312 research outputs found
Valstatistik i bruk. Socialdemokratin, väljarna och den osäkra demokratin 1912–1929
[Using election statistics. Social democracy, the electorate and Sweden’s uncertain democracy 1912–1929]Long before opinion polls and electoral research, official election statistics provided politically useful quantitative knowledge of voters. When voting rights and the electorate quickly expanded in Sweden in the early 1900s, this knowledge aroused considerable interest. Petter Tistedt’s article explores how three leading Swedish social democrats – Rickard Sandler, Gustav Möller and Per Albin Hansson – made use of election statistics during the breakthrough period of both Swedish democracy and the Swedish Social Democratic Party. The study shows how this form of knowledge was not regarded as an already finished, politically neutral view of the electorate. Instead, it was treated as an imperfect tool that could be reworked, criticized, and form the basis for new knowledge – or be dismissed. As such, it was drawn into crucial discussions about the representative claims of the party and its long-term strategies for parliamentary takeover.Publication history: Published original.(Published 16 June 2020)Citation: Tistedt, Petter (2020) “Valstatistik i bruk. Socialdemokratin, väljarna och den osäkra demokratin 1912–1929”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 12, pp. 61–93. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.2Redan långt före opinionsundersökningar och samhällsvetenskaplig valforskning fanns en annan politiskt användbar kvantitativ kunskap om väljare: officiell valstatistik. När rösträtten och därmed elektoratet snabbt utvidgades i början på 1900-talet väckte denna kunskap påtagligt intresse. Petter Tistedts artikel utforskar hur tre ledande svenska socialdemokrater – Rickard Sandler, Gustav Möller samt Per Albin Hansson – gjorde bruk av valstatistik under partiets och den svenska demokratins genombrottstid. Studien visar hur denna kunskapsform inte tänktes tillhandahålla en redan färdig, politiskt neutral blick på valmanskåren. I stället behandlades den som ett ofullkomligt redskap som kunde omarbetas, kritiseras och bilda utgångspunkt för ny kunskap – eller avfärdas. Som sådan drogs den in i centrala diskussioner om socialdemokratins representativa anspråk och dess långsiktiga strategier för parlamentariskt maktövertagande.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 16 juni 2020)Förslag på källangivelse: Tistedt, Petter (2020) ”Valstatistik i bruk. Socialdemokratin, väljarna och den osäkra demokratin 1912–1929”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 12, s. 61–93. DOI: https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.
Valstatistik i bruk : Socialdemokratin, väljarna och den osäkra demokratin 1912–1929
Redan långt före opinionsundersökningar och samhällsvetenskaplig valforskning fanns en annan politiskt användbar kvantitativ kunskap om väljare: officiell valstatistik. När rösträtten och därmed elektoratet snabbt utvidgades i början på 1900-talet väckte denna kunskap påtagligt intresse. Petter Tistedts artikel utforskar hur tre ledande svenska socialdemokrater – Rickard Sandler, Gustav Möller samt Per Albin Hansson – gjorde bruk av valstatistik under partiets och den svenska demokratins genombrottstid. Studien visar hur denna kunskapsform inte tänktes tillhandahålla en redan färdig, politiskt neutral blick på valmanskåren. I stället behandlades den som ett ofullkomligt redskap som kunde omarbetas, kritiseras och bilda utgångspunkt för ny kunskap – eller avfärdas. Som sådan drogs den in i centrala diskussioner om socialdemokratins representativa anspråk och dess långsiktiga strategier för parlamentariskt maktövertagande.</p
Propagandastudier : Kooperativa förbundet, demokratin och det fria tankelivet på 1930-talet
Propaganda Studies: The Swedish Cooperative Union, Democracy, and Free Thinking in the 1930s This article investigates educational efforts of the Swedish Cooperative Union (Kooperativa förbundet, KF) during the late interwar period. It focuses on how KF dealt with the fact that propaganda could be a very effective tool of persuasion – e.g. as commercial advertising – but that it also could undermine democracy. For KF, a prolific and innovative advertiser as well as a strong proponent of democratic ideals, this was a real conundrum. Using study guides, books and journals published by KF as sources, this article investigates how members of its study groups were instructed to think about propaganda and its role in society. It is argued that members were taught a form of critical acceptance of propaganda, one that not only legitimized its role in the market, but in democratic public life as well
Universality out of order
Funding Information: The author thanks Gourab Ghoshal for comments and acknowledges financial support from JSPS KAKENHI grant no. JP21H04595.Peer reviewe
Petter Dass’ ordforråd – hans kilder og hans forfatterskap som kilde for ordbøker
The vocabulary of the first great Norwegian author, Petter Dass (1647–1707), is presented and discussed based on his major secular work, Nordlands Trompet (The Trumpet of Nordland). This work is a learned, versified description, an encomium, modeled on the classics, to a region, i.e. what at that time was known as Nordlands Len (the county of Nordland). Petter Dass’ wording reflects the rhetorical norms of his time and the language purism of the late 17th century. His vocabulary is related to that of Danish literature of the time, but is supplemented by Norwegianisms and dialectal words and phrases from Nordland, Petter Dass’ home region, as well as loans from Latin, Low German, Dutch and Sami. The role of the Norwegianisms, the dialectal elements and the foreign parts of the vocabulary in Petter Dass’ poetry is discussed, as well as the representativeness of Petter Dass’ Norwegian vocabulary in general and of the Nordland dialect specifically. Petter Dass’ choice of words, his rhetorical intention and his most important literary sources and models are presented. Furthermore, the references to Petter Dass’ literary works in the most prominent Norwegian and Danish literary dictionaries are accounted for. Finally, the lexicographic value of early-modern literature is discussed. A more thorough lexicographic description of the language of Petter Dass has yet to be put forward, and alternative lexicographic presentations of Petter Dass’ literary vocabulary are suggested
- …
