801 research outputs found
Hagbygärde Dämme – dagvattenbehandling i Kalmar; kemi och biologi 2012-2013 [Elektronisk resurs]
No full textSAMMANFATTNINGHagbygärde Dämme, ett system med tre dammar (totalt ca 1.2 ha), var färdiggrävt i mars 2012. Delarna höll i vissa delar vatten under kommande halvåret, och mottog sedan slutet av oktober samma år dagvatten från ett 650 ha stort tillrinningsområde, som dräneras av Hagbygärdediket. Området ligger i västra delarna av Kalmar, och innehåller bostäder, köpcentra, lättare industrier, väg- och parkeringsområden, samt jordbruks- och skogspartier.Det primära syftet med Hagbygärde Dämme är att rena dikets kraftigt belastade dagvatten, Under perioden oktober 2012 till december 2013 togs vattenprover varannan vecka in i och ut från dämmet. Dessa analyserades m a p halter av totalkväve och totalfosfor, fraktioner av dessa, samt totalt suspenderade ämnen (TSS), åtta tungmetaller och olja. Vattenföring mättes fortlöpande automatiskt, men apparaturen gav inte tillförlitliga värden.Även den biologiska mångfalden i området kan förhoppningsvis gynnas. Bottenfaunan följdes från april 2012 till september 2013, dammarnas växter inventerades i huvudsak i sept/okt 2013 och fågelobservationer för 2012-2013 samlades in.För information av använda metoder, beräkningar och annan information med avseende på vattenföring, vatten- och sedimentkemi samt växter och djur, hänvisas till respektive inlednings- och metodavsnitt. Här följer de viktigare resultaten i punktform, för detaljer och tolkning, se respektive resultat- och diskussionsavsnitt. NV = Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder, ”Tillstånd” (bilaga 3). Sth = riktvärden för dagvatten som tagits fram i Stockholms län (2009), i kap 3 kallade ”Sth-riktvärden” (bilaga 3). KEMITot-N varierade 1,6 – 9,0 mg/l IN och 1,0 – 10 mg/l UT, utloppet alltid lägre, halterna bedömda som mycket höga (flertalet) - extremt höga (NV), respektive höga (Sth).Nitrat- + nitritkväve varierade 0,52 – 8,4 mg/l IN och 0,27 – 9,6 mg/l UT, utloppet oftast lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth.Ammoniumväve varierade 0,24 – 1,9 mg/l IN och 0,04 – 2,7 mg/l UT, utloppet oftast lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth.Tot-P varierade 0,03 – 0,16 mg/l IN och 0,02 – 0,18 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre, halterna bedömda som höga - mycket höga (flertalet) (NV), respektive ej höga (Sth).Fosfatfosfor varierade 0,01 – 0,08 mg/l IN och 0,003 – 0,08 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth.Metall-koncentrationer: Kvicksilver, arsenik, kadmium och krom låg oftast under eller lika med respektive detektionsgräns, mindre ofta även bly. Halterna för de fyra första metallerna, samt nickel, bedöms som låga, för bly och zink måttligt höga, och för koppar måttligt höga till höga (NV). Alla metaller under Sth-riktvärdena.TSS varierade 2,5 – 46 mg/l IN och 3,9 – 16 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre. Ingen bedömningsgrund från NV.Reduktionen baserad på vattenföring kunde inte räknas ut, pga osäkra värden på densamma. Dock, differensen In–Ut för näringsämnen var signifikant för ammonium. Differensen In–Ut för metaller var signifikant för nickel, bly och zink.Olja (fåtal mätningar) låg samtliga under Sth-riktvärdet för ”oljeindex”.Sediment-metallerna (två mättillfällen) för As, Cd, Cr, Cu, Hg, Pb och Zn bedömdes som låga –mycket låga, medan för Ni bedömdes de som måttligt höga (NV).pH (fåtal mätningar) varierade 7,0 – 7,3 dvs mycket god buffertkapacitet (NV). BIOLOGIVegetationen utvecklades måttligt under 2012-2013, delvis pga temporär torrläggning.Antal växtarter i hela systemet var (efter ett år) ca 25, vilket är acceptabelt i så här i början.Dominerande växtarter var svalting, veketåg, bladvass, vattenmöja, smalkaveldun, gäddnate.Undervattensväxter ökade något mellan 2012 och 2013, vilket är bra, ty de gynnar dentrifikationen (N-reduktion).Bottenfauna (evertebrater) koloniserade med ca 70 arter (eller högra taxa) under detta första 1,5 år, en hög siffra.Vanligaste djur i början var skalbaggar, buksimmare, hinnkräftor och fjädermygglarver, samt i mindre grad dagsländan Cloeon dipterum, alla dessa typiska kolonisatörer för nya småvatten.Ett halvår efter start hade även gråsuggan Asellus aquaticus, dagsländan Caenis horaria och snäckan Physa fontinalis ökat.