Revistas del Gobierno de Navarra
Not a member yet
2753 research outputs found
Sort by
Fundación pública INAAC, nacimiento de Navarra Film Commission y Filmoteca de Navarra (2009-2014) [INAAC fundazio publikoa, Navarra Film Commission eta Nafarroako Filmotekaren sorrera (2009-2014)]
The Government of Navarra created the Foundation of the Navarra Institute of Film and Audiovisual Arts (INAAC Foundation) in 2009 to group policies related to the audiovisual sector into a single entity. The foundation began by creating the Navarra Film Commission and the Navarra Film Library and over the years it also assumed the management of the Punto de Vista Festival and the public aids to the sector. The economic crisis led the Government to decree its closure in 2014.El Gobierno de Navarra creó la Fundación Instituto Navarro de las Artes Audiovisuales y la Cinematografía (Fundación INAAC) en 2009 para agrupar las políticas relacionadas con el sector audiovisual en una única entidad. La fundación arrancó creando la Navarra Film Commission y la Filmoteca de Navarra y con los años asumió también la gestión del Festival Punto de Vista y las ayudas al sector. La crisis económica llevó al Gobierno a decretar su cierre en 2014.Nafarroako Gobernuak 2009. urtean Nafarroako Ikus-entzunezko Arteen eta Zinemagintzaren Institutua Fundazioa (INAAC Fundazioa) sortu zuen erakunde bakar batean ikus-entzunezko politika guztiak elkartzeko. Fundazioa Navarra Film Commission eta Nafarroako Filmoteka sortzen hasi zen eta urteak igaro ahala bere gain hartu zituen baita ere Ikuspuntu Jaialdia eta sektorearen laguntza publikoen kudeaketa. Krisi ekonomikoak bultzatuta, Gobernuak bere itxiera erabaki zuen 2014an
La financiación de las televisiones privadas navarras, del presente austero al futuro incierto [Nafarroako telebista pribatuen finantzaketa, orainaldi soiletik zalantzazko etorkizunera]
Six private television stations operate with DTT licences in Navarre. Navarra TV does so with a regional licence, for the whole of Navarre; Xaloa TB, Iruindarra TB and Haimaika broadcast for the Pamplona/Iruña area; Zona Media and 30 TV are broadcast in the middle area of Navarre. They are financed by advertising, but they suffer from the situation of a declining and atomised market in many media and depend on public aid, mainly from the Government of Navarre and local councils. Since 2006, the regional government has invested almost 33 million euros in promoting audiovisual production to encourage quality local content. A boost that is sometimes not enough for the development of business projects.Seis emisoras privadas de televisión operan con licencia TDT en Navarra. Navarra TV lo hace con licencia autonómica, para toda la Comunidad Foral; Xaloa TB, Iruindarra TB y Haimaika emiten para la demarcación de Pamplona/Iruña; Zona Media y 30 TV se difunden en la zona media de Navarra. Se financian a través de la publicidad, pero acusan la situación de un mercado a la baja y atomizado en muchos soportes y dependen de las ayudas públicas, del Gobierno de Navarra y ayuntamientos, principalmente. El Ejecutivo foral ha invertido casi 33 millones de euros desde 2006 en fomentar la producción audiovisual para incentivar los contenidos locales de calidad. Un impulso a veces no suficiente para el desarrollo de los proyectos empresariales.Sei telebista kate pribatuk LTD lizentziarekin jarduten dute Nafarroan. Nafarroa TBk lizentzia autonomikoa du, Foru Erkidego osorako; Xaloa TBk, Iruindarra TBk eta Haimaikak Iruñeko barrutirako emititzen dute; Erdialdea eta 30 TB Nafarroako erdialdean zabaltzen dira. Publizitatearen bidez finantzatzen dira, baina euskarri askotan merkatu baxu eta atomizatuaren egoera salatzen dute, eta laguntza publikoen, Nafarroako Gobernuaren eta udalen mende daude, batez ere. Foru Gobernuak ia 33 milioi euro inbertitu ditu 2006tik ikus-entzunezko ekoizpena sustatzeko, kalitatezko tokiko edukiak sustatzeko. Batzuetan, bultzada hori ez da nahikoa izaten enpresa-proiektuak garatzeko
Acerca de la autoría de las Bases bajo las cuales Navarra y las Provincias Vascongadas seguirán adheridas a la monarquía de Carlos V, publicadas en 1838 [Bases bajo las cuales Navarra y las Provincias Vascongadas seguirán adheridas a la monarquía de Carlos V (1838) agiriaren egiletzari buruzko...]
