Publikationer från Kungl. Musikhögskolan
Not a member yet
2353 research outputs found
Sort by
Ett svängigare åttondelsflow : En komparativ fenomenografisk studie om instrumentallärares och elevers beskrivning av musikaliska begrepp på gymnasiets estetiska musikinriktning
No full textThis degree project originated from a curiosity about what the authors perceived as ambiguities in the pedagogical practices of music education, particularly concerning the use and understanding of musical terminology. The study focuses on how instrumentalist teachers and students at the upper secondary school level, in the genres of pop, rock, and jazz, describe their understanding of musical terms, and how these descriptions differ across participants as well as what characterizes such differences, or similarities. Data were collected from two teachers and six of their students through semi-structured interviews. The interview protocol focused on six musical terms, which were identified as potentially ambiguous through correspondence between the authors and consultation with professional musicians and experienced music educators. The interviews aimed to capture participants’ subjective interpretations and understanding of these terms. The collected data were analyzed using a phenomenographic approach, which allowed the authors to identify patterns of variation in participants’ conceptions and to categorize different ways of describing the terms. The results revealed both similarities and considerable variation in how participants described their understanding of the selected musical terms. For example, some participants tended to attribute identical meanings to certain terms, such as phrasing and articulation, suggesting a convergence in interpretation. In contrast, other participants demonstrated a preference for deliberately maintained distinctions between the meanings of the same terms. The study concludes by discussing the findings in relation to existing literature on education and terminology, alongside the authors’ reflections on the results and their implications for future pedagogical practice.
”The neurons were firing” : A design-based study about gamification in eartraining
No full textStudiens syfte var att genom en iterativ designprocess undersöka hur spelbaserade undervisningsmoment kan utformas för att stödja elevers motivation och engagemang i gehörsundervisning, med utgångspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Genom en designbaserad forskningsansats utvecklades två lärandebaserade spel, Gehörsbingo och Gehörs Quest, som prövades i två iterationer med fokusgruppsintervjuer som data insamlingsmetod. Spelen utformades för att adressera SDT:s tre psykologiska behov: kompetens, autonomi och tillhörighet. Resultaten visar att spelelement som direkt återkoppling, valmöjligheter och social interaktion i spelmomenten kan främja dessa behov. Deltagarna upplevde ökad motivation när de kunde se sin progression. Samtidigt framkom att värderande svårighetsgrader kunde hämma samtliga psykologiska behov. Studien visar att spelifiering i gehörsundervisning kan vara ett effektivt verktyg för att öka engagemanget. Uppsatsen bidrar med praktiska och teoretiska insikter för musiklärare som vill använda spelifiering i sin undervisning.The aim of this study was to explore, through an iterative design process, how game-based teaching elements can be designed to support students' motivation and engagement in eartraining, based on the framework of Self-Determination Theory (SDT). Using a design-based research approach, two learning games Gehörsbingo and Gehörs Quest were developed and tested over two design cycles, with focus group interviews as the method of data collection. The games were designed to address SDT’s three basic psychological needs: competence, autonomy, and relatedness. The results showed that game elements such as immediate feedback, opportunities for choice, and social interaction within the games can promote these needs. Participants reported increased motivation when they could observe their own progression. However, difficulty levels with evaluative connotations was found to inhibit all three psychological needs. The study suggests that gamification in ear training can be an effective tool for enhancing student engagement. The thesis offers both practical and theoretical insights for music educators interested in applying gamification in their teaching practice
Samtal om sångideal : En diskurspsykologisk analys av sånglärares syn på sångideal
