1,720,992 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Förändringar i informationsrisker vid övergång från lokal till gemensam läkemedelslista
No full textEn viktig utgångspunkt för en säker läkemedelsanvändning är att informationen om en patients ordinationer är tillgänglig, korrekt, fullständig och aktuell. Läkemedelslistor som är gemensamma för olika vårdinstanser och aktörer anges ofta som en väg för att ge en säkrare läkemedelsanvändning, en väg som många landsting valt att gå, och en väg som planeras för Sverige nationellt. Det är oklart vilka de egentliga konsekvenserna blir av att övergå från lokal till gemensam läkemedelslista. Hur förändras informationen kring läkemedelsordinationer? Vilka informationsrisker minskar, vilka ökar och vilka risker kvarstår? Syftet med denna studie var att beskriva förändringar i informationsrisker utifrån aspekterna riktighet, tillgänglighet och konfidentialitet (1) upplevda vid övergång från lokal läkemedelslista till en landstingsgemensam läkemedelslista och (2) väntade vid framtida införande av en nationell gemensam läkemedelslista. Studien gjordes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie utifrån läkarnas perspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju läkare från fyra olika landsting som varit med om en övergång från lokal till gemensam läkemedelslista. Studien visade att övergången från lokal till gemensam läkemedelslista upplevdes förbättra patientsäkerheten genom ökad tillgänglighet och potential att ge en ökad riktighet. Överlag var listorna mer fullständiga men med en ökad mängd inaktuella läkemedel, ofta orsakad av att läkare arbetar på olika sätt med läkemedelslistan. En gemensam läkemedelslista upplevdes innebära en ökad risk att kränka patienters integritet och ökade krav på IT-säkerhet för att skydda informationens konfidentialitet. Dock upplevde läkarna att få patienter fann det besvärande utan snarare var förvånade över att läkare inte alltid haft tillgång till all information. Risker för händelser som kan skapa problem med tillgängligheten fanns både före och efter införandet av gemensam läkemedelslista. Avbrotten är enligt läkarna sällsynta, men ofta saknas reservrutiner när avbrotten inträffar. Dospatienternas läkemedelsinformation var överlag något som alla läkare tog upp som särskilt problematiskt eller riskfyllt då läkemedelslistorna i journalsystemet ofta var helt felaktiga för dospatienter och att det samtidigt inte var helt tydligt i journalsystemet om en patient var dospatient. Trots att stora delar av sjukvården inom ett landsting eller en region har en gemensam lista kvarstår problemet att listan oftast inte är gemensam med kommunen, inte är gemensam med apoteken och i de flesta fall inte utgör patientens egen källa om läkemedelsordinationer. Vid övergången till en nationell läkemedelslista kunde liknande förändringar väntas som vid övergången till gemensam läkemedelslista regionalt. En stor skillnad är att det inte är hela journalen som blir gemensam. Läkarnas behov av en nationell lista varierade, liksom deras uppfattningar om hur den bäst skulle användas och implementeras. En nationell läkemedelslista har potentialen att öka patientsäkerheten men det är viktigt att vara medveten om att en gemensam läkemedelslista inte löser alla problem, behov av läkemedelsgenomgångar och kommunikation med patient och mellan vårdgivare kvarstår. För att implementeringen av en nationell läkemedelslista ska lyckas måste man utgå från professionens behov av den nationella listan i det kliniska arbetet och utifrån dem fastställa tydliga rutiner för hur listan ska föras in och användas
Patienternas och personalens upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på Nationella läkemedelslistan : Rapport till E-hälsomyndigheten
No full textSverige är på gång att införa ett nytt register, Nationella läkemedelslistan (NLL), baserat på en lag som trädde i kraft 1 maj 2021. Målet är att NLL ska ge hälso- och sjukvård, apotek och patienter tillgång till samma information om förskrivna och uthämtade läkemedel. Förväntningarna är att NLL ska bidra till förbättrad patientsäkerhet, men en sådan stor förändring innebär också en risk för okända negativa effekter. Syftet med projektet var att undersöka upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på NLL från de tre perspektiven vård, apotek och individ innan den nya lagen trädde i kraft. Ett av projektets delmål var att ta fram en modell för detta som möjliggör att studera förändringar över tid. Våren 2020 genomfördes 33 intervjuer med läkare, sjuksköterskor, farmaceuter på apotek och kliniska farmaceuter, patienter