IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Samverkan och åtgärdsplan för en hållbar hantering av PFAS-föroreningar i vattenresurser : Med fallstudie Mälaren
No full textPFAS-föroreningar är en växande samhällsutmaning både nationellt och globalt. Ämnenas persistens, mobilitet och hälso- och miljöpåverkan gör dem svåra att hantera, särskilt när de sprids till vattentäkter. I Mälarregionen, där Mälaren försörjer över två miljoner människor med dricksvatten, är utmaningen särskilt avgörande. Detta projekt har genomförts inom ramen för Vinnovas satsning Water Wise Societies och har haft som mål att etablera en gemensam grund för framtida åtgärder mot PFAS i Sveriges vattenresurser, med fokus på Mälarområdet. Arbetet har inkluderat workshops, en enkätundersökning och en syntes av kunskapsläget samt dialog med berörda aktörer och framtagande av strategiska förslag på framtida arbete. Resultaten har dokumenterats i denna rapport samt i tre PM som behandlar projektets arbetspaket. Enkäten visar ett starkt och brett behov av ökad och systematisk kartläggning av PFAS-flöden, både punktkällor och diffusa källor, som grund för att kunna rikta åtgärder, bedöma teknikers effekt och styra investeringar. Workshopens aktörer samt aktörerna som svarat på enkäten efterlyser bättre stöd och nationellt samordnade arbetssätt för att hantera PFAS i olika miljöer. Flera av aktörerna uttryckte att beslut och insatser ofta dröjer på grund av osäkerheter kring metodval eller juridik, vilket i sin tur riskerar att PFAS sprids ytterligare. För att åstadkomma en framtid fri från PFAS i Mälaren krävs flera parallella insatser: teknikutveckling och testning, samordnade strategier för styrning och finansiering, samt gemensamma plattformar för samverkan och kunskapsöverföring. Oavsett hur PFAS-användningen utvecklas framöver, från fortsatt användning till total utfasning, kommer det krävas god samverkan, tillförlitliga tekniker och anpassningsbara strategier för att hantera utmaningen på ett hållbart sätt. Denna rapport ger underlag för fortsatt arbete med målet att långsiktigt säkerställa ett rent och tryggt vatten i hela avrinningsområdet.Commissioned By:Water Wise Society.</p
Unicef Wash Systems Strengthening Framework
No full textFor over a decade, UNICEF has supported an ambitious reform agenda that goes beyond building infrastructure and tackles several dimensions of the WASH enabling environment. These efforts to support governments, from the policies to financing, institutional arrangements, monitoring and capacity both at local and national levels, are critical to ensure scalability and sustainability of any progress made in service delivery at the local level. In many countries, support for these key governance functions has unlocked progress and ensured that the necessary supporting institutions, skills, financial flows and accountability mechanisms are in place to sustain progress made in WASH service delivery. Despite improvements, global progress in the enabling environment has been slow, especially for sanitation. Increasing evidence shows that investments to strengthen key functions of the WASH enabling environment will not be enough unless the underlying causes of WASH failure are tackled directly. Such systemic bottlenecks that undermine the resilience, sustainability, scalability and inclusiveness of WASH include discrimination, climate and environmental disruption and sociopolitical fragility. These are structural, contextual and political factors that lie outside the traditional sphere of WASH competence, but they are already part of everyday UNICEF WASH programming, and they are at the heart of UNICEF WASH strategy 2016–2030. Future work to strengthen WASH systems will need to build on actions that stakeholders have already undertaken outside the traditional sphere of WASH activities to ‘Leave no One Behind’, to increase climate-resilient WASH, and through WASH for Peace initiatives, for example. Building on this rich evidence base, the framework outlined in this document defines WASH systems strengthening as the work done to simultaneouslyreinforce the key functions of the WASH enabling environment, increase their interrelations, and minimize negative impacts of the broader environment on the WASH sector while leveraging opportunities to accelerate progress
