Publikationer från Kungl. Musikhögskolan
Not a member yet
2353 research outputs found
Sort by
Who, then, prepares the future? : eller Att dansa med orgeln: embodiment som väg till musikaliskt och sceniskt uttryck
No full textDetta examensarbete undersöker embodiment som en avgörande dimension av professionellt orgelspel och konstnärligt musicerande. Utgångspunkten är mitt sceniska examenskonsertprojekt Who, then, prepares the future? (2017), där orgelspel kombinerades med mim, rörelse och rumslig gestaltning i Reaktorhallen R1 med Skandiaorgeln som instrumentell och scenisk utgångspunkt. Genom en självreflekterande, praktikbaserad analys belyser arbetet hur kroppslig medvetenhet, rörelse och sensorisk förankring påverkar musikaliskt uttryck, närvaro och konstnärlig kontinuitet – särskilt i krävande konsertsituationer. Analysen relateras till fenomenologiska och embodiment- orienterade teorier inom musikforskning och musikpedagogik, där musicerande förstås som en förkroppsligad och erfarenhetsbaserad praktik snarare än som en enbart kognitiv eller teknisk aktivitet. Arbetet synliggör hur avsaknaden av ett uttalat kroppsligt perspektiv inom högre musikutbildning kan påverka musikalisk närvaro, hållbarhet och professionsutveckling. Samtidigt visar den konstnärliga processen hur embodiment kan fungera som ett kreativt och reflekterande verktyg i orgelperformance, där relationen mellan kropp, instrument, rum och publik blir meningsskapande. Studien bidrar därmed till en problematisering av rådande pedagogiska traditioner inom utbildningskontexten och lyfter behovet av ett mer integrerat embodiment-perspektiv i konstnärlig praktik. Videofil finns på KMH:s arkiv. </p
Högskoleförberedande musikteori : En variationsteoretisk studie om hur lärare förbereder sina elever för antagningsproven i musikteori
No full textDenna studie undersöker hur musikteorilärare på gymnasieskolor och folkhögskolor upplever att de arbetar för att förbereda sina elever för högre studier, där ett särskilt fokus riktas mot musikhögskolornas antagningsprov. För att undersöka det här har tre olika musikteorilärare från olika förutbildningar, samt en musikteorilärare från en musikhögskola, intervjuats. Resultatet visar att det högskoleförberedande arbetet är komplext och innehåller många varierande element såsom praktiska övningar, praktisk kunskap, metoder för inlärning, stresshantering, motivation och elevansvar. Utöver detta arbete lyfts även lärarnas syn på kommunikationen mellan gymnasieskolan och musikhögskolan. För att analysera det pedagogiska resultatet har variationsteori använts som teoretisk utgångspunkt. Genom att undersöka variationer i lärarnas sätt att undervisa har olika aspekter av högskoleförberedande pedagogik kunnat formuleras.This study explores how music theory teachers at upper-secondary schools and pre-college (folk) schools perceive their work in preparing students for higher education, with a particular focus on the admission tests for music colleges. To explore this, three different music theory teachers from various preparatory programs, as well as one music theory teacher from a music college, were interviewed. The results show that preparation for higher education is complex and involves many varied elements, such as practical exercises, practical knowledge, learning methods, stress management, motivation, and personal responsibility. In addition to this work, the teachers’ views on relationships and communication with other schools are highlighted, along with how such collaborations could contribute to the field. Variation theory has been used as the theoretical framework for analyzing the pedagogical results. By examining variations in the teachers’ methods, different aspects of higher-education preparatory pedagogy have been articulated
Att bli sin egen sånglärare : En intervjustudie om hur sånglärare på gymnasiet arbetar för att främja motivation till självständig övning
No full text Denna studie undersöker hur sånglärare på gymnasiet arbetar för att främja elevers motivation till självständigt övande inom sångundervisning med utgångspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse för elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av övning och lärarens roll i att stödja elevens självständighet. Syftet med studien är att utifrån ett motivationsteoretiskt perspektiv bidra med kunskap om hur sångpedagoger på gymnasiet beskriver sitt arbete med att främja elevers självständiga övning inom sångundervisning. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där fyra sångpedagoger intervjuades utifrån semi-strukturerade frågor. Resultaten visade att elever behöver explicit undervisning i övningsteknik, att upplevd utveckling stärker motivationen, samt att relationen mellan lärare och elev är central för att skapa förutsättningar för självständigt övande. I diskussionen analyserades resultatet utifrån SDT där vikten av autonomi, kompetens och relationella faktorer framhölls som avgörande för att främja inre motivation och långsiktig utveckling. Sammanfattningsvis betonas behovet av att sånglärare aktivt arbetar med att stötta elevers självständighet och att anpassa undervisningen efter individuella behov
