IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet
No full textMätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen, då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige. Mätprogrammet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på ozonhalternas variation under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september. Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta). This report is only available in Swedish.Denna rapport avser rapportering för 2016 års mätningar inom Ozonmätnätet i södra Sverige. ”Ozonmätnätet i södra Sverige” startades 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs universitet, på uppdrag av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund i södra Sverige. Under 2015 startade ett nytt samarbetsprogram som avser perioden 2015-2020
Ekonomisk analys av nya styrmedel för hanteringen av svenskt avfall
No full textDenna rapport är en del av avrapporteringen från delprojektet ”Ekonomisk modellering och utvärdering av styrmedel” inom Hållbar avfallshantering. Delprojektet har som syfte att utveckla och tillämpa en metod för att analysera hur styrmedel inom avfallsområdet påverkar hanteringen av avfall och ger effekter på samhällsekonomin. Metoden går ut på att modellerna EMEC (en allmän jämviktsmodell för Sveriges ekonomi)och NatWaste (en systemteknisk modell för Sveriges avfallshantering) länkas för att undersöka hur avfallshantering och övriga ekonomiska sektorer påverkar varandra. Metoden gör det möjligt att analysera såväl makroekonomiska effekter som effekter på avfallshanteringen av styrmedel för avfallsområdet. I rapporten presenteras den del av utvärderingen som rör styrmedel som införs för att påverka hanteringen av det svenska avfallet, närmare bestämt den del i vilken NatWaste använts. Den del av analysen som rör styrmedel som införs för att minska uppkomsten av avfall genom ändrad produktion och konsumtion redovisas i Forsfält (2011). Arbetet i delprojektet har varit nära länkat till delprojektet ”Miljöutvärdering av styrmedel” där syftet är att bedöma hur styrmedel för avfall påverkar miljön. Många personer har därför bidragit till det material som presenteras i rapporten. Göran Östblom och Tomas Forsfält, Konjunkturinstitutet, Anna Björklund, Yevgenyia Arushanyan och Göran Finnveden, KTH, Jan-Olov Sundqvist, Åsa Stenmarck, Tomas Ekvall, Annika Gottberg och Anna Widheden, IVL Svenska miljöinstitutet, Ola Eriksson, Högskolan i Gävle och Niclas Mattsson, Chalmers tekniska högskola har alla deltagit i de två delprojekten. Övriga forskare i Hållbar Avfallshantering samt programmets referensgrupp har också bidragit på olika sätt till arbetet. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Hållbar Avfallshantering är ett tvärvetenskapligt svenskt forskningsprogram, som under åren 2006-2012 forskade om vilka styrmedel och strategiska beslut som kan bidra till att utveckla svensk avfallshantering i en mer hållbar riktning. Denna rapport är en del av avrapporteringen från delprojektet ”Ekonomisk modellering och utvärdering av styrmedel” inom Hållbar avfallshantering
Nordic nitrogen and agriculture - Policy, measures and recommendations to reduce environmental impact
No full textIncreasing attention is now given, nationally and internationally, to the importance of understanding and managing other global cycles of elements in addition to carbon, including nitrogen. Work on planetary boundaries has identified overloading the nitrogen cycle as one of the most critical problems. A particular challenge is that reactive nitrogen (Nr) is involved in a cascade of different environmental effects, from local air pollution to eutrophication, acidification and climate change. These problems are often managed by different and not always coordinated policies and instruments. Recent studies and projects, such as the European Nitrogen Assessment, and newly initiated projects by the OECD, have looked at how more coherent and integrated policies could be better targeted and more cost-effective. The Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP) has established a Task Force on Reactive Nitrogen (TFRN) to look scientifically at the whole cycle of reactive nitrogen, as a background for policy development. The use of fertiliser in agriculture, together with NOx from fossil fuel combustion, is a major anthropogenic source of reactive nitrogen, and requires special attention and analysis; around