977 research outputs found
"Thou Shalt Make No Graven Maps!": An Interview with Gunnar Olsson
No full textThe author spoke with renowned Swedish geographer Gunnar Olsson about maps, GIS and the power of imagination in both history and geography
Konsten att fördela bistånd
No full textAbstract Titel: Konsten att fördela bistånd – En kvalitativ studie om biståndshandläggare inom äldreomsorgen och deras syn på sin arbetssituation Författare: Emelie Andersson och Frida Olsson Handledare: Magnus Ring Nyckelord: Biståndshandläggning, myndighetsutövning, makt, byråkrati Studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares syn på sin arbetssituation och hur de hanterar press från olika aktörer i samhället samtidigt som de ska följa lagen. För att nå uppsatsens syfte har vi utgått från tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen. Metoden för studien utgår från en kvalitativ ansats där ett hermeneutiskt angreppssätt har tillämpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju biståndshandläggare från samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gå på djupet och få en inblick i biståndshandläggarnas personliga uppfattningar och tankesätt och utifrån detta hitta och förstå mönster i handläggarnas tankeverksamhet. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults maktbegrepp, Webers idealtyper och Lipskys teori om street-level bureucrats samt Johanssons försvenskade teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet påvisar att det inte finns ett rätt sätt eller en bestämd lösning för att göra en rättvis bedömning. En kombination mellan att följa lagen samt bedöma efter brukarens behov är något som biståndshandläggarna lär sig efter tid då erfarenhet gör det lättare att hantera kraven. Erfarenheten är av stor betydelse för att biståndshandläggarna ska kunna hantera och känna sig bekväma i olika beslut de måste ta ställning till. Informanterna säger att det är viktigt att som biståndshandläggare ha vissa egenskaper för att kunna hantera press och bemöta brukarna på ett bra sätt. För att hantera olika problem behövs en arbetsgrupp där komplexa ärenden kan tas upp och diskuteras kring. Slutsats blir att erfarenhet är viktigt eftersom osäkerheten inför detta ansvarsfulla och komplexa arbete blir mindre med tiden och det stärker biståndshandläggaren i sin yrkesroll
Fredstematikens kritiska potential [Elektronisk resurs] : Feminism, militarism och kolonialism hos Frida Stéenhoff, Elin Wägner och Hagar Olsson
No full textDen här studien lyfter fram och problematiserar skönlitterär fredstematik i verk ur tre svenskspråkiga författarskap i Östersjöregionen: Frida Stéenhoff (1865–1945), Elin Wägner (1882–1949) och Hagar Olsson (1893–1978). Mot bakgrund av det tidiga 1900-talets västerländska feministiska fredsrörelse och den europeiska koloniseringen visas hur dessa går i dialog med en internationell tanketradition om fred. Med utgångspunkt i det skönlitterära materialets gestaltning av temat fred fokuserar studien på de lokala och internationella kontexter som adresseras däri samt tematikens förhållningssätt till tre tendenser tillika dilemman i den västerländska traditionen av att förstå relationen mellan krig och fred: 1) förståelsen av fred som krigets negation, 2) könandet och rasifierandet av fredsbegreppet, 3) uppfattningen om att krig är något för människan naturgivet.Fredstematiken i det skönlitterära materialet – dramat Stridbar ungdom (1907) och den historiska dramaromanen Ljusa bragder och mörka dåd: kulturhistoriska tablåer från 1700-talet (1915) av Frida Stéenhoff, romanerna Den befriade kärleken (1918) och Den förödda vingården (1920) av Elin Wägner samt romanerna På Kanaanexpressen (1929) och Chitambo (1933) av Hagar Olsson – lyfts fram och problematiseras medelst kontextualiserande närläsningar med utgångpunkt i en begreppsapparat från det postkoloniala- och avkoloniserande forskningsfältet. Vidare utförs litteraturanalyserna med avstamp i en historisk och idéhistorisk kontextualisering av den moderna västerländska fredsrörelsen, i synnerhet dess feministiska gren och tanketradition liksom ovannämnda författares positionering i densamma. Sammantaget åskådliggör litteraturanalyserna att fredsfrågan i det skönlitterära materialet förankras i såväl en lokal Östersjökontext som ett internationellt sammanhang, därtill behandlas i dialog med den moderna västerländska feministiska tanketraditionen om fred liksom dess förhållande till den europeiska kolonialismen. Studiens genus- och