsamheten till anpassad kost både positivt och negativt. Att begränsas av ekonomiska och strukturella förutsättningar, där bristande ekonomi, begränsad livsmedelstillgång och otydliga kostråd från vården försvårade följsamheten. Att hantera anpassad kost, personer beskrev känslor av förlust, skuld och fysisk påverkan i samband med anpassad kost, men också positiva känslor kring utveckling av personliga strategier för balans och egenvård. Slutsats: Följsamhet till kost vid diabetes typ 2 är komplext och påverkas av individuella, sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Personcentrerad vård och individanpassad kostanpassning kan stärka egenvården i enlighet med Orems egenvårdsteori.Title: Experiences of dietary adherence among persons with type 2 diabetes - a literature review.Background: Type 2 diabetes is a growing global condition which dietary adjustments play an essential role in self-care. Nurses experience that they encounter many people in healthcare who have difficulty following dietary recommendations and maintaining good adherence to selfcare. This could lead to increased risks of complications. Understanding persons’ experiences is therefore crucial for improving dietary adherence. Aim: The aim was to describe a persons’ experiences of adherence to a modified diet in type 2 diabetes. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. Searches were performed in CINAHL and MEDLINE, resulting in a total of 328 articles. Thirteen peer-reviewed articles published between 2015-2025 were included after quality assessment. Data were analyzed using Friberg´s four-step model for literature review of qualitative research. Results: Three main themes emerged. Influence of social and cultural contexts described that family dynamics, social expectations, and cultural norms both supported and hindered dietary adherence. Economic and structural limitations highlighted how financial constraints, limited access to recommended foods, and inconsistent dietary guidance from healthcare affected adherence. Coping with an adapted diet, people described feelings of loss, guilt, and physical discomfort associated with an adapted diet, but also positive emotions related to the development of personal strategies for balance and self-care. Conclusion: Adherence to diet in type 2 diabetes is complex and shaped by individual, social, cultural, and economic factors. Person centered care and individual dietary adaptions can strengthen the self-care capacity in accordance with Orem´s self-care theory
Victims as Victims? : A Quantitative Content Analysis of How Swedish News Media Portray Two Different Victim Groups
No full textDen här studien undersöker hur svenska nyhetsmedier rapporterade om offren efter attacken på Drottninggatan i Stockholm 2017 samt skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro 2025. I attacken på Drottninggatan omkom västerländska offer medan icke-västerländska offer drabbades i skolskjutningen. Tidigare internationella studier har visat att offer kan framställas olika på grund av deras bakgrund. Den här studien utgår i stället från svenska nyhetsmedier som är präglade av starka journalistiska ideal som saklighet och opartiskhet. Studiens syfte är att undersöka om offergrupperna framställs likvärdigt utifrån bakgrund. Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av totalt 140 nyhetsartiklar, 70 från respektive händelse, publicerade av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Analysen utgår från tre frågeställningar om hur offergrupperna framställs, i vilken grad offren humaniseras samt om det förekommer andrafiering av de icke-västerländska offren. Resultatet visar att svenska nyhetsmedier, trots sina starka journalistiska ideal, inte framställde offergrupperna helt likvärdigt. De västerländska offren gavs större utrymme, förekom oftare som centrala aktörer och kopplades i hög grad till en nationell sorg medan de icke-västerländska offren förekom mer sällan och kopplades i lägre utsträckning till en nationell sorg. Resultatet visar vidare att det finns en tendens att de västerländska offren humaniserades i något högre utsträckning, främst genom att de beskrevs mer empatiskt. Gällande andrafiering syns inga tydliga skillnader mellan fallen. Däremot markerades offrens ursprung oftare i artiklarna om skolskjutningen, till skillnad från artiklarna om dådet på Drottninggatan.This study examines how Swedish news media reported on the victims following the 2017 attack on Drottninggatan in Stockholm and the 2025 school shooting at Campus Risbergska in Örebro. The victims of the Drottninggatan attack were of Western origin, whereas the victims of the school shooting were non-Western. Previous international studies have shown that victims are portrayed differently depending on their background. Instead, this study focuses on Swedish news media characterized by strong journalistic ideals such as objectivity and impartiality. The purpose of this study is to examine whether victims of different backgrounds are portrayed equally. Using a quantitative content analysis, this study examines 140 news articles, 70 from each event, published by Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen. The analysis is based on three research questions examining victim portrayal, the extent of humanization and othering toward non-Western victims. The result shows that Swedish news media, despite strong journalistic ideals, did not portray the victim groups equally. Western victims were more prominent, appeared more frequently as central characters, and were to a greater extent associated with collective and national mourning while non-Western victims appeared less frequently and were associated with national mourning to a lesser extent. The results further indicate the tendency for Western victims to be humanized to a somewhat greater extent, primarily through empathetic descriptions. There were no distinct differences regarding othering of victims. However, the origin of victims was more frequently highlighted in the school shooting articles than in the Drottninggatan attack articles