Slutrapport Pukavik 2025 : Provtagning av strandängar och strandad tång/sjögräs efter fartyget Marco Polos oljespill
No full textThe report summarizes the results and conclusions from environmental monitoring of coastal meadows and stranded macroalgae/seagrass following the grounding of the RORO vessel Marco Polo in Pukaviksbukten on 22 October 2023, which resulted in a major spill of approximately 150 tonnes of heavy fuel oil (HFO). The investigation was conducted by IVL Swedish Environmental Research Institute on behalf of the County Administrative Board of Blekinge, with the aim of assessing the remaining levels of oil contamination in coastal soils and stranded macroalgae/seagrass, as well as evaluating temporal changes in contaminant concentrations within the algal/seagrass material. Sampling was performed in both oil-exposed and reference areas during the period 2024–2025. The analyses included BTEX, PAH16, alkylated PAHs, and TPH, with a particular focus on polycyclic aromatic compounds (PACs) as indicators of oil pollution. Soil samples were collected at three depth intervals from the sites Rökemarken, Lörbykladd S, Spraglehall N, Spraglehall S, and Furumo (reference site), while stranded macroalgae/seagrass samples were collected from Djupekås, Töppet, Lörbykladd S, Spraglehall N, Spraglehall S, and Torhamn (reference site). All analyses were performed by an accredited laboratory (ALS Scandinavia AB). The results demonstrate a heterogeneous distribution of oil contamination along the coastline. The highest concentrations in soil were detected at Spraglehall N, where levels of heavy PAH compounds (PAH-H) in the upper soil layer (0–15 cm) exceeded the Swedish EPA limit value for sensitive land use (KM) by up to sevenfold. Other sampling sites exhibited lower, yet elevated, concentrations. Deeper soil layers (15–25 cm) generally showed low contaminant levels. Oil residues were detected in stranded macroalgae/seagrass at all sampling sites, with the highest initial concentrations at Töppet (38.7 mg/kg wet weight). A decline in concentrations was observed over time, except at Djupekås where levels increased between 2024 and 2025, suggesting continued deposition of oil-contaminated algal/segrass material. The contaminant profiles were dominated by alkylated PAHs. Despite extensive remediation efforts, the oil spill continues to affect the coastal ecosystem in Pukaviksbukten. Contaminant levels at Spraglehall N pose a potential risk to grazing livestock and may contribute to secondary contamination of surrounding environments. Continued long-term environmental monitoring is recommended, particularly at Djupekås and Spraglehall, as well as improved integration between remediation measures and environmental follow-up to enhance understanding of pollutant persistence and ecological impacts
Screening of flotation chemicals : Water sampling downstream Swedish mines
No full textThis report presents a screening study commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency to assess the occurrence and concentration of flotation chemicals downstream of sulfide mining operations in Sweden. Flotation chemicals, particularly xanthates and carbamates, are widely used in ore processing and may pose ecological risks if released into the environment via effluent from tailings ponds. The project developed and validated a robust analytical method using solid-phase extraction and LC-MS/MS to detect five target compounds at low concentrations. Sampling was conducted at four mining sites during fall 2024 to spring 2025. In total, 85 analyses were made on surface water samples collected under variable hydrological conditions, with 34 analyses showing detectable levels. Detected concentrations ranged from 0.2 to 250 µg/L, with butyl and amyl xanthate being most frequently observed. Over 70% of detections were below 10 µg/L, which is lower than most reported toxicity data from tests with aquatic organisms. However, the ecotoxicological foundation is