1,720,972 research outputs found
Kungsörn, havsörn och tamren [Elektronisk resurs] : En kunskapssammanställning
No full textRapporten sammanställer den befintliga kunskapen om kungsörnens födoval och predation på tamren i Norge, Sverige och Finland. Den beskriver även kungsörnens utbredning och de inventeringsmetoder som används i Sverige och Norge.Här omfattas även den begränsade kunskap som finns gällande havsörnen som predator på större klövvilt samt en sammanställning över framtida behov av forskning. Studien bygger på publicerat material så som vetenskapliga artiklar, rapporter och böcker.</p
De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren
No full textDen teoretiska bakgrunden ger en beskrivning av termer och fackuttryck, samt beskrivningar av hur olika faktorer påverkar relationerna mellan rovdjur och bytesdjur. Termen predator är synonymt med rovdjur, medan termen predation står för den process som består av dödande och konsumtion av bytesdjur, och omfattningen av den dödlighet hos bytesdjuren som rovdjuret orsakar. Rovdjurens påverkan på bytespopulationer varierar mellan områden och över tid, samtidigt som rovdjuren själva påverkas av bytespopulationerna. Rovdjur-bytesdjurssystemen är alltså inte bara dynamiska utan också interaktiva, d.v.s. de påverkar varandra. Rovdjurens påverkan på bytespopulationen beror i princip på fem faktorer: (1) bytespopulationens storlek, (2) bytespopulationens produktivitet/tillväxttakt, (3) rovdjurspopulationens storlek, (4) rovdjurspopulationens produktivitet/tillväxttakt samt (5) antalet bytesdjur tagna per rovdjur och tidsenhet (den s.k. funktionella responsen). Predation är ofta en kombination av additiv och kompensatorisk dödlighet. Med additiv dödlighet menar man att predationen läggs ovanpå (adderas till) annan dödlighet, med kompensatorisk dödlighet menar man att predationen ersätter annan typ av dödlighet. Ju större andel av predationen som är additiv desto större blir effekterna på bytesdjuren. Rovdjuren kan påverka sina bytesdjur inte bara genom direkt predation utan även genom att bytesdjuren ändrar sitt beteende i närvaron av rovdjuren. Rovdjuren är en del av ekosystemet, som förenklat består av producenter (växter), primärkonsumenter (växtätare) och sekundärkonsumenter (predatorer). Dessa delar kan också beskrivas som olika trofinivåer i ekosystemet. En mer komplex beskrivning av ett ekosystem är att arter är ordnade i ett nätverk av interaktioner både mellan och inom trofiska nivåer, s.k. näringsvävar. I komplexa näringsvävar ökar antalet interaktioner mellan arter både inom trofinivåer och mellan trofinivåer, vilket försvagar specifika interaktioner mellan enskilda arter. I Sverige saknas stora områden som är helt opåverkade av mänskliga aktiviteter, vilket gör människan till den viktigaste aktören för storskalig påverkan på ekosystem över hela landet. Människan påverkar ekosystemet på många sätt, t.ex. genom markanvändning, jakt, andra ingrepp och förvaltningsåtgärder, och kan helt förändra dynamiken mellan rovdjur och bytesdjur. Även ett kortfaktablad om rovdjurens effekter finns att ladda ned. Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de stora rovdjuren påverkar de bytesdjur de jagar, det vill säga vilt och tamren. Hela rapporten, De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren, kan du läsa här, eller på Naturvårdsverkets hemsida
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
Kungsörn, havsörn och tamren. En kunskapssammanställning
Get PDFMattisson, J., Jacobsen, K-O. Kjørstad, M. 2017. Kungsörnens födoval och predation på tamren - En kunskapssammanställning. NINA Rapport 1368. 25 s.
Det har på senare år blivit mer och mer focus på kungsörnen som skadegörare på frigående tamdjur, så som ren och får, men i motsats till de andra stora rovdjuren är kunskapen runt örnens predation på tamren mycket mer begränsad. I denna rapport sammanställer vi den kunskap som finns publicerad om kungsörnens födoval, jaktbeteende och predation på ren med skandinaviska förhållanden i fokus. Kungsörnens utbredning och de inventeringsmetoder som används i Sverige och Norge är också beskrivna, och vi har framhävt kunskapsluckor och behov av framtida forskning på kungsörn.
Kungsörnen är både en predator och asätare och anses vara en födogeneralist. Kungsörnens val av bytesdjur är väl dokumenterat, framför allt genom att samla in rester av bytesdjur i bon. Födovalet varierar mellan områden och år och påverkas av förekomsten av de olika bytesdjuren. För häckande kungsörnar är ripa, hare, skogsfågel, ren, smågnagare och får de vanligaste förkommande bytesarterna för kungsörnen. Andelen tamren i födovalet visade på en stor variation (från 6 till 43 %) både mellan studier och mellan individer. Kungsörnens födoval på vintern vet man mindre om, men kadaver och åtlar är troligtvis en viktig födoresurs.
