Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys
Not a member yet
172 research outputs found
Sort by
Den listige eller överlistade revolutionären. Marginalanteckningar
Full text link[The cunning or outwitted revolutionary. Marginal notes]In his marginal notes on Bo Gustafsson (1931–2000), Anders Björnsson follows the traces of continuity and rupture in the thought of this intellectual celebrity of the Swedish left in the 1960s.Citation: Björnsson, Anders (2024) “Den listige eller överlistade revolutionären. Marginalanteckningar”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 17, pp. 105–111. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.K3I sina marginalanteckningar om Bo Gustafsson (1931–2000) följer Anders Björnsson spåren av kontinuitet och brott i tänkandet hos en av 1960-talets vänsterintellektuella fixstjärnor.Förslag på källangivelse: Björnsson, Anders (2024) ”Den listige eller överlistade revolutionären. Marginalanteckningar”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 17, s. 105–111. https://doi.org/10.13068/2000-6217.17.K
Medverkande författare
Full text linkContributors to the issue.https://doi.org/10.13068/2000-6217.15.MFhttps://doi.org/10.13068/2000-6217.15.M
Paul Lazarsfeld, Theodor W. Adorno och den kritiska teorins umgänge med positivistisk socialpsykologi, 1938–2022
Full text link[Paul Lazarsfeld, Theodor W. Adorno and Critical Theory’s engagement with positivist social psychology, 1938–2022]Fairly soon after The Authoritarian Personality was published in 1950, positive reviews were mixed with furious attacks, not least linked to Cold War anti-communist sentiment in the United States. However, some of the criticism also dealt with important and complex methodological issues. In the long run, it turned out that the composite method, with attitude surveys, interviews and psychological tests, used in The Authoritarian Personality did not gain many followers, while the book’s so-called F-scale came to be used in a very large number of studies on various subjects and still is widely used in developed forms. Mats Deland and Paul Fuehrer’s article follows the methodological development starting from a meeting between Paul Lazarsfeld and Theodor W. Adorno in the late 1930s, when the theoretical differences between the positivism and critical theory that together formed the basis of The Authoritarian Personality first were made clear, and ending in the 21st century’s modern attitude surveys carried out in Leipzig and Bielefeld.Publication history: Published original.(Published 23 November 2023)Citation: Deland, Mats & Paul Fuehrer (2023) “Paul Lazarsfeld, Theodor W. Adorno och den kritiska teorins umgänge med positivistisk socialpsykologi, 1938–2022”, in Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 16, pp. 223–262. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.6Ganska snart efter att The Authoritarian Personality publicerades 1950 blandades positiva recensioner med rasande angrepp, inte minst kopplade till kalla krigets antikommunistiska stämningar i USA. En del av kritiken handlade emellertid också om viktiga och komplexa metodologiska spörsmål. På lång sikt visade det sig att den sammansatta metod, med attitydundersökningar, intervjuer och psykologiska tester, som användes i The Authoritarian Personality inte fick många efterföljare, medan bokens så kallade F-skala kom att användas i ett mycket stort antal studier i olika ämnen så att den fortfarande, i utvecklade former, i högsta grad är ett levande verktyg. Mats Delands och Paul Fuehrers artikel följer den metodologiska utvecklingen med utgångspunkt i ett möte mellan Paul Lazarsfeld och Theodor W. Adorno i slutet av 1930-talet, när de teoretiska meningsskiljaktigheterna mellan den positivism och kritiska teori som tillsammans låg till grund för The Authoritarian Personality först gjordes tydliga, fram till 2000-talets moderna attitydundersökningar i Leipzig och Bielefeld.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 23 november 2023)Förslag på källangivelse: Deland, Mats & Paul Fuehrer (2023) ”Paul Lazarsfeld, Theodor W. Adorno och den kritiska teorins umgänge med positivistisk socialpsykologi, 1938–2022”, i Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 16, s. 223–262. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.
