378 research outputs found
Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? [Elektronisk resurs] : En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar
No full textDenna rapport ingår i forskningsprojektet Kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar i Östergötland, vilket finansieras av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och utförs av forskare verksamma vid Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR). Projektet syftar till att bidra till en ökad förståelse för kommuners sårbarhet och förutsättningar för att öka sin robusthet inför klimatförändringar och klimatrelaterade risker. Projektet pågår från augusti 2008 till augusti 2011 och studerar huvudsakligen tre övergripande problemställningar: Varför, när och hur är lokalsamhället sårbart? Vi identifierar kritiska faktorer, som enskilt eller i kombination, bidrar till sårbarhet – både samhälleliga och biogeofysiska aspekter. Hur gör man för att bedöma en kommuns sårbarhet? Vi testar metoder/övningar för mer integrerade sårbarhetsbedömningar på lokal nivå. Vi diskuterar bland annat: krav på information och kunskap, resurser, uppdateringar, analyskapacitet, tillämpbarhet och implementering i existerande organisationer och förvaltningar. Hur kan man minska en kommuns sårbarhet? Vi analyserar vilka möjligheter, hinder och begränsningar för anpassning inför klimatförändringar som uppfattas inom kommunala förvaltningar för såväl beslutsfattare som tjänstemän. Denna rapport utgör steg 1 i projektet och består av en kartläggning av läget i samtliga kommuner i Östergötland. Syftet är att ge en bild av hur östgötakommunerna ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer och kommande klimatförändringar, pågående arbete (kartläggningar, policy, strategier, åtgärder, etc.) kopplat till risker, sårbarhet och anpassning samt frågor kring organisation, samverkan, roll- och ansvarsfördelning. Utifrån kartläggningens resultat kommer ett mindre antal fördjupningar att genomföras under 2010. Kartläggningen (kapitel 6) har genomförts och sammanställts av Madelaine Johansson. Mattias Hjerpe har varit huvudförfattare för kapitel 2 och 5, Louise Simonsson för kapitel 3 och Sofie Storbjörk för kapitel 4. Kapitel 8 har skrivits gemensamt av Hjerpe, Simonsson och Storbjörk. Arbetet har koordinerats av Sofie Storbjörk. Författarna riktar ett varmt tack till alla kommunrepresentanter som så generöst delade med sig av sin arbetstid, sina reflektioner och erfarenheter, CKS för finansiering av projektet, Eva Lindblad för layout och granskning och Tora Friberg för granskning.</p
Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? : En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar
No full textDenna rapport ingår i forskningsprojektet Kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar i Östergötland, vilket finansieras av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och utförs av forskare verksamma vid Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR). Projektet syftar till att bidra till en ökad förståelse för kommuners sårbarhet och förutsättningar för att öka sin robusthet inför klimatförändringar och klimatrelaterade risker. Projektet pågår från augusti 2008 till augusti 2011 och studerar huvudsakligen tre övergripande problemställningar: Varför, när och hur är lokalsamhället sårbart? Vi identifierar kritiska faktorer, som enskilt eller i kombination, bidrar till sårbarhet – både samhälleliga och biogeofysiska aspekter. Hur gör man för att bedöma en kommuns sårbarhet? Vi testar metoder/övningar för mer integrerade sårbarhetsbedömningar på lokal nivå. Vi diskuterar bland annat: krav på information och kunskap, resurser, uppdateringar, analyskapacitet, tillämpbarhet och implementering i existerande organisationer och förvaltningar. Hur kan man minska en kommuns sårbarhet? Vi analyserar vilka möjligheter, hinder och begränsningar för anpassning inför klimatförändringar som uppfattas inom kommunala förvaltningar för såväl beslutsfattare som tjänstemän. Denna rapport utgör steg 1 i projektet och består