Kungsörnen är främst en predator på nyfödda kalvar men är fullt kapabel till att döda även vuxna renar. Data från kadaverundersökningar i Norge visar att 90 % av kungsörnsdödade renar var kalvar och att predation från kungsörn är vanligast i maj månad. Bland vuxen ren är det främst vajor som är utsatta för kungsörnspredation. Vilken kategori av kungsörn som är mest benägen att döda ren är något osäkert, men det kan verka som att det är vanligare hos unga och icke häckande individer. Kungsörnens lyftförmåga, dvs. hur tungt byte en kungsörn kan klara att lyfta med, är normalt mindre än halva örnens egen vikt. Detta skapar svårigheterna för örnen att transportera stora bytesdjur till boet vilket kan medföra att predation på större bytesdjur är mindre vanligt hos häckande kungsörnar. I Finland och Norge har man utförd flera studier där man har märkt renkalv med mortalitetsändare. Antal kalvar som dödats av kungsörn varierade mellan 0-4,4% mellan olika år och områden. Av de kalvar som dog under studierna stod kungsörnen för som mest 43%. Flera av studierna visar på att de kalvar som blir dödade av kungsörnen ofta är mindre och lättare än de som överlever. Detta gör det troligt att en inte obetydlig del av kungsörnens predation är kompensatorisk, speciellt i områden med höga tätheter av ren.
Havsörnen är precis som kungsörnen en utpräglad asätare och de två arterna kan ses utnyttja samma kadaver eller åtlar. Kungsörnen anses vara dominant över havsörnen även om den är mindre i kroppen. Stora ansamlingar av havsörn kan dock snabbt minska mängden tillgänglig mat på kadaver, men det är okänt om havsörnen kan bidra till ökad predationstakt hos kungsörnen. Det finns ingen dokumentation på att havsörn har dödat tamboskap i Norge och Sverige, men man kan inte utesluta att havsörnen i undantagsfall dödar renkalv.
De studier som har genomförts på kungsörn och ren bidrar med god kunskap om predations-trycket på en renkalvshjord, dvs. hur stor andel av kalvarna som dör på grund av kungsörnen. Men dessa studier är inte kopplade till tätheten av kungsörn och man har också begränsad kunskap om vad som förklarar den stora variation man finner både mellan år och mellan områden. Tillgången på naturliga bytesdjurpopulationer (speciellt ripa och hare) är troligen med och påverkar sannolikheten för predation på tamdjur. För att kunna uppskatta förluster av ren från kungsörnspredation behöver man bra tal på både individuell predationstakt och på antalet örnar i området och till vilken grad de har tillgång till renbetesområden.Mattisson, J., Jacobsen, K-O. Kjørstad, M. 2017. Golden Eagle diet and predation on reindeer - A review. NINA Report 1368. 25 p.
A positive population trend of golden eagles in Norway and Sweden in recent years has led to an increased focus on the golden eagle as a predator on semi-domestic reindeer and free ranging sheep. However, knowledge on golden eagle predation on reindeer is much more limited than for the other large carnivore species in Scandinavia. In this report, we have summarized existing knowledge on the diet and hunting behavior of the golden eagle and more specifically about their predation on reindeer. We also mention the distribution of golden eagles and briefly describe census methods in Sweden and Norway.
The golden eagle is both a predator and a scavenger and is considered a diet generalist. The diet of golden eagles is mostly studied by collecting prey remains from the nest. The prey species of the golden eagle varies greatly between areas and years and is influence by the availability of the different prey species. For breeding individuals, the most common prey species are rock ptarmigan, willow ptarmigan, mountain hare, forest grouse species, reindeer, rodents and sheep. The proportion of reindeer in their diet fluctuated both between study areas and between individuals, from 6 to 43%. Winter diet of golden eagles is much less studied but it is assumed that carrion is an important food resource.
The golden eagle is primarily a predator on newborn calves but are capable of killing adult reindeer. Data from examination of reindeer carcasses in Norway reveal that 90% of the reindeer killed by golden eagles were calves and the majority were killed in May. When a golden eagle killed an adult reindeer, it was most often a female reindeer. It is believed that young eagles and non-breeding individuals are more likely to kill reindeer than breeding pairs, but this is not adequately studied. Eagles are not capable of bringing a whole reindeer calf to the nest, which may partly explain why breeding individuals predate less on larger prey. There have been several studies in Finland and Norway, were reindeer calves have been equipped with mortality sensors. The proportion of reindeer calves killed by golden eagles varied between 0 and 4.4%. At most, golden eagles were responsible for 34% of the total mortality. Many of the studies show that the calves killed by golden eagles where smaller and lighter than the calves that survived. This indicates that at least part of the golden eagle predation is compensatory, especially in areas with high densities of reindeer.
The only other eagle species in Scandinavia, the white tail eagle, is a potential scavenging competitor to the golden eagle. The golden eagle is believed to be the dominant species of the two but as white tailed eagles can gathered in large numbers they are capable of quickly reducing the amount of available food for the golden eagles. Whether this will lead to increased predation from golden eagles is unknown. The white tailed eagle has not been documented killing livestock in Sweden and Norway.
Studies on golden eagles and semi-domestic reindeer provides reliable knowledge on golden eagle predation rates on reindeer calves. These studies have, however, not been related to eagle densities or individual kill rates by eagles and have not been able to explain what causes the observed variation in predation rate. Availability of other prey species (especially ptarmigan and hare) can most likely explain some of the variation in predation. To be able to predict damage caused by golden eagles in a specific area, one needs to have knowledge on individual kill rates, eagle densities and to what degree the eagles use the reindeer grazing areas as hunting grounds.2017-06-2
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
- …