kolonialkritiska ingång till fredstematiken aktualiserar också flera av Stéenhoffs, Wägners och Olssons understuderade verk. Närläsningarna av dessa pekar på förbisedda budskap och problemformuleringar i författarnas produktion, i synnerhet att där finns en samtidig rörelse av motstånd mot den västerländska traditionen av att i negativ bemärkelse köna fredsfrågan som något feminint respektive reproduktion av rasifieringen av densamma. Vidare förenas de undersökta verken i ett teatralt berättar-grepp som skapar distans mellan läsaren och det som berättas. Fredstematikens kritiska potential framträder här med skönlitteraturens möjlighet till perspektivskifte medelst verktyg som distansering, osäkring, paradoxer, ambivalenser, tvetydigheter, parodi, ironi, sarkasm, iscensättning och metaperspektiv. Inte minst visar analyserna av det skönlitterära materialet att den mening som läggs i fredsbegreppet i en västerländsk feministisk kontext även den är fylld av paradoxer och ambivalenser liksom att ett problematiserande av denna mening bidrar till att utveckla förståelsen för freds-begreppets sammanflätning med intersubjektiva konstruktioner som genus och ras. I förlängningen åskådliggör detta resultat att det fredsvetenskapliga forskningsfältet kan dra lärdom av den kritiska potentialen i såväl skönlitterära gestaltningar av fredstematik som litteraturvetenskapliga studier av dessa. This study highlights and problematises the literary composition of peace in selected works by three Swedish-language authors in the Baltic Sea region: Frida Stéenhoff (1865–1945), Elin Wägner (1882–1949) and Hagar Olsson (1893–1978). Against the background of the early 20th century Western feminist peace movement and European colonisation, it is shown how these authors enter into dialogue with an international tradition of thinking peace. Based on the literary composition of peace in the material, the study focuses on the local and international contexts addressed therein and its approach to three tendencies and dilemmas in the traditional Western understanding of the relationship between war and peace: 1) the understanding of peace as the negation of war, 2) the gendering and racialisation of the concept of peace, 3) the idea that war is something natural to man.The literary composition of peace in the material – the drama Stridbar ungdom (Pugnacious Youth 1907) and the historical drama novel Ljusa bragder och mörka dåd: kulturhistoriska tablåer från 1700-talet (Bright Feats and Dark Deeds: 18th Century Cultural History Tableaux 1915) by Frida Stéenhoff, the novels Den befriade kärleken (Love Liberated 1918) and Den förödda vingården (The Ruined Vineyard 1920) by Elin Wägner, and the novels På Kanaanexpressen (On the Canaan Express 1929) and Chitambo (1933) by Hagar Olsson – is displayed and problematised through contextualising close readings, based on a postcolonial and decolonising conceptual apparatus. The analysis then proceeds through a historical and ideological contextualisation of the modern Western peace movement, in particular its feminist branch and tradition of thought, as well as the above-mentioned authors’ positioning within it.All in all, the analyses illustrate how the issue of peace in the fictional material is anchored in both a local Baltic Sea perspective and an international context and is treated in dialogue with the modern Western feminist tradition of thinking peace and its relationship to European colonialism. The gender- and colonial-critical approach to the literary composition of peace in this study brings to the fore several of Stéenhoff’s, Wägner’s, and Olsson’s understudied works. In turn, close readings of these works point to overlooked messages and problem formulations in the authors’ production. In particular, these works display a simultaneous resistance to the Western tradition of gendering the peace issue – negatively, as something feminine – as well as a reproduction of the racialisation of the peace issue.Furthermore, the works examined are united in a theatrical narrative approach that creates a distance between the reader and the story being told. The critical potential of the literary composition of peace asserts itself in the possibility for changing perspectives that is inherent in fiction, specifically through tools such as distancing, uncertainty, paradoxes, ambivalences, ambiguities, parody, irony, sarcasm, staging, and meta-perspectives. Not least, the analyses show how the meaning attached to the concept of peace in a Western feminist context is also full of paradoxes and ambivalences, and that problematising this helps develop an understanding of the intertwining of the concept of peace with intersubjective constructs such as gender and race. By extension, it is clear from this result that the field of peace studies has something important to learn from literary compositions of peace as well as the literary studies of these. </p