</p
Hagbygärde Dämme – dagvattenbehandling i Kalmar; kemi och biologi 2012-2013
No full textSAMMANFATTNING Hagbygärde Dämme, ett system med tre dammar (totalt ca 1.2 ha), var färdiggrävt i mars 2012. Delarna höll i vissa delar vatten under kommande halvåret, och mottog sedan slutet av oktober samma år dagvatten från ett 650 ha stort tillrinningsområde, som dräneras av Hagbygärdediket. Området ligger i västra delarna av Kalmar, och innehåller bostäder, köpcentra, lättare industrier, väg- och parkeringsområden, samt jordbruks- och skogspartier. Det primära syftet med Hagbygärde Dämme är att rena dikets kraftigt belastade dagvatten, Under perioden oktober 2012 till december 2013 togs vattenprover varannan vecka in i och ut från dämmet. Dessa analyserades m a p halter av totalkväve och totalfosfor, fraktioner av dessa, samt totalt suspenderade ämnen (TSS), åtta tungmetaller och olja. Vattenföring mättes fortlöpande automatiskt, men apparaturen gav inte tillförlitliga värden. Även den biologiska mångfalden i området kan förhoppningsvis gynnas. Bottenfaunan följdes från april 2012 till september 2013, dammarnas växter inventerades i huvudsak i sept/okt 2013 och fågelobservationer för 2012-2013 samlades in. För information av använda metoder, beräkningar och annan information med avseende på vattenföring, vatten- och sedimentkemi samt växter och djur, hänvisas till respektive inlednings- och metodavsnitt. Här följer de viktigare resultaten i punktform, för detaljer och tolkning, se respektive resultat- och diskussionsavsnitt. NV = Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder, ”Tillstånd” (bilaga 3). Sth = riktvärden för dagvatten som tagits fram i Stockholms län (2009), i kap 3 kallade ”Sth-riktvärden” (bilaga 3). KEMI Tot-N varierade 1,6 – 9,0 mg/l IN och 1,0 – 10 mg/l UT, utloppet alltid lägre, halterna bedömda som mycket höga (flertalet) - extremt höga (NV), respektive höga (Sth). Nitrat- + nitritkväve varierade 0,52 – 8,4 mg/l IN och 0,27 – 9,6 mg/l UT, utloppet oftast lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth. Ammoniumväve varierade 0,24 – 1,9 mg/l IN och 0,04 – 2,7 mg/l UT, utloppet oftast lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth. Tot-P varierade 0,03 – 0,16 mg/l IN och 0,02 – 0,18 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre, halterna bedömda som höga - mycket höga (flertalet) (NV), respektive ej höga (Sth). Fosfatfosfor varierade 0,01 – 0,08 mg/l IN och 0,003 – 0,08 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth. Metall-koncentrationer: Kvicksilver, arsenik, kadmium och krom låg oftast under eller lika med respektive detektionsgräns, mindre ofta även bly. Halterna för de fyra första metallerna, samt nickel, bedöms som låga, för bly och zink måttligt höga, och för koppar måttligt höga till höga (NV). Alla metaller under Sth-riktvärdena. TSS varierade 2,5 – 46 mg/l IN och 3,9 – 16 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre. Ingen bedömningsgrund från NV. Reduktionen baserad på vattenföring kunde inte räknas ut, pga osäkra värden på densamma. Dock, differensen In–Ut för näringsämnen var signifikant för ammonium. Differensen In–Ut för metaller var signifikant för nickel, bly och zink. Olja (fåtal