och anhöriga runt om i Sverige. April 2021 genomfördes enkäter som besvarades av 809 informanter från samma kategorier som intervjuerna. Det är tydligt att det finns betydande problem med informationshanteringen i läkemedelsprocessen som ger utmaningar för personal i vården, på apotek och patienter och skapar osäkerhet och merarbete för att veta vilka läkemedel som är aktuella. Detta innebär patientsäkerhetsrisker och är negativt ur ett samhällsperspektiv. Undersökningen visar också ett tydligt behov av en gemensam nationell läkemedelslista. Förväntningarna på NLL är höga och många hoppas att den nya lagen ska innebära ökad patientsäkerhet och att många av de upplevda problemen ska bli bättre. Resultaten visar samtidigt på en stor oro, farhågor och upplevda hinder samt delvis orealistiska förväntningar i förhållande till det som är på väg att implementeras. Dessutom upplevde många att de saknat information, har en otydlig bild om vad som ska förändras och när, eller inte känner till NLL sedan tidigare. De flesta förhoppningarna som beskrivs från alla parter bygger till största del på att vårdens arbetssätt anpassas, att förskrivarna kan hålla listan aktuell, ta ansvar för helheten och ta hänsyn till andra ordinationer, samt hantera ändringar i behandling så att informationen följer med till listan. Detta i sin tur kräver att vårdpersonalen kan arbeta i system som ger dem bra stöd för detta arbete, att det är tydligt hur det ska arbeta och inte krävs manuell informationsöverföring. Arbetet med NLL är en förutsättning för att lösa många av de problem som upplevs i läkemedelsprocessen och har således potentialen att förbättra patientsäkerhet. Olösta frågor som skapar oro i vården är till exempel hur informationen från NLL som bygger på recept ska kunna återföras i journalsystemen på ett bra sätt då informatiken där bygger på ordinationer som innehåller andra informationsmängder och en annorlunda logik. Det är viktigt att fastställa en konkret och gemensam bild av önskat arbetssätt kring NLL med patientsäkerheten i fokus, och hur integration ska ske så att det på ett tydligt och enkelt sätt stödjer detta arbetssätt och ser till att viktig information inte går förlorad. Här behövs bland annat en konstruktiv dialog mellan E‑hälsomyndigheten och vården kring möjligheter med NLL utifrån nuvarande lagstiftning och förutsättningar. Sist men inte minst vill vi lyfta vikten av forskning och uppföljning kopplat till informationshanteringen i läkemedelsprocessen och arbetet med NLL. Effekter blir ofta andra och fler än väntat. Komplexitet, stora utmaningar och läkemedelslistans betydelse för patientsäkerheten gör att det är extra viktigt att kunna följa införandet av NLL och identifiera både positiva och negativa effekter samt hinder för implementering. I rapporten presenteras en modell för uppföljning av effekter mätt som användarnas upplevelser samt ett förslag till en bredare modell som även innefattar en kombination med andra kvantitativa mått som är relevanta i sammanhanget. eHälsoinstitute
Förändringar i informationsrisker vid övergång från lokal till gemensam läkemedelslista
No full textEn viktig utgångspunkt för en säker läkemedelsanvändning är att informationen om en patients ordinationer är tillgänglig, korrekt, fullständig och aktuell. Läkemedelslistor som är gemensamma för olika vårdinstanser och aktörer anges ofta som en väg för att ge en säkrare läkemedelsanvändning, en väg som många landsting valt att gå, och en väg som planeras för Sverige nationellt. Det är oklart vilka de egentliga konsekvenserna blir av att övergå från lokal till gemensam läkemedelslista. Hur förändras informationen kring läkemedelsordinationer? Vilka informationsrisker minskar, vilka ökar och vilka risker kvarstår? Syftet med denna studie var att beskriva förändringar i informationsrisker utifrån aspekterna riktighet, tillgänglighet och konfidentialitet (1) upplevda vid övergång från lokal läkemedelslista till en landstingsgemensam läkemedelslista och (2) väntade vid framtida införande av en nationell gemensam läkemedelslista. Studien gjordes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie utifrån läkarnas perspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju läkare från fyra olika landsting som varit med om en övergång från lokal till gemensam läkemedelslista. Studien visade att övergången från lokal till gemensam läkemedelslista upplevdes förbättra patientsäkerheten genom ökad tillgänglighet och potential att ge en ökad riktighet. Överlag var listorna mer fullständiga men med en ökad mängd inaktuella läkemedel, ofta orsakad av att läkare arbetar