av en kartläggning av läget i samtliga kommuner i Östergötland. Syftet är att ge en bild av hur östgötakommunerna ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer och kommande klimatförändringar, pågående arbete (kartläggningar, policy, strategier, åtgärder, etc.) kopplat till risker, sårbarhet och anpassning samt frågor kring organisation, samverkan, roll- och ansvarsfördelning. Utifrån kartläggningens resultat kommer ett mindre antal fördjupningar att genomföras under 2010. Kartläggningen (kapitel 6) har genomförts och sammanställts av Madelaine Johansson. Mattias Hjerpe har varit huvudförfattare för kapitel 2 och 5, Louise Simonsson för kapitel 3 och Sofie Storbjörk för kapitel 4. Kapitel 8 har skrivits gemensamt av Hjerpe, Simonsson och Storbjörk. Arbetet har koordinerats av Sofie Storbjörk. Författarna riktar ett varmt tack till alla kommunrepresentanter som så generöst delade med sig av sin arbetstid, sina reflektioner och erfarenheter, CKS för finansiering av projektet, Eva Lindblad för layout och granskning och Tora Friberg för granskning
Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? [Elektronisk resurs] : En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar
No full textDenna rapport ingår i forskningsprojektet Kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar i Östergötland, vilket finansieras av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och utförs av forskare verksamma vid Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR). Projektet syftar till att bidra till en ökad förståelse för kommuners sårbarhet och förutsättningar för att öka sin robusthet inför klimatförändringar och klimatrelaterade risker. Projektet pågår från augusti 2008 till augusti 2011 och studerar huvudsakligen tre övergripande problemställningar:Varför, när och hur är lokalsamhället sårbart? Vi identifierar kritiska faktorer, som enskilt eller i kombination, bidrar till sårbarhet – både samhälleliga och biogeofysiska aspekter.Hur gör man för att bedöma en kommuns sårbarhet? Vi testar metoder/övningar för mer integrerade sårbarhetsbedömningar på lokal nivå. Vi diskuterar bland annat: krav på information och kunskap, resurser, uppdateringar, analyskapacitet, tillämpbarhet och implementering i existerande organisationer och förvaltningar.Hur kan man minska en kommuns sårbarhet? Vi analyserar vilka möjligheter, hinder och begränsningar för anpassning inför klimatförändringar som uppfattas inom kommunala förvaltningar för såväl beslutsfattare som tjänstemän.Denna rapport utgör steg 1 i projektet och består av en kartläggning av läget i samtliga kommuner i Östergötland. Syftet är att ge en bild av hur östgötakommunerna ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer och kommande klimatförändringar, pågående arbete (kartläggningar, policy, strategier, åtgärder, etc.) kopplat till risker, sårbarhet och anpassning samt frågor kring organisation, samverkan, roll- och ansvarsfördelning. Utifrån kartläggningens resultat kommer ett mindre antal fördjupningar att genomföras under 2010.Kartläggningen (kapitel 6) har genomförts och sammanställts av Madelaine Johansson. Mattias Hjerpe har varit huvudförfattare för kapitel 2 och 5, Louise Simonsson för kapitel 3 och Sofie Storbjörk för kapitel 4. Kapitel 8 har skrivits gemensamt av Hjerpe, Simonsson och Storbjörk. Arbetet har koordinerats av Sofie Storbjörk.Författarna riktar ett varmt tack till alla kommunrepresentanter som så generöst delade med sig av sin arbetstid, sina reflektioner och erfarenheter, CKS för finansiering av projektet, Eva Lindblad för layout och granskning och Tora Friberg för granskning.</p
Performativity and the Construction of Children's Citizenship in Backa Theatre's Staging of Lille Kung Mattias (2009/2010)
