Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Dygd, konstart eller entreprenörskap? Om teknisk kunskap och (ny)skapande genom tid och rum
No full text[A virtue, form of art or entrepreneurship? On technical knowledge and innovation through time and space]In modern times, we often associate technical knowledge, innovation and engineering, as these processes and their professions have become concentrated in the same social space. In her article, Majsa Allelin examines how this association has gradually developed throughout history. Through a series of historical examples, she highlights how our view of technical knowledge and innovation has changed in Western society. Allelin begins with classical philosophers' views on craftsmanship and newness, and then follows developments through the technological leap of the Renaissance and the inventions of industrialization, ending in our own time, where innovation and entrepreneurship dominate the world of ideas in the so-called post-industrial knowledge society. Through a combined analysis informed by the history of ideas and economic history, she demonstrates how the perception of technical achievements has changed in step with the development of productive forces, and how the perception of innovation has been reshaped and is imbued with inherent contradictions. Engineers, as the embodiment of technology and innovation, are also present as their role becomes more prominent in history (especially after the 19th century).Publication history: Published original.(Published 23 October 2025)Citation: Allelin, Majsa (2025) “Dygd, konstart eller entreprenörskap? Om teknisk kunskap och (ny)skapande genom tid och rum”, in Tekniken i samhället, samhället i tekniken, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 18, pp. 51–117. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.2I vår tid kopplar vi ofta samman teknisk kunskap, innovation och ingenjörskonst eftersom dessa processer och deras professioner kommit att koncentreras till samma sociala rum. I Majsa Allelins artikel undersöker hon hur denna sammanlänkning successivt skett genom historien. Med hjälp av ett antal historiska nedslag belyser hon hur synen på teknisk kunskap och (ny)skapande har förändrats i det västerländska samhället. Allelin börjar med antika filosofers syn på skapande och förnyelse och följer sedan utvecklingen genom renässansens tekniska språng och industrialiseringens uppfinningar, för att avsluta i vår egen samtid där innovation och entreprenörskap dominerar idévärlden i det så kallade postindustriella kunskapssamhället. Genom en kombinerad idé- och ekonomihistorisk analys visar hon hur synen på tekniskt skapande förändrats i takt med produktivkrafternas utveckling, och hur synen på innovation har omformats och präglas av inneboende motsättningar. Ingenjören, som det förkroppsligande subjektet av skapande och innovation, finns också närvarande allt eftersom deras roll blir mer framträdande i historien (i synnerhet efter 1800-talet).Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 23 oktober 2025)Förslag på källangivelse: Allelin, Majsa (2025) ”Dygd, konstart eller entreprenörskap? Om teknisk kunskap och (ny)skapande genom tid och rum”, i Tekniken i samhället, samhället i tekniken, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 18, s. 51–117. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.
Arbetskunskap som agerande. Om den praktiska kunskapen om maskiner
No full text[Working knowledge as performance. On the practical understanding of machines]Boel Berner’s article uses perspectives from science and technology studies to understand the working knowledge used by operators to understand and handle machines. Industrial production is seen as a heterogeneous assemblage of sociomaterial practices, where machines and humans interact in processes of mutual inscription and modification. Working knowledge is analysed as situated practices of knowing, or performances. This perspective is used in a meta-interpretation of earlier ethnographic research and other accounts of manual, industrial work, focusing on the mental, bodily and emotional understanding employed in crucial situations, as when learning to work, localizing machines, or coping with difficult or recalcitrant machines.Publication history: Translation of the article “Working Knowledge as Performance: On the Practical Understanding of Machines” in Work, Employment and Society, volume 22, no 2 (2008).(Published 23 October 2025)Citation: Berner, Boel (2025) “Arbetskunskap som agerande. Om den praktiska kunskapen om maskiner”, in Tekniken i samhället, samhället i tekniken, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 18, pp. 119–141. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.3I Boel Berners artikel används perspektiv från teknik- och vetenskapsstudier för att analysera den arbetskunskap som operatörer använder för att förstå sig på och hantera maskiner. Industriell produktion ses här som en heterogen samling sociomateriella praktiker, i vilka maskiner och människor interagerar genom ömsesidig inskription och modifikation. Arbetskunskap analyseras som situerade kunnandepraktiker eller olika slags agerande. Detta perspektiv tillämpas i en metatolkning av tidigare etnografisk forskning och andra redogörelser för manuellt, industriellt arbete, med fokus på det mentala, kroppsliga och emotionella kunnande som används i avgörande situationer, som när man lär sig ett arbete, anpassar maskiner eller hanterar svåra eller krånglande maskiner.Publiceringshistorik: Översättning av artikeln ”Working Knowledge as Performance: On the Practical Understanding of Machines” i Work, Employment and Society, volym 22, nr 2 (2008).(Publicerad 23 oktober 2025)Förslag på källangivelse: Berner, Boel (2025) ”Arbetskunskap som agerande. Om den praktiska kunskapen om maskiner”, i Tekniken i samhället, samhället i tekniken, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 18, s. 119–141. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.