mätningar) låg samtliga under Sth-riktvärdet för ”oljeindex”. Sediment-metallerna (två mättillfällen) för As, Cd, Cr, Cu, Hg, Pb och Zn bedömdes som låga –mycket låga, medan för Ni bedömdes de som måttligt höga (NV). pH (fåtal mätningar) varierade 7,0 – 7,3 dvs mycket god buffertkapacitet (NV). BIOLOGI Vegetationen utvecklades måttligt under 2012-2013, delvis pga temporär torrläggning. Antal växtarter i hela systemet var (efter ett år) ca 25, vilket är acceptabelt i så här i början. Dominerande växtarter var svalting, veketåg, bladvass, vattenmöja, smalkaveldun, gäddnate. Undervattensväxter ökade något mellan 2012 och 2013, vilket är bra, ty de gynnar dentrifikationen (N-reduktion). Bottenfauna (evertebrater) koloniserade med ca 70 arter (eller högra taxa) under detta första 1,5 år, en hög siffra. Vanligaste djur i början var skalbaggar, buksimmare, hinnkräftor och fjädermygglarver, samt i mindre grad dagsländan Cloeon dipterum, alla dessa typiska kolonisatörer för nya småvatten. Ett halvår efter start hade även gråsuggan Asellus aquaticus, dagsländan Caenis horaria och snäckan Physa fontinalis ökat
Hagbygärde Dämme – dagvattenbehandling i Kalmar; kemi och biologi 2012-2013
No full textSAMMANFATTNING Hagbygärde Dämme, ett system med tre dammar (totalt ca 1.2 ha), var färdiggrävt i mars 2012. Delarna höll i vissa delar vatten under kommande halvåret, och mottog sedan slutet av oktober samma år dagvatten från ett 650 ha stort tillrinningsområde, som dräneras av Hagbygärdediket. Området ligger i västra delarna av Kalmar, och innehåller bostäder, köpcentra, lättare industrier, väg- och parkeringsområden, samt jordbruks- och skogspartier. Det primära syftet med Hagbygärde Dämme är att rena dikets kraftigt belastade dagvatten, Under perioden oktober 2012 till december 2013 togs vattenprover varannan vecka in i och ut från dämmet. Dessa analyserades m a p halter av totalkväve och totalfosfor, fraktioner av dessa, samt totalt suspenderade ämnen (TSS), åtta tungmetaller och olja. Vattenföring mättes fortlöpande automatiskt, men apparaturen gav inte tillförlitliga värden. Även den biologiska mångfalden i området kan förhoppningsvis gynnas. Bottenfaunan följdes från april 2012 till september 2013, dammarnas växter inventerades i huvudsak i sept/okt 2013 och fågelobservationer för 2012-2013 samlades in. För information av använda metoder, beräkningar och annan information med avseende på vattenföring, vatten- och sedimentkemi samt växter och djur, hänvisas till respektive inlednings- och metodavsnitt. Här följer de viktigare resultaten i punktform, för detaljer och tolkning, se respektive resultat- och diskussionsavsnitt. NV = Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder, ”Tillstånd” (bilaga 3). Sth = riktvärden för dagvatten som tagits fram i Stockholms län (2009), i kap 3 kallade ”Sth-riktvärden” (bilaga 3). KEMI Tot-N varierade 1,6 – 9,0 mg/l IN och 1,0 – 10 mg/l UT, utloppet alltid lägre, halterna bedömda som mycket höga (flertalet) - extremt höga (NV), respektive höga (Sth). Nitrat- + nitritkväve varierade 0,52 – 8,4 mg/l IN och 0,27 – 9,6 mg/l UT, utloppet oftast lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth. Ammoniumväve varierade 0,24 – 1,9 mg/l IN och 0,04 – 2,7 mg/l UT, utloppet oftast lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth. Tot-P varierade 0,03 – 0,16 mg/l IN och 0,02 – 0,18 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre, halterna bedömda som höga - mycket höga (flertalet) (NV), respektive ej höga (Sth). Fosfatfosfor varierade 0,01 – 0,08 mg/l IN och 0,003 – 0,08 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth. Metall-koncentrationer: Kvicksilver, arsenik, kadmium och krom låg oftast under eller lika med respektive detektionsgräns, mindre ofta även bly. Halterna för de fyra