852 research outputs found
Dialogue with valuable nature: a study of the Environmental Ethics of Knud LØgstrup, Holmes Rolston III and Hans Jonas
No full textThe book is in Swedish, but there is an English summary of 6-8 pages, which is what is in this file.This is the English summary section from the book written by Staffan Kvassman about Holmes Rolston (and two others). The book was originally his Swedish doctoral dissertation published in 1999
Clientelism, corruption and the rule of law
No full textIt is widely believed that clientelism-the giving of material goods in return for electoral support-is associated with poorer governance outcomes. However, systematic cross-country evidence on the deleterious effects of clientelism on governance outcmes is lacking. In this paper we examine the relationship between political clientelism, corruption and rule of law using cross-country panel data for 134 countries for the period 1900–2018. We distinguish between two manifestations of political clientelism-whether vote buying exists, and whether political parties offer material goods to their constituents in exchange for political support (non-programmatic party linkages). We provide evidence of a negative relationship existing between political clientelism on governance outcomes, with increases in clientelism leading to increased political corruption, and weaker rule of law. We also find that the deleterious effects of political clientelism are mainly through non-programmatic party linkages rather than the practice of vote buying
Religionens uppståndelse i Sven Delblancs roman Änkan
No full textTiteln på min artikel kan läsas på flera sätt. Sven Delblancs bok Änkan uppfattades inte av recensenterna som en bok med ett religiöst innehåll. Senare har dock några upptäckt den religiösa dimensionen i boken. Titeln ”Religionens återuppståndelse” speglar Delblancs försök att ställa religiösa frågor i ett samhällsklimat som var allt annat än gynnsamt för detta. Änkan är i boken är mänskligheten efter Guds död. Änkan tolkas så att ordningens representanter, vilka i boken har religiösa och moraliska dimensioner, aldrig förblir döda även om de dött. Jag utgår således från en undertext i boken som handlar om ordningens eller religionens uppståndelse eller återkomst. En sensmoral i romanen kan vara att det är just genom sin totala frihet, att kunna leva om sitt liv, att födas på nytt, och därtill med obegränsade ekonomiska resurser, som Maria åskådliggör för läsaren svårigheten med den fullständiga friheten, eftersom den kombineras med en mänsklig vilja som är svag och i många fall visar sig vara illusorisk. Maria hade möjlighet att leva om sitt liv. Men hennes väg leder inte till självförverkligande, utan till att den obegränsade friheten förtär sig själv. Men det är just detta som är så svårt att se bakom romanens av genren färgade klichéer. Människans egna drömda idealbilder av sig själv, hennes brist på självinsikt, skymmer istället sensmoralen. Sådan är ju inte jag! Frågan som ställs är emellertid fortfarande aktuell: Vilka är människans drivkrafter och vart leder de? Frågan vänds mot läsaren själv. Så va gör du egentligen med din frihet? Så vad gör jag egentligen med min frihet? Så vad gör vi egentligen med vår frihet
Does political clientelism lead to higher corruption and a weaker rule of law?
