Publikationer från Kungl. Musikhögskolan
Not a member yet
2353 research outputs found
Sort by
Ett svängigare åttondelsflow : En komparativ fenomenografisk studie om instrumentallärares och elevers beskrivning av musikaliska begrepp på gymnasiets estetiska musikinriktning
No full textThis degree project originated from a curiosity about what the authors perceived as ambiguities in the pedagogical practices of music education, particularly concerning the use and understanding of musical terminology. The study focuses on how instrumentalist teachers and students at the upper secondary school level, in the genres of pop, rock, and jazz, describe their understanding of musical terms, and how these descriptions differ across participants as well as what characterizes such differences, or similarities. Data were collected from two teachers and six of their students through semi-structured interviews. The interview protocol focused on six musical terms, which were identified as potentially ambiguous through correspondence between the authors and consultation with professional musicians and experienced music educators. The interviews aimed to capture participants’ subjective interpretations and understanding of these terms. The collected data were analyzed using a phenomenographic approach, which allowed the authors to identify patterns of variation in participants’ conceptions and to categorize different ways of describing the terms. The results revealed both similarities and considerable variation in how participants described their understanding of the selected musical terms. For example, some participants tended to attribute identical meanings to certain terms, such as phrasing and articulation, suggesting a convergence in interpretation. In contrast, other participants demonstrated a preference for deliberately maintained distinctions between the meanings of the same terms. The study concludes by discussing the findings in relation to existing literature on education and terminology, alongside the authors’ reflections on the results and their implications for future pedagogical practice.
”The neurons were firing” : A design-based study about gamification in eartraining
No full textStudiens syfte var att genom en iterativ designprocess undersöka hur spelbaserade undervisningsmoment kan utformas för att stödja elevers motivation och engagemang i gehörsundervisning, med utgångspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Genom en designbaserad forskningsansats utvecklades två lärandebaserade spel, Gehörsbingo och Gehörs Quest, som prövades i två iterationer med fokusgruppsintervjuer som data insamlingsmetod. Spelen utformades för att adressera SDT:s tre psykologiska behov: kompetens, autonomi och tillhörighet. Resultaten visar att spelelement som direkt återkoppling, valmöjligheter och social interaktion i spelmomenten kan främja dessa behov. Deltagarna upplevde ökad motivation när de kunde se sin progression. Samtidigt framkom att värderande svårighetsgrader kunde hämma samtliga psykologiska behov. Studien visar att spelifiering i gehörsundervisning kan vara ett effektivt verktyg för att öka engagemanget. Uppsatsen bidrar med praktiska och teoretiska insikter för musiklärare som vill använda spelifiering i sin undervisning.The aim of this study was to explore, through an iterative design process, how game-based teaching elements can be designed to support students' motivation and engagement in eartraining, based on the framework of Self-Determination Theory (SDT). Using a design-based research approach, two learning games Gehörsbingo and Gehörs Quest were developed and tested over two design cycles, with focus group interviews as the method of data collection. The games were designed to address SDT’s three basic psychological needs: competence, autonomy, and relatedness. The results showed that game elements such as immediate feedback, opportunities for choice, and social interaction within the games can promote these needs. Participants reported increased motivation when they could observe their own progression. However, difficulty levels with evaluative connotations was found to inhibit all three psychological needs. The study suggests that gamification in ear training can be an effective tool for enhancing student engagement. The thesis offers both practical and theoretical insights for music educators interested in applying gamification in their teaching practice
Samtal om sångideal : En diskurspsykologisk analys av sånglärares syn på sångideal