Beyond ‘Needy’ Individuals: Conceptualizing Information Behavior
No full textUnderstanding information users and their behavior is a question of central importance for information
research and practice. The paper challenges several aspects of existing approaches to understanding information behavior, including: the focus on individual cognition at the expense of social and affective factors; the construction of information users as defined by their areas of ignorance and uncertainty, rather than their expertise; and the focus on purposive rather than non-purposive information behavior. It argues that only by addressing these weaknesses and developing new research strategies and theoretical frameworks which focus attention on the social processes and relationships which underpin users’ information behavior can we hope to develop a truly holistic understanding of the relationship between people and information. The paper uses the author’s study of information behavior researcher’s constructions of an author (Brenda Dervin) to illustrate how a social constructivist approach can both build on existing approaches to information behavior research and address some of their weaknesses. It argues that social constructivist approaches provide a theoretical lens through which information researchers can gain a clearer picture of information users not as ‘needy’ individuals to be ‘helped’, but as social beings, experts in their own life-worlds
The Critical Potential of the Literary Composition of Peace : Feminism, Militarism, and Colonialism in the writings of Frida Stéenhoff, Elin Wägner, and Hagar Olsson
No full textDen här studien lyfter fram och problematiserar skönlitterär fredstematik i verk ur tre svenskspråkiga författarskap i Östersjöregionen: Frida Stéenhoff (1865–1945), Elin Wägner (1882–1949) och Hagar Olsson (1893–1978). Mot bakgrund av det tidiga 1900-talets västerländska feministiska fredsrörelse och den europeiska koloniseringen visas hur dessa går i dialog med en internationell tanketradition om fred. Med utgångspunkt i det skönlitterära materialets gestaltning av temat fred fokuserar studien på de lokala och internationella kontexter som adresseras däri samt tematikens förhållningssätt till tre tendenser tillika dilemman i den västerländska traditionen av att förstå relationen mellan krig och fred: 1) förståelsen av fred som krigets negation, 2) könandet och rasifierandet av fredsbegreppet, 3) uppfattningen om att krig är något för människan naturgivet. Fredstematiken i det skönlitterära materialet – dramat Stridbar ungdom (1907) och den historiska dramaromanen Ljusa bragder och mörka dåd: kulturhistoriska tablåer från 1700-talet (1915) av Frida Stéenhoff, romanerna Den befriade kärleken (1918) och Den förödda vingården (1920) av Elin Wägner samt romanerna På Kanaanexpressen (1929) och Chitambo (1933) av Hagar Olsson – lyfts fram och problematiseras medelst kontextualiserande närläsningar med utgångpunkt i en begreppsapparat från det postkoloniala- och avkoloniserande forskningsfältet. Vidare utförs litteraturanalyserna med avstamp i en historisk och idéhistorisk kontextualisering av den moderna västerländska fredsrörelsen, i synnerhet dess feministiska gren och tanketradition liksom ovannämnda författares positionering i densamma. Sammantaget åskådliggör litteraturanalyserna att fredsfrågan i det skönlitterära materialet förankras i såväl en lokal Östersjökontext som ett internationellt sammanhang, därtill behandlas i dialog med den moderna västerländska feministiska tanketraditionen om fred liksom dess förhållande till den europeiska kolonialismen. Studiens genus- och kolonialkritiska ingång till fredstematiken aktualiserar också flera av Stéenhoffs, Wägners och Olssons understuderade verk. Närläsningarna av dessa pekar på förbisedda budskap och problemformuleringar i författarnas produktion, i synnerhet att där finns en samtidig rörelse av motstånd mot den västerländska traditionen av att i negativ bemärkelse köna fredsfrågan som något feminint respektive reproduktion av rasifieringen av