Lär vi oss improvisera likadant? : En studie i hur jazzimprovisation lärs ut för piano och sång
No full textDenna studie undersöker hur jazzimprovisation lärs ut i individuell undervisning på gymnasiet och på musikhögskola i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka vilka kritiska aspekter som framträder i jazzimprovisationsundervisning för sång respektive piano och hur variation används för att möjliggöra högskolestudenters och gymnasieelevers lärande. Studien använder sig av kvalitativ metodologi som bygger på insamlad data från observationer av sex lektioner, tre för sång och tre för piano. För att undersöka förekomsten och variationen av kritiska aspekter i undervisningen tolkas observationerna med hjälp av variationsteorin som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att jazzsångundervisning varierar sångteknik, tonförråd, rytm, sekvensidéer och harmoniskt tänkande för att utveckla studenter och elevers förmåga att höra och skapa musikaliska idéer i improvisation. Samtidigt betonas risktagande, narrativt uttryck och genrespecifika ideal, där sångpedagogers demonstrationer och gemensamma musicerande ger studenter och elever verktyg för att utveckla mer musikaliskt meningsfulla improvisationer. Resultatet visar att jazzpianoundervisning varierar notval, harmoni, rytm, intervall och tekniska element för att utveckla studenter och elevers förmåga att skapa melodiska fraser, uttryck och musikalisk förståelse i improvisation. Samtidigt betonas självständig och integrerad handkoordination och förmågan att skilja och förstå sambandet mellan teknisk kontroll och musikaliskt uttryck, vilket ger studenter och elever verktyg för att improvisera på ett mer musikaliskt meningsfullt sätt. De musikaliska implikationer som framkommer av studien tyder på att undervisning för olika instrument och för studenter och elever med olika behov bör stödja både en gemensam musikalisk grund och uppmuntra kreativ mångfald. This study investigates how jazz improvisation is taught in individual education in upper secondary high school, grade ten to twelve, and on university level in a city in Sweden. The aim is to investigate which critical aspects that emerge in jazz improvisation teaching for voice and piano, and how variation is used to enable students´ learning. Qualitative data is collected through observations of six lessons, three for song and three for piano, to examine the existence and variation of critical aspects. The variation theory is therefore our theoretical approach. The results show that jazz vocal teaching varies vocal technique, pitch choices, rhythm, sequence ideas and harmonic thinking in order to develop students' ability to hear and create musical ideas in improvisation. At the same time risk-taking, narrative expression, and genre-specific ideals are emphasized, where the teacher´s pedagogical demonstrations and collaborative music-making provide students with tools to create more musically meaningful improvisations. The results show that jazz piano teaching varies note choices, harmony, rhythm, intervals and technical elements to develop students´ ability to create melodic phrases, expression, and musical understanding in improvisation. At the same time independent and integrated hand coordination and the ability to distinguish between technical skill and musical expression are emphasized, providing students with tools to improvise in a more musically meaningful way. The musical implications suggest that teaching for different instruments and varying students should support both a shared musical foundation and encourage creative diversity
Orkesterklang på orgel : Transkription och framförandepraxis med utgångspunkt i Josef Elsners Requiem
No full textDetta arbete undersöker hur orkesterklang kan överföras till orgel med utgångspunkt i en transkription av Josef Elsners Requiem för manskör och orkester. Syftet är att formulera transkriptionsprinciper som bevarar originalverkets klangkaraktär och struktur inom ramen för orgelns tekniska och akustiska förutsättningar. Arbetet kombinerar analytisk verkstudie, praktiskt transkriptionsarbete och framförande vid en examenskonsert. Analysen omfattar jämförelser mellan orkester- och orgelklang, historiska och estetiska perspektiv på transkription samt en detaljerad genomgång av två satser ur Elsners Requiem: Introitus och Dies irae. Utifrån orkesterpartituret utvecklas en öppen transkriptionsstrategi där originalets instrumentation anges synligt, men registreringsval och dynamiska lösningar lämnas till interpreten. På så sätt möjliggörs anpassning till olika orglar, rum och framförandekontexter. Framförandet bekräftade att denna öppna modell är