IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Persistent organic pollutants in Swedish mosses
No full textOn behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, IVL Swedish Environmental Research Institute led in 2015 a project aiming to examine the concentrations of persistent organic pollutants (POPs) in mosses. Samples of red-stemmed feathermoss (Pleurozium schreberi) and glittering wood moss (Hylocomium splendens) were collected at 83 rural sampling sites. Of these, 20 samples were analysed for the following groups: polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), polychlorinated biphenyls (PCBs), selected organochlorine pesticides, polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), hexabromocyclododecane (HBCD), dioxins and furans (PCDD/PCDFs), dioxin-like PCBs and perfluorinated alkylated substances (PFAS). The sampling sites were selected to cover the whole of Sweden, in both the north-south gradient and in the east-west gradient. The sites were also chosen to represent both eventually elevated concentrations as well as low concentrations of POPs. Information on locations of industrial activities, population density and monitoring stations for organic substances in air and precipitation (Swedish national monitoring programme) were also used for the selection of sampling sites. Generally, the concentrations of the analysed substances were very low, often close to or below the quantification limits for the analyses. Significant correlation was found between the concentrations of PAHs, dioxin/furans and dioxin like PCBs in the mosses and the distance to the closest industry, and also to the distance from the southernmost point in Sweden. p,p-DDE concentrations in mosses showed a correlation to the distance from the southernmost point in Sweden, with the highest concentrations in the south. No correlation was found between the concentrations of p,p-DDE (one of the DDTs) in mosses and distance to the closest industry. The concentrations of PAHs in mosses collected at sites located in the vicinity of three air monitoring stations (Råö, Aspvreten and Pallas) were in agreement with the concentrations of PAHs in air, with the highest concentrations in mosses and in air found in the south and the lowest in the north. Comparison between the PAH profile in air and in mosses showed a higher percentage of heavier PAHs in the mosses. This indicates a larger proportion of particular bounded PAHs in mosses. HBCDD and PFAS were not detected in any of the analysed moss samples, which is consistent with a similar study conducted in Norway
Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
No full textDet atmosfäriska nedfallet av svavel till skogen i Blekinge har minskat kraftigt, i takt med minskade svavelutsläpp i Sverige och från Europa. Sedan mätningarna inom Krondroppsnätet började 1985 har svavelnedfallet minskat kraftigt från cirka 20 till 3 – 4 kg S/ha och år. Under senare år tyder dock mätningarna på att minskningen avstannat. Det är tydligt att försurningspåverkan i länets markvatten minskat sedan mätstarten 1985 genom att halterna av svavel minskat, pH ökat, ANC ökat och halten oorganiskt aluminium minskat. Trots det positiva i att försurningstillståndet förbättrats är det ännu inte tillfredställande, och sedan några år tillbaka verkar återhämtningen ha avstannat. Det finns i markvattnet kvarstående betydande halter av oorganiskt aluminium, pH är i de flesta fall under 5 och ANC är negativt eller runt noll. Det går ännu inte att statistiskt fastställa att nedfallet av kväve i länet har förändrats sedan mätstart. Kvävenedfallet i nederbörden var 2014/15 ca 9 kg/ha/år. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 10 till 15 kg per hektar med högst nedfall i de allra västligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer dock relativt sällan i växande skog i Blekinge, vilket tyder på att skogarna i länet ännu inte nått kvävemättnad. När en granskog i länet avverkades år 2000 var dock halterna av nitrat i markvattnet kraftigt förhöjda under en period av cirka 6 år. This report is only available in Swedish.I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Blekinge län under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet
Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment
No full textThe Swedish Environmental Protection Agency has been assigned to identify important sources of microplastics in the sea and to work for reducing the production and emission of microplastics from these sources. Within the scope of this governmental assignment, IVL Swedish Environmental Research Institute has been funded by the Swedish Environmental Protection Agency to review the sources of microplastics and the pathways microplastics take to reach the sea. A range of potential sources for microplastics and the pathways by which microplastics can reach the sea were selected for the review. The sources included both intentionally produced plastic pellets and plastic particles formed from fragmentation of larger plastic items. The pathways were primarily stormwater, wastewater