3,474 research outputs found
Reptricket. Förord till Lars Gustafsson: Mot noll
Introduction to a collection of philosophical essays by Swedish author Lars Gustafsson (b. 1936)
Effekt av dammbindning av belagda vägar : en litteraturöversikt
Appendix 1 till: "Effekter av dammbindning av belagda vägar" av Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Per Jonsson & Martin Ferm. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att få en aktuell bild av kunskapen kring effekter av de olika typer av dammbindningsmedel, som av Vägverket bedöms som mest intressanta för användning på belagda vägar
Effekt av dammbindning av belagda vägar [Elektronisk resurs] : en litteraturöversikt
Appendix 1 till: "Effekter av dammbindning av belagda vägar" av Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Per Jonsson & Martin Ferm.Syftet med föreliggande litteraturstudie är att få en aktuell bild av kunskapen kring effekter av de olika typer av dammbindningsmedel, som av Vägverket bedöms som mest intressanta för användning på belagda vägar.</p
Iron Age emmer and spelt:
The general outline of the long-term history of cereal cultivation in southern Sweden is relatively well known from published compilations of archaeobotanical data (Hjelmqvist 1955; Engelmark 1992; Gustafsson 1998; Viklund 1998; Grabowski 2011). These compilations show emmer (Triticum dicoccum) and naked barley (Hordeum vulgare var. nudum) as the principal crops of the Neolithic and the Early Bronze Age, with einkorn (Triticum monococcum) and eventually spelt (Triticum spelta) being minor crops
Lars Gustafsson. La carriera di un fallito riabilitato dalla fantasia
Scrivere, ama ripetere Lars Gustafsson, è come fotografare schegge della vita dell’uomo e la letteratura, come ogni forma d’arte, è superare la realtà per giungere al fondo delle cose, un fondo che può essere limpido o torbido, proprio come le acque dell’Åmänningen
Bostadssparande i huvudstadsregionen: en kvantitativ studie om BSP-sparandet under covid-19 krisen
I denna studie undersöktes BSP-sparandet under covid-19 pandemins början. Detta gjordes i form av en elektronisk enkät. Syftet var att få grepp om hur vanligt BSP-sparandet var hos målgruppen samt ifall det uppkom skillnader mellan ålder, kön eller civilstånd. Målgruppen var svenskspråkiga studerande i huvudstadsregionen. Teorin baserade sig huvudsakligen på tidigare studier inom liknande ämnen med fokus på Generation Y. Definitioner över bostadssparande byggde huvudsakligen på information från Sparbankens sidor.
Enkäten fick 46 av 167 möjliga respondenter. Majoriteten var kvinnor och gav skillnader så som att ju äldre individen var desto mera kunde hen spara per månad. Män sparade i allmänhet mera än kvinnorna och delade hushåll, alltså respondenter i förhållande eller sambon, sparade i genomsnitt mera än singla hushåll. Överraskande resultat var att den yngsta åldersgruppen sparade lika mycket eller mera än de äldre åldersgrupperna. Alla åldersintervall kunde tyvärr inte nås och dessutom fattades icke-binära individer från studiens resultat helt.
Examensarbetet kan vara av intresse då man undersöker BSP-sparande, sparvanor eller liknande under covid pandemin och vill jämföra med hur det gått till i huvudstadsregionen
- …