two thirds or more of Nr from human sources is related to agriculture, from fertiliser, fixation by crop plants or feed imports. This report builds on earlier work by the Nordic Council of Ministers on these issues, in particular TemaNord2015:570 “Nordic agriculture air and climate”, and is also a follow-up of TemaNord2013:558 “Agriculture and environment in the Nordic countries”. The report provides an overview of main sources, pathways and impacts of reactive nitrogen in the Nordic countries, including knowledge gaps. It reviews ongoing national and international policy efforts to control reactive nitrogen, and looks at trends and developments, including results of control policies, in flows of reactive nitrogen in the Nordic countries. On this basis the report suggests further work to close knowledge gaps, and recommends possible control strategies and policy instruments for reactive nitrogen, in order to design and implement better integrated, more effective and more cost-effective policies.Increasing attention is now given, nationally and internationally, to the importance of understanding and managing other global cycles of elements in addition to carbon, including nitrogen. The aim of this study was to provide recommendations on: Strategies and policy instruments to achieve cost effective abatement of reactive nitrogen from agriculture in the Nordic countries. The need for further work to describe the effects of integrated, cost effective control strategies for reduction of loss of reactive nitrogen in the Nordic countries under varying climate and soil conditions. Den här rapporten finns endast på engelska
Känslighetsanalys som verktyg i arbetet med utsläppsprognoser
No full textBeslut om åtgärder för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser bör baseras på bästa möjliga underlag. Det finns därför ett stort behov av välgrundade nationella prognoser för emissioner av växthusgaser och luftföroreningar. Förutom tillförlitligt underlag till nationellt och regionalt arbete med strategier och åtgärder för minskade utsläpp skall prognoserna utgöra underlag för internationella rapporteringskrav. Det svenska prognossystemet utgår från en rad myndigheter och andra aktörer som bidrar med olika typer av underlagsdata och information, gör beräkningar, sammanställer och rapporterar resultat. Bland dessa aktörer görs redan en hel del känslighetsanalyser kring utsläppsprognoser och –scenarier, men det finns ytterligare utvärderingsmöjligheter. Flera av de aktörer som bidrar till arbetet med att ta fram prognoser har deltagit i en referensgrupp till projektet. Referensgruppens två främsta önskemål var att kunna använda känslighetsanalys för att förbättra kommunikationen av hur ”säkra” prognosresultaten är och få en bättre förståelse för vad som är ”stort och smått”. Under denna studie har det visat sig att önskvärd samordning mellan olika aktörer inom det nationella prognossystemet i vissa fall inte är tillräckligt utvecklad. Det innebär att det finns risk för inkonsekvenser, t.ex. att grundläggande antaganden om framtida samhällsutveckling som görs av en aktör i en del av prognossystemet inte får genomslag hos andra aktörer. Det kan i sin tur leda till att resultaten blir mindre robusta och användbara än önskat. Ett exempel är att de som är ansvariga för luftföroreningar på Naturvårdsverket hittills inte har deltagit i diskussioner med Energimyndigheten om vilka alternativa energiscenarier som ska tas fram som underlag för en känslighetsanalys. Det har inneburit ett fokus på klimatfrågor, medan luftföroreningsspecifika frågeställningar, t.ex. kring framtida partikelutsläpp, inte har beaktats i de grundläggande energiscenarierna. Det innebär en onödig brist i underlag för känslighetsanalyser med fokus på luftföroreningar. En slutsats är därför att en ökad samordning av insatser mellan Naturvårdsverkets arbetsgrupper för Klimat respektive Luft, och även mellan olika myndigheter, är viktigt i arbete med känslighetsanalyser.Beslut om åtgärder för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser bör baseras på bästa möjliga underlag. Denna rapport presenterar hur känslighetsanalys som verktyg skulle kunna förbättra resultat, förståelse och arbetsprocess i det svenska systemet för att ta fram prognoser
Krondroppsnätet i norra Sverige - övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön
No full textI denna andra omgång av årsrapporter inom Krondroppsnätets Program 2015-2020 fokuserar vi på en analys av hur atmosfäriskt nedfall, och effekterna på markvattenkemi, av försurande och övergödande ämnen, har förändrats under de senaste 19 åren. Vi redovisar denna analys såväl nationellt som för norra Sverige separat. Vi visar även resultaten för samtliga mätstationer i norra Sverige var för sig. De europeiska utsläppen till luft av svavel har minskat med nästan 90 procent mellan 1990 och 2014. Motsvarande minskning för kväveoxider är drygt 50 procent. Sverige har minskat sina utsläpp i ungefär samma omfattning. Mer problematiskt är det med ammoniak, där Europas utsläpp endast minskat 24 procent och Sveriges utsläpp knappt förändrats alls. Lufthalterna av svavel- och kväveoxider på olika platser i Sverige har generellt minskat i samma utsträckning som rapporterade utsläpps-minskningar, vilket utgör en värdefull bekräftelse av metodiken för svensk och europeisk utsläppsrapportering. De minskade svavelutsläppen i Europa har kraftigt reducerat svavelnedfallet i Sverige sedan slutet av 1980-talet. I de högst belastade delarna av norra Sverige (Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län), längs Norrlandskusten, har nedfallet minskat från omkring 6 till mellan 0,5 och 2 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2015/16 uppmättes det hittills lägsta svavelnedfallet på samtliga mätplatser i norra Sverige. Endast på en plats översteg nedfallet 1 kg svavel per hektar. Effekterna av det minskade svavelnedfallet syns även tydligt i minskade svavelhalter i markvattnet på 50 cm markdjup vid flertalet platser i Sverige, även om svavelprocesser i marken gör att minskningen ofta inte är lika kraftig som nedfallsminskningen. Markvattnet är dock fortfarande försurat på många platser i landet, framför allt i stora delar av södra Sverige. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har varit positiv på alla elva mätplatser i norra Sverige under den senaste treårsperioden och pH har varit över 5,5, vilket innebär låg surhet, på nio av de elva mätplatserna. På en plats i Jämtland har pH varit under 4,4, vilket innebär hög surhet. Det beror dock på att skogen gödslades 2012, vilket ledde till ett kraftigt minskat pH. Endast vid två av mätplatserna har pH ökat signifikant de senaste två decennierna. Färre signifikanta minskningar i tidstrender i norra Sverige jämfört med övriga Sverige kan förklaras av att markerna i norra Sverige inte drabbats av försurning i samma utsträckning som längre söderut. Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve (nitrat + ammonium), uppmätt som våtdeposition på öppet fält, har under perioden mellan 1996/97 och 2015/16 minskat statistiskt säkerställt vid 7 av 24 platser i Sverige. Av de 8 mätplatserna i norra Sverige minskade våtdepositionen av kväve vid två mätplatser under denna period. Beräknat totalt nedfall av oorganiskt kväve, (torr- + våtdeposition), överskred den kritiska belastningsgränsen för barrskog, 5 kg N/ha/år, endast i de södra delarna av Dalarnas län under 2015/16. Överskridanden kan leda till påverkan på markvegetationen i skogsekosystemen, samt risk för läckage av nitrat till yt- och grundvatten. Det beräknade totala kvävenedfallet minskade i en gradient från sydvästra delarna av Dalarna mot nordväst, med det lägsta kvävenedfallet på under 1 kg N/ha och år i Norrbottens västra delar under 2015/16. Nitrat förekommer sällan i markvattnet i ostörda skogsekosystem, förutom i de sydvästligaste delarna av Sverige. Mätningar inom Krondroppsnätet har dock visat att halterna av nitrat kan öka kraftigt i markvattnet redan efter relativt begränsade stormskador, framförallt i de mest kvävebelastade delarna av landet. I norra Sverige har inga av de aktiva ytorna haft påtagligt förhöjda halter av nitrat i markvattnet. This report is only available in Swedish.På uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län samt Boliden Mineral AB redovisas resultaten från 2015/16 års mätningar inom Krondroppsnätet, tillsammans med tidigare års resultat, i en för norra Sverige sammanhållen regional rapport. I rapporten redovisas även andra relaterade projekt samt aktuella händelser från 2016, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvikel. Dessutom beskrivs kortfattat några projekt, med anknytning till Krondroppsnätet, som är på gång under 2017
Integration of environment and economy in product development gives opportunity for innovations