densamma. Vidare förenas de undersökta verken i ett teatralt berättar-grepp som skapar distans mellan läsaren och det som berättas. Fredstematikens kritiska potential framträder här med skönlitteraturens möjlighet till perspektivskifte medelst verktyg som distansering, osäkring, paradoxer, ambivalenser, tvetydigheter, parodi, ironi, sarkasm, iscensättning och metaperspektiv. Inte minst visar analyserna av det skönlitterära materialet att den mening som läggs i fredsbegreppet i en västerländsk feministisk kontext även den är fylld av paradoxer och ambivalenser liksom att ett problematiserande av denna mening bidrar till att utveckla förståelsen för freds-begreppets sammanflätning med intersubjektiva konstruktioner som genus och ras. I förlängningen åskådliggör detta resultat att det fredsvetenskapliga forskningsfältet kan dra lärdom av den kritiska potentialen i såväl skönlitterära gestaltningar av fredstematik som litteraturvetenskapliga studier av dessa. This study highlights and problematises the literary composition of peace in selected works by three Swedish-language authors in the Baltic Sea region: Frida Stéenhoff (1865–1945), Elin Wägner (1882–1949) and Hagar Olsson (1893–1978). Against the background of the early 20th century Western feminist peace movement and European colonisation, it is shown how these authors enter into dialogue with an international tradition of thinking peace. Based on the literary composition of peace in the material, the study focuses on the local and international contexts addressed therein and its approach to three tendencies and dilemmas in the traditional Western understanding of the relationship between war and peace: 1) the understanding of peace as the negation of war, 2) the gendering and racialisation of the concept of peace, 3) the idea that war is something natural to man. The literary composition of peace in the material – the drama Stridbar ungdom (Pugnacious Youth 1907) and the historical drama novel Ljusa bragder och mörka dåd: kulturhistoriska tablåer från 1700-talet (Bright Feats and Dark Deeds: 18th Century Cultural History Tableaux 1915) by Frida Stéenhoff, the novels Den befriade kärleken (Love Liberated 1918) and Den förödda vingården (The Ruined Vineyard 1920) by Elin Wägner, and the novels På Kanaanexpressen (On the Canaan Express 1929) and Chitambo (1933) by Hagar Olsson – is displayed and problematised through contextualising close readings, based on a postcolonial and decolonising conceptual apparatus. The analysis then proceeds through a historical and ideological contextualisation of the modern Western peace movement, in particular its feminist branch and tradition of thought, as well as the above-mentioned authors’ positioning within it. All in all, the analyses illustrate how the issue of peace in the fictional material is anchored in both a local Baltic Sea perspective and an international context and is treated in dialogue with the modern Western feminist tradition of thinking peace and its relationship to European colonialism. The gender- and colonial-critical approach to the literary composition of peace in this study brings to the fore several of Stéenhoff’s, Wägner’s, and Olsson’s understudied works. In turn, close readings of these works point to overlooked messages and problem formulations in the authors’ production. In particular, these works display a simultaneous resistance to the Western tradition of gendering the peace issue – negatively, as something feminine – as well as a reproduction of the racialisation of the peace issue. Furthermore, the works examined are united in a theatrical narrative approach that creates a distance between the reader and the story being told. The critical potential of the literary composition of peace asserts itself in the possibility for changing perspectives that is inherent in fiction, specifically through tools such as distancing, uncertainty, paradoxes, ambivalences, ambiguities, parody, irony, sarcasm, staging, and meta-perspectives. Not least, the analyses show how the meaning attached to the concept of peace in a Western feminist context is also full of paradoxes and ambivalences, and that problematising this helps develop an understanding of the intertwining of the concept of peace with intersubjective constructs such as gender and race. By extension, it is clear from this result that the field of peace studies has something important to learn from literary compositions of peace as well as the literary studies of these.
Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under ochefter en organisatorisk förändring
No full textSammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändring Datum: 2013-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), Mälardalens Högskola, Västerås Författare: Frida Källgren, Johan Olsson och Markus Wallström Titel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändring Handledare: Birgitta Schwartz Sidor: 38 Bilagor: 2 Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, Förändringsprocess, organisatorisk förändring, Ledarskap, Kommunikationskanaler Problemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förändringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen på Consulting AB förändrats till följd av den organisatoriska förändringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förändringsprocessen kunnat göras bättre? Syfte: Syftet är att undersöka den interna kommunikationen på Consulting AB inför och under deras förändring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förändrats till följd av förändringen samt om den hade kunnat genomföras på ett bättre sätt. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Intervjufrågorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer. Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förändringsprocessen. Genom hårt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som väl fungerade under denna period. Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förändringen till kontorslandskap blivit öppnare och det på grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare än att använda mejl. Vissa förbättringsmöjligheter inför framtida projekt har upptäckts och dem är förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förändringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind på avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förändringen
Commentaries from Erik J. Olsson
No full textIn this chapter, the author argues that there are cases in which a nonexpert’s autonomously-formed belief is based on evidence that would otherwise be sufficient for justification, but where this belief is rendered unjustified by (potential) evidence which the nonexpert fails to take into account. He gives various examples in support of his claim. One involves Roger, a food scientist for a large food corporation, who is also an enthusiastic cook. The rules of thumb he has derived from his cooking experience are very reliable, but not as reliable as the scientific method he masters. The author reports that he has argued, in earlier work, that the source of the “ought” is in the normative expectations others are entitled to have based on a person’s participation in various social practices. He thinks that his account underpins a kind of “social-epistemic bootstrapping”, which he thinks is “happy”
The Critical Potential of the Literary Composition of Peace : Feminism, Militarism, and Colonialism in the writings of Frida Stéenhoff, Elin Wägner, and Hagar Olsson
No full textDen här studien lyfter fram och problematiserar skönlitterär fredstematik i verk ur tre svenskspråkiga författarskap i Östersjöregionen: Frida Stéenhoff (1865–1945), Elin Wägner (1882–1949) och Hagar Olsson (1893–1978). Mot bakgrund av det tidiga 1900-talets västerländska feministiska fredsrörelse och den europeiska koloniseringen visas hur dessa går i dialog med en internationell tanketradition om fred. Med utgångspunkt i det skönlitterära materialets gestaltning av temat fred fokuserar studien på de lokala och internationella kontexter som adresseras däri samt tematikens förhållningssätt till tre tendenser tillika dilemman i den västerländska traditionen av att förstå relationen mellan krig och fred: 1) förståelsen av fred som krigets negation, 2) könandet och rasifierandet av fredsbegreppet, 3) uppfattningen om att krig är något för människan naturgivet. Fredstematiken i det skönlitterära materialet – dramat Stridbar ungdom (1907) och den historiska dramaromanen Ljusa bragder och mörka dåd: kulturhistoriska tablåer från 1700-talet (1915) av Frida Stéenhoff, romanerna Den befriade kärleken (1918) och Den förödda vingården (1920) av Elin Wägner samt romanerna På Kanaanexpressen (1929) och Chitambo (1933) av Hagar Olsson – lyfts fram och problematiseras medelst kontextualiserande närläsningar med utgångpunkt i en begreppsapparat från det postkoloniala- och avkoloniserande forskningsfältet. Vidare utförs litteraturanalyserna med avstamp i en historisk och idéhistorisk kontextualisering av den moderna västerländska fredsrörelsen, i synnerhet dess feministiska gren och tanketradition liksom ovannämnda författares positionering i densamma. Sammantaget åskådliggör litteraturanalyserna att fredsfrågan i det skönlitterära materialet förankras i såväl en lokal Östersjökontext som ett internationellt sammanhang, därtill behandlas i dialog med den moderna västerländska feministiska tanketraditionen om fred liksom dess förhållande till den