scattered, which is reflected in predicted no effect concentrations (PNEC) for aquatic organisms ranging between 1 and 1500 µg/L Previous studies on synergistic effects between xanthates and metals (e.g., cadmium, copper) showed a substantial increased toxicity, and this should be considered also at low xanthate concentrations. This screening focused only on snapshot conditions in surface water to ensure robust analysis methods. Xanthate and carbamate occurrence in other environmental media such as sediment and biota remain unclear and surveying their degradation products was not included in the screening project. To gain a better understanding of xanthate and carbamate prevalence and potential ecological risk in downstream water, further seasonal monitoring is needed, as well as additional ecotoxicological studies for sublethal endpoints
Needs and conditions in Northern Sweden
No full textTemperatur har en stark påverka på hastighet av biologiska processer med minskning av hastigheten med 6-10% för varje 1 °C minskning av temperaturen. Vid införande av kvävereningskrav för reningsverk i Norrland finns det därför risk att det ska krävas väldigt stora bassänger för att kompensera för den periodvis väldigt kalla vattnet som kommer under snösmältningsperioden. Temperatur har en stark påverka på hastighet av biologiska processer med minskning av hastigheten med 6-10% för varje 1 °C minskning av temperaturen. Vid införande av kvävereningskrav för reningsverk i Norrland finns det därför risk att det ska krävas väldigt stora bassänger för att kompensera för den periodvis väldigt kalla vattnet som kommer under snösmältningsperioden. I första delen av rapporten studerades hur vattentemperaturen varierar under året på flera reningsverk i Norrland. Det visades att på vissa avloppsreningsverk (ARV), som Essvik ARV och Fillan ARV i Sundsvall samt Bodum ARV i Örnsköldsvik, är vattentemperaturen mycket lägre än i södra Sverige och sjunker till under 5 °C under snösmältningsperioden. Andra renignsverk, som Öns ARV i Umeå, har däremot endast några grader kallare vatten med vattentemperaturer under kallaste perioden på ca 8 °C. Den största bidragande faktorn till denna skillnad var olika andel av tillskottsvatten i lednignsnätet, med lägre temperaturer för de reningsverk som har mer tillskottsvatten.I andra delen av rapporten studerades om det är ekonomiskt motiverat att värma upp inkommande avloppsvatten med låggradigt värme för intensifiering av reningen. Det visades att investeringskostnaden för ett nytt reningsverk kan minskas med ca 11% om avloppsvatten värms upp med 2 °C i kombination med en effektiv värmeåtervinning från utgående vatten. För att uppvärmningsalternativet ska vara motiverat krävs det dock att priset för värmen är lägre än 212 kr/MWh. För fallstudien i Sundsvall uppskattades inköpspriset för returvärme från fjärrvärmenätet till 350 kr/MWh, vilket innebär att uppvärmning inte är motiverat. Att värma upp avloppsvatten kan dock vara motiverat för andra reningsverk med andra förutsättningar i värmenätet eller vid tillgång till billig spillvärme från industri.Temperature has a strong effect on the activity of biological processes with a reduction in activity by 6-10% for every 1 °C reduction in temperature. When introducing nitrogen treatment requirements for wastewater treatment plants in Norrland, there is therefore a risk that very large basins will be required to compensate for the periodically very cold water that arrives during the snowmelt period. In the first part of the report it was studied how the wastewater temperature varies during the year at several treatment plants in Norrland. It was shown that at some wastewater treatment plants, such as Essvik and Fillan in Sundsvall as well as Bodum in Örnsköldsvik, the wastewater temperature is much lower than in southern Sweden and drops to below 5 °C during the snowmelt period. Other treatment plants, such as Öns in Umeå, on the other hand, have water only a few degrees colder, with water temperatures during the coldest period of around 8 °C. The biggest contributing factor to this difference was the different proportion of stormwater in the sewer network, with lower temperatures for the treatment plants that have more stormwater.In the second part of the report, it was studied whether it is economically motivated to heat incoming wastewater with low-grade heat to intensify the treatment. It was shown that the investment cost for a new wastewater treatment plant can be reduced by approx. 