and atmospheric deposition. For sea-based sources particles are discharged directly to the sea. Information was collected from scientific articles, reports and through personal communication with experts in relevant areas. Where the available data allowed, calculations were done to quantify the amounts of microplastics. The most important emissions for microplastics were found to be from road wear and abrasion of tyres. Approximately 13 000 tons of microplastics are released from tyres every year. Since data on microplastic content in stormwater from roads is very scarce it is however uncertain how much of these particles that is transported to water recipients and how much that is permanently deposited in the ground close to the road. The same is true for artificial turfs where the estimated loss was 2 300-3 900 tons per year, but data on the load reaching the sea is completely lacking. Loss of industrially produced plastic pellets in connection to manufacture and handling was estimated to amount to between 300 and 530 tons per year, but also here the volumes discharged to the sea are unknown. For several sources suspected to contribute with large amounts of microplastics to the sea, data is so scarce that no estimations on emissions could be done. This is for example the case for important categories related to waste management, recycling and littering. In summary it can be concluded that Swedish coastal waters receive substantial amounts of microplastics from both land-based and sea-based sources. Quantitative data is often scarce or completely lacking and it is not possible to summarize the total Swedish discharge of microplastics to the sea. An attempt to rank the sources according to their contribution was made but it should be kept in mind that data suffers from a large degree of uncertainty. Additional studies are needed to improve the bases for further assessments, in particular on microplastics in stormwater from different surfaces and sources.The aim of the report is to identify and quantify the most important land- and sea-based sources for microplastics found in the marine environment. It is also part of the aim to identify and quantify the most important pathways by which the microplastics reach the sea
Byggandets klimat- påverkan för ett flerbostadshus med yttervägg och stomme av korslimmat trä – kvarteret Strandparken
No full textEn livscykelanalys har genomförts för ett nio våningar högt flerbostadshus som har yttervägg och stomme av korslimmat trä. Den nedersta suterrängvåningen är av betong och innehåller bland annat en lokaldel och ett garage. Folkhem var entreprenör och byggherre för trähusen i kvarteret Strandparken i Sundbyberg som färdigställdes 2013. Husen är de högsta flerbostadshusen med trästomme i Sverige. I beräkningarna av Strandparkens klimatpåverkan ingår även markarbeten, vilket är ovanligt i denna typ av LCA. Markarbetena svarar för 8 procent av byggnadens klimatpåverkan. För att kunna jämföra olika byggnaders miljöprestanda räknar man normalt inte med mer än själva huset, det vill säga plattan på mark och allt ovanför. Normalt sett räknas även garage bort vid jämförelser. De som är intresserade av en sektors totala klimatpåverkan eller vill jobba med miljöförbättringar bör dock inkludera alla delar som ingår i byggprocessen. En livscykelanalys har genomförts för ett nio våningar högt flerbostadshus som har yttervägg och stomme av korslimmat trä. Den nedersta suterrängvåningen är av betong och innehåller bland annat en lokaldel och ett garage. Folkhem var entreprenör och byggherre för trähusen i kvarteret Strandparken i Sundbyberg som färdigställdes 2013. Husen är de högsta flerbostadshusen med trästomme i Sverige. I beräkningarna av Strandparkens klimatpåverkan ingår även markarbeten, vilket är ovanligt i denna typ av LCA. Markarbetena svarar för 8 procent av byggnadens klimatpåverkan. För att kunna jämföra olika byggnaders miljöprestanda räknar man normalt inte med mer än själva huset, det vill säga plattan på mark och allt ovanför. Normalt sett räknas även garage bort vid jämförelser. De som är intresserade av en sektors totala klimatpåverkan eller vill jobba med miljöförbättringar bör dock inkludera alla delar som ingår i byggprocessen. This report is only available in Swedish.Denna sammanfattande rapport bygger på en livscykelanalys som IVL och KTH genomfört på ett flerbostadshus i trä. Förhoppningen är att det faktaunderlag som nu redovisas om klimatpåverkan från byggandet ska leda till såväl fortsatt kunskaps- och metodutveckling, i syfte att prioritera rätt åtgärder för att minska klimatpåverkan i alla led i byggprocessen
Enabling Environment and water governance
No full textThis briefing note provides a conceptual framework for understanding the governance of water and sanitation (WASH) services in the context of the broader Enabling Environment for effective and sustainable WASH service delivery. It draws on elements of Enabling Environment and Water Governance perspectives with a view to ease the conversation and understanding pertaining to the needs of the WASH sector.
