Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna
Full text linkoai:ojs.tidskriftenarkiv.se:article/37[Why we love to hate Sverigedemokraterna]In this article, Anders Hellström explores the role of the anti-immigrant party Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats, SD) in Swedish politics. The main argument is that we love to hate SD and that we through our joint dissociation from the party express our sense of community and feeling of solidarity. Within this logic, SD do not only have wrong opinions, they also represent evil characters. According to Hellström, we have to look at political communication as something more than compromising and rational interests to understand SD’s position as the outsider in Swedish politics. Politics are about the release of feelings, expressing visions and acting out passions for or against a specific political project. Hellström’s study is conducted upon the basis of SD’s political guidelines for the 2010 national elections and the public debate in the media about the party. Theoretically, Hellström connects to the academic discussion about which concepts to use, for instance “nationalism” and “populism”, to classify the kind of party that SD is. The text is interspersed with references to topical political debate.Publication history: Published original.(Published 16 September 2013)Citation: Hellström, Anders (2013) ”Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna”, in Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 2, pp. 69–99. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.3Anders Hellström undersöker i sin artikel Sverigedemokraternas (SD) roll i svensk politik. Huvudargumentet är att vi älskar att hata SD och att vi genom vårt gemensamma avståndstagande uttrycker gemenskap och samhörighet. Enligt denna logik har SD inte bara fel åsikter; de representerar också onda typer. Hellström menar att vi för att förstå SD:s utanförskapsposition i svensk politik måste beakta politisk kommunikation som någonting utöver rationella intressen eller skapande av kompromisser. Politik handlar också om förlösande av känslor, om att formulera visioner och agera ut sina passioner för eller mot ett specifikt politiskt projekt. Studien utgår ifrån SD:s politiska riktlinjer inför valet 2010 och den offentliga debatten om partiet, uttryckt i den löpande medierapporteringen. Teoretiskt anknyter Hellström till den akademiska diskussionen om vilka begrepp, exempelvis ”nationalism” och ”populism”, som används för att klassificera den typ av parti som SD utgör. Texten kryddas av löpande referenser till den dagsaktuella politiska debatten.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 16 september 2013)Förslag på källangivelse: Hellström, Anders (2013) ”Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna”, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 2, s. 69–99. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.
Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige. En feministisk analys
Full text linkOv Cristian Norocels artikel diskuterar den svenska högerradikala populismen utifrån ett feministiskt perspektiv. Han kartlägger Sverigedemokraternas omtolkningar av den nationella metaforen om ”det svenska folkhemmet” och analyserar konstruktionen av maskuliniteter inom svensk högerradikal populism. Norocel för fram en specifik tolkning av den begreppsliga metaforteorin, en tolkning som innefattar den genealogiska tanken om svenskhet och som avslöjar centrala heteronormativa maskuliniteter i skärningspunkten mellan kön, klass och ”ras”. Analysen, som utgår ifrån partiledaren Jimmie Åkessons bidrag i partiets tidning SD-Kuriren, visar att Åkesson i sin (om)tolkning av folkhemsbegreppet kombinerar en nostalgisk välfärdschauvinism med en kryptorasistisk konservativ attityd, med målet att bevara den vita patriarkala heteronormativiteten och den ”svenske” mannens hegemoni inom den ”svenska” nationella familjen.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 16 september 2013)Förslag på källangivelse: Norocel, Ov Cristian (2013) ”Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige. En feministisk analys”, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 2, s. 45–67. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.2[The construction of radical right populist masculinities in Sweden. A feminist analysis]In his article, Ov Cristian Norocel discusses the Swedish radical right populism from a feminist perspective. He charts the reinterpretations that Swedish anti-immigrant party Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) has made of the national metaphor of the Swedish welfare state (folkhemmet) and analyses the construction of masculinities within the Swedish radical right populism. Norocel presents one specific interpretation of the theory of conceptual metaphors: an interpretation that includes the genealogical idea of “Swedishness” and that reveals central heteronormative masculinities at the intersection of gender, class and “race”. The analysis, based on the party leader Jimmie Åkesson’s contributions to the party’s newspaper SD-Kuriren, reveals that Åkesson in his (re)interpretation of the concept of the Swedish welfare state combines nostalgic welfare chauvinism with a crypto-racist conservative attitude, with the goal of preserving white patriarchal heteronormativity and the hegemony of the “Swedish” male within the “Swedish” national family.Publication history: Published original.(Published 16 September 2013)Citation: Norocel, Ov Cristian (2013) ”Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige. En feministisk analys”, in Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 2, pp. 45–67. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.2.