1,720,976 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Språklagen och medborgaren : en undersökning av medborgarmejl
No full textSpråklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 2009, och innebar bland annat att svenska språket fick officiell status som Sveriges huvudspråk. Lagen vänder sig till offentliga institutioner, med generella bestämmelser om myndigheternas språkval och språkanvändning, men i slutänden är det medborgarna som ska ha nytta av lagen. Medborgarnas förståelse av språklagen är därför ett viktigt perspektiv. Men hur uppfattar medborgarna språklagen? Och var finns utmaningarna när det gäller språklagens implementering? Den här rapportens två undersökningar undersöker språklagen på djupet. I den första undersökningen görs en analys av språklagen utifrån ett juridiskt perspektiv och mot bakgrund av ramlagsstiftningsbegreppet generellt. Den andra undersökningen är en analys av mejl från medborgare till myndigheter, där språklagen eller dess rättsområden aktualiseras. Undersökningen är ett led i Institutet för språk och folkminnens uppdrag att följa upp språklagen
Debatterad och marginaliserad : Perspektiv på modersmålsundervisningen
No full textRapporten presenterar resultatet av fyra undersökningar om modersmålsämnet som Språkrådet genomfört under åren 2011–2013. Den innehåller en genomgång av de mål som formulerats för modersmålsämnet i kursplanerna och hur dessa mål förändrats över tid. I en annan undersökning har det ställts frågor till föräldrar (och till viss del elever) om deras syn på modersmålsundervisningens nytta och syften i dag.Rapportens syfte är att belysa modersmålsämnet ur ett ideologiskt perspektiv men också att tydliggöra modersmålsundervisningens betydelse som språkpolitisk fråga, med utgångspunkt i språklagen.Skolämnet modersmål har diskuterats och kritiserats från olika håll sedan det infördes som eget ämne i slutet av 1970-talet. Trots att forskare under decennier fört fram modersmålets positiva betydelse för flerspråkiga elever, har ämnet fortfarande en marginaliserad ställning. I Språkrådets rapport förs en diskussion om klyftan mellan den positiva retorik som förs om modersmålsämnet och den undanskymda praktik som ämnet utgör ute i skolorna. Hur ska man förstå klyftan och varför finns den kvar?</p
Nationella minoriteter 2020 : Vad vet Sveriges befolkning om dem?
No full textFör tredje gången har Kantar Sifo, på uppdrag av Isof, Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget, undersökt allmänhetens kunskap om och attityd till Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk. Resultatet visar bland annat att tre av fyra kan nämna minst ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, att stödet för att språken ska leva vidare är starkt och att kunskapen om minoriteterna ökat mest bland Sveriges 15–29-åringar
Språklagen och medborgaren [Elektronisk resurs] : en undersökning av medborgarmejl
No full textSpråklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 2009, och innebar bland annat att svenska språket fick officiell status som Sveriges huvudspråk. Lagen vänder sig till offentliga institutioner, med generella bestämmelser om myndigheternas språkval och språkanvändning, men i slutänden är det medborgarna som ska ha nytta av lagen. Medborgarnas förståelse av språklagen är därför ett viktigt perspektiv. Men hur uppfattar medborgarna språklagen? Och var finns utmaningarna när det gäller språklagens implementering?Den här rapportens två undersökningar undersöker språklagen på djupet. I den första undersökningen görs en analys av språklagen utifrån ett juridiskt perspektiv och mot bakgrund av ramlagsstiftningsbegreppet generellt. Den andra undersökningen är en analys av mejl från medborgare till myndigheter, där språklagen eller dess rättsområden aktualiseras.Undersökningen är ett led i Institutet för språk och folkminnens uppdrag att följa upp språklagen.</p
- …