No full textSinging ideals are subject to ongoing transformation, particularly within the realm of contemporary commercial music over the past century, in tandem with advancements in technology. The manner in which music is created and experienced has evolved, opening new avenues for vocal expression while simultaneously establishing novel conditions for pedagogical approaches to singing. This investigation offers insights into how upper secondary school singing educators articulate the evolution of singing ideals over time. Anchored in discourse psychology, the study is based on qualitative semi-structured interviews conducted with six singing teachers affiliated with the aesthetic program at upper secondary institutions in Sweden. Through discourse analysis, the research elucidates teachers’ descriptions of vocal ideals and examines how these ideals are integrated into singing education. The results reveal several different discursive understandings; the discourse of vocal technique, the genre discourse, the discourse of expression, the discourse of vocal health and the discourse of the toolbox. The findings reveal how educators relate singing ideals to tradition, vocal technique, interpretation, and artistic identity within a dynamically shifting pedagogical landscape of music education.Sångideal är under ständig förändring, särskilt inom nutida kommersiell musik det senaste århundradet, i takt med teknikens utveckling. Hur musik skapas och upplevs har förändrats och öppnat nya möjligheter för vokalt uttryck, samtidigt som det har etablerat nya förutsättningar för pedagogiska arbetssätt inom sångundervisning. Denna studie ger insikter i hur sångpedagoger på gymnasiet uttrycker synen på hur sångideal har utvecklats över tid. Med ansats inspirerad av diskurspsykologi baseras undersökningen på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex sånglärare knutna till det estetiska programmet på svenska gymnasieskolor. Genom diskursanalys belyser studien lärarnas beskrivningar av sångideal och undersöker hur dessa ideal integreras i sångundervisningen. Resultatet visar på olika diskursiva uppfattningar; sångteknikdiskursen, genrediskursen, uttrycksdiskursen, diskursen om rösthälsa och diskursen om verktygslådan. Resultaten visar hur pedagoger relaterar sångideal till tradition, sångteknik, interpretation och konstnärlig identitet inom en dynamisk och föränderlig pedagogisk kontext för musikundervisning
Development of the Participatory Music Engagement for Mental Well-being (PaMEW) questionnaire: A pilot study with autistic adults
No full textResearch about autistic people’s subjective experiences with music and its impact on their wellbeing is limited, despite its common presence in public spaces and support services. To provide an empirical framework and tools for future research, we examined the relevance of the participatory music engagement for mental well-being model for autistic adults. The model outlines four pathways through which music supports well-being: managing and expressing emotion, providing respite, facilitating self-development, and facilitating connections. Based on the model, we developed a new questionnaire, the Participatory Music Engagement for Mental Well-being (PaMEW), and collected responses from 63 autistic adults. We found that most respondents believed the items were relevant to their experiences of the relationship between music and well-being, that the factorial structure of their responses aligned with the model, and that their comments reflected the four pathways; however, they also highlighted nuances not addressed by the model. The study underscores the need for nuanced tools that reflect the unique ways autistic individuals use music to support their well-being, suggesting future revisions of PaMEW in collaboration with the autistic community to enhance its relevance and clarity
Studiero i musikklassrummet i grundskolan : En fenomenografisk komparativ studie mellan Sverige, Finland och Kina
No full textDenna komparativa studie handlar om hur musiklärare i Sverige, Finland och Kina uppfattar och hanterar studiero i musikklassrummet. Med lärarna har vi disskuterat för- och nackdelar och vad som karakteriserar deras egna uppfattnigar av studiero. Dit hör deras resonemnag kring elevers beteenden, attityder och sociala anpassningsförmåga i musikklassrummet. Studien är avgränsad till musikämnet och lärares perspektiv i grundskolan i de tre länderna. Studien avser att besvara följande forskningsfråga: Vad karakteriserar samtal om studiero i Sverige, Finland och Kina. Vi fokuserar på läraren men det betyder inte att vi anser att läraren ensam är ansvarig för studieron i musikklassrummet. Utifrån en kvalitativ metodologi genomför vi intervjuer med finska, svenska och kinesiska lärare. Dessa intervjuer analyseras med fenomenografisk teori. Vi använder oss också av en egen teoretisk modell (”fenomenogram”) för att åskådliggöra uppfattningar. Studien riktar sig främst till lärare i grundskolan men kan vara av nytta även för gymnasiet. Förhoppningen är att ge en internationell utblick och djupare förståelse av fenomenet studiero. Resultatet från studien visar att problematik kring studiero är ett dilemma i tiden, oberoende geografiskt läge, vilket kan ge sig i uttryck av olika karaktär och styrka.
