1,720,956 research outputs found
”Varför gör de inte som vi säger?” : En intervjustudie om förståelsen för patientens autonomi inom den psykiatriska slutenvården
No full textAutonomi har beskrivits, i såväl tidigare forskning som av vårdgivare själva, som centralt inom svensk hälso- och sjukvård samtidigt som det beskrivs som ett tvetydigt begrepp. Inte sällan betonas respekt för patientens autonomi samtidigt som patientens ibland svåra psykiatriska hälsotillstånd motiverar att begränsa patientens autonomi, eller med tvångsvårdslagstiftning överta den helt. Genom ett fenomenologiskt hermeneutiskt förhållningssätt ämnar denna studie undersöka professionernas upplevelse och förståelse för hur patienternas autonomi formas och förstås inom de psykiatriska teamen i den slutna psykiatriska hälso- och sjukvården. Studien baserades på en intervjustudie med åtta respondenter; två läkare, två kuratorer, två skötare samt två specialistpsykiatrisjuksköterskor i tre olika regioner i Mellansverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys och genom att applicera Karl Weicks sensemaking begrepp samt Moscovicis teori om sociala representationer som teoretiska utgångspunkter identifierades flera aspekter som formar professionellas förståelse: utbildning, erfarenhet, den hierarkiska hälso- och sjukvårdsstrukturen, lagstiftning, politiska mål, patientens sjukdomstillstånd samt dialog. Dialog lyfts fram som särskilt viktigt för att skapa en gemensam förståelse kring patientens autonomi. Den tvetydighet kring autonomibegreppet som lyfts fram kan bero på olika professioners förståelse av begreppet och skulle möjligen kunna bli tydligare genom dialog och därigenom gemensamt meningsskapande.Respect for the patient's autonomy is often emphasized in the litrature and by caregivers. In spite of this, difficult psychiatric condition sometimes justifies limiting the patient's autonomy, or to completely override the patients autonomy through compulsory care. With a phenomenological hermeneutic approach, this study aims to examine professional´s experience and how they understand how patient's autonomy is formed and understood within the psychiatric teams in the inpatient psychiatric healthcare. This study was based on an interview study with eight respondents: two doctors, two counselors, two carer and two specialist psychiatric nurses in three different regions in Central Sweden. Through a qualitative content analysis and by applying Karl Weick's sensemaking concept and Moscovici's theory of social representations, several aspects were identified that are involved in shaping professionals' understanding of patients autonomy: education, experience, the hierarchical structure in the health care system, legislation, political goals, the patient's medical condition, and dialogue. To create a collective understanding of patient's autonomy, dialogue is valued as important. The concept of autonomy is surrounded by ambiguity, perhaps as a result of professionals' different understanding of the concept, wich could be reduced through dialogue and through shared sensemakin
”Varför gör de inte som vi säger?” : En intervjustudie om förståelsen för patientens autonomi inom den psykiatriska slutenvården
No full textAutonomi har beskrivits, i såväl tidigare forskning som av vårdgivare själva, som centralt inom svensk hälso- och sjukvård samtidigt som det beskrivs som ett tvetydigt begrepp. Inte sällan betonas respekt för patientens autonomi samtidigt som patientens ibland svåra psykiatriska hälsotillstånd motiverar att begränsa patientens autonomi, eller med tvångsvårdslagstiftning överta den helt. Genom ett fenomenologiskt hermeneutiskt förhållningssätt ämnar denna studie undersöka professionernas upplevelse och förståelse för hur patienternas autonomi formas och förstås inom de psykiatriska teamen i den slutna psykiatriska hälso- och sjukvården. Studien baserades på en intervjustudie med åtta respondenter; två läkare, två kuratorer, två skötare samt två specialistpsykiatrisjuksköterskor i tre olika regioner i Mellansverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys och genom att applicera Karl Weicks sensemaking begrepp samt Moscovicis teori om sociala representationer som teoretiska utgångspunkter identifierades flera aspekter som formar professionellas förståelse: utbildning, erfarenhet, den hierarkiska hälso- och sjukvårdsstrukturen, lagstiftning, politiska mål, patientens sjukdomstillstånd samt dialog. Dialog lyfts fram som särskilt viktigt för att skapa en gemensam förståelse kring patientens autonomi. Den tvetydighet kring autonomibegreppet som lyfts fram kan bero på olika professioners förståelse av begreppet och skulle möjligen kunna bli tydligare genom dialog och därigenom gemensamt meningsskapande.Respect for the patient's autonomy is often emphasized in the litrature and by caregivers. In spite of this, difficult psychiatric condition sometimes justifies limiting the patient's autonomy, or to completely override the patients autonomy through compulsory care. With a phenomenological hermeneutic approach, this study aims to examine professional´s experience and how they understand how patient's autonomy is formed and understood within the psychiatric teams in the inpatient psychiatric healthcare. This study was based on an interview study with eight respondents: two doctors, two counselors, two carer and two specialist psychiatric nurses in three different regions in Central Sweden. Through a qualitative content analysis and by applying Karl Weick's sensemaking concept and Moscovici's theory of social representations, several aspects were identified that are involved in shaping professionals' understanding of patients autonomy: education, experience, the hierarchical structure in the health care system, legislation, political goals, the patient's medical condition, and dialogue. To create a collective understanding of patient's autonomy, dialogue is valued as important. The concept of autonomy is surrounded by ambiguity, perhaps as a result of professionals' different understanding of the concept, wich could be reduced through dialogue and through shared sensemakin