On 27 May 1838, the document referred to in the title of this article was published in the Official Pamplona Gazette. It appears to be a Carlist document, but there are serious doubts regarding its authorship. These exist, among other reasons, because the bases were published during the First Carlist War in a Gazette controlled by the progressive liberals who ran the Provincial Council of Navarre – that is to say, the enemy –and because they included an innovative feature: voting in the Courts was not by estate and with veto but rather individualised and by majority. We aim to help answer the question of who wrote this historical enigma and outline the possible development of the Courts of Navarre within the liberal regime.El 27 de mayo de 1838, se publica en el Boletín Oficial de Pamplona el documento referenciado en el título de este escrito. Aparece como presuntamente carlista, pero plantea serias dudas respecto a su autoría. Esto sucede entre otras razones, por ser publicadas en plena primera guerra carlista, en un Boletín controlado por los liberales progresistas que dirigían la Diputación Provincial de Navarra, es decir el enemigo, y porque contiene un elemento innovador, como es que el voto en las Cortes, no es por estamentos y con veto, sino individualizado y por mayorías. Pretendemos aportar para dar respuesta tanto a la autoría de este enigma histórico, como a la posible evolución de las Cortes de Navarra dentro del régimen liberal.1838ko maiatzaren 27an, idazki honen idazpuruan aipatutako agiria argitaratu zen Iruñeko Aldizkari Ofizialean. Idazkia ustez karlista da, baina oso zalantzagarria da nor den egilea. Izan ere, besteak beste, Lehen Karlistaldian argitaratu zen, Nafarroako Probintzia Diputazioa zuzentzen zuten liberal aurrerakoiek –hots, karlisten etsaiek–kontrolatutako aldizkari batean, eta elementu berritzaile bat du: Gorteetako botoa ez da estamentuen araberakoa eta betoduna, baizik eta banakakoa eta gehiengoen araberakoa. Ekarpena egin nahi dugu enigma historiko hau –egilea nor den– ebazteko eta Nafarroako Gorteek erregimen liberalaren barnean izandako bilakaera aztertzeko
Productores y cambios en la industria: Morena Films y el cine español en la era del streaming [Ekoizleak eta aldaketak industrian: Morena Films eta Espainiako zinema streamingaren aroan]
We publish a translation of a chapter by Christopher Meir, assistant professor at the Universidad Carlos III de Madrid, from European Cinema in the Streaming Era published by Springer Nature (edited by Christopher Meir and Roderik Smits) as part of the Palgrave European Film and Media Studies series. His study, which constitutes Chapter 10 of this publication on the impact of streaming platforms on European cinema, analyses current audiovisual production and distribution models, in which significant changes have been seen in recent years. Meir takes a look at the case of the production company Morena Films, exploring both the sources of friction and the common ground between the creative interests involved in and the industrial aspects of audiovisual production, a constant in analysis of the modern-day audiovisual industry. This perspective is an essential contribution to this monograph, the reason why it is republished here in translation.Publicamos la traducción de este artículo del profesor Christopher Meir, que formó parte del libro European Cinema in the Streaming Era, editado por Springer Nature (Cristopher Meir y Roderik Smits [eds.]) y que forma parte de la serie de Palgrave European Film and Media Studies. En el capítulo 10 de dicha publicación, dedicada al impacto de las plataformas de streaming en el cine europeo, se incluye este estudio que analiza los modelos actuales de producción y distribución de contenidos audiovisuales, que han sufrido grandes cambios en los últimos años. Christopher Meir analiza el caso de la productora Morena Films, explorando los puntos de fricción y confluencia entre los intereses creativos y los aspectos industriales de la producción audiovisual, una constante en el análisis de la industria audiovisual contemporánea. Esta perspectiva es una aportación esencial para este monográfico, por lo que se procede a su reedición traducida.Christopher Meir irakaslearen artikulu honen itzulpena argitaratzen dugu. Artikulu hori European Cinema in the Streaming Era liburuan agertu zen. Liburu hori Springer Nature-k argitaratu zuen (editoreak Christopher Meir eta Roderik Smits izanik) eta Palgrave European Film and Media Studies sailean sartuta dago. Argitalpen horren 10. kapitulua streaming plataformek Europako zineman duten eraginari buruzkoa da, eta bertan agertzen da azterlan hau. Lan honek ikus-entzunezko edukien egungo ekoizpeneta banaketa-ereduak aztertzen ditu, azken urteotan aldaketa handiak izan baitituzte. Christopher Meir-ek Morena Films ekoiztetxearen kasua aztertzen du, sortzeko interesen eta alderdi industrialen arteko tirabirak eta bat- tortzeak ikertuz ikus-entzunezko produkzioaren alorrean; gai hori maiz agertzen da ikus-entzunezko industria garaikidea aztertzen denean. Ikuspegi hau funtsezko ekarpena da monografiko honetarako, eta horregatik itzuli eta berrargitaratu da
Tesis doctorales sobre temática navarra de ciencias humanas, sociales y jurídicas, leídas en 2024
Eguraldiaz mintzatzea, kultur jarduera
