Revistas del Gobierno de Navarra
Not a member yet
    2753 research outputs found

    Sistema jasangarri baten ezarpena Urdazubi eta Zugarramurdiko baso eta mendietan antzin erregimenean, menpekotasun, zailtasun eta gatazken gainetik

    Full text link
    The Urdazubi and Zugarramurdi’s economy was based on forestry, stockbreeding, ironworking and agriculture until the 19th century. Since they set up as small villages, under the Monastery’s lordship, their main problem was that they did not owe their own woodlands, and, as a result, they were forced to take advantage of Baztan Valley’s commons, but limited, since exploitation rights belonged to the Monastery. The aim of this research is to analyse, bearing in mind that special situation, the evolution of woodland’s use from the 14th to the 19th centuries. As it is going to be demonstrated, due to the implementation of a sustainable exploitation, ironworking and stockbreeding, the two main activities, were able to be provided with raw materials over time.La economía de Urdazubi y Zugarramurdi se centró en la silvicultura, la ganadería, la siderurgia y la agricultura hasta el siglo XIX. Desde que surgieron como aldeas, bajo el dominio del Monasterio de Urdazubi, el principal problema de ambos fue que carecían de montes propios, lo que les obligaba a explotar las tierras comunales del Valle de Baztan, pero de forma limitada, no como barrio, que correspondía al monasterio. En este trabajo, como consecuencia de esta situación particular, se analizará la evolución de la gestión de montes y bosques desde el siglo XIV hasta el siglo XIX. Como se verá, el sistema sostenible implantado permitió que la siderurgia y la ganadería, las dos principales actividades, lograran a lo largo de los siglos satisfacer las necesidades de sus recursos.Urdazubi eta Zugarramurdiko ekonomia basogintzan, abeltzaintzan, burdingintzan eta nekazaritzan oinarritu zen XIX. mendera arte. Herrixka moduan sortu zirenetik, Urdazubiko Monastegiaren menpe, bien arazorik nagusiena mendi propiorik ez zutela izan zen, eta, ondorioz, Baztan Haraneko herri lurrak ustiatzera behartuak zeudela, baina era mugatuan, ez auzoko bezala, hori monastegiari baitzegokion. Lan honetan, egoera berezi horren ondorioz, mendi eta baso kudeaketaren bilakaera aztertuko da XIV. mendetik XIX. mendera arte. Ikusiko den moduan, ezarritako sistema jasangarriari esker burdingintzak eta abeltzaintzak, bi jarduera nagusiek, beren baliabideen beharrak asetzen lortu zuten mendeetan zehar

    NAPAR: quince años impulsando el audiovisual navarro

    Full text link

    El complejo termal de El Villar de Ablitas [Ablitasko Villarreko konplexu termala]

    No full text
    This article presents a rural domestic thermal bath complex discovered in the Roman Villa of El Villar de Ablitas (Navarre), dating from the 4th-5th centuries AD. The thermal bath complex discovered covers an area of 90 m² and consists of a large room that served as a changing room (apodyterium), a heated room with a heating system (hypocaust) in its floor and walls, which would have served as a sauna (sudatio), three baths containing water at different temperatures, a latrine, and finally, a drainage channel that collected rainwater, water from the baths, and waste from the latrine.En este artículo se presenta un recinto termal de ámbito doméstico rural descubierto en la Villa romana de El Villar de Ablitas (Navarra), que se data entre los S. IV-V d.C. El complejo termal descubierto tiene 90 m2, y está formado por una gran sala que servía de vestuario (apodyterium), una sala calefactada que contaba con sistema de calefacción (hipocausto) en su suelo y paredes, y que serviría como sauna (sudatio), 3 bañeras que contenían el agua a diferente temperatura, una letrina y, por último, un canal de desagüe que recogía tanto las aguas de lluvia, como la procedente de las bañeras y los residuos de la letrina.Artikulu honetan, El Villar de Ablitas (Nafarroa) hiribildu erromatarrean aurkitutako landa-eremuko esparru termal bat aurkezten da. C. Aurkitutako multzo termalak 90 metro karratu ditu, eta honako hauek osatzen dute: aldagela gisa erabiltzen zen gela handi bat (apodyteriuma), berogailua zuen gela bat (hipokaustoa) zoruan eta hormetan, sauna (sudatioa) gisa erabiliko zena, ura tenperatura desberdinetan zuten hiru bainuontzi, komun bat eta, azkenik, euri-urak nahiz bainuontzietatik eta komuneko hondakinetatik zetozen urak biltzen zituen hustubide bat