Digitala (o)trygghetsteknologier som sociotekniska system: föreställningar, materialitet och praktiker
No full text[Digital (in)security technologies as sociotechnical systems: notions, materiality and practices]In this article, Katarina Winter and Anne Kaun develop a concept they call “digital security technologies” to describe new digital initiatives that aim to make our public spaces safer. Based on research on securitization and Science and Technology Studies (STS), they show that even seemingly “soft” technologies, which are often presented as less intrusive and more legitimate, risk to normalize and reinforce a logic where security is turned into a matter of surveillance, recording and control. The conceptualization is illustrated empirically with material from three case studies of different types of phenomena that fall within their concept. By introducing and problematizing the concept of digital security technologies, Winter and Kaun aim to enable analysis of the discursive, material and political implications of technologies for how security is produced, for which subjects that are depicted as threats or worthy of protection, and for how accountability is being displaced between public and private actors.Publication history: Published original.(Published 23 October 2025)Citation: Winter, Katarina & Anne Kaun (2025) “Digitala (o)trygghetsteknologier som sociotekniska system: föreställningar, materialitet och praktiker”, in Tekniken i samhället, samhället i tekniken, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 18, pp. 143–171. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.4Katarina Winter och Anne Kaun utvecklar i den här artikeln begreppet ”digitala trygghetsteknologier” för att beskriva nya digitala initiativ för att öka tryggheten i våra offentliga rum. Med avstamp i forskning om säkerhetisering och i teknik- och vetenskapsstudier (STS) visar de att även till synes ”mjuka” teknologier, som ofta presenteras som mindre ingripande och mer legitima, riskerar att normalisera och förstärka en logik där trygghet görs till en fråga om övervakning, kartläggning och kontroll. Den begreppsliga diskussionen illustreras empiriskt med material från tre fallstudier av olika typer av fenomen som faller under deras begrepp. Genom att introducera och problematisera begreppet digitala trygghetsteknologier vill Winter och Kaun möjliggöra analyser av teknologiers diskursiva, materiella och politiska implikationer för hur trygghet produceras, för vilka subjekt som målas upp som hot eller skyddsvärda, samt för hur ansvar förskjuts mellan offentliga och privata aktörer.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 23 oktober 2025)Förslag på källangivelse: Winter, Katarina & Anne Kaun (2025) ”Digitala (o)trygghetsteknologier som sociotekniska system: föreställningar, materialitet och praktiker”, i Tekniken i samhället, samhället i tekniken, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 18, s. 143–171. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.
Introduktion: Tekniken i samhället, samhället i tekniken
No full text[Introduction: Technology in society, society in technology]This special feature issue deals with the social dimensions that surround, condition, and shape technology. The contributions by Ursula Franklin, Majsa Allelin, Boel Berner, Anne Kaun and Katarina Winter, as well as Ella Petrini, contain a mix of technological historical derivations, in-depth analyses and theoretical interventions concerning technological development, social production and social reproduction. Here, everyday perspectives are combined with more philosophical arguments in order to deepen our understanding of how technology operates in society and how society imbues technology.Publication history: Published original.(Published 23 October 2025)Citation: Allelin, Majsa (2025) “Introduktion: Tekniken i samhället, samhället i tekniken”, in Tekniken i samhället, samhället i tekniken, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 18, pp. 7–12. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.FDet här specialnumret är ett temanummer om de sociala dimensioner som omgärdar, villkorar och formar tekniken. Texterna av Ursula Franklin, Majsa Allelin, Boel Berner, Anne Kaun och Katarina Winter samt Ella Petrini innehåller en rik blandning av teknikhistoriska härledningar, ingående analyser och teoretiska interventioner som rör teknikutveckling, samhällelig produktion och social reproduktion. Här förenas vardagliga perspektiv med mer teknikfilosofiska argument i syfte att fördjupa förståelsen för hur tekniken verkar i samhället och hur samhället genomsyrar tekniken.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 23 oktober 2025)Förslag på källangivelse: Allelin, Majsa (2025) ”Introduktion: Tekniken i samhället, samhället i tekniken”, i Tekniken i samhället, samhället i tekniken, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 18, s. 7–12. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.