europeiska kolonialismen. Studiens genus- och kolonialkritiska ingång till fredstematiken aktualiserar också flera av Stéenhoffs, Wägners och Olssons understuderade verk. Närläsningarna av dessa pekar på förbisedda budskap och problemformuleringar i författarnas produktion, i synnerhet att där finns en samtidig rörelse av motstånd mot den västerländska traditionen av att i negativ bemärkelse köna fredsfrågan som något feminint respektive reproduktion av rasifieringen av densamma. Vidare förenas de undersökta verken i ett teatralt berättar-grepp som skapar distans mellan läsaren och det som berättas. Fredstematikens kritiska potential framträder här med skönlitteraturens möjlighet till perspektivskifte medelst verktyg som distansering, osäkring, paradoxer, ambivalenser, tvetydigheter, parodi, ironi, sarkasm, iscensättning och metaperspektiv. Inte minst visar analyserna av det skönlitterära materialet att den mening som läggs i fredsbegreppet i en västerländsk feministisk kontext även den är fylld av paradoxer och ambivalenser liksom att ett problematiserande av denna mening bidrar till att utveckla förståelsen för freds-begreppets sammanflätning med intersubjektiva konstruktioner som genus och ras. I förlängningen åskådliggör detta resultat att det fredsvetenskapliga forskningsfältet kan dra lärdom av den kritiska potentialen i såväl skönlitterära gestaltningar av fredstematik som litteraturvetenskapliga studier av dessa. This study highlights and problematises the literary composition of peace in selected works by three Swedish-language authors in the Baltic Sea region: Frida Stéenhoff (1865–1945), Elin Wägner (1882–1949) and Hagar Olsson (1893–1978). Against the background of the early 20th century Western feminist peace movement and European colonisation, it is shown how these authors enter into dialogue with an international tradition of thinking peace. Based on the literary composition of peace in the material, the study focuses on the local and international contexts addressed therein and its approach to three tendencies and dilemmas in the traditional Western understanding of the relationship between war and peace: 1) the understanding of peace as the negation of war, 2) the gendering and racialisation of the concept of peace, 3) the idea that war is something natural to man. The literary composition of peace in the material – the drama Stridbar ungdom (Pugnacious Youth 1907) and the historical drama novel Ljusa bragder och mörka dåd: kulturhistoriska tablåer från 1700-talet (Bright Feats and Dark Deeds: 18th Century Cultural History Tableaux 1915) by Frida Stéenhoff, the novels Den befriade kärleken (Love Liberated 1918) and Den förödda vingården (The Ruined Vineyard 1920) by Elin Wägner, and the novels På Kanaanexpressen (On the Canaan Express 1929) and Chitambo (1933) by Hagar Olsson – is displayed and problematised through contextualising close readings, based on a postcolonial and decolonising conceptual apparatus. The analysis then proceeds through a historical and ideological contextualisation of the modern Western peace movement, in particular its feminist branch and tradition of thought, as well as the above-mentioned authors’ positioning within it. All in all, the analyses illustrate how the issue of peace in the fictional material is anchored in both a local Baltic Sea perspective and an international context and is treated in dialogue with the modern Western feminist tradition of thinking peace and its relationship to European colonialism. The gender- and colonial-critical approach to the literary composition of peace in this study brings to the fore several of Stéenhoff’s, Wägner’s, and Olsson’s understudied works. In turn, close readings of these works point to overlooked messages and problem formulations in the authors’ production. In particular, these works display a simultaneous resistance to the Western tradition of gendering the peace issue – negatively, as something feminine – as well as a reproduction of the racialisation of the peace issue. Furthermore, the works examined are united in a theatrical narrative approach that creates a distance between the reader and the story being told. The critical potential of the literary composition of peace asserts itself in the possibility for changing perspectives that is inherent in fiction, specifically through tools such as distancing, uncertainty, paradoxes, ambivalences, ambiguities, parody, irony, sarcasm, staging, and meta-perspectives. Not least, the analyses show how the meaning attached to the concept of peace in a Western feminist context is also full of paradoxes and ambivalences, and that problematising this helps develop an understanding of the intertwining of the concept of peace with intersubjective constructs such as gender and race. By extension, it is clear from this result that the field of peace studies has something important to learn from literary compositions of peace as well as the literary studies of these.