11% if the wastewater is heated by 2 °C in combination with an efficient heat recovery from the outgoing water. For the heating alternative to be motivated, however, it is required that the price for heat is lower than SEK 212/MWh. For the case study in Sundsvall, the purchase price for return heat from the district heating network was estimated at SEK 350/MWh, which means that heating is not motivated. However, heating the wastewater can be motivated for other treatment plants with other conditions in the heating network or with access to cheap waste heat from industry.Research funders: Nordic Environment Finance Corporation.</p
Nationell luftövervakning : Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m 2023
No full textNaturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL), Institutionen för Miljövetenskap vid Stockholms universitet (SU), Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Chalmers och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)) till och med 2023 samt regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2022. För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 45 år sedan, generellt skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer. För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden i bakgrundsmiljö. Viss risk för överskridande av miljömålspreciseringen för dygnsmedelvärdet för PM2,5 kvarstår dock. Däremot överskrider halterna av marknära ozon i dagsläget MKN för hälsa vid ett flertal mätstationer i södra Sverige. För såväl partiklar (i form av PM2,5) och bensen (i urban bakgrund) är risken låg att halterna överskrider miljömålens preciseringar för årsmedelvärdet
Potential för transportsektorns energiförsörjning i koldioxidneutrala scenarier på Gotland
No full textMålet för Gotland är att uppnå ett fossilfritt energisystem år 2040, inkluderat alla användarsektorer såsom bebyggelsen, industrin och transporter, och alla energibärare såsom el, fjärrvärme och bränslen. Energisystemets koppling till koldioxidutsläpp finns starkast i transportsektorn eftersom det är där stora mängder fossila bränslen fortfarande används. För att identifiera möjliga vägar för Gotland att uppnå fossilfrihet till år 2040 fokuserar denna studie på transportsektorn och dess kopplingar till energisystemet och industrin. En optimeringsmodell för energisystemet har använts för att analysera scenarier för koldioxidneutralitet på Gotland. Modellen har utvecklats med scenarier för transportsektorns utveckling och alternativ för elintensiv industri på Gotland i scenarier där antingen storskalig havsbaserad vindkraft byggs eller inte, och antingen med fokus på självförsörjning eller export av nya produkter. Resultaten visar att en stark kopplingen finns mellan de olika energisektorna värme, el och transportbränslen: • Utan havsbaserad vindkraft – Fokus på biogas för godstransporter på väg och bussar. • Med havsbaserad vindkraft – Vätgas ersätter delvis biogas för godstransporter, men ökad biogasproduktion behövs i alla scenarier. • Med havsbaserad vindkraft – Vätgasbaserade tekniker dominerar för bränslen och konstgödselproduktion. • Om havsbaserad vindkraft kan styrmedel behövas för att främja nyttjandet av biogas. Resultat av kartläggning av biogaspotential på Gotland: Det finns gödselresurser på Gotland så att biogasproduktionen skulle kunna ca tredubblas till 2040. Resultat av kostnadsminimering av Gotlands värme-, el- och transportsektor till år 2050: • Biogasen kan täcka i princip hela busstrafikens bränslebehov, plus ca halva godstrafiken på land. • Sjöfartens bränslebehov är i en annan storleksordning, ca 10 gånger större än den landbaserade trafiken på Gotland. ”Inhemska” bränslen klarar inte att täcka detta om man inte i framtiden återupptar planerna på stora vindkraftsparker till havs, så att el blir tillgänglig för produktion av sjöfartsbränsle, t ex vätgas. Om man i framtiden återupptar planerna på stora vindkraftsparker till havs i närheten av Gotland förändras förutsättningarna i Gotlands energisystem väldigt mycket. I och med stor tillgång på el kan man producera ”inhemskt” bränsle i form av vätgas till sjöfarten. Även annan elintensiv industri skulle kunna etableras, såsom exempelvis fossilfri konstgödselproduktion. Värmesektorn skulle påverkas genom att det blir mer gynnsamt att använda värmepumpar