praktiskt fungerande och konstnärligt hållbar. Även om en exakt klanglig reproduktion inte är möjlig, kan verkets uttryck och struktur bevaras genom idiomatisk överföring. Arbetet visar att transkription är både en teknisk och konstnärlig process och kan fungera som modell för vidare bearbetning av sakral musik för orgel.This thesis explores the transfer of orchestral sound to the organ, based on a transcription of Josef Elsner’s Requiem for male choir and orchestra. The aim is to formulate transcription principles that preserve the timbral character and structure of the original work within the technical and dynamical limitations of the organ. The study combines analytical score analysis, practical transcription work, and performance at a graduation concert. The analysis includes comparisons between orchestral and organ timbres, historical and aesthetic perspectives on transcription, and a detailed examination of two movements from the Elsner’s Requiem: Introitus and Dies irae. Based on the orchestral score, an open transcription strategy is developed in which the original instrumentation is indicated, while registration choices and dynamic solutions are left to the performer. This allows adaptation to different organs, spaces, and performance contexts. The concert performance confirmed that this open model is both practically feasible and artistically sustainable. Although an exact sonic reproduction is not possible, the work’s expression and structure can be preserved through idiomatic translation. The study demonstrates that transcription is both a technical and artistic process and may serve as a model for further adaptations of sacred music for the organ.Program:Joseph Elsner – delar ur Requiem i c-moll, op. 42Julius Reubke – Orgelsonat över 94:e psaltaren, i c-mollMax Reger – Koralförspel över ’O huvud, blodigt, sårat’, op. 67 nr. 14Medverkande:Daniel Ohlrich – orgelManskör bestående av studenter på KMHCarl Christiansson (Tenor), Svante Gustafsson (Tenor), Otto Brolund (Tenor), Elias Isberg (Baryton), Olof Lundqvist (Baryton), Petter Sjöqvist (Baryton), Viktor Elinder (Bas), Vlad Constantin Vişenescu (Bas), Gustaf von Sydow (Bas)</p
The Warm-up Program : Movement Efficiency in Cello Warm-Up Practice: A Practice-Based Study
No full textThis thesis investigates movement efficiency in cello warm-up practice from a practice-based perspective, with the aim of reducing physical strain and improving sound production. Playing-related musculoskeletal disorders (PRMDs) are widely reported among professional string players, yet preventive strategies remain limited and insufficiently tailored to individual physical characteristics. Traditional warm-up routines tend to emphasize technical standardization rather than physiological adaptability, often resulting in unnecessary muscular tension and reduced endurance. Through a long-term practice-based study conducted over five years following a wrist injury, a structured warm-up program was developed focusing on posture, bow control, and left-hand touch. The research highlights the relationship between efficient physical use and tonal clarity, examining fundamental variables such as bow angle, contact point, pressure, and speed, alongside left-hand pressure, release, and vibrato coordination. Rather than proposing a universal method, the study emphasizes adaptable guidelines that support injury prevention and sustainable performance. Findings demonstrate that efficient sound production emerges within a narrow threshold between excess and insufficiency- where minimal effort enables both physical sustainability and expressive flexibility. This approach situates warm-up practice not merely as preparation for performance, but as a pedagogical framework that integrates awareness, efficiency, and long-term health in cello playing
"Skriv en låt!" : Om högstadieelevers motivation till att komponera i skolan
No full textSyftet med uppsatsen var att belysa hur olika musiklärare på högstadiet resonerar kring att stötta sina elevers motivation, när de ska introducera skoluppgifter inom komposition. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex musiklärare verksamma i högstadiet. För att analysera lärarnas resonemang om elevernas motivation använde vi oss av självbestämmandeteorin (eng. Self-determination theory, SDT). Resultatet visade att lärarna hade olika tillvägagångssätt för att stödja elevernas motivation till att komponera. Samtliga uttryckte en ambition att väcka elevernas nyfikenhet, exempelvis genom att utgå från elevernas intresse och uppmuntra självständiga val. Lärarna lyfte fram förberedande uppgifter som en metod för att stärka elevernas känsla av kompetens. Tydliga ramar och mål ansåg flera vara effektiva verktyg för introduktioner inom komposition. Att på olika sätt undvika att eleverna känner utsatthet eller utanförskap belystes av samtliga lärare. Även betyg lyftes fram som en betydande källa till motivation.
