1,721,640 research outputs found
Tillvägagångssätt vid läsförståelse - elevers strategier och pedagogers metoder
No full textAbstract
Olsson, Lisbeth (2011). Tillvägagångssätt vid läsförståelse – elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension – pupils´strategies and teachers´methods).
Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Studiens syfte var att undersöka elevers strategier när de utvecklar god läsförståelse och att undersöka vad som påverkar och vilka faktorer som kan underlätta för eleverna när de läser för att förstå. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlätta för elever med svårigheter med läsförståelse, men även hur specialpedagoger kan bidra till att elever får möjligheter till en god läsutveckling.
Studien genomfördes med både en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkäter till elever i årskurs 5 och 6 på en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar på den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkäterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrågor men fick även läsa både en skönlitterär text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frågor, där de fick berätta om sina strategival vid läsningen.
Elever som når god förståelse vid läsning använder djupare strategier som t.ex. att göra inferenser eller att sammanfatta textinnehållet för att förstå. Elever kan utveckla god förståelse vid läsning bara genom att läsa mycket, men elever som har svårigheter behöver hjälp med att bli visade olika strategier för hur de kan granska och analysera texter. Elevernas motivation kan vara avgörande för om eleverna väljer att lägga den tid som behövs för att lära sig läsa på ett sätt som underlättar förståelse. Pedagogernas val av texter och frågor kan underlätta för eleverna att lyckas vid läsning. Även elevernas förförståelse påverkar förståelsen eftersom de behöver göra kopplingar till tidigare erfarenheter vid textanalyser. Pedagogerna behöver bli mer medvetna om att det inte räcker med kvantitativ satsning på läsning utan eleverna behöver bli visade strategier för hur de kan göra
Analysis of methods for quantifying yeast cell concentration in complex lignocellulosic fermentation processes
Full text linkCell mass and viability are tightly linked to the productivity of fermentation processes. In 2nd generation lignocellulose-based media quantitative measurement of cell concentration is challenging because of particles, auto-fluorescence, and intrinsic colour and turbidity of the media. We systematically evaluated several methods for quantifying total and viable yeast cell concentrations to validate their use in lignocellulosic media. Several automated cell counting systems and stain-based viability tests had very limited applicability in such samples. In contrast, manual cell enumeration in a hemocytometer, plating and enumeration of colony forming units, qPCR, and in situ dielectric spectroscopy were further investigated. Parameter optimization to measurements in synthetic lignocellulosic media, which mimicked typical lignocellulosic fermentation conditions, resulted in statistically significant calibration models with good predictive capacity for these four methods. Manual enumeration of cells in a hemocytometer and of CFU were further validated for quantitative assessment of cell numbers in simultaneous saccharification and fermentation experiments on steam-exploded wheat straw. Furthermore, quantitative correlations could be established between these variables and in situ permittivity. In contrast, qPCR quantification suffered from inconsistent DNA extraction from the lignocellulosic slurries. Development of reliable and validated cell quantification methods and understanding their strengths and limitations in lignocellulosic contexts, will enable further development, optimization, and control of lignocellulose-based fermentation processes
Language Oriented Content Teaching in mathematics– a necessity for students in linguistic vulnerability
No full textOlsson, Lisbeth och Terje, Helena (2023). Språkutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen - ett måste för elever i språklig sårbarhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom detta arbete vill vi synliggöra några matematiklärares uppfattningar vad gäller språklig sårbarhet. Detta för att som speciallärare kunna möta lärarna med det stöd som de är i behov av vad gäller sin undervisning av elever i språklig sårbarhet. Vi önskar bidra med kunskap om vad speciallärare behöver kunna handleda matematiklärarna i för att de ska lyckas nå elever i språklig sårbarhet i den ordinarie undervisningen. Syftet med studien är att ta reda på vilken uppfattning några matematiklärare i årskurs 4-6 har vad gäller elever i språklig sårbarhet och hur dessa lärare säger sig arbeta språkutvecklande i matematik. Studien vill också synliggöra dessa lärares stödbehov för att diskutera hur speciallärare, ur en specialpedagogisk synvinkel, ska kunna bidra med förslag på arbetssätt och metoder. Följande frågeställningar har tagits fram: Vad har några matematiklärare i årskurs 4–6 för uppfattning om språklig sårbarhet?Vilka utmaningar och framgångsfaktorer upplever dessa lärare att det finns med ett språkutvecklande arbetssätt i matematik?Vilka stödbehov beskriver samma lärare att de själva har vad gäller att arbeta med elever i språklig sårbarhet? Studien tar avstamp både i ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 1978) och ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån språklig sårbarhet (Bruce, 2018). Det sociokulturella perspektivet har tydligt präglat språkundervisningen och har som utgångspunkt hur lärande sker. Genom ett specialpedagogiskt