Tendens till personlighet. Adornos anmärkningar för samtiden
Full text link[Tendency to personality. Adorno’s remarks for the present]In a until recently unpublished preface to The Authoritarian Personality, Theodor W. Adorno posthumously declares that the true scientific explanation of the nature of prejudice would be to find out how objective economic laws are mediated through the unconscious constitution of the individual in the realm of ideology. In his article, Erik Hansson develops a social theory that intends to follow this call. In the wake of Adorno and Freudo-Marxism, the theory takes hold of Marx’s political-economic theory and Freud’s theory of the subject in order to better obtain explanations for the nature of contemporary racist and authoritarian prejudices. The theory supplements Adorno’s standardization theory with a theory of capitalism’s simultaneous tendency to differentiation while also considering the world economy’s productivity decline. Through Slavoj Žižek’s Lacanian psychoanalysis – which is similar to Adorno’s but has a terminology more in tune with contemporary theorizing – the text offers future studies inspired by The Authoritarian Personality a concept of “enjoyment” that roots the individual level with the societal. Nevertheless, the problem of studying the time-geographic variation of the concrete conditions for the activation of the tendency to authoritarian personalities remains.Publication history: Published original.(Published 23 November 2023)Citation: Hansson, Erik (2023) “Tendens till personlighet. Adornos anmärkningar för samtiden”, in Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 16, pp. 263–306. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.7I ett fram till nyligen opublicerat förord till The Authoritarian Personality förklarar Theodor W. Adorno postumt att den sanna vetenskapliga förklaringen till fördomars natur vore att ta reda på hur objektiva ekonomiska lagar förmedlas genom individens omedvetna sammansättning i ideologins domän. I sin artikel utarbetar Erik Hansson en samhällsteori som avser att följa denna uppmaning. I Adornos och freudomarxismens efterföljd tar teorin fasta på Marx politisk-ekonomiska teori och Freuds subjektsteori för att bättre kunna erhålla förklaringar till samtida rasistiska och auktoritära fördomars natur. Teorin kompletterar Adornos standardiseringsteori med en teori om kapitalismens simultana tendens till differentiering jämte iakttagelsen om världsekonomins produktivitetsminskning. Genom Slavoj Žižeks lacanianska läsning av subjektets psyke – som liknar Adornos men har en terminologi mer i samklang med samtida teoribildningar – erbjuder texten framtida studier inspirerade av The Authoritarian Personality ett begrepp om ”Njutning” som förankrar individnivån med samhällsnivån. Likväl kvarstår problemet att studera den tidsrumsliga variationen för de konkreta betingelserna för aktiverandet av tendensen till auktoritära personligheter.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 23 november 2023)Förslag på källangivelse: Hansson, Erik (2023) ”Tendens till personlighet. Adornos anmärkningar för samtiden”, i Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 16, s. 263–306. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.
Inledning
Full text link[Introduction]This special issue of the journal Arkiv, the fourth volume in the series Det vita fältet (“The white field”) which brings together Swedish and international research on the extreme or far right, is based on the famous book from 1950, The Authoritarian Personality by Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson and R. Nevitt Sanford. The book’s main question of what makes people susceptible to fascist propaganda has taken on a new and terrifying relevance at a time when right-wing populism and extremism are once again gaining support on both sides of the Atlantic. In addition to translated chapters by Adorno and Frenkel-Brunswik, the issue also contains several extensive articles by Anders Ramsay, Mats Deland, Paul Fuehrer and Erik Hansson commenting on the background and history of the book together with analyses of what it is really trying to tell us and its influence on later research.Publication history: Published original.(Published 23 November 2023)Citation: Deland, Mats, Paul Fuehrer, Erik Hansson & Anders Ramsay (2023) “Inledning”, in Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 16, pp. 7–24. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.FDet här specialnumret, den fjärde volymen i serien Det vita fältet som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism, utgår ifrån den berömda boken The Authoritarian Personality från 1950 av Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson och R. Nevitt Sanford. I en tid när högerpopulism och högerextremism åter växer sig starka på båda sidor av Atlanten har den bokens huvudfråga om vad som gör människor mottagliga för fascistisk propaganda fått en ny och skrämmande aktualitet. Numret innehåller förutom översatta kapitel av Adorno och Frenkel-Brunswik också flera omfattande kommenterande artiklar av Anders Ramsay, Mats Deland, Paul Fuehrer och Erik Hansson om bakgrunds- och tillkomsthistorien för boken tillsammans med analyser av vad den verkligen försöker säga oss samt dess inflytande på senare forskning.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 23 november 2023)Förslag på källangivelse: Deland, Mats, Paul Fuehrer, Erik Hansson & Anders Ramsay (2023) ”Inledning”, i Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 16, s. 7–24. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.