No full textThe aim of this article is to investigate and explain how performativity, as defined by J.L. Austin and Judith Butler, can be viewed as an important element within the narrative framework of Lille Kung Mattias (Little King Mattias), as performed by Backa Theatre in Gothenburg, Sweden, during the 20092010 season. Lille Kung Mattias, directed by Mattias Andersson, is based on the novel Król Macius ́ Pierwszy (1923) by Polish author Janusz Korczak, and has been performed for children aged 11 upwards. I explore how class, age and gender are »made« (and also fail to be made) performatively, and show how being a king is revealed as a performative act precisely then, when Mattias receives all the attire and the title but doesn’t move or talk like an adult king. Thus he fails to fulfil expectations. But thereafter, in terms that Butler uses, Mattias pushes the borders of what a king can be and do by iteratively »making« a new kind of king. In the end, the audience also change their behaviour by becoming an active part of the performance
Snurra min jord igen
No full textBilaga: 1 CD. Medverkande: Carolina Wallin Pérez - sång, Mattias Fjellström - gitarrer, Joakim Simonsson - piano, Markus Hängsel - kontrabas, Fredrik Okazaki Bergström - trummor/klockspel/producent, Thomas Backman - barytonsaxofon/basklarinett, Stockholm Strings (Hanna Ekström - violin/viola, Victoria Lundell - violin, Erik Holm - viola, Anna Dager - cello)
Performativity and the Construction of Children’s Citizenship in Backa Theatre’s Staging of Lille Kung Mattias (2009/2010)
No full textSandra Grehn is a PhD candidate in Comparative Literature
at the University of Gothenburg. Her research interests are
theatre for children and young people, intersectional studies
and women playwrights during the end of the19th century.The aim of this article is to investigate and explain how
performativity, as defined by J.L. Austin and Judith Butler,
can be viewed as an important element within the narrative
framework of Lille Kung Mattias (Little King Mattias), as
performed by Backa Theatre in Gothenburg, Sweden, during
the 2009-2010 season. Lille Kung Mattias, directed by Mattias
Andersson, is based on the novel Król Macius´ Pierwszy (1923)
by Polish author Janusz Korczak, and has been performed for
children aged 11 upwards. I explore how class, age and gender
are »made« (and also fail to be made) performatively, and show
how being a king is revealed as a performative act precisely
then, when Mattias receives all the attire and the title but
doesn’t move or talk like an adult king. Thus he fails to fulfil
expectations. But thereafter, in terms that Butler uses, Mattias
pushes the borders of what a king can be and do by iteratively
»making« a new kind of king. In the end, the audience also
change their behaviour by becoming an active part of the
performance
Possibilities of improving cost accounting in example of OÜ Mattias Café
No full textKäesoleva bakalaureusetöö eesmärgiks oli analüüsida OÜ Mattias Cafe kuluarvestuse olemust ja teha ettepanekuid ettevõtte kuluarvestuse täiustamiseks.
Tulenevalt eesmärgist on käesolevas bakalaureusetöös täidetud järgmisi uurimisülesandeid:
• Anda ülevaade kuluarvestuse teoreetilistest alustest
• Anda ülevaade OÜ Mattias Cafe majandustegevusest
• Iseloomustada ja analüüsida OÜ Mattas Cafe kuluarvestust.
• Teha ettepanekuid OÜ Mattias Cafe kuluarvestuse täiustamiseks
Bakalaureusetöö koosneb kahest peatükist. Töö esimeses peatükis on käsitletud kuluarvestuse teoreetilisi aluseid. Tuues ülevaade kuluarvestuse olemusest ja eesmärgist, kuluarvestuse mõistest ja arengust, kulude liigitamisest ja käitumisest ning kaasaegsetest kuluarvestussüsteemidest. Pikem ülevaates on esitatud traditsioonilisest ja tegevuspõhisest kuluarvestussüsteemist.
Bakalaureusetöö teine peatükk sisaldab OÜ Mattias Cafe tutvustust, ülevaadet ettevõttes toimuvast kuluarvestusest ja kuluarvestuse täiustamistest OÜ Mattias Cafes, kus on töö autor teinud ettepanekuid ettevõtte kuluarvestuse täiustamise võimalustest.
Ettevõte OÜ Mattias Cafe alustas oma tegevust 2005. aasta detsembris, avades Tartu linnas kohvik-restorani nimega Werner. Ettevõtte põhitegevusalaks oli toitlustamine. Praeguseks on sellest välja kujunenud Cafe-lounge Werner, mis koondab endasse järgmised kulukohad: kohviku, restorani, cateringi ja kondiitri. Ettevõttes töötab hetkel 47 inimest.