Mätningar av metanläckage längs svenska naturgasnätets stamledning
No full textKunskapen om storleken på diffusa metanläckage från anläggningar som hanterar metan är liten. För att ha möjlighet att minska de totala metanutsläppen i Sverige krävs mer kunskap om var dessa uppstår, vilka källor som är stora och vad det finns för potential att åtgärda läckagen. I denna studie har mätningar av metanläckage utförts längs den svenska transmissionsledningen för naturgas, som sträcker sig mellan Trelleborg och Stenungsund. Ledningen, och de installationer som finns längs den i form av bland annat mät- och reglerstationer och gaslager, är potentiella källor till läckage, men det har tidigare aldrig gjorts mätningar för att utreda storleken på de totala okontrollerade utsläppen från nätet. Nätet, som ägs och sköts av Swedegas, genomgår regelbunden översyn som utförs för att förhindra att läckor ska uppstå. Detta görs dock med enklare instrument som har begränsad förmåga att upptäcka läckor och som inte kan användas för att kvantifiera utsläppen från de läckor som hittas. Inom denna studie har det utförts en mätkampanj som varit tidsmässigt relativt begränsad i sitt omfång, då den endast sträckt sig över ett par veckor under februari och mars 2016. Mätningarna har innefattat både markbundna mätningar och mätningar från helikopter. Tidsomfattningen till trots har studien gett värdefull information som redan under utredningens gång kunde användas till att åtgärda läckor som detekterats vid mätningarna. Dessutom har den gett underlag för att kunna uppskatta årliga metanutsläpp längs ledningen, vilket det tidigare inte har funnits data på. Under mätkampanjen upptäcktes inga läckor längs den helsvetsade ledningen. Däremot detekterades läckage från flera av de installationer som finns längs nätet i form av mät- och reglerstationer, avgreningar, linjeventilstationer, rensdonstationer och gaslager. Den enskilda installation där störst utsläpp uppmättes var mät-och reglerstationen Halmstad Södra. Det visade sig att läckaget från denna berodde på en ventil som inte var ordentligt åtskruvad. Det näst största utsläppet uppmättes från gaslagret Skallen (Getinge, Halland), som är det enda lagret längs ledningen. Under mätkampanjen mättes även utsläpp från flera objekt som ligger längs ledningen men som inte nödvändigtvis varit kopplade till ledningen, t.ex. vattenreningsanläggningar, deponier, upplag för rötmaterial och farmar. Detta gav möjligheten att relatera utsläppen från transmissionsledningen till andra källor till metanläckage.denna studie har mätningar av metanläckage utförts längs den svenska transmissionsledningen för naturgas, som sträcker sig mellan Trelleborg och Stenungsund. Ledningen, och de installationer som finns längs den i form av bland annat mät- och reglerstationer och gaslager, är potentiella källor till läckage, men det har tidigare aldrig gjorts mätningar för att utreda storleken på de totala okontrollerade utsläppen från nätet
Port Infrastructures in a System Perspective
No full textThe transport of both goods and passengers are important parts of our society. Several different modes of transport are available, such as rail, sea, air, and road transports. These transport modes have different properties and transport performance. For example, the different modes have different accessibility and distribution range, different energy use, different environmental performance and different transport speed and time. Transport is a very big business worldwide. This makes it important to ensure that the transport systems work optimally and that correct mode of transport is used for the right purpose. This requires knowledge of the properties for the various modes of transport and their real performance and a strategic transport planning in the community and among the different market participants. A transport needs not only a transport carrier transporting goods from one place to another but also a transport infrastructure. Thus, a transport should be viewed from a system perspective where all the system's various parts are taken into account. This means, for example, that roads, railways, airports and ports, etc. should be included in the assessment models. This study covers a system analysis of different port infrastructures using a Life Cycle Assessment methodology (LCA).The present study and report are parts of the overall project and includes an LCA study and LCA models of maritime infrastructure which mainly include various types of ports and its operation
Metaller i mossa i Karlstads kommun 2015
No full textPå uppdrag åt Karlstads kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört en undersökning av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Karlstads kommun under 2015. Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller har fungerat mycket väl i Forshaga kommun. Däremot kan inte analys av mangan i mossproverna användas för att mäta belastningen då koncentrationerna i mossan inte avspeglar den atmosfäriska depositionen. Anledningen till detta skulle kunna vara att det för mangan finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar koncentrationerna i mossan. Därför redovisas inte resultat från mangankoncentrationerna i mossorna i sammanfattningen. De mossprover som insamlats har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), molybden (Mo) och mangan (Mn). This report is only available in Swedish.På uppdrag av Karlstads kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Karlstads kommun under 2015
Assessment of the suitability of different Urban Living Labs methods for modernisation and social upgrading actions
