1,720,972 research outputs found
Swedish Societal Transformation and the Question of Tax Incentives for Charitable Contributions to Civil Society
No full textThe issue of how the Swedish welfare system should be organized in an increasingly market-driven economy has become an urgent one. The public sector’s retreat from its previous commitments through deregulation and new public management reforms, as well as the state’s ambition of highlighting non-profit actors as potential providers of welfare, can be understood as an illustration of two ongoing processes of transformation in Swedish society. The aim of this article is to place a legal doctrinal research methodology of the Swedish Income Tax Act´s incentive scheme for corporate and private donations to civil society at the intersection of these transformations (welfare and civil society). At the same time, it is in the understanding of the tax legislation and the advantages it can offer individuals, nonprofits or commercial actors, that changes can be brought about in both the patterns and our understanding of charity and giving. A question that arises in this context is whether it is meaningful to speak of a shift in the state’s control of the financing of civil society. The term nonprofit tax shift is introduced in the study to discuss this issue. The article also addresses how ideas, stances and policy initiatives are shaped and articulated in Swedish contemporary politics, including tax policy. The paper argues for the existence of a ressentiment driven discursive frontline, running parallel to the public dialogue on welfareand the role of nonprofits. Additionally, it examines whether these developments in tax policy have affected the notions of justice that were previously a significant consideration in designing the income tax system in Sweden
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Äldres rätt till fri rörlighet inom EU – uppehållsrättens diskriminerande verkan
Get PDFSyftet med detta bidrag är alltså att kritiskt granska äldres rätt till fri rörlighetinom EU. Utgångspunkten för denna analys är artikel 3 FEU där centralavärden för EU såsom välfärd, fri rörlighet, icke-diskriminering, socialrättvisa, socialt skydd och jämställdhet mellan kvinnor och män betonas.Vårt bidrag i detta kapitel är att visa att såsom reglerna är utformade idagriskerar de att ha en kraftigt diskriminerande verkan mellan könen, i stridmed nämnda fördrag
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Bevisproblematik vid beskattning av förmåner från fåmansföretag
No full textEftersom stoppreglerna har avskaffats skall beskattning av fåmansföretagarna ske enligt allmänna regler. En konsekvens av detta är att förmånsbeskattningsproblematiken för fåmansföretag och deras ägare blivit aktuell i större utsträckning idag än tidigare. Examensarbetet analyserar den nya fåmansföretagslagstiftningen ur ett bevisrättsligt perspektiv. Examensarbetet ger också förslag på hur den bevisrättsliga problematiken kan lösas. Uppsatsen inleds med ett historiskt avsnitt. Här bearbetas förarbetena till de slopade stoppreglerna. Den doktrinella diskussionen tas upp. Inrikting sker mot avskaffandet av stoppregeln i 32 § anv. p. 14, 1 st. KL. Slutsatsen är att regeln borde behållts. Efter en genomgång av de generellt giltiga principerna för taxering av förtäckta förmåner enligt allmänna regler följer ett kapitel där begreppen ''dispositionsrätt'' och ''åtnjutande'' diskuteras. Resultatet av denna diskussion är att det enligt allmänna regler inte går att beskatta ''dispositionsrätten'' till en förmån. Rättsläget förändras inte av att IL tillämpas. I nästa moment behandlas rättssäkerheten i taxeringsförfarandet samt svensk skatterättslig lagtolkning. Vad gäller rättssäkerheten i taxeringsförfarandet tas bland annat upp att domstolar och myndigheter måste motivera sina utslag på ett tillfredsställande sätt för att medborgarna skall känna ett förtroende för den dömande verksamheten. Vad gäller svensk skatterättslig lagtolkning tas upp det förhållandet att förarbetenas betydelse på senare år har minskat och att det är den skatterättsliga regelns ordalydelse som har företräde. I det nästkommande kapitlet utreds bevisbördans placering och beviskravet vid beskattning av förmåner från fåmansföretag till ägaren. När det gäller bevisbördans placering har jag i uppsatsen kommit fram till att det finns en huvudregel i bevisbördehänssende. Denna innebär att det allmänna svarar för intäktssidan medans den skattskyldige svarar för kostnadssidan. En förmån är en intäkt för den skattskyldige. Utgångspunkten för bevisbördan vid påförande av förmån är således att den ligger på skattemyndigheten. Vid analys av rättsfallen Rå 1992 not 191 och Rå 1992 ref 108 har doktrin uttalat att höga beviskrav torde ställas på fåmansföretagaren. Vid undersökning av RSV:s skrivelser Dnr 79/87-309 och Dnr 39404-92/200 har samma sak framförts av RSV. Jag ställer mig tveksam till denna uppfattning. I slutsatserna diskuteras bland annat om det är befogat att kräva ett högre beviskrav för skattemyndigheten då fåmansföretag lämnar in kontroll- uppgifter till densamma. I den fortsatta överläggningen besvaras frågan om det är det faktiska åtnjutandet eller dispositionsrätten till en förmån som skall beskattas. Även regeringens uttalande i prop. 1999/2000:15 ifrågasätts. Samma sak gäller prop. 1999/2000:2. Regeringsrättens domar mål nr. 7656-1999 och mål nr. 4345-1999 analyseras, därmed bekräftas också frågan om förmånsbeskattning av fåmansföretagare till sin natur är mer av en bevisfråga än en sakfråga. Här tas även upp det förhållandet att huvudregeln i bevisbördehänseende inte alltid är av fast struktur utan kan anpassas till gällande förhållanden
- …