Konkreetset kaasaegset kuluarvestussüsteemi OÜ Mattias Cafes tegelikult ei eksisteerigi. Kui vaadelda bakalaureusetöö peatükis 1. toodud kolme peamist funktsiooni, mida kulude arvestamise süsteem peaks täitma, siis OÜ Mattias Cafe kulude arvestamist silmas pidades on autor seisukohal, et Kaplani ja Cooperi toodud kolmest funktsioonist täidab ettevõtte kuluarvestus ainult esimest funktsiooni. Ehk praeguse seisuga on võimalik selgelt hinnata vaid varusid. Isegi tööjõukulud jaotatakse juhtkonna poolt kinnitatud koenfitsientide alusel.
OÜ Mattias Cafes on siiani praegune kulude arvestamise praktika toiminud, kuid seoses planeeritud tootmismahu märkimisväärse suurenemisega on vajadus kuluarvestuse täiustamise järele. Praegune kuluarvestus ei võimalda saada detailset infot juhtimisotsuste langetamiseks, kuna sisaldab suure osa kulude kaudset jaotamist toodanguühikule.
Ettevõttes ei arvestata kulusid kulukohtade ehk allüksuste lõikes. Kulukohti on hetkel ettevõttes vaid üks- ettevõte tervikuna.
OÜ Mattias Cafes on oluline määratleda kulukohad, kinnistada kulukohtade koodid, mis annab juhtkonnale võimaluse saada infot selle kohta, millistes ettevõtte konkreetsetes osades kulutused tekivad ja milliste kulukandjatega antud kulukohad on seotud. Töö autori arvates võiks OÜ Mattias Cafe kulukohtadeks olla kohvik, restoran, pagar-kondiitri osakond, catering ja kontor.
Kulukohtade arvestuse jaoks tuleb ettevõttes kasutusel olevas kontoplaanis muudatusi teha. Täiendatud kontoplaanis hakkab kontonumbri viimane number märkima vastavat kulukohta. Kuludele, mida ei saa ühelegi kulukohale siduda, märgitakse kontonumbrile viimaseks numbriks 0.
Ettevõtte kui terviku majandustulemuse kujunemise jälgimiseks on vajalik arvestussüsteem, mis näitaks, kuidas see kujuneb erinevates kulukohtades. Ettevõttesisene arvestussüsteem peab olema ülesehitatud nii, et juhtkonnale vajalik objektiivne ja analüütiline informatsioon oleks kättesaadav, kergesti jälgitav ja õigeaegne.
Selleks, et leida objektiivset väärtust sellele, kui palju täpselt toote valmistamine ettevõttele maksma läheb, on vajalik lisaks otsekuludele vaadelda ka toodanguga kaudsemalt seotud kulude osakaalu. Selgitamaks välja, millised kulud OÜ Mattias Cafes on kulukohaga otseselt ning millised kaudselt seotud, koostas töö autor ettevõtte kulukohtadest lähtuva jääktulupõhise kasumi aruande, mis on koostatud nii, et oleks selge iga üksiku kulukoha tulemus ehk jääktulu.
OÜ Mattias Cafe’le koostatud jääktulupõhine kasumiaruanne, võimaldab välja selgitada kulud, mis on kulukohtadega otseselt seotud ning need, mis jaotuvad toodete vahel kaudselt ning vajavad seetõttu õigeid jaotusbaase. Jääktulupõhise aruande jaoks koondatakse üksuse ning allüksuste müügitulu, ja sellele vastavalt otse- ja kaudkulud.
Antud ettevõtte puhul on töö autor leidnud sobivaks kuluarvestussüsteemiks tegevuspõhise kuluarvestussüsteemi, millest oli juttu töö teoreetilises osas. Antud meetod on valitud põhjusel, et tootmis- ja teenindusettevõtte puhul on kulukohtade lõikes selgelt eristatavad erinevad tegevused, mis kulusid tekitavad ning seetõttu peab kulude jaotamisel arvestama erinevaid jaotusbaase.