på olika sätt med läkemedelslistan. En gemensam läkemedelslista upplevdes innebära en ökad risk att kränka patienters integritet och ökade krav på IT-säkerhet för att skydda informationens konfidentialitet. Dock upplevde läkarna att få patienter fann det besvärande utan snarare var förvånade över att läkare inte alltid haft tillgång till all information. Risker för händelser som kan skapa problem med tillgängligheten fanns både före och efter införandet av gemensam läkemedelslista. Avbrotten är enligt läkarna sällsynta, men ofta saknas reservrutiner när avbrotten inträffar. Dospatienternas läkemedelsinformation var överlag något som alla läkare tog upp som särskilt problematiskt eller riskfyllt då läkemedelslistorna i journalsystemet ofta var helt felaktiga för dospatienter och att det samtidigt inte var helt tydligt i journalsystemet om en patient var dospatient. Trots att stora delar av sjukvården inom ett landsting eller en region har en gemensam lista kvarstår problemet att listan oftast inte är gemensam med kommunen, inte är gemensam med apoteken och i de flesta fall inte utgör patientens egen källa om läkemedelsordinationer. Vid övergången till en nationell läkemedelslista kunde liknande förändringar väntas som vid övergången till gemensam läkemedelslista regionalt. En stor skillnad är att det inte är hela journalen som blir gemensam. Läkarnas behov av en nationell lista varierade, liksom deras uppfattningar om hur den bäst skulle användas och implementeras. En nationell läkemedelslista har potentialen att öka patientsäkerheten men det är viktigt att vara medveten om att en gemensam läkemedelslista inte löser alla problem, behov av läkemedelsgenomgångar och kommunikation med patient och mellan vårdgivare kvarstår. För att implementeringen av en nationell läkemedelslista ska lyckas måste man utgå från professionens behov av den nationella listan i det kliniska arbetet och utifrån dem fastställa tydliga rutiner för hur listan ska föras in och användas
eMedicinering – IT-stöd i läkemedelsprocessen
No full textMedication is an essential part of health care and enables the prevention andtreatment of many conditions. However, medication errors and drug-relatedproblems (DRP) are frequent and cause suffering for patients and substantial costsfor society. eMedication, defined as information technology (IT) in themedication management process, has the potential to increase quality, efficiencyand safety but can also cause new problems and risks.In this thesis, we have studied the employment of IT in different steps of themedication management process with a focus on the user's perspective. Sweden isone of the leading countries when it comes to ePrescribing, i.e. prescriptionstransferred and stored electronically. We found that ePrescribing is well acceptedand appreciated by pharmacists (Study I) and patients (Study II), but that therewas a need for improvement in several aspects. When the pharmacy market inSweden was re-regulated, four new dispensing systems were developed andimplemented. Soon after the implementation, we found weaknesses related toreliability, functionality, and usability, which could affect patient safety (StudyIII). In the last decade, several county councils in Sweden have implementedshared medication lists within the respective region. We found that physiciansperceived that a regionally shared medication list generally was more complete butoften not accurate (Study IV). Electronic expert support (EES) is a decisionsupport system which analyses patients´ electronically-stored prescriptions in orderto detect potential DRP, i.e. drug-drug interactions, therapy duplication, highdose, and inappropriate drugs for geriatric or pediatric patients. We found thatEES detected potential DRP in most patients with multi-dose drug dispensing inSweden (Study V), and that the majority of alerts were regarded as clinicallyrelevant (Study VI).For an improved eMedication, we need a holistic approach that combinestechnology, users, and organization in implementation and evaluation. The thesissuggests a need for improved sharing of information and support for decisionmaking, coordination, and education, as well as clarification of responsibilitiesamong involved actors in order to employ appropriate IT. We suggestcollaborative strategic work and that the relevant authorities establish guidelinesand requirements for IT in the medication management process.Läkemedel förbättrar och förlänger livet för många och utgör en väsentlig del av dagens hälso- och sjukvård men om läkemedel tas i fel dos eller kombineras felaktigt med varandra kan behandlingen