1,720,969 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
The present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Digitalisering i organisation och arbete : Nya förutsättningar för svenska företag inom Metalliska material
Denna rapport sammanfattar iakttagelserna från de sju delstudier som under 2017 utfördes inom DAO-projektet, ett Vinnova-finansierat projekt vars mål är att stärka innovationsförmågan hos företag inom SIP Metalliska material genom digitalisering. Rapporten syftar till att vägleda svenska metallföretag i den organisatoriska omställningen till en digitaliserad verksamhet. Detta görs genom en samling rekommendationer som arbetats fram utifrån delstudiernas empiriska resultat. Rekommendationerna är uppdelade i tre kategorier: arbetets utformning, organisering och ledarskap. Inom dessa kategorier berörs frågor som bedöms som centrala i företagens digitaliseringsarbete; kunskap och kompetens, användning av data, kommunikation, mångfaldsarbete, yrkesstolthet och beslutsfattande är några av de punkter som behandlas. Sammantaget beskriver rekommendationerna vad som krävs för att möjliggöra omvandlingen till en digitaliserad verksamhet där medarbetare trivs och är engagerade, där rätt kunskap finns tillgänglig och där den digitala tekniken utnyttjas till fullo. Ett av DAO-projektets viktigaste observationer är att delaktighet är av avgörande betydelse för att bygga en sådan organisation. Delaktighet kan skapas genom att involvera medarbetare från produktionen i beslut och i utvecklingen av nya lösningar, och genom att låta dem ta del av information som rör företaget och dess planer. Delaktighet främjas också genom formaliserade karriärvägar och utbildningsprogram, och genom att bygga upp en förståelse för att alla inom verksamheten är del av en och samma process. Detta är själva kärnan i det organisatoriska förändringsarbete som svenska metallföretag i och med digitaliseringen nu står inför. För att lyckas i detta arbete behöver metallföretag utmana organisatoriska gränser: horisontellt och vertikalt, mellan enheter, avdelningar, olika yrkesgrupper och chefer. På så vis skapas förutsättningar för kunskapsspridning, gemensamt beslutsfattande och gemensam problemlösning. Som en del i detta identifierar DAO-projektet även det kulturella och tekniska gapet mellan OT (operational technology) och IT som ytterligare en gräns som behöver luckras upp för att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter.DAO Digitaliserat arbete och organiserin
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
We provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Digitalisering i organisation och arbete [Elektronisk resurs] : Nya förutsättningar för svenska företag inom Metalliska material
Denna rapport sammanfattar iakttagelserna från de sju delstudier som under 2017 utfördes inom DAO-projektet, ett Vinnova-finansierat projekt vars mål är att stärka innovationsförmågan hos företag inom SIP Metalliska material genom digitalisering.Rapporten syftar till att vägleda svenska metallföretag i den organisatoriska omställningen till en digitaliserad verksamhet. Detta görs genom en samling rekommendationer som arbetats fram utifrån delstudiernas empiriska resultat. Rekommendationerna är uppdelade i tre kategorier: arbetets utformning, organisering och ledarskap. Inom dessa kategorier berörs frågor som bedöms som centrala i företagens digitaliseringsarbete; kunskap och kompetens, användning av data, kommunikation, mångfaldsarbete, yrkesstolthet och beslutsfattande är några av de punkter som behandlas. Sammantaget beskriver rekommendationerna vad som krävs för att möjliggöra omvandlingen till en digitaliserad verksamhet där medarbetare trivs och är engagerade, där rätt kunskap finns tillgänglig och där den digitala tekniken utnyttjas till fullo.Ett av DAO-projektets viktigaste observationer är att delaktighet är av avgörande betydelse för att bygga en sådan organisation. Delaktighet kan skapas genom att involvera medarbetare från produktionen i beslut och i utvecklingen av nya lösningar, och genom att låta dem ta del av information som rör företaget och dess planer. Delaktighet främjas också genom formaliserade karriärvägar och utbildningsprogram, och genom att bygga upp en förståelse för att alla inom verksamheten är del av en och samma process. Detta är själva kärnan i det organisatoriska förändringsarbete som svenska metallföretag i och med digitaliseringen nu står inför.För att lyckas i detta arbete behöver metallföretag utmana organisatoriska gränser: horisontellt och vertikalt, mellan enheter, avdelningar, olika yrkesgrupper och chefer. På så vis skapas förutsättningar för kunskapsspridning, gemensamt beslutsfattande och gemensam problemlösning. Som en del i detta identifierar DAO-projektet även det kulturella och tekniska gapet mellan OT (operational technology) och IT som ytterligare en gräns som behöver luckras upp för att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter.</p
Digitalisering i organisation och arbete : Nya förutsättningar för svenska företag inom Metalliska material