Käesoleva bakalaureusetöö koostaja on välja töötanud näitliku ja lihtsustatud tegevuspõhise kuluarvestussüsteemi OÜ Mattias Cafe pagar-kondiitri osakonnale. Ühe osakonna valiku tingis asjaolu, et tegevuspõhise kuluarvestussüsteemi välja töötamine kogu ettevõttes kujuneks mahukamaks, kui bakalaureusetöö maht ette näeb. Töö autor on teadlik, et tegevuspõhist kuluarvestust on vaja rakendada kogu ettevõttes, et tagada kogu ettevõtte ja nende üksikosade efektiivsus.
Tegevuspõhise kuluarvestuse kohaselt on kulude põhjustajateks tegevused, mitte tooted. Toodete valmistamiseks kasutatakse tegevusi. See tähendab, et mitte kulud ei põhjusta tegevusi, vaid tegevused põhjustavad kulude teket.
Antud bakalaureusetöö on mõeldud selleks, et anda ülevaade OÜ Mattias Cafe kuluarvestusest ja selle täiustamise võimalustest. Lisaks et ettevõtte juhtkonnale esitada vajalik informatsioon, kuidas saaks ettevõtte kuluarvestust paremaks muuta.The purpose of this study is to analyze the essence of OÜ Mattias Café cost accounting and make proposals for improvements of company’s cost accounting.
By reference to the purpose the following explorative tasks are completed in this study:
• To give overview of the theoretical base of cost accounting
• To give overview of OÜ Mattias Café economic activities
• To characterize and analyze OÜ Mattias Café cost accounting
• To make proposals to improve OÜ Mattias Café cost accounting
This study consists of two chapters. In the first chapter cost accounting theoretical foundation is covered by bringing overview of cost accounting essence and purpose, definition and developments of cost accounting, cost classification and cost behavior and modern cost accounting system. More thorough overview is given on traditional and activity based cost accounting system.
The second chapter of this study includes OÜ Mattias Café introduction and overview of cost accounting taking place in the company, wherein the author brought out possibilities for improving the cost accounting in OÜ Mattias Cafe.
The Bachelor thesis is composed in Estonian , it contains 56 pages. In the Bachelor thesis there are 5 tables and 6 figures
Mechanisms influencing natural killer cell recognition of tumour cells
No full textNatural killer (NK) cells are part of our innate immune defence against virus-infected and transformed cells. Through a yet undefined mechanism, expression of inhibitory receptors for self-HLA class I molecules endow NK cells with increased functionality. The process leading to gain of function through inhibition is known as NK cell education. In the first part of this thesis the cellular mechanisms behind this phenomenon were studied. We found that the expression levels of the activation/adhesion molecule DNAM-1 correlated with the education state in NK cells. Our results suggest that DNAM-1 together with coordinated conformational changes in the adhesion molecule LFA-1 may contribute to the heightened effector functions in educated NK cells.A decreased NK cell function has been previously associated with impaired immune surveillance and a higher risk for developing cancer. By studying samples from patients diagnosed with myelodysplastic syndromes (MDS), we found that NK cells in the bone marrow were phenotypically altered and functionally impaired. Two activating receptors, DNAM-1 and NKG2D were decreased, and the ability to recognise and kill MDS blast cells compromised. The phenotypic alterations correlated with the frequency of leukemic blast cells suggesting that the immune dysfunction progress with the severity of the disease.In one part of this thesis possibilities to improve tumour cell recognition by NK cells were examined. Oxidative stress induced by selenite in a tumour cell line lowered the surface expression of HLA-E, which is a ligand for inhibitory NKG2A receptors expressed by a large proportion of human NK cells. The downregulation of HLA-E led to increased NK cell detection and killing of the tumour cells by NKG2A+ NK cells.Therapeutic antibodies have led to a paradigm shift in the care of patients with malignant lymphoma. Yet the mechanisms of