1,720,986 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Unga astmatiker behöver förebyggande vårdprogram
No full textMajoriteten av de studier som undersökt den orala hälsan hos personer med astma visar att astmatiker löper en ökad risk för orala sjukdomar, särskilt karies. Denna studie understryker vikten av att utveckla förebyggande vårdprogram för unga personer med astma
Vägkanter och sidoytor som habitat för pollinerande insekter: på vägen mot större biologisk mångfald i urbana miljöer
No full textBiodiversity loss has been observed globally. Landscape change and fragmentation are the driving causes of this loss, and urbanisation one of the reasons. Pollinating insects are an important organism group as they contribute to the diversity of the wild flora as well as the global food production by performing the ecosystem service pollination. By taking measures to promote pollinating insects in urban environments, population densities can be increased both within the urban area but also in the surrounding landscape. The aim of this paper is to study how roadsides, a frequently re-occurring element in urban environments, can be used to provide habitats for pollinating insects. Bumblebees and solitary bees are the most important wild pollinators, followed by butterflies and hoverflies. This paper shows that sun exposure and a diversity of flowering plants throughout the growing season are crucial factors when creating habitats for these species. Adequate areas for nesting and hibernation are also important, which can involve for instance maintenance of areas with bare ground and placement of artificial nests near feeding resources. These factors should therefore be given priority when managing roadsides in urban environments. If roadsides are to be efficiently used as habitats by pollinating insects, it is important that measures are taken on multiple localities across the whole city. To achieve this, management of roadsides needs to be carried out in a way that conserves and promotes habitat suitable for pollinating insects.Landskapsförändringar är ett av de pågående hot som idag leder till en global förlust av arter. Vilda pollinerande insekter, framförallt humlor och solitärbin men även dagfjärilar, svärmare och blomflugor, spelar en mycket viktig roll för den globala biodiversiteten. Dessa arter minskar över hela världen, till stor del på grund av landskapsförändringar till följd av exempelvis urbanisering. Genom att förvalta grönområden i urbana miljöer på ett sätt som gynnar pollinerande insekter, kan städer utnyttjas för att motverka dessa förluster. Hur skulle det se ut i landskapet om våra pollinerande insekter försvann? Troligtvis väldigt annorlunda. Tre fjärdedelar av de grödor som odlas för livsmedel skulle inte kunna odlas längre. Majoriteten av vilda växter skulle inte längre kunna reproducera sig. Många fåglar, och andra arter som är beroende av dessa växter, skulle försvinna. Utan pollinerande insekter skulle helt enkelt landskapet se väldigt annorlunda ut. För att undvika ytterligare förluster av pollinerande insekter är det av stor vikt att det finns lämpliga livsmiljöer i hela landskapet, alltså även i städer. Faktiskt så kan städer utgöra särskilt viktiga livsmiljöer om grönområden tas om hand på rätt sätt, eftersom de ofta är mer varierade än det intensifierade jordbrukslandskap som ofta omger städer. Syftet med detta arbete är att förmedla värdet av att gynna pollinerande insekter i stadsmiljön samt att visa hur vägkanter och sidoytor, som är ett löpande inslag i urbana miljöer, kan användas för att uppnå detta. För att lyckas med detta är det framförallt viktigt att fokusera på att se till att det finns en stor mångfald av blommande växter genom hela växtsäsongen, från april till september. Att hålla ytor öppna och därmed öka solexponeringen gynnar också insekterna. Städer är ofta relativt vindskyddade vilket också bådar gott för insekterna. Slutligen behöver insekterna trygga och skyddade bo- och övervintringsplatser för att överleva. Ytor med bar, sandig mark är bra habitat för humlor och bin. Fåriga och håliga träd, grästuvor och rishögar skapar också bra boplatser för många arter. Om naturliga boplatser saknas kan man tillverka egna, till exempel biholkar, och placera ut. Vägkanter och sidoytor kan, men rätt förvaltning, bli mycket goda livsmiljöer för pollinerande insekter. Genom en förändrad skötselnorm av sådana ytor kan livsmiljöer för insekterna förekomma som ett nätverk genom hela landskapet och därmed motverka de negativa effekterna av dagens landskapsförändringar, samtidigt som stadsmiljön blir grönare och mer trivsam att vistas i
Jämtländska pedagogers erfarenhet av att ta emot flyktingbarn i förskolan
No full textGodkännandedatum 2014-02-17</p
- …