första metallerna, samt nickel, bedöms som låga, för bly och zink måttligt höga, och för koppar måttligt höga till höga (NV). Alla metaller under Sth-riktvärdena. TSS varierade 2,5 – 46 mg/l IN och 3,9 – 16 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre. Ingen bedömningsgrund från NV. Reduktionen baserad på vattenföring kunde inte räknas ut, pga osäkra värden på densamma. Dock, differensen In–Ut för näringsämnen var signifikant för ammonium. Differensen In–Ut för metaller var signifikant för nickel, bly och zink. Olja (fåtal mätningar) låg samtliga under Sth-riktvärdet för ”oljeindex”. Sediment-metallerna (två mättillfällen) för As, Cd, Cr, Cu, Hg, Pb och Zn bedömdes som låga –mycket låga, medan för Ni bedömdes de som måttligt höga (NV). pH (fåtal mätningar) varierade 7,0 – 7,3 dvs mycket god buffertkapacitet (NV). BIOLOGI Vegetationen utvecklades måttligt under 2012-2013, delvis pga temporär torrläggning. Antal växtarter i hela systemet var (efter ett år) ca 25, vilket är acceptabelt i så här i början. Dominerande växtarter var svalting, veketåg, bladvass, vattenmöja, smalkaveldun, gäddnate. Undervattensväxter ökade något mellan 2012 och 2013, vilket är bra, ty de gynnar dentrifikationen (N-reduktion). Bottenfauna (evertebrater) koloniserade med ca 70 arter (eller högra taxa) under detta första 1,5 år, en hög siffra. Vanligaste djur i början var skalbaggar, buksimmare, hinnkräftor och fjädermygglarver, samt i mindre grad dagsländan Cloeon dipterum, alla dessa typiska kolonisatörer för nya småvatten. Ett halvår efter start hade även gråsuggan Asellus aquaticus, dagsländan Caenis horaria och snäckan Physa fontinalis ökat
sj-pdf-1-han-10.1177_15589447221092059 – Supplemental material for Socioeconomic Disparities in Surgical Care for Congenital Hand Differences
No full textSupplemental material, sj-pdf-1-han-10.1177_15589447221092059 for Socioeconomic Disparities in Surgical Care for Congenital Hand Differences by Christopher L. Kalmar and Brian C. Drolet in HAND</p
Developing social media presence for B2B clients. Case: Kalmar
No full textThis thesis is carried out as a research-based paper for Kalmar - a cargo-handling solutions provider and port automation company. The main objective of the thesis to investigate how to develop a social media presence that is aimed to B2B customers.
In order to achieve the purpose of this thesis, the author developed separate stages to be completed in sequence. Firstly, a literature review was built by gathering a variety of up-to-date social media theories and concepts as a foundation for the later research. Secondly, the author examined and analysed the social media presence of Kalmar, its direct competitors as well as successful B2B practices in Twitter and LinkedIn as a benchmarking study. The benchmarking was mainly done via secondary research and observations over the course of three months. Afterward, a qualitative research was conducted by interviewing Kalmar’s marketing executives and managers to examine its social media awareness as well as define the gap between an effective social media presence in literature review and reality. The key research results were considered next. Lastly, the author discussed the key findings against the literature review and benchmarking, and later recommended actions and solutions that can be applied by the case company.
The results showed that Kalmar is present on social media. However, the case company has not fully utilised these digital tools to gain a competitive edge. In addition, limitations in reaching out to customers—the centre of business—were observed. Therefore, the author proposes a number of further development ideas, for example, customer research, for Kalmar to consider proceeding with in the near future
Look for the happy ending.
