IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Air pollution and Climate Change
No full textIn order to evaluate the role of air pollution and air pollution control for climate policies, SwedishEnvironmental Protection Agency invited leading experts and scientists, senior administrators andnegotiators, international organisations and industry to an international workshop in Gothenburg, Sweden,19-21 October 2009
Comparing high-quality recycling and downcycling of plastics : Calculating carbon footprints using a basket of functions approach
No full textThis report was written within the project Differentiated recycling criteria for plastics for a more sustainable recycling of plastics in Sweden (Differentierade plaståtervinningskriterier för en mer hållbar svensk plaståtervinning). It is based on the observation that the Swedish Extended Producer Responsibility stipulates the share of plastic packaging waste that should be recycled but does not address the quality of the recycling. The existing recycling targets are most easily met by grinding mixed waste plastics together and putting a low-quality product on the market. This low-quality material can replace, for example, wood in construction products. To replace primary polymers, waste plastics need to be sorted into separate polymer fractions before recycling. This entails additional costs. However, such high-quality recycling can reduce both primary-plastics production and incineration of plastic waste. The choice between downcycling and high-quality recycling also affects the waste treatment of subsequent products and has indirect effects on the broader waste-management and energy systems.The project aimed at contributing to the understanding of the climate aspects, in a broad systems perspective, of downcycling and high-quality recycling of packaging plastics from Swedish households. We did this by identifying a method for modelling recycling that accounts for important systems impacts, and by applying this method in a comparison between no recycling, downcycling, and advanced sorting that allows for substantial high-quality recycling. Our assessment model accounts for the impacts of downcycling and high-quality recycling on the production of primary materials, on Swedish waste incineration, on waste imports, and on the waste management and energy systems in the rest of Europe. The system investigated was expanded into a basket of functions: the function provided by 1 tonne of primary-plastics packaging, 5 railway sleepers, the treatment of 1.02 tonnes of near-term and 0.50 tonnes of future European waste, the production and use of 5.1 GJ of near-term and 1.3 GJ of future gas, and the supply of 238 kWh of electricity. The assessment was comprehensive but includes substantial uncertainties.Our results are rough estimates of actual systems effects. They indicate that downcycling is better for the climate than incineration of the packaging plastics, mainly because the incineration is postponed until after the end of the second use of the downcycled material. This allows for a greater near-term import of waste that, in turn, reduces landfill disposal of mixed waste in other countries. The case with advanced sorting has the lowest climate impact, because it involves the least primary production of polymers and the least total incineration of waste plastics. A plastics-recycling policy should provide incentives for high-quality recycling as this facilitates the substitution of primary plastics and a reduced incineration of plastic waste. The basket-of-functions approach allows for assessing the complex system impacts of recycling. The results include no avoided burdens, but only the emissions associated with generating the many functions of the system. The approach can be used to quantify the system impact of changing a single flow. Also funded by: SPÅ.</p
Vägledning - Policyer och styrmedel för främjade av återbruk på plats
No full textVägledningen är framtagen inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet ”Utveckling av policyer och styrmedel för att främja återbruk på plats”. Med denna vägledning vill vi sprida kunskap, och beskriva styrmedel och policyförslag som kan bidra till att förlänga livslängdenför inredning och/eller produkter i befintliga fastigheter.Målgruppen för vägledningen är beslutsfattare inom myndigheter,poliker, fastighetsförvaltning och branschorganisationer
An EU Removals Target and Trading System (RTTS) for Carbon Dioxide : Concept paper for discussion