leda till en försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar och dödsfall. En del av dessa problem skulle kunna förebyggas med rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt och i rätt form. Informationsteknik i läkemedelsprocessen har potentialen att öka kvalitet, effektivitet och säkerhet genom att göra information tillgänglig och användbar men kan också innebära problem och risker. Det är dock en stor utmaning att i läkemedelsprocessen föra in effektiva och användbara IT-system som stödjer och inte stör personalen inom sjukvård och på apotek, skyddar den känsliga informationen för obehöriga och dessutom fungerar tillsammans med andra system. Dagens IT-stöd i läkemedelsprocessen är otillräckliga. Till exempel saknar läkare, farmaceuter och patienter ofta tillgång på fullständig och korrekt information om en patients aktuella läkemedel; det händer att fel läkemedel blir utskrivet eller expedierat på apotek; och bristande eller långsamma system skapar frustration hos användarna. Dessutom är det flera delar av läkemedelsprocessen som fortfarande är pappersbaserade. Därför är det viktigt att utvärdera IT-system i läkemedelsprocessen. Vi har studerat IT i olika delar av läkemedelsprocessen, före eller efter införandet, framför allt utifrån användarnas perspektiv. Sverige har lång erfarenhet och tillhör de ledande länderna i världen när det gäller eRecept, det vill säga recept som skickas och lagras elektroniskt. I två studier fann vi att eRecept är väl accepterat och uppskattat av farmaceuter (Studie I) och patienter (Studie II), men att det finns behov av förbättringar. När apoteksmarknaden omreglerades 2009 infördes fyra nya receptexpeditionssystem på apoteken. Vi fann att det efter införandet uppstod problem med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet som kan ha inneburit en risk för patientsäkerheten (Studie III). I Sverige har man inom flera sjukvårdsregioner infört gemensamma elektroniska läkemedelslistor. I en av studierna kunde vi visa att detta har inneburit en ökad tillgänglighet av information, men att en gemensam lista inte alltid blir mer korrekt och kan innebära en ökad risk att känslig information nås av obehöriga (Studie IV). I två av studierna undersöktes beslutsstödssystemet elektroniskt expertstöd (EES):s potential som stöd för läkare att upptäcka läkemedelsrelaterade problem till exempel om en patient har två olika läkemedel som inte passar ihop, eller ett läkemedel som kanske är olämpligt för en äldre person. Studierna visade att EES gav signaler för potentiella problem hos de flesta patienter med dosdispenserade läkemedel i Sverige (Studie V), och läkarna ansåg att majoriteten av signalerna är kliniskt relevanta och att några av signalerna kan leda till förändringar i läkemedelsbehandlingen (Studie VI). Sammantaget visar avhandlingen att IT-stöd har blivit en naturlig och nödvändig del i läkemedelsprocessen i Sverige men att flera problem är olösta. Vi fann svagheter med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet i de använda IT-systemen. Patienterna är inte tillräckligt informerade och delaktiga i sin läkemedelsbehandling. Läkare och farmaceuter saknar fullständig och korrekt information om patienters läkemedel, och de har i dagsläget inte tillräckliga beslutsstöd för att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Eftersom läkemedelsprocessen är komplex med många aspekter som påverkar utfall behöver vi ett helhetstänkande när vi planerar, utvecklar, implementerar och utvärderar IT-lösningar där vi väger in både tekniska, sociala och organisatoriska aspekter. Avhandlingens resultat visar på ett behov av ökad koordination och utbildning samt förtydligande av ansvaret för inblandade aktörer. Vi föreslår gemensamt strategiskt arbete och att inblandade myndigheter tar fram vägledning och krav för IT i läkemedelsprocessen
Patienternas och personalens upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på Nationella läkemedelslistan : Rapport till E-hälsomyndigheten
