Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Vänstern och stamtänkandet
Full text link[Tribalism and the left]Review of Susan Neiman, Left is not woke (Polity Press, Cambridge 2023).Citation: Hjelm, Jonny (2024) “Vänstern och stamtänkandet”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 125–131. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.R3Recension av Susan Neiman, Left is not woke (Polity Press, Cambridge 2023).Förslag på källangivelse: Hjelm, Jonny (2024) ”Vänstern och stamtänkandet”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 125–131. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.R
Lunds universitet: två pris på tre år
Full text link[Lund University: two prizes in three years]Bengt Olle Bengtsson congratulates Lund University on its first Nobel Prize, but also and above all on the Ig Nobel Prize it also has received, which shows that the university can still be a place for free and unruly research.Citation: Bengtsson, Bengt Olle (2024) “Lunds universitet: två pris på tre år”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 113–115. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.K4Bengt Olle Bengtsson gratulerar Lunds universitet till dess första Nobelpris men också och framför allt till det Ig Nobel-pris som vittnar om att universitetet fortfarande kan vara en plats för fri och vildvuxen forskning.Förslag på källangivelse: Bengtsson, Bengt Olle (2024) ”Lunds universitet: två pris på tre år”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 113–115. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.K
Amerikansk försvagning?
Full text link[American decline?]As the power of the United States expands in the world, predictions of the country’s decline have also multiplied over the past half-century. For every crisis in the global economic and political system, they return in tandem. But are the doomsayers right, is the star of the American empire really in decline? In his assessment of the “declinism debate”, Marco d’Eramo balances the strengths of America’s novel mode of domination – military, financial, digital, and diplomatic – against growing domestic strains caused by an outdated political system and an increasingly dependent and disillusioned working class in the wake of globalization. In a world where the United States dictates the terms to the point that we “would remain Americans without America”, the country is well on its way to becoming the first and only empire in history where its own citizens are worse off than the subject citizens of many allied countries.Publication history: Translation of the article “L’eterno ritorno del declino americano” in MicroMega, issue 1 (2022), from the revised English version “American decline?” in New Left Review, issue 135 (2022).(Published 20 June 2024)Citation: d’Eramo, Marco (2024) “Amerikansk försvagning?”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 7–26. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.1I takt med USA:s växande makt i världen har också förutsägelserna om landets försvagning mångdubblats under det senaste halvseklet. För varje kris i det globala ekonomiska och politiska systemet återkommer de med regelbunden envishet. Men har olyckskorparna rätt, är det amerikanska imperiets stjärna verkligen i dalande? I sin utvärdering av ”försvagningsdebatten” balanserar Marco d’Eramo styrkorna i USA:s nya sätt att härska – militärt, finansiellt, digitalt och diplomatiskt – mot de växande inhemska påfrestningar som orsakas av ett föråldrat politiskt system och en allt mer avhängd och desillusionerad arbetarklass i spåren av globaliseringen. I en värld där USA dikterar villkoren till den grad att vi ”skulle förbli amerikaner utan Amerika”, är Förenta staterna på god väg att bli det första och enda imperiet i historien där de egna medborgarna har det sämre ställt än de underordnade medborgarna i många allierade länder.Publiceringshistorik: Översättning av artikeln ”L’eterno ritorno del declino americano” i MicroMega, nr 1 (2022), utifrån den något reviderade engelska versionen ”American decline?” i New Left Review, nr 135 (2022).(Publicerad 20 juni 2024)Förslag på källangivelse: d’Eramo, Marco (2024) ”Amerikansk försvagning?”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 7–26. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.
Titelsidor
No full textFront matter.https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.TIhttps://doi.org/10.13068/2000-6217.17.T
Medverkande författare
Full text linkContributors to the issue.https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.MFhttps://doi.org/10.13068/2000-6217.17.M
Efter Gaza – en rörigare och farligare värld
Full text link[After Gaza – a messier and more dangerous world]Christian Andersson arranges the players on the shaky global playing field and comments on the dramatically changed rules of the game in the Middle East after October 7, 2023.Citation: Andersson, Christian (2024) “Efter Gaza – en rörigare och farligare värld”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 27–39. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.K1Christian Andersson ställer upp spelarna på den skakiga globala spelplanen och kommenterar de dramatiskt ändrade spelreglerna i Mellanöstern efter den 7 oktober 2023.Förslag på källangivelse: Andersson, Christian (2024) ”Efter Gaza – en rörigare och farligare värld”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 27–39. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.K
Skuggan från den svenska högern
Full text link[The shadow of the Swedish right]Bo Rothstein’s commentary on the results of the Swedish parliamentary election in 2022 was originally published as “The shadow of the Swedish right” in Journal of Democracy, volume 34, no. 1 in January 2023 (https://doi.org/10.1353/jod.2023.0002), but it still has bearing on how we can understand the political situation now, two years into the current parliamentary term.Citation: Rothstein, Bo (2024) “Skuggan från den svenska högern”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 87–104. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.K2Bo Rothsteins kommentar till resultatet i det svenska riksdagsvalet 2022 publicerades ursprungligen som ”The shadow of the Swedish right” i Journal of Democracy, volym 34, nr 1 i januari 2023 (https://doi.org/10.1353/jod.2023.0002), men har fortfarande bäring på hur vi kan förstå det politiska läget så här snart två år in i nuvarande mandatperiod.Förslag på källangivelse: Rothstein, Bo (2024) ”Skuggan från den svenska högern”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 87–104. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.K
