1,736,283 research outputs found
"Regler är regler"
No full textReglering och styrning av barns beteende och agerande kan ses som en del av deras uppfostran i såväl förskolan som i det övriga samhället. Men vad är det som regleras och vad eller vem är det som styr och reglerar och vad förväntas regler och styrning leda till? Kan barns motstånd ses som betydelsefullt? Den här studien har som syfte att belysa ovanstående frågor men den berör även barns förmåga att självreglera samt vilka former makthandlingar kan ta i den institutionella förskolemiljön. Det teoretiska perspektivet som används i analysen av det empiriska materialet bygger på maktbegrepp och tankar vilka lånats ifrån Foucault med tyngdpunkt på reglering och styrning. Studien bygger på ett antal observationer gjorda i förskolemiljö. Det som bland annat blir synligt i resultatet är att barn anpassar sig till de regler som pedagoger satt upp men även att de reglerar varandra samt att barn i stora grupper verkar styras av fler regler än individen. Det som regleras är bland annat beteende, agerande och rumslig kontext, vissa aktiviteter ska ske på bestämda platser men även individantalet på dessa platser regleras i stor utsträckning. Förskolemiljöerna är därmed en aktiv del i den styrning och reglering som existerar och pedagogerna använder sig ofta av miljön för att tydliggöra regler. Det visuella i miljön kan tänkas underlätta för barns inlärning av regler, förhållningssätt och självreglering men är inte alltid tillräckligt enligt denna studie. En del barn besitter förmågan att självreglera i vissa situationer medan andra barn har svårigheter och behöver stöd i de samma. Detta innebär att det finns ett behov av kunskap hos pedagoger i hur stöttning av barns förmåga att självreglera kan utformas. Det som också blir synligt i resultatet är ett frekvent förekommande motstånd mot regler och styrning. Motståndet sker på olika sätt och ibland i ganska subtila former men kan ses som barns möjlighet att utöva delaktighet och erhålla inflytande över sin tillvaro i förskolan
Pitch-Roll-Regler SO57-20
No full textPITCH-ROLL-REGLER SO57-20
Pitch-Roll-Regler SO57-20 (Gesamtansicht SO57-20)
Gesamtansicht Pitch-Roll Regler Lear (Gesamtansicht SO57-20)
Vorderansicht Pitch-Roll Regler Lear (Vorderansicht SO57-20)
Seitenansicht (links) Pitch-Roll Regler Lear (Seitenansicht (links) SO57-20)
Rückansicht Pitch-Roll Regler Lear (Rückansicht SO57-20)
Seitenansicht (rechts) Pitch-Roll Regler Lear (Seitenansicht (rechts) SO57-20)
Untersicht Pitch-Roll Regler Lear (Untersicht SO57-20)
Draufsicht Pitch-Roll Regler Lear (Draufsicht SO57-20
Pengepolitiske regler
No full textDet siste tiåret har forskning om regler i pengepolitikken fått en renessanse. Reglene beskriver som oftest en strategi for hvordan renten skal settes ved ulike typer sjokk i økonomien. En regel kan utformes som en optimal strategi for rentesettingen i forhold til en gitt modell eller som en enkel instrumentregel, der renten bestemmes med utgangspunkt i noen få hovedstørrelser i økonomien. I denne artikkelen går vi nærmere inn på utforming og anvendelse av enkle regler og særlig Taylor-regelen. Taylor-regelen har blitt en referanse som andre regler sammenlignes med; det er også en regel som viser seg å gi en god tilnærming til rentesettingen i flere sentralbanker. Vi ser deretter på hva litteraturen sier om bruk av denne typen enkle regler i en åpen økonomi, eventuelt hvordan en regel kan bygges ut for å ta hensyn til valutakursens virkninger på økonomien
Regler, regelföljande och informationssäkerhet
No full textHur bör regler för informationssäkerhet utformas för att fungera? Ska man ha många regler eller få och är maximal regelefterlevnad alltid det som främjar informationssäkerheten bäst? I detta kapitel söker vi svar på dessa frågor genom att presentera och diskutera tidigare forskning om regler och regelföljande för hög säkerhet i organisationer, och relaterar det till informationssäkerhet
Universumdefinierande regler
No full textAbstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek går att applicera på digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning är att öka kvaliteten på digitala spel för spelare genom att öka förståelsen för hur sådana regler introduceras. Frågeställningen som ämnas att besvaras är “hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel?”. Undersökningen baseras delvis på analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels på utvärdering av en gestaltning och dels på tidigare forskning. Denna undersökning är indelad i två delar; en researchdel och en produktionsdel. För att besvara frågan har research skett kring vad som känns till sedan tidigare och ett digitalt spel har producerats där den stora regeln som skiljer verkligheten från detta fiktiva universum är paranormal aktivitet, eller spöken. Nyckelord: regler, magisk cirkel, inlevelse och spelproduktion. Abstract In this work the concept of play and how it may be applied to digital games and how to introduce a fictional universe and the rules that define that universe is being investigated. The purpose of this work is to increase the quality of digital games by increasing our understanding of how such rules may be introduced. The question to be answered is “how may realistic, semi-realistic and fictional rules be introduced in a digital game?”. This work is based partly on analyses on why some introductions of rules are often accepted and some often not, partly on evaluation of a product created by us and partly on earlier research. This work is split into two parts; one research part and one production part. To answer the question research about what is previously known has been conducted and a digital game has been produced where the main rule that separates the fictional universe from ours is paranormal activity, or ghosts. Keywords: Rules, magical circle, immersion and game production.Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion
- …