Teknikens faktiska värld
No full text[The real world of technology]Few have captured the essence of how technology and society mutually shape each other as Ursula Franklin did in her famous lecture series, “The Real World of Technology”. She gave the lectures in 1989 as part of the Canadian public service radio CBC’s Massey Lectures, and the following year they were published as a book (which has since been followed by several editions). In this translation of the first two lectures into Swedish, we share Franklin’s thoughts on how technology permeates and shapes our modern world. Technology is not just machines and tools, but an entire system of acting, thinking, organizing and exercising power. She describes technology as “the house in which we all live”, where more and more aspects of life are affected by its structure. Franklin warns us of the dangers of people being increasingly reduced to subservient cogs in a machine and of the pseudorealities that saturate our media and estrange us from our own lived experiences of the world around us. With her historical and sociological perspective on the real world of technology, she expands our understanding of technology as human action and social organization.Publication history: Translation of chapters one and two from Ursula Franklin, The Real World of Technology (House of Anansi Press 1999).(Published 23 October 2025)Citation: Franklin, Ursula (2025) “Teknikens faktiska värld”, in Tekniken i samhället, samhället i tekniken, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 18, pp. 13–49. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.1Få har så kärnfullt som Ursula Franklin fångat hur teknik och samhälle ömsesidigt formar varandra som i hennes berömda föreläsningsserie ”The Real World of Technology”. Föreläsningarna höll hon 1989 som en del av den kanadensiska public service-radion CBC:s Massey Lectures och året efter gavs de ut som bok, som sedan följts av flera utgåvor. I denna översättning av de två första föreläsningarna till svenska får vi ta del av Franklins tankar om hur tekniken genomsyrar och formar vår moderna värld. Den är inte bara maskiner och verktyg, utan ett helt system av handlande, tänkande, organisering och maktutövning. Hon beskriver tekniken som ”det hus vi alla bor i”, där allt fler aspekter av livet påverkas av dess struktur. Franklin varnar oss för farorna i att människor alltmer reduceras till underlydande kuggar i ett maskineri och för de pseudoverkligheter som fyller våra medier och fjärmar oss från våra egna levda erfarenheter av världen omkring oss. Med sin historiska och sociologiska blick på teknikens faktiska värld breddar hon vår förståelse av teknik som mänsklig handling och social organisering.Publiceringshistorik: Översättning av kapitel ett och två ur Ursula Franklin, The Real World of Technology (House of Anansi Press 1999).(Publicerad 23 oktober 2025)Förslag på källangivelse: Franklin, Ursula (2025) ”Teknikens faktiska värld”, i Tekniken i samhället, samhället i tekniken, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 18, s. 13–49. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.
Titelsidor
No full textFront matter.https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.TIhttps://doi.org/10.13068/2000-6217.18.T
Medverkande författare
No full textContributors to the issue.https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.MFhttps://doi.org/10.13068/2000-6217.18.M
Kommentar: Den politiska ekonomin bakom algoritmerna
No full text[Commentary: The political economy behind the algorithms]In her commentary on the discussions at the WORK2025 conference in Turku, Finland, Ella Petrini shares the latest research from working life science on the political economy behind the algorithms and digital platforms that increasingly control our work and consumption.Citation: Petrini, Ella (2025) “Kommentar: Den politiska ekonomin bakom algoritmerna”, in Tekniken i samhället, samhället i tekniken, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 18, pp. 173–178. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.K1I sin kommentar till diskussionerna på konferensen WORK2025 i Åbo förmedlar Ella Petrini det senaste inom arbetslivsforskningen om den politiska ekonomin bakom algoritmerna och de digitala plattformar som styr alltmer av vårt arbete och vår konsumtion.Förslag på källangivelse: Petrini, Ella (2025) ”Kommentar: Den politiska ekonomin bakom algoritmerna”, i Tekniken i samhället, samhället i tekniken, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 18, s. 173–178. https://doi.org/10.13068/2000-6217.18.K
”Chile, Chile, solidaritet!”
Full text link[“Chile, Chile, solidarity!”]Review of Stefan de Vylder, 50 år efter kuppen. Om Chilekommitténs historia (Vulkan, Stockholm 2023).Citation: Bjereld, Ulf (2024) “‘Chile, Chile, solidaritet!’”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 133–136. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.R4Recension av Stefan de Vylder, 50 år efter kuppen. Om Chilekommitténs historia (Vulkan, Stockholm 2023).Förslag på källangivelse: Bjereld, Ulf (2024) ”’Chile, Chile, solidaritet!’”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 133–136. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.R
Myrdalmonumentet
Full text link[The Myrdal monument]Review of Per Axelson & Per Nygren (eds.), Biblioteket. Om Jan Myrdals och Gun Kessles samlingar (Jan Myrdalsällskapet, Askim 2023).Citation: Therborn, Göran (2024) “Myrdalmonumentet”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 117–119. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.R1Recension av Per Axelson & Per Nygren (red.), Biblioteket. Om Jan Myrdals och Gun Kessles samlingar (Jan Myrdalsällskapet, Askim 2023).Förslag på källangivelse: Therborn, Göran (2024) ”Myrdalmonumentet”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 117–119. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.R