No full textPolitical clientelism is the strategic, discretionary, and targeted exchange of goods and services between politicians and voters for political support. In many low- and middle-income countries, clientelistic practices such as vote-buying and ‘machine politics’ are ubiquitous
Namn på stort och smått : vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012
No full textInnehåll Ainiala, Terhi: Namn under en dag. Namnkunnande som undersökningsobjekt Andersdotter, Karolina: Slånbärsvägen är fortfarande Slånbärsan. Ett namnbyte tio år senare Andersson, Thorsten: Från bygd till distrikt. Till nordisk distriktsterminologi Brylla, Eva: »...men Rosenknopp, Rosentagg kan ingen gärna kalla sig». Från Esaias Tegnér d.y till dagens efternamnsbildning Cleve, Lars, Johansson, Carina och Norbelie, Harald: Staffan Nyström som namnberedare i Stockholm Dehlin, Lennart: Toppnamn i Flen och annorstädes. Från Flenberget till Stora Lappkärrsberget Edlund, Lars-Erik: Lövånger och andra forntida namn i det västerbottniska kustlandet. Tankar och eftertankar kring ortnamn och förhistoria Elmevik, Lennart: Sya och Normlösa. Två dunkla svenska ortnamn Falck-Kjällquist, Birgit: Betydelseutvecklingen av ordet myr i Stångenäs häradi Bohuslän Fridell, Staffan: Sjöar på A Gustafsson, Linnea: Cecilia Lind. Ett exempel på dubbelt idolnamn Gustavson, Helmer: Personnamn i inskrifterna på runföremålen från Sigtuna Helleland, Botolv: Firenze på norsk og Florens på svensk. Utanlandske stadsnamn på norsk Källström, Magnus: Tysken som blev trilsk. Ett runsvenskt namnproblem från Mörkö (sö 22) Leibring, Katharina: Staffan i den svenska kattnamnsskatten Lundqvist, Björn: Något om gatunamnsbytena i Budapest 2011 och deras bakgrund Löfdahl, Maria: Cappi på KP. Namn i Göteborgsområdet använda av ungdomar Mattfolk, Leila: Staffan och andra. Om associationer till förnamn Neumüller, Kristina: Från Sigge vid bruket till Svine-Sigge. Namnfraser i 1600-talets Sörmland Ney, Agneta: Namngivning och manlig identitet i Volsunga saga Nilsson, Leif: »Adress» – något mångtydigt med ortnamn i nyckelroll Nyman, Eva: Sjönevad i Halland Peterson. Lena: Ødhbon på villovägar. Om ett sällsynt ord i fornsvenskan och dess öden i den svenska nordistiken (med en utblick mot forndanskan och fornvästnordiskan) Petrulevich, Alexandra: Ortnamnslån och ortnamnsanpassning – två sidor av samma mynt? Pihl, Elin: Girigbuken och Nattkappan Ryman, Lennart: Ortnamnsbildning och ortnamnsbruk hos barn i en Stockholmsförort Strandberg, Svante: Kornan, Mälaren och Slänningen. Tre uppländska sjönamn Sundström, Agneta: Grevinnorna Plåt och Plunta och Fullriggarn. Binamn i 1900-talets Sigtuna Sigmundsson, Svavar: Namn på vattensamlingar och myrar i Floi på södra Island Torensjö, Annette C: Beslutsfattarens dilemma Wahlberg, Mats: Kattens betydelse för våra ortnamn Vikstrand, Per: Solen skiner och Grisen skriker. Namn på svenska rockgrupper 1960-2000 Wiktorsson, Per-Axel: Bergslagen och annat olagligtWilliams, Henrik: Till tolkningen av personnamnet suan på Vanstastene
Namn på stort och smått : vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012
No full textInnehåll Ainiala, Terhi: Namn under en dag. Namnkunnande som undersökningsobjekt Andersdotter, Karolina: Slånbärsvägen är fortfarande Slånbärsan. Ett namnbyte tio år senare Andersson, Thorsten: Från bygd till distrikt. Till nordisk distriktsterminologi Brylla, Eva: »...men Rosenknopp, Rosentagg kan ingen gärna kalla sig». Från Esaias Tegnér d.y till dagens efternamnsbildning Cleve, Lars, Johansson, Carina och Norbelie, Harald: Staffan Nyström som namnberedare i Stockholm Dehlin, Lennart: Toppnamn i Flen och annorstädes. Från Flenberget till Stora Lappkärrsberget Edlund, Lars-Erik: Lövånger och andra forntida namn i det västerbottniska kustlandet. Tankar och eftertankar kring ortnamn och förhistoria Elmevik, Lennart: Sya och Normlösa. Två dunkla svenska ortnamn Falck-Kjällquist, Birgit: Betydelseutvecklingen av ordet myr i Stångenäs häradi Bohuslän Fridell, Staffan: Sjöar på A Gustafsson, Linnea: Cecilia Lind. Ett exempel på dubbelt idolnamn Gustavson, Helmer: Personnamn i inskrifterna på runföremålen från Sigtuna Helleland, Botolv: Firenze på norsk og Florens på svensk. Utanlandske stadsnamn