No full textSverige är på gång att införa ett nytt register, Nationella läkemedelslistan (NLL), baserat på en lag som trädde i kraft 1 maj 2021. Målet är att NLL ska ge hälso- och sjukvård, apotek och patienter tillgång till samma information om förskrivna och uthämtade läkemedel. Förväntningarna är att NLL ska bidra till förbättrad patientsäkerhet, men en sådan stor förändring innebär också en risk för okända negativa effekter. Syftet med projektet var att undersöka upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på NLL från de tre perspektiven vård, apotek och individ innan den nya lagen trädde i kraft. Ett av projektets delmål var att ta fram en modell för detta som möjliggör att studera förändringar över tid. Våren 2020 genomfördes 33 intervjuer med läkare, sjuksköterskor, farmaceuter på apotek och kliniska farmaceuter, patienter och anhöriga runt om i Sverige. April 2021 genomfördes enkäter som besvarades av 809 informanter från samma kategorier som intervjuerna. Det är tydligt att det finns betydande problem med informationshanteringen i läkemedelsprocessen som ger utmaningar för personal i vården, på apotek och patienter och skapar osäkerhet och merarbete för att veta vilka läkemedel som är aktuella. Detta innebär patientsäkerhetsrisker och är negativt ur ett samhällsperspektiv. Undersökningen visar också ett tydligt behov av en gemensam nationell läkemedelslista. Förväntningarna på NLL är höga och många hoppas att den nya lagen ska innebära ökad patientsäkerhet och att många av de upplevda problemen ska bli bättre. Resultaten visar samtidigt på en stor oro, farhågor och upplevda hinder samt delvis orealistiska förväntningar i förhållande till det som är på väg att implementeras. Dessutom upplevde många att de saknat information, har en otydlig bild om vad som ska förändras och när, eller inte känner till NLL sedan tidigare. De flesta förhoppningarna som beskrivs från alla parter bygger till största del på att vårdens arbetssätt anpassas, att förskrivarna kan hålla listan aktuell, ta ansvar för helheten och ta hänsyn till andra ordinationer, samt hantera ändringar i behandling så att informationen följer med till listan. Detta i sin tur kräver att vårdpersonalen kan arbeta i system som ger dem bra stöd för detta arbete, att det är tydligt hur det ska arbeta och inte krävs manuell informationsöverföring. Arbetet med NLL är en förutsättning för att lösa många av de problem som upplevs i läkemedelsprocessen och har således potentialen att förbättra patientsäkerhet. Olösta frågor som skapar oro i vården är till exempel hur informationen från NLL som bygger på recept ska kunna återföras i journalsystemen på ett bra sätt då informatiken där bygger på ordinationer som innehåller andra informationsmängder och en annorlunda logik. Det är viktigt att fastställa en konkret och gemensam bild av önskat arbetssätt kring NLL med patientsäkerheten i fokus, och hur integration ska ske så att det på ett tydligt och enkelt sätt stödjer detta arbetssätt och ser till att viktig information inte går förlorad. Här behövs bland annat en konstruktiv dialog mellan E‑hälsomyndigheten och vården kring möjligheter med NLL utifrån nuvarande lagstiftning och förutsättningar. Sist men inte minst vill vi lyfta vikten av forskning och uppföljning kopplat till informationshanteringen i läkemedelsprocessen och arbetet med NLL. Effekter blir ofta andra och fler än väntat. Komplexitet, stora utmaningar och läkemedelslistans betydelse för patientsäkerheten gör att det är extra viktigt att kunna följa införandet av NLL och identifiera både positiva och negativa effekter samt hinder för implementering. I rapporten presenteras en modell för uppföljning av effekter mätt som användarnas upplevelser samt ett förslag till en bredare modell som även innefattar en kombination med andra kvantitativa mått som är relevanta i sammanhanget. eHälsoinstitute
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
eMedicinering – IT-stöd i läkemedelsprocessen
No full textMedication is an essential part of health care and enables the prevention andtreatment of many conditions. However, medication errors and drug-relatedproblems (DRP) are frequent and cause suffering for patients and substantial costsfor society. eMedication, defined as information technology (IT) in themedication management process, has the potential to increase quality, efficiencyand safety but can also cause new problems and risks.In this thesis, we have studied the employment of IT in different steps of themedication management process with a focus on the user's perspective. Sweden isone of the leading countries when it comes to ePrescribing, i.e. prescriptionstransferred and stored electronically. We found that ePrescribing is well acceptedand appreciated by pharmacists (Study I) and patients (Study II), but that therewas a need for improvement in several aspects. When the pharmacy market inSweden was re-regulated, four new dispensing systems were developed andimplemented. Soon after the implementation, we found weaknesses related toreliability, functionality, and usability, which could affect patient safety (StudyIII). In the last decade, several county councils in Sweden have implementedshared medication lists