No full textThis report takes a starting point from EU’s need to produce significant volumes of carbon removals by the year 2040, 2050 and beyond. According to the EU Commission, approximately 350 – 400 Mt carbon removals will be needed in 2040 and 450 Mt in 2050, whereof 49-75 Mt permanent removals, Bioenergy Carbon Capture and Storage (BECCS), and Direct Air Carbon Capture and Storage (DACCS) will be needed to 2040 and 125 Mt in 2050. There are almost no incentives to produce permanent removals in the EU today and several studies have analyzed how certain removals can be included in the EU ETS. The EU commission shall investigate before 31 July 2026 if and how credits representing carbon removals can be integrated in the EU ETS while safeguarding that such removals do not offset necessary emission reductions. This report investigates the pros and cons of including removals in the EU ETS and offers an alternative approach, the establishment of a separate removals targets and trading system which is not linked to the EU ETS. We also propose how the EU ETS can have enough allowances to balance residual emissions without delaying emission reductions
Impact Display for increased Circularity of Telecommunication Equipment : Impact Innovation, NetZero Industry Phase 1 – Feasibility Study
No full textThis feasibility study explores how digital traceability can enable more circular and resource-efficient handling of outdated telecommunication network equipment, through data-driven processes and stakeholder collaboration. Conducted by IVL Swedish Environmental Research Institute, Ericsson, and Boliden with support from Vinnova, it was part of the Net Zero Industry programme. The study is based on a qualitative research approach and includes literature review, stakeholder interviews, workshops, and practical trials. It maps current practices in the Swedish telecom industry, covering regulatory and behavioural dimensions as well as technical infrastructure. The physical trial, where outdated equipment from two sites was tagged and traced digitally, revealed both operational opportunities and practical limitations, such as on-site working conditions and lack of continuity in traceability beyond the first sorting on different material fractions. A subset of the materials, including printed circuit boards, was analyzed by Boliden to evaluate the commercial and environmental value of recycling. Key findings demonstrate that circularity in telecom is hindered by fragmented data flows, limited incentives, inconsistent regulations, and inefficient recycling of some critical raw materials (CRMs). However, there are significant opportunities to improve reuse rates, reduce emissions, and support sustainability reporting through centralized digital platforms. Digital tools can play a pivotal role in enabling circular economy practices by improving transparency, automating emissions reporting, and supporting financial and environmental decision-making. For these systems to scale, they must be user-friendly and compatible with evolving policies such as extended producer responsibility and product passports. While digital traceability platforms offer immediate value, further work is needed to compare the lifecycle impacts of reuse versus recycling flows and to explore the viability of full material loops using secondary raw materials. Stakeholders emphasized the need for improved data integration and standardisation, policy alignment, clarification of ownership models and feedback loops. Evidently, telecom operators play a critical role in setting requirements when procuring, and producers need to work on their business model to enable reuseability and circular handling, while ASPs (Authorized Service Providers), refurbishers and recyclers are key touchpoints for traceability. Implementing systematic changes in the telecom industry will align with broader sustainability goals, such as achieving net-zero emissions and fostering a resilient global economy. With the right combination of regulatory frameworks, technological advancements, and industry leadership, the telecom sector can become a beacon of sustainability, setting a precedent for other industries to follow
Kemikalielagstiftningens effekt på innovation och företags drivkraft för utfasning av farliga ämnen