perspektiv framhålls betydelsen av att utforma skolans undervisning för att lyckas möta alla elever. Metoden som används till den här studien är en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 matematiklärare i årskurs 4–6 på två skolor. Resultatet visar att lärarna har en snäv uppfattning om språklig sårbarhet och att det saknas tillräcklig kunskap om hur undervisningen behöver utformas för att lyckas nå elever inom hela spektrat vad gäller språklig sårbarhet. Det framkommer även brister vad gäller ett språkutvecklande arbetssätt då lärarna uppger att eleverna i stor utsträckning förväntas arbeta under tystnad i läroboken. Resultatet visar även att lärarna i alltför stor utsträckning för ett kategoriskt resonemang vad gäller eleverna i förhållande till sin undervisning. Som speciallärare i matematikutveckling är det viktigt att undersöka vilka förkunskaper matematiklärare har vad gäller de specialpedagogiska begrepp som specialläraren använder sig av utifrån aktuell forskning. Detta för att lyckas möta lärarna på ett sätt så att det uppstår samförstånd och samsyn samt för att leda till kollegialt lärande. Genom ett främjande och förebyggande synsätt kan enligt Bruce m. fl. (2021) detta kollegiala lärande ge elever i språklig sårbarhet förutsättningar att utvecklas och lära
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Pretreatment of Lignocellulosic Materials for Efficient Bioethanol Production
No full textSecond-generation bioethanol produced from various lignocellulosic materials, such as wood, agricultural or forest residues, has the potential to be a valuable substitute for, or a complement to, gasoline. One of the crucial steps in the ethanol production is the hydrolysis of the hemicellulose and cellulose to monomer sugars. The most promising method for hydrolysis of cellulose to glucose is by use of enzymes, i.e. cellulases. However, in order to make the raw material accessible to the enzymes some kind of pretreatment is necessary. During the last few years a large number of pretreatment methods have been developed, comprising methods working at low pH, i.e. acid based, medium pH (without addition of catalysts), and high pH, i.e. with a base as catalyst. Many methods have been shown to result in high sugar yields, above 90% of theoretical for agricultural residues, especially for corn stover. For more recalcitrant materials, e.g. softwood, acid hydrolysis and steam pretreatment with acid catalyst seem to be the methods that can be used to obtain high sugar and ethanol yields. However, for more accurate comparison of different pretreatment methods it is necessary to improve the assessment methods under real process conditions. The whole process must be considered when a performance evaluation is to be made, as the various pretreatment methods give different types of materials. (Hemicellulose sugars can be obtained either in the liquid as monomer or oligomer sugars, or in the solid material to various extents; lignin can be either in the liquid or remain in the solid part; the composition and amount/concentration of possible inhibitory compounds also vary.) This will affect how the enzymatic hydrolysis should be performed(e.g. with or without hemicellulases), how the lignin is recovered and also the use of the lignin co-product
Process Engineering Economics of Bioethanol Production
No full textThis work presents a review of studies on the process economics of ethanol production from lignocellulosic materials published since 1996. Our objective was to identify the most costly process steps and the impact of various parameters on the fi- nal production cost, e.g. plant capacity, raw material cost, and overall product yield, as well as process configuration. The variation in estimated ethanol production cost is considerable, ranging from about 0.13 to 0.81 US per metric ton in the papers studied, and the plant capacity, which influences the capital cost. To reduce the ethanol production cost it is necessary to reach high ethanol yields, as well as a high ethanol concentration during fermentation, to be able to decrease the energy required for distillation and other downstream process steps. Improved pretreatment methods, enhanced enzymatic hydrolysis with cheaper and more effective enzymes, as well as improved fermentation systems present major research challenges if we are to make lignocellulose-based ethanol production competitive with sugar- and starch-based ethanol. Process integration, either internally or externally with other types of plants, e.g. heat and power plants, also offers a way of reducing the final ethanol production cost
Metabolic engineering for pentose utilization in Saccharomyces cerevisiae
No full textThe introduction of pentose utilization pathways in baker's yeast Saccharomyces cerevisiae is summarized together with metabolic engineering strategies to improve ethanolic pentose fermentation. Bacterial and fungal xylose and arabinose pathways have been expressed in S. cerevisiae but do not generally convey significant ethanolic fermentation traits to this yeast. A large number of rational metabolic engineering strategies directed among others toward sugar transport, initial pentose conversion, the pentose phosphate pathway, and the cellular redox metabolism have been exploited. The directed metabolic engineering approach has often been combined with random approaches including adaptation, mutagenesis, and hybridization. The knowledge gained about pentose fermentation in S. cerevisiae is primarily limited to genetically and physiologically well-characterized laboratory strains. The translation of this knowledge to strains performing in an industrial context is discussed
- …