No full textGift of Dr. Mary Jane Esplen.Book by George S. Kaufman & Marc Connelly ; Lyrics and Music by Bert Kalmar & Harry Ruby ; Staged by Bertram Harrison and Bert French [note]Piano vocal [instrumentation]When they write a book or play its author disguises [first line]Look for the happy ending mist stories end that way [first line of chorus]E flat major [key]Moderato [tempo]Popular song [form/genre]Woman [illustration]Barbelle [engraver]Publisher's advertisement on front inside cover & back cover [note
Spetssandbi och andra rödlistade sandbin beroende av sälg- och videblommor i Sverige: en inventering och statusbedömning 2006
No full textDen på sälg- och videpollen (Salix-arter) specialiserade arten spetssandbi Andrena apicata är i svenska rödlistan 2005 klassad som NT, missgynnad. Föreliggande rapport redovisar en inventering samt bedömning av artens aktuella bevarandestatus i Sverige. Även landets övriga rödlistade Salix-beroende sandbiarter batavsandbi A. batava (EN, starkt hotad), rapssandbi A. bimaculata (VU, sårbar) och busksandbi A. morawitzi (CR, akut hotad) samt den nyligen påträffade arten flodsandbi A. nycthemera (endast 1 lokal, motsvarar CR) eftersöktes på de inventerade lokalerna. Resultatet inklusive historisk sammanställning visar att spetssandbiet är känt från totalt 27 lokaler perioden 1917 – 2006. Av lokalerna ligger 25 i Skåne och två på Öland. Andelen tillkomna lokaler sedan 1980 är 82% (21) och sedan 2000 78 % (20). Andelen nya lokaler 2006 är 19% (5). Antalet lokaler med kanske försvunnen förekomst är två (Skåne: Helsingborg senast-belagd 1944, Öland: Torslunda belagd 1951). Den höga andelen nytillkomna lokaler sedan 2000 tillskrivs i första hand intensifierat eftersök genom Svenska Vildbiprojektet snarare än en reell starkt ökad förekomst. Artens lokaler i Skåne är inte begränsade till utpräglade sandtrakter utan i princip spridda över hela länet. Mörkertalet är sannolikt stort. Arten ligger på sin nordgräns och förväntas gynnas av ett varmare klimat. Hot mot artens habitat är på många (ca. 80%) av de kända lokalerna oekologisk röjning av blomvedväxter. Den för ett levande landskap i Sverige avgörande faunabärande blomresursen sälg och vide tas regelmässigt ej tillvara som miljöresurs utan utsätts för systematisk förstörelse. Andra påtagliga hot är igenväxning av boplatser (ca. 60% av lokalerna) och exploatering (22%). Hot utgörs också av giftanvändning, skogsplantering, isolering och förmodad ”över-predation”. Det sistnämnda verkar ske genom fåglar som trängs ihop på odlingslandskapets till antalet och arealen ständigt minskande insektsrika miljöer. Generella hot är borttagande av strukturelement, (aktiv och passiv) gödsling och intensifiering inom jord- och skogsbruk som leder till minskade såväl blomresurser som boplatser. En effektiv åtgärd för habitat av spetssandbi är f a värnande/ skapande av lätt beflygningsbar (< 100 m) kombination av hanlig Salix-blomresurs (helst gråvide S. cinerea) för näring och exponerad glesbevuxen minerogen jord för bobyggnad. Av övriga eftersökta arter framstår även rapssandbi som ganska spridd (totalt 4 län och ca. 22 lokaler kända). Däremot är batavsandbi (2 län, 8 lokaler), busksandbi (2 län, 8 lokaler) och flodsandbi (1 lokal) starkt eller akut hotade och har sina habitat i mer utpräglade sandmiljöer. Artbevarande av dessa tre är mycket angeläget och kan göras fokuserat och effektivt. Dessa tre arter men inte spetssandbi och rapssandbi kvalificerar för ett nationellt åtgärdsprogram.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p
An Archaeology of Growth and Regeneration
No full textThis part of the excavation report for Gamla Skogsby 2021 describes the main outcomes of the intellectual and empiricalwork on growth and regeneration, led by Cornelius Holtorf and in collaboration with the other members of the excavation team.Bilaga 1 i L. Papmehl-Dufay, ed. (2022) Under storkökets golv. Arkeologisk undersökning i Gamla Skogsby september och oktober 2021, s. 85-123. Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet. Se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-119409Kapitel i rapport</p
An Archaeology of Growth and Regeneration