Från insamling av använda kläder i Sverige till återanvändning i Kenya : En fallstudie av Humana Lts värdekedja för second hand-kläder
No full textThis report was commissioned by Humana Lt, a textile sorting centre that sources used textiles from various European markets. Humana Lt is part of a larger corporate group engaged in the manual sorting and resale of second-hand clothing in both Europe and Africa, including operations in Kenya through Baltic Textile Trading (BTT). This case study maps the value chain of post-consumer textiles collected in Sweden and how they are traded, sorted, and quality assured through the group’s companies in Lithuania, Oman, and Kenya, until the second-hand clothing reaches the Kenyan mitumba market. In addition to presenting how textiles are collected and prepared for export from Sweden, the report places the findings within the EU Strategy for Sustainable and Circular Textiles, which prioritises reuse over recycling and incineration. It also shows how second-hand clothing gains new life in Kenya as part of a circular economy. The findings reveal a demand-driven, quality-focused, and commercially structured trade, with Kenyan consumer preferences influencing sorting processes upstream in the value chain. The textile sorting centres in Lithuania and Oman apply specialised expertise to sort over 400 garment categories, increasing value at each stage. In Kenya, mitumba is widely seen as an affordable and attractive choice across social groups. The mitumba market offers a significant opportunity to extend the life of used clothing from the EU, used textiles that may otherwise be treated as waste and in risk being incinerated. This case provides valuable insights into how value creation and international trade can be structured to support reuse within a circular textile economy.Denna rapport är gjort på uppdrag åt Humana Lt, en sorteringsanläggning som köper in använda textilier från olika europeiska marknader. Humana Lt ingår i en större företagsgrupp som arbetar med manuell sortering och vidareförsäljning av second hand-kläder både i Europa och Afrika, inklusive verksamhet i Kenya genom Baltic Textile Trading (BTT). Fallstudien kartlägger värdekedjan för post-consumer textilier som samlas in i Sverige och hur dessa handlas, sorteras och kvalitetssäkras via koncernens bolag i Litauen, Oman och Kenya, fram till dess att kläderna når den kenyanska mitumba-marknaden.Utöver att visa på hur textilier samlas in och förbereds för export från Sverige, sätter rapporten resultaten i kontext av EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier, där återanvändning prioriteras framför återvinning och förbränning. Den visar även hur second hand-kläder får nytt liv i Kenya. Resultaten visar att handeln styrs av efterfrågan, är kvalitetsfokuserad och kommersiellt organiserad, där kenyanska konsumentpreferenser påverkar hur de använda textilier sorteras uppströms i värdekedjan. Sorteringsanläggningarna i Litauen och Oman har utvecklat specialiserad kompetens för att sortera på både kvalité och upp till 400 olika produktkategorier, där värdet ökar i varje steg. I Kenya ses mitumba som ett prisvärt och attraktivt alternativ bland olika samhällsgrupper. Marknaden för mitumba utgör en viktig möjlighet att förlänga livslängden för begagnade kläder från EU, kläder som annars riskerar att klassas som avfall och gå till förbränning. Fallstudien ger värdefulla insikter i hur värdeskapande och internationell handel kan och behöver organiseras för att främja återanvändning inom en cirkulär ekonomi för textilier.Commissioned By:Humana Lt.</p
Kan miljözoner snabba på elektrifieringen av lastbilsflottan?
