271,847 research outputs found
Handel, postorder, e-handel och ett förändrat Borås [Elektronisk resurs]
I det här kapitlet beskrivs utvecklingen från postorder till e-handel. Läsaren bjuds på en resa som startar med den viktiga branschroll som postordern hade och hur ett viktigt näringslivskluster bestående av e-handel, logistik, webbutveckling, utbildningsorganisationer och Borås Stad bidragit till att man i dag pratar om Borås och handel - fast på ett annat sätt. I slutet av kapitlet beskrivs den ökade e-handelns konsekvenser för Borås centrums organisering och uppkomsten av nya handelsformat som t.ex. showrooms och pop-up-butiker. </p
Handel, postorder, e-handel och ett förändrat Borås
I det här kapitlet beskrivs utvecklingen från postorder till e-handel. Läsaren bjuds på en resa som startar med den viktiga branschroll som postordern hade och hur ett viktigt näringslivskluster bestående av e-handel, logistik, webbutveckling, utbildningsorganisationer och Borås Stad bidragit till att man i dag pratar om Borås och handel - fast på ett annat sätt. I slutet av kapitlet beskrivs den ökade e-handelns konsekvenser för Borås centrums organisering och uppkomsten av nya handelsformat som t.ex. showrooms och pop-up-butiker.
Huruvida bostadsrätter inkomstskatterättsligt likställs med fastigheter i yrkesmässig handel : I ljuset av bostadsrättens egenskap av delägarrätt
Om en fysisk person, det vill säga en privatperson, anses sälja en fastighet yrkesmässigt kan det medföranärmare tre gånger så betungande beskattning som vid en annan fastighetsförsäljning. Gränsdragningennär en fastighet anses säljas yrkesmässigt styrs av bestämmelserna om handel med fastigheter. Vidare har Högsta förvaltningsdomstolen valt att likställa bostadsrätter med fastigheter i sammanhanget. Mot bakgrunden av att en bostadsrätt enligt lagstiftningen är en delägarrätt och i övrigt omfattas av andra inkomstskatterättsliga bestämmelser än fastigheter, är syftet med uppsatsen dels att utreda om detföreligger några skillnader i bedömningen mellan fastigheter och bostadsrätter i yrkesmässig handel, dels om en bostadsrätt bör betraktas mer som en andelsrätt i en bostadsrättsförening än som en nyttjanderätt till en viss lägenhet. Med hjälp av rättsdogmatisk metod har vi i fråga om de lege lata studerat lagstiftning, förarbeten, rättspraxis, doktrin och övriga källor. Efter analysen kan vi konstatera att Högsta förvaltningsdomstolen har å ena sidan lagt stor vikt vid bostadsrättens nyttjanderätt till en viss lägenhet på grund av prisbildande faktorer som läge, storlek och modernitet som har betydelse för boendet. Å andra sidan har Högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att fysiska personer inte kan anses bedriva handel med andra delägarrätter än bostadsrätter, vilket medför att beskattningen har blivit mindre än hälften så betungande vid aktiehandel. Högsta förvaltningsdomstolens resonemang har bemött kritik av såväl oss som andra författare dels i fråga om det strider mot legalitetsprincipen medbeaktande av hur lagstiftningen är formulerad, dels huruvida en bostadsrätt bör klassificeras medhänsyn till de ekonomiska förpliktelserna till bostadsrättsföreningen. I ljuset av de lege ferenda har vi sålunda föreslagit förändringar i lagstiftningen som kan förtydliga rättsläget och förstärka förutsebarheten
Elektronisk handel i den kommunala sektorn
Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a. berättat om de har implementerat elektronisk handel eller ej, redogjort för hur långt de har kommit med denna handel samt givit insyn i de framtida tankarna kring den elektroniska handeln. Slutsatserna i mitt arbete visar i huvudsak att 6 kommuner av totalt 35 tillfrågade har implementerat elektronisk handel någonstans i organisationen och att knappt 70% av de tillfrågade kommunerna har infört eller arbetar med ett införande av elektronisk handel. Procentsatsen (ca 70%) stämmer väl överens med Toppledarforums undersökning om den elektroniska handelns spridning inom den kommunala sektorn
Elektronisk handel i Västra Götalands läns kommuner
Den offentliga sektorn har sedan mitten av 1990-talet arbetat med att införa elektronisk handel. Problemställningen i denna rapport syftar till att ta reda på hur stor del av kommunerna i Västra Götalands län som infört elektronisk handel. Det resultatet skall sedan jämföras med de tidigare undersökningar som gjorts för att se om någon förändring skett. Andra frågor som ställs är vilka konsekvenser kommunerna sett med elektronisk handel och vilka orsaker som finns till att införa elektronisk handel. Det resultat som framkom var att ungefär 24 % av kommunerna infört elektronisk handel och att ytterligare 51 % har planer på att göra det vilket är en ökning jämfört med tidigare gjorda studier. De konsekvenser som elektronisk handel medför kan både vara fördelar och nackdelar. Kommunerna har sett fler fördelar än nackdelar. De orsaker som finns till att införa elektronisk handel motsvarar i hög grad de fördelar kommunerna upplever med elektronisk handel, till exempel att förenkla och effektivisera fakturahanteringen
Vad värdesätter kunden? : Nya kundperspektiv på e-handel av partnerbutiker till Campus Varberg: Slutrapport