No full textThe EU chemicals legislation, with the REACH and CLP regulations as its cornerstones, plays an important role in reducing exposure to substances of very high concern and driving substitution. At the same time, there is concern about how current and upcoming regulations affect companies’ capacity for innovation, competitiveness, and their ability to phase out hazardous substances effectively. The purpose of this project has been to gain a deeper understanding of how chemicals legislation influences companies’ competitiveness and their work with substitution. The study combines a literature review with an interview study, in which individuals working with regulatory compliance and chemicals management in practice were interviewed. The literature shows that regulation through legislation has led to reduced use of several substances of very high concern (SVHC) substances and contributed to substitution towards less hazardous alternatives. At the same time, insufficient harmonisation between regulatory frameworks, complex processes, e.g. for reporting, and limited resources are highlighted as significant obstacles. Several studies also emphasise the risk of “regrettable substitution” if the focus lies on individual substances instead of considering alternatives from a broader perspective that accounts for function and overall life-cycle risk. The interviews confirm that legislation is perceived as an important driver for phase-out, but also as administratively burdensome and sometimes unclear. Companies describe challenges related to short transition periods, unpredictable regulatory processes, differing definitions between legal acts, and a lack of transparency in the supply chain. Global differences in requirements and costs are perceived to affect competitiveness, particularly when EU-based companies operate on the same markets as actors subject to less stringent regulations. At the same time, both literature and interviews show that regulation can stimulate innovation, especially when combined with clear time horizons, increased transparency, and access to tools and guidance for substitution. Several companies already conduct proactive substitution work, often driven by internal sustainability goals and customer requirements. The report concludes with recommendations on how chemicals legislation can be better designed and implemented to simultaneously strengthen the protection of human health and the environment and promote the development of safe and sustainable products. Key proposals include increased harmonisation and coordination between regulatory frameworks, improved predictability and transparency, more efficient information flows in the value chain, and enhanced support and dialogue between authorities, industry, and research
Hållbarhetsbedömning av återbruk och återvinning av textilier i och utanför Europa
No full textThe waste hierarchy prioritises reuse over recycling, energy recovery, and disposal. However, exporting textiles for reuse in developing countries has raised concerns about factors such as waste management, challenging the hierarchy’s priorities when geographical context is considered. The aim of this study is to support European stakeholders in future textile management decisions by evaluating the environmental, social, and economic sustainability of different approaches to managing textiles collected in Sweden.Avfallshierarkin prioriterar återbruk framför återvinning, energiåtervinning och deponering. Viss oro har dock väckts kring utmaningar, såsom avfallshantering, i samband med export av textilier för återanvändning i utvecklingsländer. Detta har lett till att avfallshierarkins prioriteringar ifrågasätts när geografiska sammanhang beaktas. Syftet med denna studie är att stödja europeiska intressenter i framtida beslut om textilhantering genom att utvärdera den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten hos olika metoder för att hantera textilier insamlade i Sverige
Teknik- och miljöbaserad screening av hydrometallurgiska tekniker för litiunjonbatteriåtervinning : ELiMINATE projektleveranser från arbetspaket 2: - 2A.1 – Screening av LCA:er för nuvarande processtekniker, 2A.2 – Screening LCA:er för nya processtekniker