The Critical Potential of the Literary Composition of Peace : Feminism, Militarism, and Colonialism in the writings of Frida Stéenhoff, Elin Wägner, and Hagar Olsson
No full textDen här studien lyfter fram och problematiserar skönlitterär fredstematik i verk ur tre svenskspråkiga författarskap i Östersjöregionen: Frida Stéenhoff (1865–1945), Elin Wägner (1882–1949) och Hagar Olsson (1893–1978). Mot bakgrund av det tidiga 1900-talets västerländska feministiska fredsrörelse och den europeiska koloniseringen visas hur dessa går i dialog med en internationell tanketradition om fred. Med utgångspunkt i det skönlitterära materialets gestaltning av temat fred fokuserar studien på de lokala och internationella kontexter som adresseras däri samt tematikens förhållningssätt till tre tendenser tillika dilemman i den västerländska traditionen av att förstå relationen mellan krig och fred: 1) förståelsen av fred som krigets negation, 2) könandet och rasifierandet av fredsbegreppet, 3) uppfattningen om att krig är något för människan naturgivet. Fredstematiken i det skönlitterära materialet – dramat Stridbar ungdom (1907) och den historiska dramaromanen Ljusa bragder och mörka dåd: kulturhistoriska tablåer från 1700-talet (1915) av Frida Stéenhoff, romanerna Den befriade kärleken (1918) och Den förödda vingården (1920) av Elin Wägner samt romanerna På Kanaanexpressen (1929) och Chitambo (1933) av Hagar Olsson – lyfts fram och problematiseras medelst kontextualiserande närläsningar med utgångpunkt i en begreppsapparat från det postkoloniala- och avkoloniserande forskningsfältet. Vidare utförs litteraturanalyserna med avstamp i en historisk och idéhistorisk kontextualisering av den moderna västerländska fredsrörelsen, i synnerhet dess feministiska gren och tanketradition liksom ovannämnda författares positionering i densamma. Sammantaget åskådliggör litteraturanalyserna att fredsfrågan i det skönlitterära materialet förankras i såväl en lokal Östersjökontext som ett internationellt sammanhang, därtill behandlas i dialog med den moderna västerländska feministiska tanketraditionen om fred liksom dess förhållande till den europeiska kolonialismen. Studiens genus- och kolonialkritiska ingång till fredstematiken aktualiserar också flera av Stéenhoffs, Wägners och Olssons understuderade verk. Närläsningarna av dessa pekar på förbisedda budskap och problemformuleringar i författarnas produktion, i synnerhet att där finns en samtidig rörelse av motstånd mot den västerländska traditionen av att i negativ bemärkelse köna fredsfrågan som något feminint respektive reproduktion av rasifieringen av densamma. Vidare förenas de undersökta verken i ett teatralt berättar-grepp som skapar distans mellan läsaren och det som berättas. Fredstematikens kritiska potential framträder här med skönlitteraturens möjlighet till perspektivskifte medelst verktyg som distansering, osäkring, paradoxer, ambivalenser, tvetydigheter, parodi, ironi, sarkasm, iscensättning och metaperspektiv. Inte minst visar analyserna av det skönlitterära materialet att den mening som läggs i fredsbegreppet i en västerländsk feministisk kontext även den är fylld av paradoxer och ambivalenser liksom att ett problematiserande av denna mening bidrar till att utveckla förståelsen för freds-begreppets sammanflätning med intersubjektiva konstruktioner som genus och ras. I förlängningen åskådliggör detta resultat att det fredsvetenskapliga forskningsfältet kan dra lärdom av den kritiska potentialen i såväl skönlitterära gestaltningar av fredstematik som litteraturvetenskapliga studier av dessa. This study highlights and problematises the literary composition of peace in selected works by three Swedish-language authors in the Baltic Sea region: Frida Stéenhoff (1865–1945), Elin Wägner (1882–1949) and Hagar Olsson (1893–1978). Against the background of the early 20th century Western feminist peace movement and European colonisation, it is shown how these authors enter into dialogue with an international tradition of thinking peace. Based on the literary composition of peace in the material, the study focuses on the local and international contexts addressed therein and its approach to three tendencies and dilemmas in the traditional Western understanding of the relationship