på norsk Källström, Magnus: Tysken som blev trilsk. Ett runsvenskt namnproblem från Mörkö (sö 22) Leibring, Katharina: Staffan i den svenska kattnamnsskatten Lundqvist, Björn: Något om gatunamnsbytena i Budapest 2011 och deras bakgrund Löfdahl, Maria: Cappi på KP. Namn i Göteborgsområdet använda av ungdomar Mattfolk, Leila: Staffan och andra. Om associationer till förnamn Neumüller, Kristina: Från Sigge vid bruket till Svine-Sigge. Namnfraser i 1600-talets Sörmland Ney, Agneta: Namngivning och manlig identitet i Volsunga saga Nilsson, Leif: »Adress» – något mångtydigt med ortnamn i nyckelroll Nyman, Eva: Sjönevad i Halland Peterson. Lena: Ødhbon på villovägar. Om ett sällsynt ord i fornsvenskan och dess öden i den svenska nordistiken (med en utblick mot forndanskan och fornvästnordiskan) Petrulevich, Alexandra: Ortnamnslån och ortnamnsanpassning – två sidor av samma mynt? Pihl, Elin: Girigbuken och Nattkappan Ryman, Lennart: Ortnamnsbildning och ortnamnsbruk hos barn i en Stockholmsförort Strandberg, Svante: Kornan, Mälaren och Slänningen. Tre uppländska sjönamn Sundström, Agneta: Grevinnorna Plåt och Plunta och Fullriggarn. Binamn i 1900-talets Sigtuna Sigmundsson, Svavar: Namn på vattensamlingar och myrar i Floi på södra Island Torensjö, Annette C: Beslutsfattarens dilemma Wahlberg, Mats: Kattens betydelse för våra ortnamn Vikstrand, Per: Solen skiner och Grisen skriker. Namn på svenska rockgrupper 1960-2000 Wiktorsson, Per-Axel: Bergslagen och annat olagligtWilliams, Henrik: Till tolkningen av personnamnet suan på Vanstastene
Förnyade Strindberg versdramat? Versmått, poetisk ordföljd och ämnesbyten i <em>Mäster Olof</em> [Elektronisk resurs]
No full textStaffan Hellberg, Department of Swedish Language and Multilingualism, Stockholm UniversityDid Strindberg renew the verse drama? Metre, poetic word order, and changes of subject in Master Olof(Förnyade Strindberg versdramat? Versmått, poetisk ordföljd och ämnesbyten i Mäster Olof)Strindberg’s decision to write the third version of his drama Master Olof in verse may have been a concession to historical drama tradition. The question posed here is whether he renewed the Swedish verse drama. It is shown that, contrary to general belief, Strindberg was the first author in the 19th century to use doggerel verse. Concerning poetic word order, his renewal is less apparent, although he shows a special tendency to vary the degree and kind of poetic wordorder with the situation. Finally, the dialogue is examined with a conversation analysis method. It is shown that Strindberg’s characters, also in verse drama, change the subject of the conversation in a manner closer to observed natural talk than do those of his predecessors.</p
Förnyade Strindberg versdramat? Versmått, poetisk ordföljd och ämnesbyten i Mäster Olof
No full textStaffan Hellberg, Department of Swedish Language and Multilingualism, Stockholm University Did Strindberg renew the verse drama? Metre, poetic word order, and changes of subject in Master Olof (Förnyade Strindberg versdramat? Versmått, poetisk ordföljd och ämnesbyten i Mäster Olof) Strindberg’s decision to write the third version of his drama Master Olof in verse may have been a concession to historical drama tradition. The question posed here is whether he renewed the Swedish verse drama. It is shown that, contrary to general belief, Strindberg was the first author in the 19th century to use doggerel verse. Concerning poetic word order, his renewal is less apparent, although he shows a special tendency to vary the degree and kind of poetic wordorder with the situation. Finally, the dialogue is examined with a conversation analysis method. It is shown that Strindberg’s characters, also in verse drama, change the subject of the conversation in a manner closer to observed natural talk than do those of his predecessors
Fyra kompositörer och Radiokören hyllar Stenhammar