No full textSinging ideals are subject to ongoing transformation, particularly within the realm of contemporary commercial music over the past century, in tandem with advancements in technology. The manner in which music is created and experienced has evolved, opening new avenues for vocal expression while simultaneously establishing novel conditions for pedagogical approaches to singing. This investigation offers insights into how upper secondary school singing educators articulate the evolution of singing ideals over time. Anchored in discourse psychology, the study is based on qualitative semi-structured interviews conducted with six singing teachers affiliated with the aesthetic program at upper secondary institutions in Sweden. Through discourse analysis, the research elucidates teachers’ descriptions of vocal ideals and examines how these ideals are integrated into singing education. The results reveal several different discursive understandings; the discourse of vocal technique, the genre discourse, the discourse of expression, the discourse of vocal health and the discourse of the toolbox. The findings reveal how educators relate singing ideals to tradition, vocal technique, interpretation, and artistic identity within a dynamically shifting pedagogical landscape of music education.Sångideal är under ständig förändring, särskilt inom nutida kommersiell musik det senaste århundradet, i takt med teknikens utveckling. Hur musik skapas och upplevs har förändrats och öppnat nya möjligheter för vokalt uttryck, samtidigt som det har etablerat nya förutsättningar för pedagogiska arbetssätt inom sångundervisning. Denna studie ger insikter i hur sångpedagoger på gymnasiet uttrycker synen på hur sångideal har utvecklats över tid. Med ansats inspirerad av diskurspsykologi baseras undersökningen på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex sånglärare knutna till det estetiska programmet på svenska gymnasieskolor. Genom diskursanalys belyser studien lärarnas beskrivningar av sångideal och undersöker hur dessa ideal integreras i sångundervisningen. Resultatet visar på olika diskursiva uppfattningar; sångteknikdiskursen, genrediskursen, uttrycksdiskursen, diskursen om rösthälsa och diskursen om verktygslådan. Resultaten visar hur pedagoger relaterar sångideal till tradition, sångteknik, interpretation och konstnärlig identitet inom en dynamisk och föränderlig pedagogisk kontext för musikundervisning
Development of the Participatory Music Engagement for Mental Well-being (PaMEW) questionnaire: A pilot study with autistic adults
No full textResearch about autistic people’s subjective experiences with music and its impact on their wellbeing is limited, despite its common presence in public spaces and support services. To provide an empirical framework and tools for future research, we examined the relevance of the participatory music engagement for mental well-being model for autistic adults. The model outlines four pathways through which music supports well-being: managing and expressing emotion, providing respite, facilitating self-development, and facilitating connections. Based on the model, we developed a new questionnaire, the Participatory Music Engagement for Mental Well-being (PaMEW), and collected responses from 63 autistic adults. We found that most respondents believed the items were relevant to their experiences of the relationship between music and well-being, that the factorial structure of their responses aligned with the model, and that their comments reflected the four pathways; however, they also highlighted nuances not addressed by the model. The study underscores the need for nuanced tools that reflect the unique ways autistic individuals use music to support their well-being, suggesting future revisions of PaMEW in collaboration with the autistic community to enhance its relevance and clarity
Studiero i musikklassrummet i grundskolan : En fenomenografisk komparativ studie mellan Sverige, Finland och Kina
No full textDenna komparativa studie handlar om hur musiklärare i Sverige, Finland och Kina uppfattar och hanterar studiero i musikklassrummet. Med lärarna har vi disskuterat för- och nackdelar och vad som karakteriserar deras egna uppfattnigar av studiero. Dit hör deras resonemnag kring elevers beteenden, attityder och sociala anpassningsförmåga i musikklassrummet. Studien är avgränsad till musikämnet och lärares perspektiv i grundskolan i de tre länderna. Studien avser att besvara följande forskningsfråga: Vad karakteriserar samtal om studiero i Sverige, Finland och Kina. Vi fokuserar på läraren men det betyder inte att vi anser att läraren ensam är ansvarig för studieron i musikklassrummet. Utifrån en kvalitativ metodologi genomför vi intervjuer med finska, svenska och kinesiska lärare. Dessa intervjuer analyseras med fenomenografisk teori. Vi använder oss också av en egen teoretisk modell (”fenomenogram”) för att åskådliggöra uppfattningar. Studien riktar sig främst till lärare i grundskolan men kan vara av nytta även för gymnasiet. Förhoppningen är att ge en internationell utblick och djupare förståelse av fenomenet studiero. Resultatet från studien visar att problematik kring studiero är ett dilemma i tiden, oberoende geografiskt läge, vilket kan ge sig i uttryck av olika karaktär och styrka.