between war and peace: 1) the understanding of peace as the negation of war, 2) the gendering and racialisation of the concept of peace, 3) the idea that war is something natural to man. The literary composition of peace in the material – the drama Stridbar ungdom (Pugnacious Youth 1907) and the historical drama novel Ljusa bragder och mörka dåd: kulturhistoriska tablåer från 1700-talet (Bright Feats and Dark Deeds: 18th Century Cultural History Tableaux 1915) by Frida Stéenhoff, the novels Den befriade kärleken (Love Liberated 1918) and Den förödda vingården (The Ruined Vineyard 1920) by Elin Wägner, and the novels På Kanaanexpressen (On the Canaan Express 1929) and Chitambo (1933) by Hagar Olsson – is displayed and problematised through contextualising close readings, based on a postcolonial and decolonising conceptual apparatus. The analysis then proceeds through a historical and ideological contextualisation of the modern Western peace movement, in particular its feminist branch and tradition of thought, as well as the above-mentioned authors’ positioning within it. All in all, the analyses illustrate how the issue of peace in the fictional material is anchored in both a local Baltic Sea perspective and an international context and is treated in dialogue with the modern Western feminist tradition of thinking peace and its relationship to European colonialism. The gender- and colonial-critical approach to the literary composition of peace in this study brings to the fore several of Stéenhoff’s, Wägner’s, and Olsson’s understudied works. In turn, close readings of these works point to overlooked messages and problem formulations in the authors’ production. In particular, these works display a simultaneous resistance to the Western tradition of gendering the peace issue – negatively, as something feminine – as well as a reproduction of the racialisation of the peace issue. Furthermore, the works examined are united in a theatrical narrative approach that creates a distance between the reader and the story being told. The critical potential of the literary composition of peace asserts itself in the possibility for changing perspectives that is inherent in fiction, specifically through tools such as distancing, uncertainty, paradoxes, ambivalences, ambiguities, parody, irony, sarcasm, staging, and meta-perspectives. Not least, the analyses show how the meaning attached to the concept of peace in a Western feminist context is also full of paradoxes and ambivalences, and that problematising this helps develop an understanding of the intertwining of the concept of peace with intersubjective constructs such as gender and race. By extension, it is clear from this result that the field of peace studies has something important to learn from literary compositions of peace as well as the literary studies of these.
Predisposing, need and enabling factors for service utilization amongst newly arrived youth in Sweden
No full textPurpose: The reasons for and experiences during migration, as well as additional stressors in the new host country, may give rise to mental health problems and additional need for public services. The purpose of the study was to investigate factors related to service utilization among newly arrived refugee youth. Design/methodology/approach: Cross-sectional data were gathered in Sweden where 37 youth aged between 19 and 23 reported on factors related to service utilization, encompassing health-care and support services in school. These factors included predisposition (demographic), need (migration status and mental wellbeing) and enablement (living situation). Service utilization was estimated using multiple logistic regression analysis. Findings: About a fourth of the sample used psychosocial services. Use of general support was more common. Neither predisposing, need nor enabling factors were associated with the use of psychosocial or general health-related services. Originality/value: Self-reported factors related to use of health-related services have previously not been investigated for refugee youth, which is important in assuring access to appropriate services for this exposed youth population. © 2023, Camilla Nystrand, Fatumo Osman, Charles Lindell, Frida Olsson and Natalie Durbeej
- …