    Los caminos de comunicación y servicio en la Real Fábrica de Eugi: campaña 2024 [Komunikazio eta zerbitzu bideak Eugiko Errege Fabrikan: 2024 kanpaina]

    No full text
    This paper presents the results of the twelfth archaeological intervention campaign conducted in 2024 at the 18th-century Royal Cast Iron Ammunition Factory of Eugi. The work, promoted by the Eugi Council and framed within the Kintondare project, focused on a section of the interior path, which ran along the southern part of the establishment from the Pamplona gate (western entrance of the site) to France´s gate (eastern access to the industrial complex). Through this route, charcoal and iron ore were brought to the warehouses located in this southern area of the production center.Se presentan los resultados de la XII campaña de intervención arqueológica realizada en 2024 en la Real Fábrica de municiones de hierro colado de Eugi del siglo XVIII. Los trabajos promovidos por el Concejo de Eugi y enmarcados en el proyecto Kintondare, se han centrado en un tramo del camino de interior, que discurría por la zona sur del establecimiento desde la puerta de Pamplona (entrada oeste del establecimiento) hasta la puerta de Francia (acceso oriental del conjunto fabril), por donde se traía el carbón vegetal y el mineral de hierro hasta los almacenes ubicados en esta parte meridional de centro productivo.  Eugiko XVIII. mendeko burdinurtuzko munizioen Errege Fabrikan 2024an egindako esku-hartze arkeologikoaren XII. kanpainaren emaitzak aurkezten dira. Eugiko Kontzejuak sustatutako eta Kintondare proiektuan kokatutako lanak barneko bidearen zati batean zentratu dira, establezimenduaren hegoaldetik igarotzen zena, Iruñeko atetik (establezimenduaren mendebaldeko sarreratik) Frantziako ateraino (industria-multzoaren ekialdeko sarbidera), hortik ekartzen ziren egur-ikatza eta burdin mea ekoizpen-zentroaren hegoaldeko zati horretako biltegietaraino

    Cerco de Artajona. Actuaciones en el frente norte en 2024 [Artaxoako inguraketa. Iparraldeko fronteko jarduketak 2024an]

    No full text
    In the 2024 campaign, the excavation of the wall section between open tower number 7 and 8 on the northern front of the «Cerco» has been carried out. An effort has been made to document its current state of conservation as well as to delimit the section of wall closest to open tower number 8, where it was lost. It has been documented that the ruins were covered by rubble in the second half of the 20th century. A hypothesis is also proposed about the fort present on the promenade between both open towers.En la campaña de 2024 se ha llevado a cabo la excavación del lienzo de muralla entre las bestorres número 7 y 8 en el frente norte del Cerco. Se ha buscado documentar su estado de conservación actual así como delimitar su recorrido en el tramo más cercano a la bestorre 8, donde se encontraba perdido. Se ha podido documentar que los restos quedaron cubiertos por escombros en la segunda mitad del siglo XX. Por otro lado se plantea una hipótesis interpretativa sobre la estructura de sillería presente en el camino de liza entre ambas bestorres.2024ko kanpainan, harresi-hormaren indusketa egin da 7. eta 8. bestorren artean, Inguruaren iparraldeko frontean. Haren egungo kontserbazio-egoera dokumentatu nahi izan da, bai eta ibilbidea mugatu ere 8. bestorretik gertuen dagoen tartean, bertan galduta baitzegoen. XX. mendearen bigarren erdialdean hondakinak hondakinez estalita geratu zirela dokumentatu ahal izan da. Bestalde, bi bestorren arteko lista-bidean dagoen harlanduzko egiturari buruzko interpretazio-hipotesi bat planteatzen da

    Emakume militanteak literaturan: euskal eta Ipar Irlandako gatazken arteko zubiak eraikitzen