Trombonen, centralt i storband : ett utforskande arbete om trombonens roll och potential i storbandsarrangering
No full textThis project explores the role of the trombone in big band arrangements, with a particular focus on giving the trombone a more prominent role, both as a solo instrument and as a whole section. The aim is to investigate how to write for the trombone in less conventional ways, more as a leading voice in the big band. The project discusses the technical challenges and creative freedoms encountered when arranging for trombone, as well as the impact of these changes on the overall sound of the big band. The experiences of balancing multiple roles as musician, arranger and bandleader are also explored. This project highlights the importance of how careful arrangements can bring new dimensions to the instrument’s sound, ultimately contributing to a richer and more dynamic big band ensemble. The findings demonstrate how these adjustments influence both the overall balance of the band and the effectiveness of the trombone in a more central role within the larger ensemble.Bandmedlemmar:Alexander Bjurström - arrangör, trombonsolist, trombon 2Carl Lovar – altsaxofon 1Tyko Ruin – altsaxofon 2Morgan Lindgren – tenorsaxofon 1Love Bragée - tenorsaxofon 2Daniel Gahrton – barytonsaxofonBenjamin Sällström - trumpet 1Erik Palmenäs - trumpet 2Markus Borell – trumpet 3Axel Lidgren – trumpet 4Hjalmar Nordkvist – trombon 1Olle Eklind – trombon 3Vide Solum – bastrombonElmer Stenlund – pianoLukas Bergstrand – kontrabasFabian Berencreutz – trummorMatilda Schyborger - gästsångRepertoar:Can't We Be Friends? - Kay SwiftPolice Squad - Ira NewbornPennies from Heaven - Arthur JonnstonI Can't Get Started - Vernon DukeCole Porter-potpurri - Cole Porter, med låtarna Let’s Do It, You’d Be So Nice to Come Home To, Get Out of Town, Easy to Love, You’re the Top, It’s De-Lovely</p
Retuned : An investigative and artistic research of the use of scordatura in the folk music of Sweden and Norway
No full textRetuned is a work that aims at looking more closely at alternative tuning practices on the fiddle across Swedish and Norwegian folk music traditions. The goal is to research and reflect around the following two questions: what tunings can be found in these traditions and how have they been used? How can I use this technique as a source of inspiration for musical creation? The project explores the creative possibilities offered by scordatura by analyzing traditional material, drawing inspiration from its use in other genres (notably early and baroque music), and engaging in artistic experimentation to integrate the practice into my own playing. The work has been divided into two main sections, each focusing on answering one of the two research questions reported above: the first part is dedicated to a more investigative kind of research – going through various types of materials, such as archive recordings and transcriptions, tunebooks, papers and so on, in order to gain the best possible overview of the various fiddle tunings found in Swedish and Norwegian folk music – together with thoroughly analyzing different aspects of scordatura playing, such as looking at statistical data, considerations on tonality, intonation, and analyzing the use of a selection of tunings across different playing styles. The second part focuses on the artistic research conducted by the author on the experience of playing on different tunings – looking closer at how different mental approaches have personally evolved along the duration of the project, how different tunings evoke different moods and colours, and how scordatura playing could be integrated into the author’s active musical practice. This part also covers the process of designing a performance that gravitates around the use of several tunings. The results of this work can be summarized in: a detailed list of fiddle tunings across multiple playing traditions with information on their sources; a gained understanding of the interrelations between tuning, music and playing; a set of tools for playing and practicing in scordatura, together with a set of compositions; the development of a solo performance gravitating around different fiddle tunings
Elektroniskt vokabulär på akustiskt trumset : Transkribering och analys som metod för att överbrygga främmande tonspråk
No full textI denna studie har jag analyserat trumstämmor från den elektroniska musikgenren med syfte i att se vilka möjligheter och hinder det finns för översättning till akustiskt trumset samt försöka se på vilka sätt jag kan lära mig materialet och sedan omsätta dess vokabulär i en improvisatorisk kontext. För att besvara dessa frågor har jag gjort ett urval av trumstämmor från artisterna Aphex Twin, Squarepusher och Photek. Stämmorna har transkriberats och analyserats för att därefter omsättas i praktisk övning, vilken dokumenterats i en loggbok. I min sammantagna analys framkommer en rad olika musikaliska strukturer som visar sig lämpa sig som bra för stoff för improvisation. Efter att ha omsatt transkriptionerna i praktiskt övande har jag identifierat flera sätt att anpassa trumspelet för att underlätta översättningen till akustiskt trumset. Transkriptionsarbetet visade sig vara mer tidskrävande och utmanande än vad jag hade förväntat mig, vilket gav nya insikter kring begränsningarna i det systemet vi använder för notskrift i relation till trumset. Trots att arbetet gett intressanta resultat och till stor del besvarat de frågor jag inledningsvis ställde, har det också fått mig att ifrågasätta transkriberingen som inlärningsmetod. Jag ifrågasätter inte metodens relevans, men har framförallt förstått att transkriberingen behöver anpassas till ett format som lämpar sig bra för det praktiska musicerandet