Det svenska klassamhället och staten under första hälften av 1800-talet. En essä om proto-marxism
Full text link[The Swedish class society and the state during the first half of the 19th century. An essay on proto-Marxism]Rolf Å Gustafsson’s article explores the Swedish discussions about the structural changes in inequality during the first half of the 19th century where intellectuals such as Erik Gustaf Geijer, Carl af Forsell and Carl Adolph Agardh commented widely on contemporary political and economic problems. The debate centred on efforts to shape a national identity and manage societal conflict. Participants spoke of “misery”, “slave labour”, “proletariat”, “estates”, “middle class” and “the industrial class”. A fear of “the dangerous lower classes” led to state interventions being proposed. These, in turn, led to the emergence of the cameralistic state, a precursor to later welfare systems. Gustafsson suggests that the discourses of the time on “the social question” can be interpreted as an expression of proto-Marxist currents, intellectual positions that critically and broadly examined structural inequality in the social changes of the 19th century without necessarily constituting logical precursors to the formation of concepts in contemporary Marxism.Publication history: Published original.(Published 20 June 2024)Citation: Gustafsson, Rolf Å (2024) “Det svenska klassamhället och staten under första hälften av 1800-talet. En essä om proto-marxism”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 59–86. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.3Rolf Å Gustafssons artikel utforskar en idédebatt om ojämlikhetens strukturella förändringar under 1800-talets första hälft. Samhällsdebattörer som Erik Gustaf Geijer, Carl af Forsell och Carl Adolph Agardh kommenterade där i vitt spridda texter samtidens politiska och ekonomiska problem. Det handlade om ansträngningar för att forma en nationell identitet och att hantera samhällsmotsättningar. Deltagarna talade om ”elände”, ”slavarbete”, ”proletariat”, ”ståndsklasser”, ”medelklass” och ”den industriella klassen”. Oron för ”den farliga underklassen” drev fram förslag på statsinterventioner. Dessa ledde i sin tur till ämbetsmannastatens framväxt, ett förstadium till senare välfärdssystem. Gustafsson föreslår att tidens diskurser om den ”sociala frågan” kan tolkas som uttryck för proto-marxistiska strömningar: intellektuella positioner som kritiskt och brett undersökte strukturell ojämlikhet i 1800-talets samhälle utan att för den skull utgöra logiska förstadier till begreppsbildningen i nutida marxism.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 20 juni 2024)Förslag på källangivelse: Gustafsson, Rolf Å (2024) ”Det svenska klassamhället och staten under första hälften av 1800-talet. En essä om proto-marxism”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 59–86. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.
Oroliga liberaler
Full text link[Worried liberals]Review of Li Bennich-Björkman, Sverker Gustavsson & Mats Lindberg (eds.), Hålla huvudet kallt. Om distanserat engagemang i en uppjagad tid (Daidalos, Gothenburg 2023).Citation: Benner, Mats (2024) “Oroliga liberaler”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 121–124. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.R2Recension av Li Bennich-Björkman, Sverker Gustavsson & Mats Lindberg (red.), Hålla huvudet kallt. Om distanserat engagemang i en uppjagad tid (Daidalos, Göteborg 2023).Förslag på källangivelse: Benner, Mats (2024) ”Oroliga liberaler”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 121–124. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.R
Vad en bruksortskommuns sociologik kan säga oss om det aktiva samhället
Full text link[What the sociologic of an industrial community can tell us about the active society]In his essay, Jon Sunnerfjell explores the dynamics of the so-called active society, characterized by the withdrawal of the welfare state and the displacement of structural conflicts from the state to the local level, based on a larger ethnographic study of an industrial municipality’s action programme for the unemployed. The article highlights the contradiction between the market logic that impregnates the active society’s policy orientation and which expresses itself in a strong mobility imperative and in normative ideals of employability and entrepreneurship, and a type of social rationality that is understood in the essay in terms of the sociologic of the industrial spirit of community. The latter illustrates a type of subjectivity that was formed in traditional industrial communities, and which, by valuing loyalty, community and manual labour, stands in stark contrast to the active society’s imperatives of self-realization in an increasingly abstract labour market.Publication history: Published original.(Published 20 June 2024)Citation: Sunnerfjell, Jon (2024) “Vad en bruksortskommuns sociologik kan säga oss om det aktiva samhället”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 41–57. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.2I sin essä utforskar Jon Sunnerfjell dynamiken i det så kallade aktiva samhället, präglat av välfärdsstatens tillbakadragande och strukturella konflikters förskjutning från statlig till lokal nivå, utifrån en större etnografisk studie om en bruksortskommuns åtgärdsprogram för arbetslösa. Artikeln belyser motsättningen mellan den marknadslogik som impregnerar det aktiva samhällets policyorientering och som tar sig uttryck i ett starkt mobilitetsimperativ och i normativa ideal om anställningsbarhet och entreprenörskap, och en typ av social rationalitet som i essän förstås i termer av bruksandans sociologik. Den senare illustrerar en typ av subjektivitet som formades i traditionella bruks- och industrisamhällen, och som genom att uppvärdera lojalitet, gemenskap och manuellt arbete står i bjärt kontrast till det aktiva samhällets påbud om självförverkligande på en alltmer abstrakt arbetsmarknad.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 20 juni 2024)Förslag på källangivelse: Sunnerfjell, Jon (2024) ”Vad en bruksortskommuns sociologik kan säga oss om det aktiva samhället”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 41–57. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.