No full textThis report contains Work Package 2 deliverables for Tasks 2A.1 and 2A.2 within the ELiMINATE project. The study investigates nine current and two novel hydrometallurgical Lithium-ion Battery (LIB) recycling techniques for screening technologies for the full LCA deliverables in task 2B. Comparing their environmental impacts, it identifies HCl and H2SO4 Mixed NMC as top options for current methods, while H2SO4 - Novel emerges as the best choice for novel technologies due to its reduced waste generation and chemical consumption. These conclusions were reached by comparing the impact categories of abiotic depletion (ADP), acidification potential (AP), eutrophication potential (EP), global warming potential excluding biogenic carbon (GWP), human toxicity potential (HTP), and ozone layer depletion potential (ODP) covered by CML 2001 methodology.Denna rapport innehåller rapportleveranser för Arbetspaket 2 i aktiviteter 2A.1 och 2A.2 inom ELiMINATE-projektet. Studien undersöker nio befintliga och två nycklar hydrometallurgiska Lithium-ion batteri (LIB) återvinningsmetoder för att välja ut teknologier för fullständiga LCA-leveranser i uppgift 2B. Genom att jämföra deras miljöeffekter identifiades HCl- och H2SO4-blandade NMC som två toppval för befintliga metoder, medan H2SO4-ny framstår som det bästa valet för nya teknologier som följd av dess jämförelsevis mindre krav på avfallshantering och mindre kemisk konsumtion. Dessa slutsatser nåddes genom att jämföra miljöpåverkanskategorierna för abiotisk utarmningspotential (ADP), försurningspotetial (AP), eutrofieringspotential (EP), global uppvärmningspotential (GWP) utan biogent kol, mänsklig giftpotential (HTP) och ozonskiktsutarmningpotential (ODP), som täcks av CML 2001-metodiken
Vätgas i Västerbotten : Vätgasens förutsättningar och framtida potential i Västerbotten
No full textVätgas beskrivs som en central komponent i omställningen till ett hållbart energisystem. Västerbotten i Sverige, med sina rika resurser av förnybar energi från vind- och vattenkraft, har goda förutsättningar att producera grön vätgas. Regionens behov av fossilfria energibärare växer i takt med elektrifiering och industrins klimatomställning, vilket gör vätgas till en potentiell lösning för att minska utsläpp från energiintensiva sektorer som metallindustrin och tunga transporter. Rapporten syftar till att ge en samlad bild av vätgasens potential i Västerbotten, med fokus på produktion, lagring, distribution och användning av vätgas och dess biprodukter värme och syrgas. Genom att kartlägga regionens specifika förutsättningar och utvärdera möjliga framtidsscenarier, belyses de tekniska, miljömässiga och ekonomiska utmaningar samt möjligheter för vätgasproduktion och -användning. Studien baseras på litteraturstudier, intervjuer och workshops med regionala aktörer, samt en kvantitativ och kvalitativ analys av scenarier för vätgasproduktion i norra Sverige. Resultaten visar att inget enskilt scenario framstår som tydligt fördelaktigt när det gäller miljömässiga, sociala eller ekonomiska aspekter. I stället erbjuder varje scenario olika utvecklingsvägar, var och en med sina specifika fördelar och utmaningar. Centrala faktorer som påverkar vätgasens roll i Västerbotten inkluderar elpriser, efterfrågan på vätgas, teknologisk utveckling, industriell symbios samt tillgång till en kustnära pipeline för export. För att realisera regionens vätgaspotential krävs strategisk planering och ett holistiskt angreppssätt som omfattar teknik, infrastruktur, markanvändning och social acceptans. För att stödja denna utveckling är tydliga styrmedel och långsiktiga regelverk på nationell nivå avgörande. Dessa kan skapa ett stabilt ramverk och ökad förutsägbarhet för både regionala och externa aktörer som överväger investeringar i området. På regional nivå krävs samordning mellan offentliga aktörer, näringsliv, akademi och andra intressenter för att stärka den tekniska kompetensen och möjliggöra synergier. Sammanfattningsvis kan utvecklingen av vätgas i Västerbotten ta flera olika vägar där varje väg formas av specifika förutsättningar och avvägningar. För att uppnå dess potential krävs både stark regional samverkan och tydliga, långsiktiga riktlinjer på nationell nivå
Försurning och övergödning i det svenska skogslandskapet : Resultat från Krondroppsnätet till och med 2023/24