    No full text
    This article analyzes the literary representations of women combatants in the Basque armed conflict from a gender perspective, establishing a dialogue with various representations of women activists in the Northern Irish armed conflict. Through Feminist Literary Criticism and Narratology, two novels will be analyzed: Jenisjoplin (2017) by Uxue Alberdi and Susmaezinak (2019) by Itxaro Borda. To sum up, although signs of feminist discourses and praxis have been identified, both novels reproduce patriarchal stereotypes, primarily that of the femme fatale, aligning with what analyses of the representations of IRA women combatants have pointed out.En este artículo se analizarán las representaciones literarias de mujeres militantes en el conflicto armado vasco, desde una perspectiva de género y entablando un diálogo con investigaciones literarias del conflicto armado norirlandés. A través de la Crítica Literaria Feminista y la Narratología se analizarán dos novelas: Jenisjoplin (2017) de Uxue Alberdi y Susmaezinak (2019) de Itxaro Borda. Aunque se hayan identificado signos de discursos y praxis feministas, ambas novelas reproducen estereotipos patriarcales, principalmente el de la femme fatale, coincidiendo con lo señalado en los análisis de las representaciones de mujeres militantes del IRA.Artikulu honetan euskal gatazka armatuan militatutako emakumeen genero-irudikapen literarioak aztertuko dira, Ipar Irlandako gatazka armatuan ekintzaile izandako emakumeen irudikapen literarioen analisiak aintzat harturik, gatazken arteko zubiak eraikiz. Literatur Kritika Feministaz eta Narratologiaz baliatuz, bi eleberri aztertuko dira: Uxue Alberdiren Jenisjoplin (2017) eta Itxaro Bordaren Susmaezinak (2019). Laburbilduz, horietan diskurtso eta praxi feministen zantzurik atzeman bada ere, bi eleberrietan estereotipo patriarkalak erreproduzitu dira, femme fatalearena nagusiki, eta horrek erakusten du IRAko emakume militanteen irudikapenen azterketek adierazi dutena gurean ere betetzen dela

    Género y conflicto en Irlanda del Norte: la representación silenciada de la mujer [Generoa eta gatazka Ipar Irlandan: emakumearen irudikapen isildua]

    No full text
    In armed conflicts, women are represented as moral symbols that legitimize the struggle, equating their suffering with that of the nation. Radical nationalism defines them as mothers and cultural guardians, but from 1980 onward, many young Northern Irish women have challenged stereotypes of purity and passivity, demanding a political and even militant role within the republican movement instead. This article questions the notion of an innate female pacifism and, through the lens of the Affect Theory and Trauma Studies, analyzes three Northern Irish novels that reveal how patriarchal narratives have erased women’s active participation in the conflict.En los conflictos armados, la mujer es representada como un símbolo moral que legitima la lucha, equiparando su sufrimiento con el nacional. El nacionalismo radical la define como madre y guardiana cultural, pero a partir de 1980, muchas jóvenes norirlandesas han desafiado los estereotipos de pureza y pasividad, exigiendo en su lugar un espacio político e incluso militante dentro del movimiento republicano. Este artículo cuestiona la noción de un pacifismo femenino innato y analiza, a través de la Teoría del Afecto y de los Estudios del Trauma, tres novelas norirlandesas que revelan cómo la narrativa patriarcal ha invisibilizado su participación activa en el conflicto.Gatazka armatuetan, emakumea borroka legitimatzen duen sinbolo moral gisa irudikatu ohi da, bere sufrimendua nazionalarekin parekatuz. Nazionalismo erradikalak ama eta kultur zaindari gisa definitzen du, baina 1980tik aurrera, Ipar Irlandako emakume gazte askok aurre egin diete purutasun- eta pasibotasun-estereotipoei, horren ordez espazio politiko eta militante bat exijituz mugimendu errepublikanoaren barruan. Artikulu honek berezko bakezaletasun femeninoaren nozioa zalantzan jartzen du, eta, Afektuaren Teoriaren eta Trauma Ikerketaren bidez, Ipar Irlandako hiru eleberri aztertzen ditu, narratiba patriarkalak emakumeak gatazkan duen parte-hartze aktiboa ikusezin bihurtu duela erakusten dutenak

    Bigarren Hezkuntzan eskola-hizkuntza garatzeko diziplinarteko diseinu bat: kasu-azterketa bat