Ledmotiv och spelmusik : En studie i genreöverskridande komposition av ledmotiv inom spelmusik
No full textI detta arbete har musik komponerats till ett datorspel. En av de tre forskningsfrågorna undersökte vilka kompositionstekniker som kunde användas för att skapa ledmotiv och teman till spelmusik. I den andra frågan studerades vilka faktorer och begränsande ramverk som främjade respektive hämmade den kreativa processen vid skapandet av ledmotiv och teman för spelmusik. Den tredje frågan syftade till att ta reda på vilka sätt musiken anpassade sig när den implementerades i spelet. För att genomföra undersökningen komponerades musik i Logic Pro och Sibelius. De begränsningar som presenterade sig under arbetets gång kartlades med hjälp av en loggbok. Därefter implementerades musiken till spelet i programmen FMOD och Unity. I resultatdelen presenterades ett urval av musikaliska teman och ledmotiv, vilka kompositionsstrategier som var användbara samt hur införandet av begränsningar och ramverk gynnade den kreativa skapandeprocessen. Arbetet resulterade i ökad kunskap om spelmusikkomposition, den kreativiteten processen och hur de tekniska processerna kring musikimplementering i spel kan se ut.Till detta arbete hör nio sycken ljudexempel: Lyssningsexempel 1, Lyssningsexempel 2, Lyssningsexempel 3… et cetera.</p
Live eller inte live, det är frågan : Ett jämförande mellan inspelning genomförd live och i studio
No full textI detta arbete undersöks hur två olika inspelningsmetoder påverkar det klingande resultatet av en musikproduktion. De två inspelningsmetoderna kontrasterar i sin utformning, en består av en produktion som bygger på separata inspelningar, så kallade pålägg, medan den andra inspelningsmetoden bygger på en kollektiv inspelning genomförd samtidigt med en större ensemble. Som konsekvens av de två kontrasterande inspelningsmetoderna påverkas andra aspekter av musikproduktionsprocessen som tekniska resurser, inspelningsrummets utformning och musikernas framförande, som i sin tur också påverkar det klingande resultatet. Tre olika låtar med kontrasterande genre spelades in för att ett brett urval i datainsamlingen. Det klingande resultatet presenterades för en fokusgrupp som fick uttrycka sina åsikter om det givna materialet. Fokusgruppen föredrog enhetligt det klingande resultatet från inspelningen uppbyggd av pålägg då de ansåg att inspelningsmetodens tekniska förmåner påverkade musiken positivt. Men de ansåg även att inspelningen bestående av ensembleinspelningen hade en förmåga att förhöja musiken på grund av den förbättrade möjligheten till det kollektiva musicerandet.Korta urklipp ur dom sex produktioner som genomfördes under arbetet.Bilaga 1, Minuteman - StudioUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr, elbas, keyboard, inspelningstekniker)- Vilhelm Ax (trummor, slagverk)- Gutav Alte (gitarr)Bilaga 2, Minuteman - LiveUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr)- Amanda Alvekrans (trummor)- Anton Alexi Kröll (saxofon)- Axel Lindgren (trumpet 1)- Elias Khylström (inspelningstekniker)- Filip Ahlberg (keyboard)- Gustav Alte (gitarr)- Aaron Lindqvist (elbas)- Nora Jonsson (trombon)Bilaga 3, Mythomaniac - StudioUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr, programmering, inspelningstekniker)- Gustav Alte (gitarr)- Vilhelm Ax (trummor)- Brusk Zanganeh (violin 1)- Emelie Hörnlund (viola)- Filip Lundberg (cello)- Kristna Ebbersten (violin 2)- Melker Annas (trombon)Bilaga 4, Mythomaniac - LiveUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr)- Amanda Alvekrans (trummor)- Anton Alexi Kröll (saxofon)- Axel Lindgren (trumpet 1)- Elias Khylström (inspelningstekniker)- Filip Ahlberg (keyboard)- Gustav Alte (gitarr)- Aaron Lindqvist (elbas)- Nora Jonsson (trombon)Bilaga 5, Already Gone - StudioUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr, keyboard, inspelningstekniker)- Vilhelm Ax (slagverk)- Gutav Alte (gitarr)- Aaron Dutton (saxofon)- Annika Welander (trumpet 2)- Egon Hallström (trummor)- Nestor Högberg (bas)- Elias Khylström (sång)- Klara Åström (sång)- Filip Ahlberg (sång)- Karin Hammar (trombon)- Lisa Hallgren Olsson (sång)- Patrik Skogh (trumpet 1)- Rasmus Alfredsson (sång)Bilaga 6, Already Gone - LiveUpphovspersoner:- Kompositör: Samuel Eriksson- Arrangör: Samuel Eriksson- Producent: Samuel ErikssonMedverkande:- Samuel Eriksson (sång, gitarr)- Amanda Alvekrans (trummor)- Anton Alexi Kröll (saxofon)- Axel Lindgren (trumpet 1)- Elias Khylström (inspelningstekniker)- Filip Ahlberg (keyboard)- Gustav Alte (gitarr)- Aaron Lindqvist (elbas)- Nora Jonsson (trombon) </p