Denna rapport redovisar resultaten av en studie som genomfördes av Anders Billström, Börje Boers och Danilo Brozović inom ramen för Campus Varbergs satsning Efterfrågad forskning under 2022. Studien fokuserar på kundperspektiv på e-handel gentemot handel i fysiska butiker med fokus på lokala butiker i Varberg. Studien avslutas med rekommendationer för Campus Varberg, praktiker och vidare forskning
E-handel i Automationsföretag
Syfte:Elektronisk handel är ett växande fenomen i affärsvärlden. Att förstå företagens avsikt med e-handelsanvändning är viktigt för både akademiker såväl som praktiker. Företag, organisationer och till och med kommuner har börjat bedriva e-handel för att automatisera, effektivisera och på sikt spara pengar i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att empiriskt beskriva e-handelns utveckling och användning i Sverige och specifikt inom den teknologiska industrin som arbetar med automation. Metod:Denna studie behandlar e-handel i automationsföretag. Respondenterna ombads att validera betydelsen av e-handel genom webbaserade enkäter. Vidare undersöker denna studie effekterna av e-handel mellan företag. Resultatet bekräftades genom att analysera data och information med hjälp av SPSS. Slutsatser:Resultaten visar att e-handel mellan företag ger positiva effekter. En betydande del av automationsföretagen var positiva till e-handel och slutsatserna kan vara till hjälp för företag vid bedömningen av drivkrafterna och hindren för en effektiv driftsättning av e-handel med andra företag. Resultatet av e-handel är främst effektivitet i arbetet och reducerad administration.
Mat 751 Algebraic Topology I - Fall \u2789
A collection of notes for the course Mat 751, Algebraic Topology I, prepared by Professor David Handel of the Wayne State University Mathematics Department. The notes include examples, exercises, and additional lecture notes on related concepts
Nicola Porpora’s operas for the ‘opera of the nobility’:the poetry and the music
Studies of Italian opera in London during the first half of the eighteenth century have focussed on George Frideric Handel (1685-1759). As the most prolific composer of this genre in the English capital, this is unsurprising, but it has meant that other composers, contemporaneously active in this field, have been relatively neglected. This is especially true of the period 1733 – 1737, during which time two Italian opera companies attempted
to co-exist in the city. Leading one of the companies was Handel, with the Neapolitan, Nicola Porpora (1686-1768), recruited to compose the works for the rival opera company, the so-called ‘Opera of the Nobility’.
This study therefore discusses Porpora’s contribution of five operas to the London operatic stage during his three year residency between 1733 and 1736, in opposition to Handel’s company. This has required an investigation into the circumstances surrounding
the formation of the rival opera company, its operation in terms of repertoire and the influence of its librettists on Porpora’s works. Detailed analysis of the music has been undertaken to consider Porpora’s style, establish how he adapted this in London for an English, rather than Italian audience, and determine the efficacy of his communication of
the drama through his music. This thesis is the first large-scale detailed study of Porpora and his operas. Although the primary focus of this work is his London operas, the necessity of providing a context for
these has resulted in a contribution to greater knowledge of Porpora’s overall style. There is
still much work to be done on a full study of all of Porpora’s 44 operas and other compositions. This study also significantly adds to the current knowledge of operatic rivalry in London between 1733 and 1736, for the first time evaluating the fabric and importance of Porpora’s operas within this period
Etik i relation till övertygande design : En kvalitativ studie om UX-designers resonemang kring övertygande design inom e-handel
Denna studie undersöker hur UX-designers resonerar kring övertygande design i e-handeln och hur de gör sina etiska val. Vår frågeställning är: “Hur resonerar UX-designers kring etik i relation till övertygande design inom e-handeln?” En vanlig arbetsuppgift för UX-designers är att designa för e-handeln. I arbetet med att designa för e-handeln dyker många etiska dilemman upp. Kopplat till etik behöver UX-designers vara medvetna om ifall de implementerar övertygande design i sin e-handel. Sker detta på ett etiskt korrekt sätt, eller handlar det snarare om för manipulera användaren? Om övertygande design sker på ett sätt som inte gynnar användaren, är det kopplat till mörka mönster och blir även ett etisk fråga. I vår studie skedde en kvalitativ datainsamling med hjälp av flera intervjuer. Vi lät UX-designers resonera kring huruvida de använt övertygande design, och om så var fallet, skälet till detta. Dessutom ställde vi ytterligare, kompletterande frågor. Svaren användes i resultatet med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att övertygande design kunde ha olika etiska dilemman beroende på vilket företag det just är. Företagets egna policy spelar en betydande roll för hur mycket etik som implementerades i e-handeln, beroende på om de främst vill tjäna pengar eller om deras fokus även sträcker sig till användarens välmående. UX-designers har många etiska beslut att noga tänka över medan de designar e-handel med övertygande design, om man vill undvika ofördelaktiga, missgynnande konsekvenser för användaren
- …