No full textKrondroppsnätets årliga rapport 2025 är en gemensam nationell rapport med målsättningen att ge en aktuell bild av situationen vad gäller försurning och övergödning i Sveriges skogsmark. Resultaten presenteras i form av kartor och diagram för luftföroreningshalter, atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi för det hydrologiska året 2023/24. Utöver resultaten redovisas även andra relaterade projekt, aktuella nyheter och notiser samt nya vetenskapliga publikationer, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. Det hydrologiska året 2023/24 präglades av många kraftiga väderhändelser i Sverige med allt från stormar och rekordkyla till extremvärme. Nedfallet över Sverige beror till stor del på långväga transporterade luftföroreningar. Utsläppen av svavel från EU-länderna (EU27+UK) har minskat med 84 procent mellan 2001 och 2022, och från enbart Sverige med 64 % under samma period. Resultaten från Krondroppsnätets mätningar visar att nedfallet över hela Sverige har minskat med 73 procent för svavel under perioden 2001/02–2023/24. Svavelnedfallet till skog var lägre än 1 kg S/ha i stora delar av landet under det hydrologiska året 2023/24 (se kartan till vänster). Som högst uppmättes 2–4 kg S/ha i krondroppet i Blekinge och södra Skåne under 2023/24. Trots den kraftiga minskningen av svavelnedfallet bedömer 15 län i Sverige att miljömålet Bara naturlig försurning inte kommer att uppnås till år 2030. Endast 6 av 21 län bedömer att utvecklingen i miljön, gällande miljömålet, är positiv. På många platser i landet är både mark och vatten fortfarande försurade. För att ytterligare minska utsläppen av försurande ämnen krävs fortsatta insatser både nationellt och internationellt. Enligt flera län är fortsatt kalkning den viktigaste åtgärden för att återställa livskraften i försurade sjöar och vattendrag. Mätningarna av markvattenkemin inom Krondroppsnätet visar att försurningen fortfarande är utbredd, särskilt i södra Sverige, där markvattnets pH ofta är under 5 och ANC (syraneutraliserande förmåga) negativ. Höga halter av toxiskt aluminium uppmäts på vissa platser som Ottenby och Stenshult. Detta beror på att återhämtningen är en långsam process, eftersom påfyllnaden av baskatjoner genom vittring och atmosfärisk deposition sker mycket långsamt, och att flera faktorer, utöver svavelnedfall, bidrar till försurningen av skogsmark och vattenmiljöer. Ett exempel är kvävenedfall, som kan orsaka försurning när eventuellt överskott av kväve börjar läcka ner under rotzonen. Skogsmarkens återhämtning begränsas dessutom av skogsbrukets påverkan. Skogsbruket bidrar till försurning genom trädens upptag av näringsämnen, vilket leder till att sura joner frigörs som kompensation. När biomassa skördas och förs bort från skogsekosystemet blir försurningen dessutom permanent. Det ökade behovet av biobränsle har lett till ett ökat uttag av hela träd, så kallat helträdsutnyttjande, vilket i sin tur bromsar återhämtningen. De flesta län rapporterar att återförsel av aska för att motverka detta sker i mycket liten omfattning. Lufthalterna av kvävedioxid (NO₂) och ammoniak (NH₃) har generellt minskat över tid, vilket speglar minskade utsläpp från transporter, industri och jordbruk. NO₂-halterna har minskat statistiskt signifikant vid flertalet mätstationer, särskilt i södra Sverige. NH₃-halterna visar mindre tydliga trender och påverkas starkt av lokala förhållanden såsom exempelvis jordbruksverksamhet. Utsläppen av kväve (NOx+NHy) från EU-länderna (EU27+UK) har minskat med 35 procent mellan 2001-2022, och från enbart Sverige med 30 % under samma period. Det totala kvävenedfallet (torr- och våtdeposition) över Sverige har minskat med 39 % sedan början av 2000-talet. Högst kvävenedfall förekommer i södra Götaland, särskilt Skåne, Halland och Blekinge. I kartan till höger visas det totala kvävenedfallet till barrskog under det hydrologiska året 2023/24. Det totala kvävenedfallet till barrskog ingår som en indikator till miljömålet Ingen övergödning. Vid den årliga regionala utvärderingen 2024 av miljömålet Ingen övergödning bedömde 18 av 21 län att målet inte kommer att uppnås till år 2030. Endast 2 av 21 län bedömer att utvecklingen i miljön, med avseende på detta mål, är positiv. Mätningarna inom Krondroppsnätet visar att nedfallet av kväve i nästan hela Götaland och i de sydvästra delarna av Svealand under 2023/24 överskred den kritiska belastningsgräns som Sverige har antagit som målvärde för att förhindra förändringar i markvegetationens sammansättning, 5 kg N/ha/år. Som högst var det totala kvävenedfallet strax under 20 kg N/ha i Skåne under 2023/24. På de flesta skogsytor i Sverige är halten av kväve i markvattnet låg. I södra Sverige, särskilt i de sydligaste delarna, har man dock uppmätt förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet även i ostörda skogsområden – ett tecken på att marken är kvävemättad och att skogens förmåga att ta upp kväve överskrids. Exempel på sådana platser är Ottenby och Stenshult. Kväveläckage uppstår generellt framför allt efter skogsavverkning eller andra typer av störningar