554 research outputs found
Anpassa eller frigöra : åtta studier om pedagogikens uppdrag
No full textBirgit Schaffar är docent i pedagogikens filosofi vid Helsingfors universitet. I åtta studier tar hon sina läsare med på vad hon kallar ett filosofiskt återvinningsarbete för att få syn på vad pedagogikens uppdrag borde vara idag. Hon ger exempel på aktuella diskussioner om pedagogikens möjligheter och utmaningar där pedagogik beskrivs som en enkelriktad anpassning av den nya generationen till de rådande samhälleliga ramar som styr vårt nuvarande liv. Som motvikt och kontrast påminner hon om vad pedagogiken förmår vara om vi istället ser den som en väg till frigörelse. Med Hannah Arendt, Simone de Beauvoir, Simone Weil, Paulo Freire, bell hooks och Vanessa Machado de Oliveira beskriver Schaffar pedagogik som en gemensam, granskande dialog mellan generationer. I denna generationsöverskridande dialog är alla tillfrågade att reflektera över hur vi lever våra liv just nu, samt att ta ställning till vad som är viktigt, också med tanke på kommande generationer
Anpassa eller frigöra: Åtta studier om pedagogikens uppdrag
No full textBirgit Schaffar är docent i pedagogikens filosofi vid Helsingfors universitet. I åtta studier tar hon sina läsare med på vad hon kallar ett filosofiskt återvinningsarbete för att få syn på vad pedagogikens uppdrag borde vara idag. Hon ger exempel på aktuella diskussioner om pedagogikens möjligheter och utmaningar där pedagogik beskrivs som en enkelriktad anpassning av den nya generationen till de rådande samhälleliga ramar som styr vårt nuvarande liv. Som motvikt och kontrast påminner hon om vad pedagogiken förmår vara om vi istället ser den som en väg till frigörelse.
Med Hannah Arendt, Simone de Beauvoir, Simone Weil, Paulo Freire, bell hooks och Vanessa Machado de Oliveira beskriver Schaffar pedagogik som en gemensam, granskande dialog mellan generationer. I denna generationsöverskridande dialog är alla tillfrågade att reflektera över hur vi lever våra liv just nu, samt att ta ställning till vad som är viktigt, också med tanke på kommande generationer
Anpassa eller frigöra: Åtta studier om pedagogikens uppdrag
No full textBirgit Schaffar är docent i pedagogikens filosofi vid Helsingfors universitet. I åtta studier tar hon sina läsare med på vad hon kallar ett filosofiskt återvinningsarbete för att få syn på vad pedagogikens uppdrag borde vara idag. Hon ger exempel på aktuella diskussioner om pedagogikens möjligheter och utmaningar där pedagogik beskrivs som en enkelriktad anpassning av den nya generationen till de rådande samhälleliga ramar som styr vårt nuvarande liv. Som motvikt och kontrast påminner hon om vad pedagogiken förmår vara om vi istället ser den som en väg till frigörelse.
Med Hannah Arendt, Simone de Beauvoir, Simone Weil, Paulo Freire, bell hooks och Vanessa Machado de Oliveira beskriver Schaffar pedagogik som en gemensam, granskande dialog mellan generationer. I denna generationsöverskridande dialog är alla tillfrågade att reflektera över hur vi lever våra liv just nu, samt att ta ställning till vad som är viktigt, också med tanke på kommande generationer
Kompetens. : Tre utredningar av begreppets betydelse
No full textSedan mitten av 1990-talet/början av 2000-talet har många pedagogiska teoretiker bytt ut begrepp som kunskap, kvalifikation, bildning och utbildning mot begreppet kompetens.
Begreppet kompetens har beskrivits som ett ”tidsenligt begrepp” (Illeris 2013, s. 38), en beskrivning som leder till två frågor: (1) Vilken tid lever vi i som gör kompetensbegreppet mera passande än andra begrepp som tidigare har varit centrala, såsom bildning, kvalifikation eller expertis? Och (2) vilka semantiska och djupgrammatiska strukturer gör just detta begrepp mera användbart än andra pedagogiska begrepp?
Denna pro gradu-avhandling består av tre publicerade artiklar som letar efter svar på den andra frågan.
I artikeln ”Svårigheter i att definiera begreppet kompetens” (Schaffar 2019). kartläggs de många olika betydelser som kompetens har i det svenska språket. Begreppet ”kompetens” används både som ett begrepp för att beskriva interpersonella och organisationsteoretiska frågor samt som en beskrivning av en förkroppsligad egenskap hos en enskild individ. Kompetens lyckas därmed bära på både en psykologisk innebörd av en inre läggning eller disposition och en sociologisk betydelse som en kategori som organiserar uppgifter och maktförhållanden i offentliga och privata institutioner. En kort historisk översikt visar att ”kompetens” har en komplex etymologi som kan förklara dessa många möjliga användningar och de olika ontologiska och epistemologiska antaganden som uppstår ur dem.