Each One Teach One – education through Hip-Hop : A qualitative interview study on norm-critical hip-hop pedagogy
No full textDenna intervjustudie syftar till att ur ett musikpedagogiskt perspektiv undersöka hiphopkulturens bildningspotential. För att uppfylla syftet ställdes forskningsfrågor om hur kvinnliga hiphopmusiker beskriver att de genom hiphop utvecklats personligt och konstnärligt, hur de beskriver hiphoppens pedagogiska potential samt hur normer inom hiphop har påverkat dem. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i normkritisk pedagogik och intar ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien tar metodologiskt avstamp i kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Studien avgränsades till att intervjua tre kvinnliga hiphopartister, varav några även är lärare. Informanterna beskrev hiphop som en samtidigt öppen och fri miljö där gemensamt lärande var centralt, men samtidigtoch en väldigt maskulin och ibland giftig miljö för kvinnor, ett något motsägelsefullt resultat. Resultatet visade även att det kreativa skrivandet var en central och viktig aspekt av lärande genom hiphop enligt informanterna. Resultatet av intervjustudien gav insikter i den lärandepotential som hiphop besitter och ledde till diskussioner om hur hiphop kan inkorporeras i musikundervisning och vikten av ett medvetet användande av normkritisk pedagogik, där analyser av olika maktstrukturer värderas högt.The aim of this interview study is to explore the educational potential that hip-hop culture holds. To achieve the purpose of the study the research questions that got proposed were: how do female hip-hop artists describe that they have grown personally and artistically through hip-hop, how do they describe the educational potential of hip-hop and how have they been affected by social norms that permeate hip-hop culture? The theoretical framework of this study is based in norm-critical pedagogy with a sociocultural understanding of education and learning. Methodologically the study consists of three interviews with female hip-hop artists, with some also being teachers, with a norm-critical perspective on hip-hop music and culture. The informants described hip-hop as simultaneously an open, free environment where learning from one another was prevalent, butand simultaneously a very male-centered and sometimes toxic environment for women, a somewhat contradicting result. The informants also held creative writing as the most important tool for learning through hip-hop. The results of the interview study brought insight into the educational potential of hip-hop and led to discussions about how to incorporate hip-hop in the music curriculum and the importance of a conscious practice of norm-critical pedagogy, where analyses of different power structures are highly valued
Mellan ord och praktik : En fallstudie om sydafrikanska musiklärares undervisning på högstadienivå vid en kommunal konstskola i Sydafrika - Vandag is ‘ n geskenk!
No full textSyftet med detta arbete har handlat om att undersöka musikpedagogik som existerar utanför det svenska sammanhanget och som har genomförts med en internationell vistelse i en annan kultur med annorlunda förhållanden och strukturer. Syftet med arbetet har också varit att samla nya pedagogiska insikter utanför det svenska perspektivet som kan adderas till den mångsidiga lärarprofessionen. Tillvägagångssättet har varit ett genomfört återbesök till en tidigare VFU-plats vid en konstskola i Sydafrika med genomförda observationer och loggboksskrivande om konstskolans musikundervisning. Detta har skett genom en så kallad fallstudie, som innebär en djupgående och kontextbaserad förståelse av ett specifikt fall. Fokus har varit att studera ramfaktorer och kulturella praktiker som formar viktiga delar av undervisningen i musikämnet på skolan. Den insamlade datan har analyserats genom användande av ett sociokulturellt perspektiv, som grundar sig på hur lärande och utveckling sker genom socialt samspel i grupper, kulturer och olika redskap. Resultatet visar att resursfördelning och centralstyrda läroplaner har stor påverkan på hur musikundervisningen tar form tillsammans med lärarrollen på denna utvalda skola. Sydafrika är ett land med en bakgrund kopplat till många olika kulturella identiteter- och traditioner som avspeglas genom många olika slags sydafrikanska musiktraditioner. Resultatet visar även att musikundervisningen saknar en viss musikalisk omväxling där västerländsk musiktradition blir den primära formen som musikundervisningen styrs runt. I den lokala kontexten var lokala sydafrikanska musiktraditioner mer förekommande utanför musikklassrummet vilket talade mycket om hur västerländska- och lokala musiktraditioner tog plats i praktiska olika sammanhang. Resultaten från denna fallstudie har givit detaljerad kunskap om det specifika fallet och kan användas för att förstå pedagogik utifrån nya perspektiv, men kan inte generaliseras till andra situationer utan vidare. Därför hade vidare forskning på detta fält kunnat handla om undersökningar vid flera sydafrikanska konstskolor, där fler av Sydafrikas musiktraditioner kan bli utforskade och tillföra djupare kunskap till musikpedagogik.The