No full textDen här rapporten visar att miljözon klass 3, med krav på el, biogas och vätgas, är en lämplig åtgärd för att påskynda elektrifieringen av lastbilsflottan. Mätningar i Stockholm och i Lund, som presenteras i denna rapport, visar att miljözoner kan leda till betydande minskningar av lastbilarnas klimatpåverkande utsläpp genom att öka efterfrågan på el- och biogaslastbilar.För att lyckas med detta måste miljözonerna dock vara tillräckligt stora eller införas på flera håll samtidigt. Den miljözon som beslutats i Stockholm har enligt våra intervjuer med aktörer inom transportmarknaden haft en begränsad effekt på elektrifieringen, särskilt gällande tunga lastbilar. Det här beror på att kraven i stor utsträckning kan mötas antingen med befintliga fordon eller med fordon som ändå hade köpts, i kombination med ruttplanering. Det framstår dock osannolikt att tillräckligt stora miljözoner kommer införas så länge miljözonen måste omfatta lastbilar såväl som personbilar och bussar. Genom enkätutskick till kommunpolitiker konstaterar vi att stödet verkar vara större för miljözoner som bara omfattar lastbilar. Samma stöd finner vi hos branschens företrädare.Denna rapport avslutas därför med två rekommendationer till beslutsfattare:1) Inrätta en särskild miljözonsklass med samma utsläppskrav som klass 3 men som bara omfattar lastbilar, och låt denna införas med syftet att påskynda klimatomställningen2) Ta initiativ till införande av den nya miljözonen i flera kommuner samtidigt, som tillsammans omfattar en såpass stor del av lastbilarnas trafikarbete att nyinvesteringar blir kommersiellt intressanta. På samma sätt som i Nederländerna kan införandet göras stegvis med god framförhållning.Commissioned By:Lindholmen Science Park AB.</p
Climate Story
No full textProjektet Climate story avsåg att skapa ett digitalt lättillgängligt webverktyg med avancerade, flexibla och mångfacetterade analys- och visualiseringsmöjligheter, med en omfattande databas av kommunrelaterad information. Utöver klimatutsläpps- och energivärden skulle dataunderlaget innehålla även socio- och samhällsekonomiska, geografiska, och demografiska variabler. Webverktyget syftar till att användas för att förstå samband och förhållanden mellan kommuners territoriella och konsumtionsbaserade klimatutsläpp, energianvändning samt indikatorer som beskriver kommuners egenskaper. En omfattande databas byggdes upp för att hantera underlaget och kommunernas klimatutsläpp och klimatavtryck analyserades. Relevanta åtgärder och styrmedel identifierades och bedömningar gjordes över vilka aktörer åtgärdernas rådighet ligger. Åtgärdernas potential att minska klimatutsläppen inom olika sektorer uppskattades och kopplades till rådigheten. De flesta kommuner i Sverige tycks ha relativt liknande utsläppsmönster, det gäller i synnerhet konsumtionsbaserade klimatavtryck men även i hög grad territoriella klimatutsläpp. Många variabler (indikatorer och utsläpp) visades sig samvariera med andra variabler. De som korrelerade med utsläpp och klimatavtryck var i första hand befolkningsrelaterade variabler och i andra hand variabler som beskriver dimensionen glesbygd- storstad. Ett fåtal storstadskommuner och kommuner med speciellt stora utsläppande anläggningar avviker avsevärt från mönstret.Konsumtions¬baserat klimatavtryck är det utsläppsmått som bäst kunde modelleras med indikatorer. Territoriella utsläppsmått kunde modelleras med en förklaringsgrad av ca 55–70 % under förutsättning att de avvikande kommunerna uteslöts ur analysen. För utsläppsmåtten som uttrycks som kvoter av befolkning och markytor, kunde en förklaringsgrad av ca 50 % uppnås under samma förutsättningar.Projektet utredde även möjligheten att använda indikatordata för att skapa en ”klimattrendare”, men denna utredning var till stor del en besvikelse. Många relevanta variabler registreras visserligen med månadsupplösning, och en klimattrendare bedöms vara möjlig i teorin. Emellertid krävs revolutionerande förändringar avseende hantering av data, organisation, ansvarsfördelning med mera på kommuner och andra myndigheter innan det kan bli verklighet. Projektet resulterade i ett webverktyg med flexibla och mångfacetterade möjligheter till analys och visualisering av klimatutsläpp och kommunrelaterade indikatorer.Verktyget är tillgängligt via webplatsen: https://www.klimatanalys.se/climate-storie