Tom Nairn – och början på en ny skotsk upplysning?
Full text link[Tom Nairn – and the beginning of a new Scottish Enlightenment?]Sven Hort writes about the enlightened free thinker Tom Nairn (1932–2023) and his world of social disruption and cohesion.Citation: Hort, Sven (2023) “Tom Nairn – och början på en ny skotsk upplysning?”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 15, pp. 143–150. https://doi.org/10.13068/2000-6217.15.K2Sven Hort skriver om den upplyste fritänkaren Tom Nairn (1932–2023) och hans tankevärld av samhällelig brytning och sammanhållning.Förslag på källangivelse: Hort, Sven (2023) ”Tom Nairn – och början på en ny skotsk upplysning?”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 15, s. 143–150. https://doi.org/10.13068/2000-6217.15.K
Titelsidor
No full textFront matter.https://doi.org/10.13068/2000-6217.15.TIhttps://doi.org/10.13068/2000-6217.15.T
Fromhetens omvälvningar
Full text link[The upheavals of piety]Review of Gunnar Wetterberg, Prästerna (Albert Bonniers förlag, Stockholm 2022).Citation: Mellbourn, Anders (2023) “Fromhetens omvälvningar”, review in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 15, pp. 165–168. https://doi.org/10.13068/2000-6217.15.R3Recension av Gunnar Wetterberg, Prästerna (Albert Bonniers förlag, Stockholm 2022).Förslag på källangivelse: Mellbourn, Anders (2023) ”Fromhetens omvälvningar”, recension i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 15, s. 165–168. https://doi.org/10.13068/2000-6217.15.R
Den auktoritära personligheten
Full text link[The authoritarian personality]Anders Ramsay’s article is a thorough review of the book The Authoritarian Personality and the research project, Studies in Prejudice, of which it was a part. Ramsay describes the background of how Max Horkheimer’s Institute for Social Research, in exile in the USA during World War II with funding from the American Jewish Committee and together with other research groups in the new country, devised and carried out a major research program on anti-Semitism, prejudice and authoritarian tendencies. To map out the mentality that formed a prerequisite for fascism’s success on the European continent – prerequisites that also seemed to exist on the other side of the Atlantic. But above all, he elucidates The Authoritarian Personality itself: how the study was built up from attitude surveys, psychological tests and in-depth interviews, how the analysis of the collected material was carried out and what the authors mean to say regarding an authoritarian personality. Ramsay also addresses the criticism that has been levelled at the work since its publication. At the end of the article, he introduces the study’s famous typology and thus also the chapter from the book by Theodor W. Adorno that follows as the next article in this journal issue.Publication history: The article is a compilation and slight reworking of those parts of Anders Ramsay's doctoral dissertation, Upplysningens självreflexion: Aspekter av Theodor W. Adornos kritiska teori (Department of Sociology, Lund University 2005), that concerns The Authoritarian Personality.(Published 23 November 2023)Citation: Ramsay, Anders (2023) “Den auktoritära personligheten”, in Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 16, pp. 25–46. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.1Anders Ramsays artikel är en grundlig genomgång av boken The Authoritarian Personality och det forskningsprojekt, Studies in Prejudice, som den var en del av. Han tecknar bakgrunden i hur Max Horkheimers Institut für Sozialforschung, i exil i USA under andra världskriget med pengar från American Jewish Committee och tillsammans med andra forskargrupper i det nya landet, utarbetade och genomförde ett stort forskningsprogram om antisemitism, fördomar och auktoritära böjelser. Allt för att kartlägga den mentalitet som utgjort en förutsättning för fascismens framgångar på den europeiska kontinenten – förutsättningar som också verkade finnas på andra sidan Atlanten. Men framför allt går han igenom själva The Authoritarian Personality: hur studien byggdes upp av attitydundersökningar, psykologiska tester och djupintervjuer, hur analysen av det insamlade materialet gick till och vad författarna menar att de kommer fram till gällande en auktoritär personlighet. Ramsay tar också upp den kritik som allt sedan publiceringen riktats mot verket. Sist i artikeln introducerar han undersökningens berömda typologi och därmed också det kapitel ur boken av Theodor W. Adorno som följer som nästa artikel i det här tidskriftsnumret.Publiceringshistorik: Artikeln är en sammanställning och lätt omarbetning av de delar i Anders Ramsays doktorsavhandling, Upplysningens självreflexion: Aspekter av Theodor W. Adornos kritiska teori (Sociologiska institutionen, Lunds universitet 2005), som berör The Authoritarian Personality.(Publicerad 23 november 2023)Förslag på källangivelse: Ramsay, Anders (2023) ”Den auktoritära personligheten”, i Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 16, s. 25–46. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.