within the respective region. We found that physiciansperceived that a regionally shared medication list generally was more complete butoften not accurate (Study IV). Electronic expert support (EES) is a decisionsupport system which analyses patients´ electronically-stored prescriptions in orderto detect potential DRP, i.e. drug-drug interactions, therapy duplication, highdose, and inappropriate drugs for geriatric or pediatric patients. We found thatEES detected potential DRP in most patients with multi-dose drug dispensing inSweden (Study V), and that the majority of alerts were regarded as clinicallyrelevant (Study VI).For an improved eMedication, we need a holistic approach that combinestechnology, users, and organization in implementation and evaluation. The thesissuggests a need for improved sharing of information and support for decisionmaking, coordination, and education, as well as clarification of responsibilitiesamong involved actors in order to employ appropriate IT. We suggestcollaborative strategic work and that the relevant authorities establish guidelinesand requirements for IT in the medication management process.Läkemedel förbättrar och förlänger livet för många och utgör en väsentlig del av dagens hälso- och sjukvård men om läkemedel tas i fel dos eller kombineras felaktigt med varandra kan behandlingen leda till en försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar och dödsfall. En del av dessa problem skulle kunna förebyggas med rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt och i rätt form. Informationsteknik i läkemedelsprocessen har potentialen att öka kvalitet, effektivitet och säkerhet genom att göra information tillgänglig och användbar men kan också innebära problem och risker. Det är dock en stor utmaning att i läkemedelsprocessen föra in effektiva och användbara IT-system som stödjer och inte stör personalen inom sjukvård och på apotek, skyddar den känsliga informationen för obehöriga och dessutom fungerar tillsammans med andra system. Dagens IT-stöd i läkemedelsprocessen är otillräckliga. Till exempel saknar läkare, farmaceuter och patienter ofta tillgång på fullständig och korrekt information om en patients aktuella läkemedel; det händer att fel läkemedel blir utskrivet eller expedierat på apotek; och bristande eller långsamma system skapar frustration hos användarna. Dessutom är det flera delar av läkemedelsprocessen som fortfarande är pappersbaserade. Därför är det viktigt att utvärdera IT-system i läkemedelsprocessen. Vi har studerat IT i olika delar av läkemedelsprocessen, före eller efter införandet, framför allt utifrån användarnas perspektiv. Sverige har lång erfarenhet och tillhör de ledande länderna i världen när det gäller eRecept, det vill säga recept som skickas och lagras elektroniskt. I två studier fann vi att eRecept är väl accepterat och uppskattat av farmaceuter (Studie I) och patienter (Studie II), men att det finns behov av förbättringar. När apoteksmarknaden omreglerades 2009 infördes fyra nya receptexpeditionssystem på apoteken. Vi fann att det efter införandet uppstod problem med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet som kan ha inneburit en risk för patientsäkerheten (Studie III). I Sverige har man inom flera sjukvårdsregioner infört gemensamma elektroniska läkemedelslistor. I en av studierna kunde vi visa att detta har inneburit en ökad tillgänglighet av information, men att en gemensam lista inte alltid blir mer korrekt och kan innebära en ökad risk att känslig information nås av obehöriga (Studie IV). I två av studierna undersöktes beslutsstödssystemet elektroniskt expertstöd (EES):s potential som stöd för läkare att upptäcka läkemedelsrelaterade problem till exempel om en patient har två olika läkemedel som inte passar ihop, eller ett läkemedel som kanske är olämpligt för en äldre person. Studierna visade att EES gav signaler för potentiella problem hos de flesta patienter med dosdispenserade läkemedel i Sverige (Studie V), och läkarna ansåg att majoriteten av signalerna är kliniskt relevanta och att några av signalerna kan leda till förändringar i läkemedelsbehandlingen (Studie VI). Sammantaget visar avhandlingen att IT-stöd har blivit en naturlig och nödvändig del i läkemedelsprocessen i Sverige men att flera problem är olösta. Vi fann svagheter med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet i de använda IT-systemen. Patienterna är inte tillräckligt informerade och delaktiga i sin läkemedelsbehandling. Läkare och farmaceuter saknar fullständig och korrekt information om patienters läkemedel, och de har i dagsläget inte tillräckliga beslutsstöd för att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Eftersom läkemedelsprocessen är komplex med många aspekter som påverkar utfall behöver vi ett helhetstänkande när vi planerar, utvecklar, implementerar och utvärderar IT-lösningar där vi väger in både tekniska, sociala och organisatoriska aspekter. Avhandlingens resultat visar på ett behov av ökad koordination och utbildning samt förtydligande av ansvaret för inblandade aktörer. Vi föreslår gemensamt strategiskt arbete och att inblandade myndigheter tar fram vägledning och krav för IT i läkemedelsprocessen