No full textInstudering och dirigering av verk under Stenhammars jubileumsår 2021 för utsändning på Sveriges Radio P2, 2021-11-11, kl 20.30.Jubilaren Wilhelm Stenhammars inspirerade de svenska kompositörerna Staffan Storm, Carl Unander-Scharin, Gunnar Eriksson och Emmy Lindström till sånger som har spelats in av Radiokören under pandemin.Radiokören. Dirigent: Erik Westberg.1.Stenhammar/Emmy Lindström: På ängarna doft av violer2. Stenhammar/Staffan Storm: Långt i försvunna tider3. Stenhammar/Gunnar Eriksson: Inga-Lill4. Stenhammar Carl Unander-Scharin: Tre dikter ur Idyll och epigramInspelning från den 7 och 8 oktober 2021, Studio 2, Radiohuset i Stockholm.Programledare: Eva Maria HuxProducent: Martin Igelström</p
VSAT Satellitbredband
No full textEXAMENSARBETE
Författare: Staffan Blomqvist
Utbildningsprogram och ort: Utbildningsprogrammet för sjöfart, Åbo
Inriktningsalternativ/Fördjupning: Sjökapten YH
Handledare: Robert Stolpe
Titel: VSAT Satellitbredband
____________________________________________________________
Datum 12.11.2010 Sidantal 41 Bilagor 1
____________________________________________________________
Sammanfattning
Målsättningen med detta examensarbete är att fördjupa mig hur satellitbredband fungerar med fokus på VSAT tekniken. I examensarbetet presenteras hur tekniken fungerar, vilken utrustning som behövs ombord, täcknings områden,
regler inom VSAT, ekonomiska aspekter och framtidsutsikter.
Antalet fartyg som utrustats med satellitbredband har ökat under 2000-talet.
Utrustningen har blivit billigare att installera och rederierna har börjat prioritera fördelarna som bredband medför. Personalens trivsel är den största drivkraften
bakom ökningen men även de fördelar som rederiet får genom satellitbredband har börjat få betydelse. Genom satellitbredband är fartyget ständigt i kontakt med
omvärlden. E-post kan sändas oavsett fartygets geografiska position och samtal kan ringas med hjälp av IP-teknik.
Examensarbetet genomfördes genom litteraturundersökning, genom att läsa böcker, sjöfartstidskrifter, tekniska manualer och andra tekniska tidskrifter.
Internet var källan för den aktuella informationen. VSAT satellitbredband fungerar globalt förutom vid polerna. Till nackdelarna hör höga investeringskostnader men investeringen medför en obegränsad användning av tal och datatjänster.
____________________________________________________________
Språk: Svenska Nyckelord: VSAT, bredband, telekommunikation
____________________________________________________________
Förvaras: Examensarbetet finns tillgängligt antingen i webbiblioteket Theseus.fi
eller i Novias bibliotek.BACHELOR’S THESIS
Author: Staffan Blomqvist
Degree Programme: Degree Programme in Maritime Studies, Turku
Specialization: Bachelor of Marine Technology
Supervisor: Robert Stolpe
Title: VSAT Satellite broadband
____________________________________________________________
Date 12.10.2010 Number of pages 41 Appendices 1
____________________________________________________________
Summary
The goal of my Bachelor’s Thesis is to find out how satellite broadband works, focusing on the VSAT technology. In my Bachelor’s Thesis I will present how the technology functions, what kind of equipment is needed on board, coverage
areas, rules concerning VSAT, economic aspects and future possibilities.
The number of ships equipped with satellite broadband has increased during the 21st century. The equipment has become cheaper to install and the shipping companies have started to prioritize the advantages that the broadband involves.
The comfort of the staff is the biggest motive behind this increase, but also the advantages that the satellite broadband gives the shipping companies, affect. By
using satellite broadband, the ships are always in contact with the surrounding world. E-mails can be sent and phone calls can be made by IP technology, irrespective of the ships’ geographic position.
This Bachelor’s Thesis was carried out with literature studies, by reading books, shipping magazines, technical manuals and other technical journals. Internet was
the source for the most current information. VSAT satellite broadband can be used globally, apart from by the poles. A disadvantage is high investment costs, but unlimited use of voice and data services is gained.
_____________________________________________________________
Language: Swedish Key words: VSAT, broadband, telecommunication
_____________________________________________________________
Filed at: The examination work is available either at the electronic library
Theseus.fi or in the Novia librar
- …