Kapitel XIII. Övergripande resultat och sammanfattning av intervjuernas resultat
Full text link[Chapter XIII. Comprehensive scores and summary of interview results]In Chapter XIII of The Authoritarian Personality, Else Frenkel-Brunswik evaluates the interviews conducted by the project’s research assistants. While Adorno’s typology in Chapter XIX, also included in this journal issue, encompasses a set of syndromes (or characters), Frenkel-Brunswik here seeks rather to understand the overall differences between the most and the least prejudiced: how they orient themselves in both intimate relationships and generally in society, and in their ability to endure and deal with ambiguous situations. In the Freudian tradition, she discusses at length how relationships with parents in early childhood influence later attitudes, as well as the ability for creative and independent thinking. In this she also uses results from her own research on how children’s attitudes are formed at an early age. The text also demonstrates Frenkel-Brunswik’s methodological rigor, which derives from her schooling in the vicinity of the logical positivists of the Vienna Circle.Publication history: Translation of the third section (C) of Chapter XIII, “Comprehensive scores and summary of interview results”, in Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson & R. Nevitt Sanford, The Authoritarian Personality (Harper & Brothers 1950). Published by permission of the rights holder American Jewish Committee, https://www.ajc.org/.(Published 23 November 2023)Citation: Frenkel-Brunswik, Else (2023) “Kapitel XIII. Övergripande resultat och sammanfattning av intervjuernas resultat”, in Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, special issue of Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 16, pp. 117–136. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.4I kapitel XIII i The Authoritarian Personality utvärderar Else Frenkel-Brunswik de intervjuer som genomförts av projektets forskarassistenter. Medan Adornos typologisering i kapitel XIX, som också ingår i det här tidskriftsnumret, omfattar en uppsättning psykiska syndrom (eller karaktärer) strävar Frenkel-Brunswik här snarare efter att förstå de övergripande skillnaderna mellan de mest och de minst fördomsfulla: hur de orienterar sig i både intima relationer och generellt i samhället och i deras förmåga att uthärda och hantera mångtydiga situationer. I freudiansk tradition diskuterar hon utförligt hur relationer till föräldrarna i den tidiga barndomen påverkar senare förhållningssätt, liksom förmågan till kreativt och självständigt tänkande. I detta använder hon också resultat från sin egen forskning om hur barns attityder formas i tidig ålder. Texten visar också Frenkel-Brunswiks metodologiska noggrannhet, som härrör från hennes skolning i närheten av Wienkretsens logiska positivister.Publiceringshistorik: Översättning av tredje avsnittet (C) i kapitel XIII, ”Comprehensive scores and summary of interview results”, i Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson & R. Nevitt Sanford, The Authoritarian Personality (Harper & Brothers 1950). Publicerad med tillstånd från rättighetsinnehavaren American Jewish Committee, https://www.ajc.org/.(Publicerad 23 november 2023)Förslag på källangivelse: Frenkel-Brunswik, Else (2023) ”Kapitel XIII. Övergripande resultat och sammanfattning av intervjuernas resultat”, i Den auktoritära personligheten. Det vita fältet IV, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 16, s. 117–136. https://doi.org/10.13068/2000-6217.16.