    No full text
    Metalinguistic awareness is essential for the academic success of multilingual students as it improves their reading, writing and second language learning skills. This study was carried out in a secondary school with a high level of linguistic diversity. A quasi-experimental design was employed to analyse the impact of Core Academic Language Skills and pedagogical translanguaging. Quantitative and qualitative results suggest that this intervention can contribute to students’ development of metalinguistic awareness, emphasising the importance of integrating it into teaching.La conciencia metalingüística es fundamental para el éxito académico del alumnado plurilingüe, ya que facilita la lectura, la escritura y el aprendizaje de segundas lenguas. Esta investigación se ha realizado en un centro de Educación Secundaria de gran diversidad lingüística. Se ha utilizado un diseño cuasi-experimental para analizar el impacto de la elaboración específica de las Habilidades Básicas de Lenguaje Académico y del translanguaging pedagógico. Los resultados cuantitativos y cualitativos indican que la intervención puede contribuir al desarrollo de la conciencia metalingüística del alumnado, destacando la necesidad de su integración en la enseñanza.  Kontzientzia metalinguistikoa funtsezkoa da ikasle eleaniztunak arrakasta akademikorako, irakurmena, idazmena eta bigarren hizkuntzen ikaskuntza errazten baititu. Ikerketa hau hizkuntza-aniztasun handiko Bigarren Hezkuntzako ikastetxe batean egin da. Diseinu kuasi-esperimental bat erabili da, hizkuntza Akademikoaren Oinarrizko Trebetasunak lantzeko berariazko lanketaren eta translanguaging pedagogikoaren eragina aztertzeko. Emaitza kuantitatiboek eta kualitatiboek adierazten dute esku-hartzeak ikasleen kontzientzia metalinguistikoa garatzen lagun dezakeela, eta horiek irakaskuntzan integratzeko beharra nabarmentzen da

    In memoriam. Koldo Artola Kortajarena (1938 – 2025)

    No full text

    Apuntes etnográficos sobre Sangüesa de 1961 y 1973. Entrevistas de Javier Sola Martínez a Roberto Elduayen Miranda y Andresa Goñi Martínez [1961 eta 1973ko Zangozaren inguruko ohar etnografikoak: Javier Sola Martínezen elkarrizketak Roberto Elduayen Miranda eta Andresa Goñi Martinezi]

    No full text
    Among the ethnographic documents in the José María Jimeno Jurío Archive, there are two transcribed interviews recorded by the teacher from Sangüesa, Javier Sola Martínez, with two of his fellow townspeople. The first interview was conducted with Roberto Elduayen in 1961, and the second with Andresa Goñi in 1973. The latter was recorded at the request of José María Jimeno Jurío. Both interviews contain recollections of domestic life, daily routines, and local festivities from the late 19th and early 20th centuries. Although Sola was not a professional ethnographer, his interviews reflect the influence of the method promoted by José Miguel de Barandiarán and constitute a valuable testament to Navarrese Ethnography from that period.Entre los documentos etnográficos del Archivo de José María Jimeno Jurío se conservan, transcritas, dos entrevistas que grabó el maestro sangüesino Javier Sola Martínez a dos paisanos suyos. La primera la realizó a Roberto Elduayen en 1961 y, la segunda, a Andresa Goñi en 1973. Esta segunda fue grabada a solicitud de José María Jimeno Jurío. En ambas entrevistas se recogen recuerdos del espacio doméstico, la vida cotidiana y las festividades locales entre finales del siglo XIX y comienzos del XX. Aunque Sola no era etnógrafo profesional, sus entrevistas reflejan la influencia del método impulsado por José Miguel de Barandiarán y constituyen un valioso testimonio de la Etnografía navarra de ese período.Jose Maria Jimeno Jurioren Artxiboko dokumentu etnografikoen artean Javier Sola Martinez maisu zangozarrak bere bi herrikidei grabatutako bi elkarrizketa gorde dira. Lehenengoa Roberto Elduayeni 1961ean egindakoa, eta bigarrena, Andresa Goñiri 1973an. Bigarren elkarrizketa hori Jose Maria Jimeno Juriok eskatuta grabatu zen. Bi elkarrizketetan, etxeko espazioari, eguneroko bizitzari eta herriko jaiei buruzko oroitzapenak jasotzen dira, XIX. mendearen amaierakoak eta XX. mendearen hasierakoak. Sola etnografia-lanbidea ez bazuen ere, bere elkarrizketek Jose Miguel Barandiaranek bultzatutako metodoaren eragina islatzen dute, eta garai hartako Nafarroako Etnografiaren lekukotasun baliotsua dira

    1,174

    full texts

    2,753

    metadata records
    Updated in last 30 days.
    Revistas del Gobierno de Navarra
    Access Repository Dashboard
    Do you manage Open Research Online? Become a CORE Member to access insider analytics, issue reports and manage access to outputs from your repository in the CORE Repository Dashboard! 👇