Patienternas och personalens upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på Nationella läkemedelslistan [Elektronisk resurs] : Rapport till E-hälsomyndigheten
No full textSverige är på gång att införa ett nytt register, Nationella läkemedelslistan (NLL), baserat på en lag som trädde i kraft 1 maj 2021. Målet är att NLL ska ge hälso- och sjukvård, apotek och patienter tillgång till samma information om förskrivna och uthämtade läkemedel. Förväntningarna är att NLL ska bidra till förbättrad patientsäkerhet, men en sådan stor förändring innebär också en risk för okända negativa effekter.Syftet med projektet var att undersöka upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på NLL från de tre perspektiven vård, apotek och individ innan den nya lagen trädde i kraft. Ett av projektets delmål var att ta fram en modell för detta som möjliggör att studera förändringar över tid. Våren 2020 genomfördes 33 intervjuer med läkare, sjuksköterskor, farmaceuter på apotek och kliniska farmaceuter, patienter och anhöriga runt om i Sverige. April 2021 genomfördes enkäter som besvarades av 809 informanter från samma kategorier som intervjuerna.Det är tydligt att det finns betydande problem med informationshanteringen i läkemedelsprocessen som ger utmaningar för personal i vården, på apotek och patienter och skapar osäkerhet och merarbete för att veta vilka läkemedel som är aktuella. Detta innebär patientsäkerhetsrisker och är negativt ur ett samhällsperspektiv. Undersökningen visar också ett tydligt behov av en gemensam nationell läkemedelslista. Förväntningarna på NLL är höga och många hoppas att den nya lagen ska innebära ökad patientsäkerhet och att många av de upplevda problemen ska bli bättre. Resultaten visar samtidigt på en stor oro, farhågor och upplevda hinder samt delvis orealistiska förväntningar i förhållande till det som är på väg att implementeras. Dessutom upplevde många att de saknat information, har en otydlig bild om vad som ska förändras och när, eller inte känner till NLL sedan tidigare.De flesta förhoppningarna som beskrivs från alla parter bygger till största del på att vårdens arbetssätt anpassas, att förskrivarna kan hålla listan aktuell, ta ansvar för helheten och ta hänsyn till andra ordinationer, samt hantera ändringar i behandling så att informationen följer med till listan. Detta i sin tur kräver att vårdpersonalen kan arbeta i system som ger dem bra stöd för detta arbete, att det är tydligt hur det ska arbeta och inte krävs manuell informationsöverföring. Arbetet med NLL är en förutsättning för att lösa många av de problem som upplevs i läkemedelsprocessen och har således potentialen att förbättra patientsäkerhet. Olösta frågor som skapar oro i vården är till exempel hur informationen från NLL som bygger på recept ska kunna återföras i journalsystemen på ett bra sätt då informatiken där bygger på ordinationer som innehåller andra informationsmängder och en annorlunda logik. Det är viktigt att fastställa en konkret och gemensam bild av önskat arbetssätt kring NLL med patientsäkerheten i fokus, och hur integration ska ske så att det på ett tydligt och enkelt sätt stödjer detta arbetssätt och ser till att viktig information inte går förlorad. Här behövs bland annat en konstruktiv dialog mellan E‑hälsomyndigheten och vården kring möjligheter med NLL utifrån nuvarande lagstiftning och förutsättningar. Sist men inte minst vill vi lyfta vikten av forskning och uppföljning kopplat till informationshanteringen i läkemedelsprocessen och arbetet med NLL. Effekter blir ofta andra och fler än väntat. Komplexitet, stora utmaningar och läkemedelslistans betydelse för patientsäkerheten gör att det är extra viktigt att kunna följa införandet av NLL och identifiera både positiva och negativa effekter samt hinder för implementering. I rapporten presenteras en modell för uppföljning av effekter mätt som användarnas upplevelser samt ett förslag till en bredare modell som även innefattar en kombination med andra kvantitativa mått som är relevanta i sammanhanget. </p
- …