Ledmotiv och spelmusik : En studie i genreöverskridande komposition av ledmotiv inom spelmusik
No full textI detta arbete har musik komponerats till ett datorspel. En av de tre forskningsfrågorna undersökte vilka kompositionstekniker som kunde användas för att skapa ledmotiv och teman till spelmusik. I den andra frågan studerades vilka faktorer och begränsande ramverk som främjade respektive hämmade den kreativa processen vid skapandet av ledmotiv och teman för spelmusik. Den tredje frågan syftade till att ta reda på vilka sätt musiken anpassade sig när den implementerades i spelet. För att genomföra undersökningen komponerades musik i Logic Pro och Sibelius. De begränsningar som presenterade sig under arbetets gång kartlades med hjälp av en loggbok. Därefter implementerades musiken till spelet i programmen FMOD och Unity. I resultatdelen presenterades ett urval av musikaliska teman och ledmotiv, vilka kompositionsstrategier som var användbara samt hur införandet av begränsningar och ramverk gynnade den kreativa skapandeprocessen. Arbetet resulterade i ökad kunskap om spelmusikkomposition, den kreativiteten processen och hur de tekniska processerna kring musikimplementering i spel kan se ut.Till detta arbete hör nio sycken ljudexempel: Lyssningsexempel 1, Lyssningsexempel 2, Lyssningsexempel 3… et cetera.</p
Live eller inte live, det är frågan : Ett jämförande mellan inspelning genomförd live och i studio
No full textI detta arbete undersöks hur två olika inspelningsmetoder påverkar det klingande resultatet av en musikproduktion. De två inspelningsmetoderna kontrasterar i sin utformning, en består av en produktion som bygger på separata inspelningar, så kallade pålägg, medan den andra inspelningsmetoden bygger på en kollektiv inspelning genomförd samtidigt med en större ensemble. Som konsekvens av de två kontrasterande inspelningsmetoderna påverkas andra aspekter av musikproduktionsprocessen som tekniska resurser, inspelningsrummets utformning och musikernas framförande, som i sin tur också påverkar det klingande resultatet. Tre olika låtar med kontrasterande genre spelades in för att ett brett urval i datainsamlingen. Det klingande resultatet presenterades för en fokusgrupp som fick uttrycka sina åsikter om det givna materialet. Fokusgruppen föredrog enhetligt det klingande resultatet från inspelningen uppbyggd av pålägg då de ansåg att inspelningsmetodens tekniska förmåner påverkade musiken positivt. Men de ansåg även att inspelningen bestående av ensembleinspelningen hade en förmåga att förhöja musiken på grund av den förbättrade möjligheten till det kollektiva musicerandet.Korta urklipp ur dom sex produktioner som genomfördes under arbetet.Bilaga 1, Minuteman - StudioUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr, elbas, keyboard, inspelningstekniker)- Vilhelm Ax (trummor, slagverk)- Gutav Alte (gitarr)Bilaga 2, Minuteman - LiveUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr)- Amanda Alvekrans (trummor)- Anton Alexi Kröll (saxofon)- Axel Lindgren (trumpet 1)- Elias Khylström (inspelningstekniker)- Filip Ahlberg (keyboard)- Gustav Alte (gitarr)- Aaron Lindqvist (elbas)- Nora Jonsson (trombon)Bilaga 3, Mythomaniac - StudioUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr, programmering, inspelningstekniker)- Gustav Alte (gitarr)- Vilhelm Ax (trummor)- Brusk Zanganeh (violin 1)- Emelie Hörnlund (viola)- Filip Lundberg (cello)- Kristna Ebbersten (violin 2)- Melker Annas (trombon)Bilaga 4, Mythomaniac - LiveUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr)- Amanda Alvekrans (trummor)- Anton Alexi Kröll (saxofon)- Axel Lindgren (trumpet 1)- Elias Khylström (inspelningstekniker)- Filip Ahlberg (keyboard)- Gustav Alte (gitarr)- Aaron Lindqvist (elbas)- Nora Jonsson (trombon)Bilaga 5, Already Gone - StudioUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr, keyboard, inspelningstekniker)- Vilhelm Ax (slagverk)- Gutav Alte (gitarr)- Aaron Dutton (saxofon)- Annika Welander (trumpet 2)- Egon Hallström (trummor)- Nestor Högberg (bas)- Elias Khylström (sång)- Klara Åström (sång)- Filip Ahlberg (sång)- Karin Hammar (trombon)- Lisa Hallgren Olsson (sång)- Patrik Skogh (trumpet 1)- Rasmus Alfredsson (sång)Bilaga 6, Already Gone - LiveUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr)- Amanda Alvekrans (trummor)- Anton Alexi Kröll (saxofon)- Axel Lindgren (trumpet 1)- Elias Khylström (inspelningstekniker)- Filip Ahlberg (keyboard)- Gustav Alte (gitarr)- Aaron Lindqvist (elbas)- Nora Jonsson (trombon) </p
Ett sekel av sång : Ett arbete om Radiokörens betydelse för svenskt och internationellt musikliv då och nu.
No full textDetta arbete har bestått i att ta reda på varför Sveriges Radio valde att starta en egen kör, Radiokören, samt att undersöka hur kören överlevt ett helt sekel och vad den betytt för både svenskt och internationellt musikliv under dessa år. Fyra intervjuer har genomförts med personer som på olika sätt jobbar med Radiokören och/eller på Sveriges Radio. Utöver intervjuerna har information samlats in via Sveriges Radios hemsida och deras dokumentärer om sina verksamheter. Resultatet av detta arbete har gett en större förståelse för hur musik kan hålla sig levande och relevant över längre tid mellan både generationsskiften och markanta samhällsutvecklingar samt vilken betydelse det har för andra människor både i musikbranschen och utanför. I arbetet presenteras även egna reflektioner kring vad Radiokören betytt för mig som dirigeringsstudent och vad som enligt mig är viktigt inför körens framtida överlevnad. MEDVERKANDE EXAMENSKONSERTStorkyrkans KammarkörThea Svensson, dirigentHelene Stureborg, dirigent MUSIK FRAMFÖRD VID KONSERTENAgneta Sköld Där blåklinten slog en bro*Agneta Sköld I denna ljuva sommartidEmil Castegren BlomstertidEmil Råberg Dona VerisHugo Alfvén Roslagsvår, Vårsång "Maj", Aftonen, DalvisaJohannes Brahms Unsere Väter hofften auf dich ur Fest- und Gedenksprüche*Nils-Petter Ankarblom SilvertungaSven-Eric Johanson Snabbt jagar stormen våra år*Toivo Kuula Auringon Noustessa*Wilhelm Stenhammar Vårnatt* *dirigerades av Thea Svensson INSPELNINGAR FRÅN KONSERTENExamenskonsert 1/6-25 Del 1Examenskonsert 1/6-25 Del 2</p
The ball is round and music can happen! : The role of a music producer within the modern world of football.