Artikeln ”Competent uses of competence: On the difference between a value-judgement and empirical assessability” (Schaffar 2021) utgör en djupgramatisk analys av begreppet kompetens. Med hjälp av Wittgensteins distinktion mellan transitiva och intransitiva användningar av begrepp (1965) och Hollands beskrivning av ”mastery” (1980) lyfter artikeln fram två betydelser av ”att vara kompetent”. Att vara kompetent uttrycker å ena sidan en uppskattning av personen i fråga. Det är ett värdeomdöme. Å andra sidan pekar det på en persons (formella) kvalifikationer.
Den kontinentala pedagogiska traditionen har beskrivit denna centrala skillnad i pedagogik med begreppsparet Bildung och Ausbildung (bildning, den intransitiva betydelse kontra utbildning/träning, den transitiva betydelsen). Artikeln kritiserar begreppet kompetens för att vara ett svagare teoretiskt begrepp då det osynliggör denna skillnad.
Den tredje artikeln ”Educating Judgment. Learning from the didactics of philosophy and sloyd” (Schaffar & Kronqvist 2017) fördjupar frågan hur det som eftersträvas med begreppet kompetens, en förmåga att agera i framtida okända situationer, kan konkret förverkligas. (1) Att lära sig något implicerar att den kunskap som förmedlades i någon mån överskrids av eleverna och studerandena. Hur ska lärare och utbildningsprogram konkret förbereder eleverna på framtida, okända uppgifter? (2) Studerande ska även sträva efter att producera arbete av god kvalitet. Hur kan utbildningar hjälpa dem att utveckla sin omdömesförmåga så att de kan skilja mellan bättre och sämre kvalitet? I artikeln jämförs filosofins och slöjdens didaktik. Här synliggörs att dessa två utmaningar är tätt sammanvävda i alla undervisningssituationer. Att utveckla förmågan att bruka omdömen om vad som är god kvalitet innebär alltid samtidigt att man förmår se vad som är viktigt i just den särskilda situationen som man befinner sig i och ska utföra arbetet i. Det i sin tur låter studerande utveckla beredskapen att även kunna (re)agera i okända, framtida situationer.
Helheten i denna pro gradu-avhandling kritiserar införandet av begreppet kompetens som ett centralt teoretiskt och utbildningspolitiskt begrepp
Competent uses of competence : on the difference between a value-judgment and empirical assessability
No full textThis article considers the concept of Competence as applied to educational theory and policy, and illuminates the possibility of significant variations in meaning. Referring to Wittgenstein’s distinctions between transitive and intransitive uses of notions and Holland’s description of mastery, the article argues in favour of two senses in which someone can be described as being competent: i) as expressive of a value judgment; and ii) as pointing to a person’s (formal) qualifications. While the latter opens a path towards different forms of measurements of competence, being competent as a value judgment eludes any such treatment. Making this distinction, it is argued that competence is a less illuminative theoretical term than, for example, the pair of concepts Bildung versus Ausbildung ((self-)subjectivation vs training), that has been used in the Continental tradition in order to describe a similar distinction. With examples from educational contexts, the article demonstrates that the moment educational theory is using one word for two meanings, this central distinction in education is either concealed or forgotten. Focusing on competence purely as an empirically assessable notion risks playing into the hands of instrumentalising education.Peer reviewe
Mirror Landing - As Remembered by Birgit Hult
No full textNotes - This account, Memories Mirror Landing by Birgit Hult, was compiled by Birgit's daughter, Jean Elvira Male, it documents the Hult family's experiences in Mirror Landing from 1912 - 1916. The Hults, who were originally from Sweden, arrived in Mirror Landing with two young children, a third child was born during their stay in Mirror Landing. Upon arriving in the area, the Hults made friends with the Gauthier family. The wives became good friends and would swap piano lessons for English lessons. Details of the log home where the family lived and the surrounding landscape were recalled. A memory about a large forest fire that occurred near the family home and dances that were attended in the town are discussed. Jean recalls her mother's memories regarding the animosity towards the North West Mounted Police that was felt by the people of Mirror Landing. The Hult family retained a strong connection to the Swedish heritage and practised many Swedish traditions, such as flying the Swedish flag and eating hot cross buns stuffed with Swedish Marzipan soaked in warm milk. Photos and a postcard written in 1915 are included in this article (10 pages
Knowing Through Popular Music in the Western Pacific Island World
No full textPacific Indigenous scholars have long emphasized the role of relationality for Pacific Islanders’ epistemologies. In this article, the author rethinks music in terms of the procedural knowledge inherent in and specific to popular music-making by exploring the latter as knowledge practices in Micronesia. This approach opens new vistas on the relationality at the heart of Western Pacific music-making. The author calls the musical manifestation of that relational capacity sound ties, suggesting that if, following Epeli Hau‘ofa, Oceania is “humanity rising from the depths of brine”, then it is not least the sound ties of knowing in and through music that mould that very humanity of people who are at home with the sea into aquapelagic assemblages that are, after all, so much more than water and land
"Aktuelle Themen, interessante Gäste, kontroverse Diskussionen"? eine tiefenhermeneutische Inhaltsanalyse der Talkshow "Sabine Christiansen"
No full text
Über empirische und moralische Aussagen in der Bildungs-philosophie, am Beispiel „Bildsamkeit“ dargestellt
No full text- …