action and the contribution of discrete immune subsets to the clinical efficacy are largely unknown. One suggested mechanism is NK cell mediated antibody-dependent cellular cytotoxicity. We studied NK cell repertoires in sequential lymph node biopsies from follicular lymphoma patients undergoing treatment with anti-CD20 antibodies. After treatment there was a decrease in peripheral NK cells, and the remaining NK cells from both peripheral blood and tumour-associated lymph nodes were activated. Furthermore, the NK cells showed an altered ability to produce cytokines after in vitro restimulation. In conclusion, the data presented here provide new insights into how NK cells recognise and respond to tumour cells at steady state and in malignant diseases.List of scientific papersI. Coordinated expression of DNAM-1 and LFA-1 in educated NK cells. Monika Enqvist, Eivind Heggernes Ask, Elin Forslund, Mattias Carlsten, Greger Abrahamsen, Vivien Béziat, Sandra Andersson, Marie Schaffer, Anne Spurkland, Yenan Bryceson, Björn Önfelt and Karl-Johan Malmberg. The Journal of Immunology. 2015, 194: 4518–4527. https://doi.org/10.4049/jimmunol.1401972 II. Reduced DNAM-1 expression on bone marrow NK cells associated with impaired killing of CD34+ blasts in myelodysplastic syndrome. Mattias Carlsten, Bettina C Baumann, Monika Simonsson, Martin Jädersten, Ann-Marie Forsblom, Christina Hammarstedt, Yenan T Bryceson, Hans-Gustaf Ljunggren, Eva Hellström-Lindberg and Karl-Johan Malmberg. Leukemia. 2010, 24, 1607–1616. https://doi.org/10.1038/leu.2010.149 III. Selenite induces posttranscriptional blockade of HLA-E expression and sensitizes tumor cells to CD94/NKG2A-positive NK cells. Monika Enqvist, Gustav Nilsonne, Oscar Hammarfjord, Robert PA Wallin, Niklas K Björkström, Mikael Björnstedt, Anders Hjerpe, Hans-Gustaf Ljunggren, Katalin Dobra, Karl-Johan Malmberg and Mattias Carlsten. The Journal of Immunology. 2011, 187: 3546–3554. https://doi.org/10.4049/jimmunol.1100610 IV. Systemic and intra-nodal activation of NK cells after rituximab treatment in patients with follicular lymphoma. Monika Enqvist, Henna R Junlén, Benedikt Jakobs, Marie Schaffer, Christopher M Melén, Danielle Friberg, Björn E Wahlin and Karl-Johan Malmberg. [Manuscript]</p
”Jag tror att det var rätt i tiden” - En studie av beslutsprocessen bakom införandet av sprutbytesprogrammet
No full textAuthor: Mattias Olsson Title: “I think the time was right” A study of the decision making behind the needle exchange programme Supervisor: Eva-Malin Antoniusson Assessor: Mats Hilte The aim of this Bachelor thesis is to highlight the decision making process of the Scanian politicians regarding the local needle-exchange programme by using Kingdons agenda-setting theory. It is based upon interviews with five Scanian politicians. I have come to the conclusion that the HIV-epidemic was the one thing that enabled the making of the first programmes. The social services and doctors specialized in drug abuse were the two groups with the most influence on the political decision making
"Min sociala anknytning" : -Tolv tjejer om relationen till mobiltelefonen
No full textAbstract Title: “My social extension” – Twelve girls on the relationship with the mobile phone (“Min sociala anknytning” – Tolv tjejer om relationen till mobiltelefonen) Number of pages: 42 (43 including enclosure) Author: Mattias Köhlmark Tutor: Göran Svensson Course: Media and Communication Studies D Period: Spring semester 2006 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University. Purpose/Aim: To investigate the emotional aspect of mobile phones and the source of those emotions. Material/Method: The data presented stems from three unstructured focus groups with participants at the age of 16-19 years. Main results: The key findings largely supports Vincents theories that the emotional language guided towards mobile phones comes from the friends it allows us connect with. Also emancipation can be seen as a driving force behind these emotions. Keywords: mobile phone, mobility, absent present others, emancipation, cell phone, emotion, emotional language
- …