No full textUrban Living Labs are development environments that integrate residents and other stakeholders to develop and test new solutions in their daily life. The users of the new services or solutions are active partners in the whole development process, which happens in the real urban context. Urban Living Labs utilize various co-design methods for understanding the needs, generating solution ideas, presenting ideas and evaluating the solutions in practice. In addition, citizen participation methods are used for participation in decision making and taking action. This report presents the Urban Living Lab methods used in the project. The aims, set-up and outcome of the methods are presented and suitability of the methods for the modernisation and social upgrading actions in the project is discussed. This report focuses, however, on the participatory methods separately. A more detailed evaluation and analysis of the living lab approach, its suitability and impacts, including also the utilisation and suitability of the used participatory methods as a part of it, is presented in project report 4.1/4.2 Evaluation of the Urban Living Labs in Alby and Peltosaari. The methods that were most used for involving stakeholders in the Urban Living Lab activities of this project were interviews, questionnaires and workshops (face-to-face). This was due to the characteristics of the planned activities and the target groups to be engaged. For example in Peltosaari, the initial interviews indicated that the residents will probably not be well reached via online methods. This preconception was further strengthened by the resident questionnaire results. The social media tools and the events arranged for school children were introduced during the project and they seemed promising in reaching new groups of residents but it is too early to assess their influence on engaging people into participatory activities. The expectations of the outcome of the methods were in most cases met. Even when the number of participants was smaller than aimed at, it usually turned out that the result was nevertheless good. A great concern is representativeness of the involved group in cases where it is essential. The emphasis on the participatory activities in the ULLs of this study was on “Understanding people and issues” and “Generating ideas” which is reflected by the selected methods. A drawback of the traditional methods (e.g. workshops, interviews) is that they are quite laborious to set up. New methods and approaches should be further developed, explored and trialled with but that is impeded by the practical constraints: There’s less risks in utilising methods that a facilitator has earlier experience on and it is easier to estimate the needed resources. Also, participants are often more comfortable to participate in methods that are already familiar to them. If a new method fails when participants have been recruited, the chance for involving them may be completely lost. Based on the experiences from the study, the following topics for further research and development related to ULL methods were highlighted: - Enabling effortless interaction in development activities through embedded technology solutions - Approaches for engaging people who are not used to participation and those who are in risk of segregation - Potential differences resulting from using online- and face-to-face -methodsThis report presents the Urban Living Lab methods used in the project. The aims, set-up and outcome of the methods are presented and suitability of the methods for the modernisation and social upgrading actions in the project is discussed
Byggandets klimatpåverkan
No full textKlimatpåverkan från byggnaders energianvändning är ett mycket diskuterat och relativt väl utforskat område. Dock är inte klimatpåverkan från byggprocessen, inklusive tillverkning av byggmaterial, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatserna lika väl belyst. Under 2014 genomfördes en studie ur ett livscykelperspektiv rörande klimatpåverkan från Blå Jungfrun, ett lågenergihus med stomme i betong. Studien genomfördes av forskare på KTH och IVL. Det här projektet är en uppföljning av Blå Jungfrun-studien; med syftet att ur ett livscykelperspektiv studera klimatpåverkan av ett nybyggt flerbostadshus - i flera våningar och med stomme i trä. Den studerade byggnaden är ett av de två åttavåningshusen i kvarteret Strandparken i Sundbyberg, med Folkhem som entreprenör och byggherre. Den internationella standarden EN 15978 ligger till grund för beräkningarna av klimatpåverkan. Detta innebär att beräkningar utförs med s.k. bokförings-LCA. Enligt standarden ingår alla delar av byggnadens livscykel motsvarande modul A-C i standarden. Strandparkens klimatpåverkan över hela livscykeln, det vill säga från utvinning av naturresurser, byggprocessen, användningsskedet till och med slutskedet, uppgår till drygt 700 kg CO2e/m2 för en analysperiod på 50 år. Byggprocessen, exklusive markarbeten står för 265 kg CO2e/m2 eller 38 procent av totala klimatpåverkan över en analysperiod på 50 år.Klimatpåverkan från byggnaders energianvändning är ett mycket diskuterat och relativt väl utforskat område. Dock är inte klimatpåverkan från byggprocessen, inklusive tillverkning av byggmaterial, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatserna lika väl belyst. Under 2014 genomfördes en studie ur ett livscykelperspektiv rörande klimatpåverkan från Blå Jungfrun, ett lågenergihus med stomme i betong. Studien genomfördes av forskare på KTH och IVL. Det här projektet är en uppföljning av Blå Jungfrun-studien; med syftet att ur ett livscykelperspektiv studera klimatpåverkan av ett nybyggt flerbostadshus - i flera våningar och med stomme i trä. Den studerade byggnaden är ett av de två åttavåningshusen i kvarteret Strandparken i Sundbyberg, med Folkhem som entreprenör och byggherre. Den internationella standarden EN 15978 ligger till grund för beräkningarna av klimatpåverkan. Detta innebär att beräkningar utförs med s.k. bokförings-LCA. Enligt standarden ingår alla delar av byggnadens livscykel motsvarande modul A-C i standarden. Strandparkens klimatpåverkan över hela livscykeln, det vill säga från utvinning av naturresurser, byggprocessen, användningsskedet till och med slutskedet, uppgår till drygt 700 kg CO2e/m2 för en analysperiod på 50 år. Byggprocessen, exklusive markarbeten står för 265 kg CO2e/m2 eller 38 procent av totala klimatpåverkan över en analysperiod på 50 år. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Denna studie har som syftet att lyfta frågan om byggprocessens klimatpåverkan för att öka kunskapen hos byggsektorn, myndigheter och politiker