"It feels like the welfare system is cracking" : - A study on how structural and organizational conditions and the understanding of women's exposure to violence affects support for abused women in social services and nonprofit women's organizations
No full textSyftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och organisatoriska förutsättningar samt förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar det stöd som ges inom socialtjänsten och inom ideella kvinnojourer till kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kvinnojoursanställda, tre behandlare inom socialtjänsten och en socialhandläggare. Handlingsutrymme och intersektionalitet har sedan använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studien visade på att mäns våld mot kvinnor främst tolkades av verksamma som ett resultat av strukturell ojämlikhet. I kombination med en strukturell förståelse kunde mäns våld mot kvinnor i nära relation även tolkas som ett resultat av våldsutövande mäns kommunikationssvårigheter. Skyddat boende, praktiskt stöd, stödsamtal och rådgivning var de behov som verksamma i första hand bedömde att kvinnorna hade. I fråga om strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder lyftes framför allt samverkan, kompetens, intresse, tid, administrativ börda, personalresurser, organisationsform, lagstiftning och bostadsmarknaden fram som de faktorer som upplevdes påverka arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar och påverkas av strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder vilka också påverkar verksammas handlingsutrymme och möjlighet att ge stöd.The purpose of this study was to investigate how structural and organizational factors and the understandings of women's exposure to violence affects the support provided in social services and nonprofit women's organizations to women exposed to intimate partner violence. A qualitative content analysis has been used for analyzing empirical data from eight semi-structured qualitative interviews. Four employees in nonprofit women's organizations, three counsellors and one social worker participated. Discretion and intersectionality have been used as theoretical frameworks to analyze the results of the study. The results show that men's violence against women was mainly interpreted by social worker and employees in nonprofit women's organizations as a result of structural inequality. In combination with a structural understanding, intimate partner violence could also be interpreted as a result of men's communication difficulties. Sheltered housing, practical support, consultation and counselling are needs that woman exposed to intimate partner violence had according to the respondents. In terms of organizational prerequisites or obstacles, collaboration, competence, interest, time, administrative burden, human resources, organizational form, legislation and the housing market were highlighted as the factors that are perceived to influence the work with women exposed to intimate partner violence. The understanding of women's exposure to violence affects and are affected by structural and organizational prerequisites or obstacles which in turn affects professional discretion and their ability to support women
”Varför gör de inte som vi säger?” : En intervjustudie om förståelsen för patientens autonomi inom den psykiatriska slutenvården
No full textAutonomi har beskrivits, i såväl tidigare forskning som av vårdgivare själva, som centralt inom svensk hälso- och sjukvård samtidigt som det beskrivs som ett tvetydigt begrepp. Inte sällan betonas respekt för patientens autonomi samtidigt som patientens ibland svåra psykiatriska hälsotillstånd motiverar att begränsa patientens autonomi, eller med tvångsvårdslagstiftning överta den helt. Genom ett fenomenologiskt hermeneutiskt förhållningssätt ämnar denna studie undersöka professionernas upplevelse och förståelse för hur patienternas autonomi formas och förstås inom de psykiatriska teamen i den slutna psykiatriska hälso- och sjukvården. Studien baserades på en intervjustudie med åtta respondenter; två läkare, två kuratorer, två skötare samt två specialistpsykiatrisjuksköterskor i tre olika regioner i Mellansverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys och genom att applicera Karl Weicks sensemaking begrepp samt Moscovicis teori om sociala representationer som teoretiska utgångspunkter identifierades flera aspekter som formar professionellas förståelse: utbildning, erfarenhet, den hierarkiska hälso- och sjukvårdsstrukturen, lagstiftning, politiska mål, patientens sjukdomstillstånd samt dialog. Dialog lyfts fram som särskilt viktigt för att skapa en gemensam förståelse kring patientens autonomi. Den tvetydighet kring autonomibegreppet som lyfts fram kan bero på olika professioners förståelse av begreppet och skulle möjligen kunna bli tydligare genom dialog och därigenom gemensamt meningsskapande.Respect for the patient's autonomy is often emphasized in the litrature and by caregivers. In spite of this, difficult psychiatric condition sometimes justifies limiting the patient's autonomy, or to completely override the patients autonomy through compulsory care. With a phenomenological hermeneutic approach, this study aims to examine professional´s experience and how they understand how patient's autonomy is formed and understood within the psychiatric teams in the inpatient psychiatric healthcare. This study was based on an interview study with eight respondents: two doctors, two counselors, two carer and two specialist psychiatric nurses in three different regions in Central Sweden. Through a qualitative content analysis and by applying Karl Weick's sensemaking concept and Moscovici's theory of social representations, several aspects were identified that are involved in shaping professionals' understanding of patients autonomy: education, experience, the hierarchical structure in the health care system, legislation, political goals, the patient's medical condition, and dialogue. To create a collective understanding of patient's autonomy, dialogue is valued as important. The concept of autonomy is surrounded by ambiguity, perhaps as a result of professionals' different understanding of the concept, wich could be reduced through dialogue and through shared sensemakin
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
- …