No full textThe project Integration of environment and economy in product development gives opportunity for innovations (IMP) has intended to strengthen the long-term competitiveness of the manufacturing industry through a pro-active risk management considering environmental and sustainability aspects, and to stimulate to significant eco-innovation and not merely to incremental changes. A Life Cycle Assessment (LCA) describes the use of natural resources and emissions of a product or service in quantitative terms throughout its life cycle. Monetization of the LCA results means that an economic value is assigned to the different impacts that are covered within an LCA. This implies that a price is placed on the effects of different environmental damages. The IMP project has aimed to contribute to more efficient product development by further developing, testing and establishing the Environmental Priority Strategy methodology (EPS) which makes environmental costs more visible early in the product development phase. It has also aimed at facilitating a change from a reactive to a proactive product development strategy with regards to environment and sustainability. In addition, it has aimed to contribute to the innovation process by making environmental and sustainability data more readily available.The project Integration of environment and economy in product development gives opportunity for innovations (IMP) has intended to strengthen the long-term competitiveness of the manufacturing industry through a pro-active risk management considering environmental and sustainability aspects, by developing methodologies for calculating the economic value of reduced environmental impacts from products, early in the product development phase
Urban Living Labs
No full textAcross Europe, some 200 million people live in suburbs in great need of modernization and social uplifting. The SubUrbanLab project (2014-2016) examined how these suburbs can be modernized and socially uplifted together with the residents and other stakeholders. The goal was to turn the suburbs into more attractive, sustainable and economically viable urban areas. The project developed and set up six Urban Living Labs (ULLs): three in Alby, Sweden and three in Peltosaari, Finland. These ULLs were arenas for co-creation of innovative urban solutions and a means to develop new forms of experiences on involving the residents and stakeholders into development in an urban context.This booklet presents the main results and learnings of the SubUrbanLab-project. The aim is to support further use of Urban Living Lab-approaches among municipalities and other stakeholders working for sustainable development of residental areas
Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige
No full textSedan mätstart fram till 2013 har lufthalterna av svaveldioxid (SO2) minskat vid samtliga platser i norra Sverige, förutom Nikkaluokta. Mellan 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med mycket höga SO2-halter i marknivå som följd. Luft med dessa höga SO2-halter fördes periodvis med vindarna till Sverige. Månadsvisa lufthaltsmätningar inom Krondroppsnätet visade på kraftigt förhöjda SO2-halter i norra Sverige i september 2014, men även januari 2015. Därför blev sommar- och vinterhalvårsmedelhalten för SO2 vid flera platser i norra Sverige under 2014 och 2015 högre jämfört med tidigare år, och de tidigare statistiskt signifikanta minskande trenderna avbröts därmed. Vid de allra nordligaste mätplatserna förekommer så höga ozonhalter under de tidiga vårmånaderna, främst april, att de kan skada människor. Även den tidiga växtligheten kan skadas av de höga ozonhalterna, framförallt i perspektivet att vegetationssäsongen förlängs i ett förändrat klimat. Svavelnedfallet till skogen har sedan 1990-talet minskat signifikant vid flertalet platser i norra Sverige. Det finns en klar gradient i försurningsbelastningen från kusten mot inlandet, med större nedfall för de kustnära områdena. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskande svavelhalter i markvattnet vid sex av nio mätlokaler. pH i markvattnet ligger vid de flesta lokaler i norra Sverige över 5 och den syraneutraliserande förmågan, ANC, uppvisar positiva värden strax över noll. Markvattenhalten av oorganiskt aluminium, som är giftigt för djur och växter, har generellt varit låg i Norrlands inland. Vid Västerbottens kustland har dock halten oorganiskt aluminium stundtals varit relativt hög, ANC negativt och pH lågt. Mätningarna i markvattnet vid några ytor visar att ANC minskat och/eller att halten oorganiskt aluminium ökat, men det är inga stora förändringar. I juni 2012 kvävegödslades krondroppsytan i Sör-Digertjärn i Jämtlands län, vilket påverkade resultaten från mätningarna. Halterna av nitrat och ammonium i markvattnet ökade dramatiskt under året, och höga halter bestod även påföljande år. På grund av läckaget av nitrat till markvattnet, samt i viss mån även ökande halter av lösta organiska ämnen (DOC), försämrades försurningsindikatorerna i markvattnet kraftigt. Under 2014 var ANC samt halten oorganiskt aluminium tillbaka på samma nivåer som före gödslingen, medan pH fortfarande var mycket lågt under 2015. Lufthalterna av kvävedioxid under sommarhalvåret har minskat vid flertalet mätplatser i norra Sverige. Ammoniakhalterna i luft har endast minskat vid två mätplatser sommartid, och vintertid har ammoniakhalterna ökat signifikant vid två mätplatser. Kvävenedfallet med nederbörden har minskat vid en mätlokal i Dalarnas län och ökat vid en mätlokal i Västerbottens län under de senaste 20 åren. Den kritiska belastningsgränsen för kväve till skogsmark överskreds endast i de sydligare delarna av Dalarnas län under 2014/15. Kvävehalten i markvattnet under rotzonen har oftast varit mycket låg, vilket visar att skogsekosystemet tar upp det ammonium- och nitratkväve som finns tillgängligt. This report is only available in Swedish.I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i norra Sverige (Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Dalarnas län) under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet
Physical and environmental assessment
No full textThe project DYNAMIX aims to identify and assess dynamic and robust policy mixes to shift the European Union (EU) onto a pathway to absolute decoupling of long-term economic growth from resource use and environmental impacts and to a sustainable future. To support this objective we established the following five targets for the year 2050: * Reduce the consumption of virgin metals by 80% * Limit greenhouse gas (GHG) emissions to 2 tonnes of CO2 equivalent per capita per year * Eliminate net demand of non-EU arable land * Reduce nitrogen and phosphorus surpluses in the EU to levels that can be achieved by the best available techniques * Eliminate water stress in the EU Our results indicate that R&D, changes in diets and feebate systems have a large potential for resource efficiency and/or environmental improvements. We carried through a material pinch analysis to estimate how improved car dismantling can increase actual copper recycling and the maximum recycling of steel in the very long term. We assumed that an improved dismantling process can reduce the copper content in the steel scrap from cars by 75%. If such improved car dismantling is applied globally, the increase in copper recycling corresponds to 5-10% of the current use of virgin metals in the EU. Our results indicate that the long-term increase in maximum steel recycling is in the same order of magnitude. Spending on R&D on improved car dismantling alone could potentially give noticeable contributions to reducing the dependency on extraction of metal ores
Kompetens-, utbildnings- och forskningsbehov för framtida god design inom processindustrin
No full textDenna rapport är ett delresultat från Workshops som genomförts i projektet INPROASIT. Den andra delen behandlar konkreta goda råd för design i processindustrin. Vi identifierade översiktligt nuläget och faktorer som på sikt är viktiga för erhålla en god design i processindustrin. Områden vi tittade på och presenterar är: - Utbildning inom området integrerad processdesign i processindustrin. - Kompetensbehov nu och i framtiden samt - Önskvärda utbildningsinsatser för framtida kompetensbehov. - Ett axplock av nuvarande forskning inom området. - Önskvärda forskningssatsningar inom detta breda område som spänner över olika discipliner. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Detta dokument om goda råd är resultatet av arbetet som utförs i projektet Inproasit som genomförts inom det Strategiska innovationsprogrammet Process-industriell IT och Automation. I den här skriften samlar vi gruppens sammanfattning av Kompetens-, utbildnings- och forskningsbehov för framtida god design inom processindustrin