No full textI detta självständiga arbete undersöks musikproducentens roll inom den moderna fotbollens värld, med särskilt fokus på hur ljud och musik kan förstärka matchdagsupplevelsen och bidra till en starkare varumärkesidentitet för en fotbollsförening. Projektets syfte är att utforska en möjlig framtida roll som musikproducent inom och kring fotbollens värld. Genom ett samarbete med Djurgårdens IF Fotbollsförening har en Sound Branding utvecklats, bestående av ljudlogotyp, matchdagsmusik och musik för digitala plattformar. Arbetet bygger på fältinspelningar från platser med stark koppling till föreningen samt ljud från Stockholms stadsmiljö. Med stöd i teorier om musikens emotionella påverkan och estetisk bedömning, samt genom behovsanalyser och dialog med föreningens representanter, har musikaliska verk skapats för att möta specifika behov. Resultatet visar att en genomtänkt ljudidentitet kan bidra till ökad samhörighet, tydligare kommunikation och ett mer professionellt intryck.This project explores the role of the music producer within the modern world of football, with a particular focus on how sound and music can enhance the matchday experience and contribute to a stronger brand identity for a football club. The purpose of the project is to investigate a potential future role for the music producer in and around the world of football. In collaboration with Djurgårdens IF Fotbollsförening, a Sound Branding has been developed, including a sonic logo, matchday music, and compositions for digital platforms. The work is based on field recordings from locations closely connected to the club, as well as urban soundscapes from Stockholm. Grounded in theories of musical emotion and aesthetic judgment, and through needs analyses and dialogue with club representatives, musical works were created to meet specific needs. The results show that a well-crafted sonic identity can foster a stronger sense of community, clearer communication, and a more professional impression
Mikroljud för makroeffekt : Att skapa gemensamt språk och identitet i digitala ljudlandskap
No full textHow can sound be described with the same clarity as colors, shapes, and emotions? This study explores the possibility of developing a shared language to describe short sound cues in digital user environments, called UX sounds. Drawing from practical experience at a professional sound design studio, a model based on archetypes such as caring, dynamic, and confident was developed to enable more structured communication about sound design. The model’s usability was tested through a survey where participants listened to self-produced short sounds without visual context and indicated the expressions they perceived. Results showed that some sounds were interpreted more consistently than others while subtle qualities like timbre, attack, and pitch had a greater impact on perception than expected. The study highlights how sound design can evolve into a more systematic and meaningful tool within both artistic and commercial contexts. It also emphasizes the important role of the music producer in creating sounds that not only function technically but also communicate feeling, function, and identity intuitively to the user.Hur kan vi tala om ljud med samma tydlighet som vi gör om färger, former och känslor? I denna studie undersöks möjligheten att utveckla ett gemensamt språk för att beskriva korta ljudsignaler i digitala användarmiljöer, så kallade UX-ljud. Genom erfarenheter från egen praktik vid en professionell ljuddesignstudio utforskas en modell baserad på arketyper – känslomässigt igenkännbara uttryck såsom omtänksam, dynamisk och självsäker – för att skapa en mer strukturerad kommunikation kring ljuddesign. För att testa modellens användbarhet genomfördes en enkätundersökning där deltagarna fick lyssna på egenproducerade korta ljud utan visuell kontext och ange vilket uttryck de uppfattade. Resultaten visar att vissa ljud tolkades mer enhetligt än andra, men att subtila egenskaper såsom klangfärg, attack och tonhöjd hade större påverkan på tolkningen än förväntat. Studien belyser hur ljuddesign kan utvecklas till ett mer systematiskt och meningsfullt verktyg inom både konstnärliga och kommersiella sammanhang relevanta för musikproduktion. Studiens resultat tydliggör även musikproducentens roll i att skapa ljud som inte bara fungerar tekniskt, utan som framför allt intuitivt kommunicerar känsla, funktion och identitet för användaren.