No full textThis part of the excavation report for Gamla Skogsby 2021 describes the main outcomes of the intellectual and empiricalwork on growth and regeneration, led by Cornelius Holtorf and in collaboration with the other members of the excavation team.Bilaga 1 i L. Papmehl-Dufay, ed. (2022) Under storkökets golv. Arkeologisk undersökning i Gamla Skogsby september och oktober 2021, s. 85-123. Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet. Se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-119409Kapitel i rapport</p
Regionalt mijöövervakningsprogram för Kalmar län
No full textMål för det regionala programmet: En viktig grund för miljöarbetet är att slå fast vad som skall kontrolleras, det vill säga vilka bakgrunds-/miljöövervakningsvariabler som skall följas/dokumenteras. De övergripande målen för miljöövervakning är att: - Beskriva tillståndet: följa växlingarna i miljöns tillstånd och visa på antropogent betingade förändringar. Detta görs med hjälp av bakgrundsvariabler och miljöövervakningsvariabler, se nedan. - Bedöma hotbilden: lämna underlag för att identifiera och värdera miljöproblem från den lokala över den regionala skalan till den nationella och globala skalan. - Följa upp effekten av genomförda åtgärder. - Lämna underlag för analys av olika verksamheters och utsläppskällors lokala och regionala påverkan på miljön. - Lämna underlag för åtgärder och formulering av miljömål: lämna underlag för att formulera mål, för att miljöanpassa samhällsutvecklingen i länet och för att prioritera och besluta om åtgärder. Miljöövervakning är ett grundläggande strategiskt instrument för miljövårdsarbetet. Miljöövervakning måste därför vara ändamålsanpassad och ha en tydlig koppling till åtgärdsprogram m m. Samtidigt skall miljöövervakning präglas av långsiktighet, dvs kunna garantera stabila mätserier av god kvalitet även för framtida analyser av nya problem. Utgångsläge: I Kalmar län bedrivs miljöövervakning i form av: l. Recipientkontroll förelagd enligt miljöskyddslagens 43§. 2. Genom luftvårdsförbundet, vars medlemskap är frivillig. 3. Genom den recipientkontroll som utförs av den centralt finansierade kalkningsverksamheten. Även om delar av den recipientkontroll som idag bedrivs är i akut behov av revidering och utvärdering, så är miljöövervakningen, framförallt i vattendragen och längs med kusten i Kalmar län, relativt väl utbyggd vid en jämförelse med andra län. Den terrestra miljöövervakning som finns, bedrivs i huvudsak av Kalmar läns luftvårdsförbund. Miljöövervakningen består av regelbundna mätningar av luftdeposition och av enstaka undersökningar av kampanjkaraktär. Eftersom den miljöövervakning som går att finansiera genom förelägganden redan är relativt väl utbyggd i Kalmar län finns det en möjlighet för länet att utveckla en terrester och akvatisk miljöövervakning med inriktning mot hotade arter och biotoper med central finansiering. Dessutom finns det möjligheter att introducera metoder för terrester recipientkontroll som gör det möjligt att följa hur terrestra ekosystem påverkas av luftdeposition både från diffusa utsläpp och från punktkällor. Koppling till den regionala miljöstrategin: Miljöövervakningen är en integrerad del av miljöarbetet. Vi skall kunna se om vi klarat de miljömål som ställts upp. De prioriteringar som görs i miljöarbetet avgör vilka olika behov av kunskap som finns vad gäller miljötillstånd, hotbild, åtgärdsuppföljning och analys av olika verksamheters och utsläppskällors påverkan på miljön. Samtidigt har miljöövervakningen en dynamisk roll att spela genom att lämna underlag för utformande av nya åtgärder och miljömål. Viktigt att påpeka är att den statliga finansieringen av den regionala miljöövervakningen inte står i proportion till de insatser som krävs for övervakning av hoten mot de olika skyddsobjekten. För att möjliggöra en miljöövervakning enligt ovan redovisade krav behövs ytterligare finansiering. Ett sätt är att utvidga användningen av förelägganden om recipientkontroll enligt miljöskyddslagen och även inkludera de areella näringarna. Nackdelen är att det inte går att garantera långsiktiga tidsserier eller upprepande av undersökningar av ett mer yttäckande slag. Något realistiskt alternativ finns emellertid inte med de ambitionsnivåer som angetts om inte organisationer på frivillig väg går att skapa, som t ex luftvårdsförbund. Till detta skall då läggas behovet av personella resurser, dvs tjänster.</p
- …