Speaking about the weather, a daily activity, is not trivial: it is a unique cultural act, as the speaker activates all the linguistic and cultural tools they possess, sometimes unconsciously, but sometimes consciously. To explain this, we first delve into the concept of culture and the fusion of language and culture, demonstrating that the ethnolinguistic approach is the most suitable for investigation. Then, we explore how discussing the weather has shaped certain notions in the minds of speakers. An ethnolinguistic classification of all the collected terms is provided, taking cultural and cognitive aspects into account. Finally, some conclusions are presented.Hablar del tiempo atmosférico, una actividad cotidiana, no es algo trivial; es un acto cultural destacado. Se activan todas las herramientas lingüísticas y culturales que se poseen, algunas veces de manera inconsciente, pero otras de manera consciente. En primer lugar, se profundiza en el concepto de cultura y de su fusión con el lenguaje, demostrando que el enfoque etnolingüístico es el más adecuado para investigarlo. Seguidamente, se describe cómo el tema del tiempo ha generado ciertas nociones en la mente de los hablantes. Se proporciona una clasificación etnolingüística de todos los términos recogidos, primando los aspectos culturales y cognitivos para llegar a ciertas conclusiones.Aroaz mintzatzea, eguneroko jarduera, ez da hutsala: kultur ekintza aparta da, hiztunak bere baitan dauzkan hizkuntza- eta kultura-tresna guztiak abian jartzen baititu, zenbaitetan oharkabean, baina beste zenbaitetan ohartuki. Hori azaltzeko, lehendabizi, kulturaren kontzeptuaren nondik norakoaz jabetzeaz gain, hizkuntzaren eta kulturaren uztardura zertan den adierazten da, etnolinguistikaren ildoa egokiena dela ikertzeko agertuz. Jarraian, azaltzen da eguraldia hizpide izanda hiztunen adimen-begiak nolako nozioak sortu dituen. Sailkapen etnolinguistikoan ematen da jasotako termino guztien berri, alderdi kulturala eta kognitiboa kontuan harturik. Azkenik, zenbait ondorio plazaratzen dira
Exploring lexical diversity in Basque news: original vs. machine-translated texts [Euskarazko albisteetako aniztasun lexikoaren azterketa: jatorrizko testuak eta automatikoki itzulitakoak]
The rapid advancement of machine translation (MT) has led to increased exposure to MT-generated content. Given the potential influence of this technology on language use, this study compares the lexical diversity of machine translated and originally-produced online news articles in the Basque language. Combining established automatic metrics with detailed manual analysis, we conduct a comprehensive evaluation of multiple dimensions of lexical diversity. Our findings indicate a striking similarity in lexical richness between the two text types, with few aspects in which original texts surpass the lexical diversity of machine-translated texts.El rápido avance en la traducción automática (TA) ha dado lugar a una mayor exposición a contenidos generados por TA. Puesto que esta tecnología podría influir en el uso del lenguaje, en este estudio comparamos la diversidad léxica de las noticias digitales creadas originalmente en euskera frente a aquellas traducidas automáticamente. Combinando métricas automáticas consolidadas y análisis manuales detallados, realizamos un extenso análisis de varios aspectos de la diversidad léxica. Los resultados indican una notable similitud en la riqueza léxica entre ambos tipos de texto, solo en unos pocos aspectos específicos observamos un mínimo aumento de la riqueza léxica en los textos originales.Itzulpen automatikoaren (IA) aurrerapen azkarraren ondorioz, IAren bidez sortutako testuekiko dugun esposizioa handitu da. Teknologia horrek hizkuntzaren erabilera eraldatzeko potentziala duenez, azterketa honetan automatikoki euskaratutako eta jatorriz euskaraz sortutako albiste digitalen aniztasun lexikoa alderatzen ditugu. Finkatutako metrika automatikoak eta eskuzko azterketa xeheak bateratuz, aniztasun lexikoaren hainbat dimentsio zabalki aztertzen ditugu. Gure aurkikuntzen arabera, bi testu-motek antzekotasun nabarmenak dituzte aberastasun-lexikoaren aldetik. Izan ere, alderdi oso espezifiko gutxi batzuetan ikusten dugu jatorrizko testuen aberastasun-lexikoa apur bat handiagoa dela
El antiguo camino real de Pamplona a San Sebastián (XII-XVIII) [Iruñetik Donostiarako errege-bide zaharra (XII-XVIII)]
During the course of our research on the carriage road between Tolosa and Pamplona in 2010 (Recondo, 2010), we found additional valuable information related to a much older bridle path that linked Pamplona, the capital of the Kingdom of Navarre, with the port of San Sebastián. This path dates back to the founding of this city by the Navarrese king Sancho the Wise (spanish: el Sabio) in the year 1180. For centuries, it was the main communication route of the Kingdom with Gipuzkoa.En el transcurso de las investigaciones que realizamos en el año 2010 sobre el camino carreteril de coches entre Tolosa y Pamplona (Recondo, 2010), se encontró información adicional valiosa relacionada con un camino de herradura mucho más antiguo que enlazaba Pamplona, capital del Reino de Navarra, con el puerto de San Sebastián y que se remonta a la fundación de esta ciudad por el rey navarro Sancho el Sabio en el año 1180.Urtean Tolosa eta Iruñea arteko gurdi-bideari buruz egin genituen ikerketetan (Recondo, 2010), Iruñea, Nafarroako Erresumako hiriburua, Donostiako portuarekin lotzen zuen askoz zaharragoa zen oinezko bide bati buruzko informazio baliotsu gehigarria aurkitu zen. Bide hau Donostia hiriaren fundaziora iristen da, Nafarroako errege Sancho Jakitunak 1180. urtean sortu zuenean