purpose of this work has been to examine music education as it exists outside the swedish context, based on an international stay in another culture with different conditions and structures. The aim of the work has also been to gather new pedagogical insights beyond the swedish perspective that can contribute to the multifaceted teaching profession. The approach consisted of a return visit to a previous internship placement in South Africa, where observations were conducted and a field journal was kept on the selected arts school’s music teaching. This was carried out as a case study, which involves an in-depth and context-based understanding of a specific case. The focus was to study the structural factors and cultural practices that shape key aspects of music education at the school. The collected data was analysed using a sociocultural perspective, which is grounded in how learning and development occur through social interaction within groups, cultures, and various tools. The results show that resource allocation and centrally governed curricula have a significant influence on how music education takes shape, along with the teacher’s role at this particular school. South Africa is a country with a deep history connected to many different cultural identities and traditions, often reflected in a wide range of South African musical traditions that can be regarded as important indigenous music prior to colonisation. The results also indicate that the music teaching lacks a certain musical diversity, as Western musical tradition consistently becomes the primary framework around which instruction is organised. In the local context, south african musical traditions were more frequently present outside the music classroom, which revealed how Western and local traditions occupied space in different practical settings.The findings from this case study provide detailed knowledge about the specific case and can be used to understand pedagogy from new perspectives, but they should not be generalised to other situations without further research. Future studies in this field could involve examining several South African arts schools instead of just one, allowing more of South Africa’s indigenous musical traditions to be explored and contribute deeper knowledge to the field of music education
Using classroom management in the music classroom : A qualitative secondary analysis
No full textSyftet med denna studie var att återbesöka tidigare insamlad empiri där musiklärare och lärare i andra ämnen resonerar kring studiero i klassrummet för att öka förståelsen av detta ämne. Med kvalitativ sekundäranalys som metod valdes fem texter som presenterade musiklärare och lärares röster kring ämnet att skapa studiero. Materialet analyserades sen med hjälp av Grounded Theory som teoretisk ansats. Resultatet genererade en teori där tre kategorier ställdes i relation till varandra: Pedagogiska handlingar, professionellt förhållningssätt och strukturella ramar. Det pedagogiska handlande lärarna beskrev var i huvudsak av proaktiv sort och innebar till exempel att förmedla förväntningar och regler, fasta elevplaceringar och positiv förstärkning. Lärarnas professionella förhållningssätt visade på deras attityder mot elevers beteenden och behov, och de strukturella ramarna som identifierades rörde till exempel tidsram och undervisningsform. Avslutningsvis diskuteras vilka möjligheter och begränsningar de strukturella ramarna i de olika kontexterna kan innebära för lärarnas möjligheter att skapa studiero, och uppsatsens teoretiska modell presenteras som en potentiell förklaringsmodell som kan underlätta lärares yrkesutövande och förståelse av dessa processer. The aim of this study was to revisit previously collected empirical data in which music teachers and teachers of other subjects reflect on the classroom environment and "studiero" (conditions for study/classroom order), in order to increase understanding of this topic. Using qualitative secondary analysis as a method, five texts were selected that presented the perspectives of music teachers and other teachers on creating a focused study environment. The material was subsequently analyzed using Grounded Theory as the theoretical approach. The results generated a theory in which three categories were placed in relation to one another: pedagogical actions, professional approach, and structural frameworks. The pedagogical actions described by the teachers were primarily proactive in nature and involved, for example, communicating expectations and rules, utilizing assigned seating, and using positive reinforcement. The teachers' professional approach highlighted their attitudes toward student behaviors and needs, while the identified structural frameworks concerned factors such as time constraints and teaching formats. In conclusion, the study discusses the opportunities and limitations that structural frameworks in different contexts may present for teachers' ability to establish a focused study environment. Furthermore, the theoretical model of the thesis is presented as a potential explanatory model that can facilitate teachers' professional practice and understanding of these processes