Denna rapport sammanfattar iakttagelserna från de sju delstudier som under 2017 utfördes inom DAO-projektet, ett Vinnova-finansierat projekt vars mål är att stärka innovationsförmågan hos företag inom SIP Metalliska material genom digitalisering. Rapporten syftar till att vägleda svenska metallföretag i den organisatoriska omställningen till en digitaliserad verksamhet. Detta görs genom en samling rekommendationer som arbetats fram utifrån delstudiernas empiriska resultat. Rekommendationerna är uppdelade i tre kategorier: arbetets utformning, organisering och ledarskap. Inom dessa kategorier berörs frågor som bedöms som centrala i företagens digitaliseringsarbete; kunskap och kompetens, användning av data, kommunikation, mångfaldsarbete, yrkesstolthet och beslutsfattande är några av de punkter som behandlas. Sammantaget beskriver rekommendationerna vad som krävs för att möjliggöra omvandlingen till en digitaliserad verksamhet där medarbetare trivs och är engagerade, där rätt kunskap finns tillgänglig och där den digitala tekniken utnyttjas till fullo. Ett av DAO-projektets viktigaste observationer är att delaktighet är av avgörande betydelse för att bygga en sådan organisation. Delaktighet kan skapas genom att involvera medarbetare från produktionen i beslut och i utvecklingen av nya lösningar, och genom att låta dem ta del av information som rör företaget och dess planer. Delaktighet främjas också genom formaliserade karriärvägar och utbildningsprogram, och genom att bygga upp en förståelse för att alla inom verksamheten är del av en och samma process. Detta är själva kärnan i det organisatoriska förändringsarbete som svenska metallföretag i och med digitaliseringen nu står inför. För att lyckas i detta arbete behöver metallföretag utmana organisatoriska gränser: horisontellt och vertikalt, mellan enheter, avdelningar, olika yrkesgrupper och chefer. På så vis skapas förutsättningar för kunskapsspridning, gemensamt beslutsfattande och gemensam problemlösning. Som en del i detta identifierar DAO-projektet även det kulturella och tekniska gapet mellan OT (operational technology) och IT som ytterligare en gräns som behöver luckras upp för att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter.DAO Digitaliserat arbete och organiserin
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
We conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
Creating value from science : Interaction between academia, business and healthcare in the Uppsala PET Centre case
Recent decades have seen greater focus, both national and global, on universities’ role in boosting economic growth. Besides teaching and conducting research, universities are urged to contribute directly to the economy by commercialising research findings and interacting with industry. This thesis explores the dynamics and effects of such interplay by concentrating on a particular case of interaction involving Uppsala University, Uppsala University Hospital and a large multinational corporation. More specifically, the aim of the study was to investigate how use of science and value creation from science are affected when actors belonging to disparate spheres interact closely. The thesis recounts the evolution of the Uppsala PET Centre, established as a University research institute in 1989, which has served both as a site for pre-clinical and clinical research and as an important resource in routine clinical work. The whole Centre was commercialised when a large firm acquired it in 2002, only to be decommercialised and returned to the University and the University Hospital less than a decade later. Using a network perspective, this thesis analyses the journey of the Uppsala PET Centre by studying interfaces between physical and organisational resources. The basic argument is that to understand the effects of inter-sphere interaction on science use, one must consider the materiality of science and differences between the interacting actor spheres in terms of preferences, norms and goals – ‘schemes of valuation’ in the present work. The study shows that the materiality of science has a restrictive impact on flexibility of science use, and different actors’ simultaneous use of science is therefore severely constrained. Because of these constraints, the actor spheres involved struggle to control physical scientific resources in ways aligned with their particular schemes of valuation. Sharing, turn-taking and efforts to separate overlapping use contexts become the means of managing the restricted scope for science use. Further, this thesis demonstrates that while interfaces containing physical resources are controllable and always result in some kind of value (albeit not necessarily on the scale expected), the outcomes of combinations of organisational resources connected with disparate schemes of valuation are impossible to anticipate and control. The thesis concludes that there are reasons to rethink our expectations of the short-term economic and social effects of university–industry interaction, a complicated affair that encompasses opportunities and unforeseeable challenges alike
- …
