IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
The Life Cycle Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions from Lithium-Ion Batteries
No full textThe study consists of a review of available life cycle assessments on lithium-ion batteries for light-duty vehicles, and the results from the review are used to draw conclusions on how the production stage impacts the greenhouse gas emissions. The report also focuses on the emissions from each individual stage of the battery production, including; mining, material refining, refining to battery grade, and assembly of components and battery. The report is largely structured based on a number of questions. The questions are divided in two parts, one focusing on short-term questions and the second on more long-term questions. To sum up the results of this review of life cycle assessments of lithium-ion batteries we used the questions as base. Part 1 – Review the iteratively specified chemistries and answer the following short-term questions related to the battery production: How large are the energy use and greenhouse emissions related to the production of lithium-ion batteries? How large are the greenhouse gas emissions related to different production steps including mining, processing and assembly/manufacturing? What differences are there in greenhouse gas emissions between different production locations? Do emissions scale with the battery weight and kWh in a linear or non-linear fashion? Part 2 – To answer more long-term questions related to opportunities to reduce the energy use and greenhouse gas emissions from battery production. a) What opportunities exist to improve the emissions from the current lithium-ion battery chemistries by means of novel production methods? b) What demands are placed on vehicle recycling today? c) How many of the lithium-ion batteries are recycled today and in what way? d) What materials are economically and technically recoverable from the batteries today? e) What recycling techniques are being developed today and what potential do they have to reduce greenhouse gas emissions? f) How much of the production emissions can be allocated to the vehicle? Based on the assessment of the posed questions, our conclusions are that the currently available data are usually not transparent enough to draw detailed conclusions about the battery’s production emissions. There is, regardless, a good indication of the total emissions from the production, but this should be viewed in light of there being a small number of electric vehicles being produced compared to the total number of vehicles. The potential effects of scale up are not included in the assessments. Primary data for production, especially production of different pack sizes, is therefore interesting for future work. This report also concludes that there is no fixed answer to the question of the battery’s environmental impact. There is great potential to influence the future impact by legislative actions, especially in the area of recycling. Today there is no economic incentive for recycling of lithium-ion batteries, but by placing the correct requirements on the end of life handling we can create this incentive. Coupling this type of actions with support for technology development both in battery production processes and battery recycling can ensure a sustainable electric vehicle fleet. The review of the available life cycle assessments also highlighted that there is a need for improving the primary data used in the studies, as there is little new data being presented. Additionally, the studies are often not transparent in their data choices and modelling assumptions, leading to a situation where comparing results becomes very difficult. Regardless of this, the review found a number of critical factors for determining differences in the results. The assumptions regarding manufacturing were shown to have the greatest variation and impact on the total result. In order to improve our understanding of the environmental impact of the battery production we need more than LCA results. We need more clear technical descriptions of each production step and where they are performed so that the emissions found in the reviewed life cycles assessments can be defined into different stages. Not until we have a clear definition of stages can we assess where the energy consumption and emissions are largest, or what actions that can help lower the impact.This report presents the findings from the Swedish Energy Agency and the Swedish Transport Administration commissioned study on the Life Cycle energy consumption and greenhouse gas emissions from lithium-ion batteries. It does not include the use phase of the batteries. Den här rapporten finns endast på engelska
Energy efficient port calls - A study of Swedish shipping with international outlooks
No full textThe calculation of the total fuel consumption of Swedish shipping in 2014 resulted in approximately 1 500 000 tonnes of fuel. Significantly more fuel is used at sea than in the port areas. In Sweden, the high-frequency shipping services contribute to a significant amount of the total fuel consumption: the ships that call more than 100 times/year stand for about 19 percent of the total consumption while ships with less than 10 calls contributed to 38 percent. Fuel consumption and CO2-equivalent emissions for ships in three Swedish ports and three foreign ports are presented and discussed, see table below. Comparisons between the ports can be made only in a context of ship traffic characteristics, e.g. ship types, ship sizes and call frequency. Further, the geographical boundaries of the inventory affect the result. The average CO2- equivalents per port call reveal great differences between the ports. Port of Long Beach and Port of Sydney have a high ratio of large ships, which partly explain the high average values. Large ships have larger installed main engines and auxiliary engines, and stay a longer time at berth for the loading and unloading of cargo. More than half of the emissions from ships in ports originate from the time at berth. International shipping contributes to approximately 2.4 percent of greenhouse gas (GHG) emissions, and its share is expected to increase in the future. This stands in contrast to ambitions to reduce the use of fossil fuels. In order to reach sustainability objectives international steps towards more strict policies and regulations are necessary for the shipping sector. National efforts are in many ways limited to voluntary incentive schemes, and local port initiatives cannot significantly influence overall energy needs and emission levels. However, it is argued that an individual port can still facilitate a transfer to more energy efficient shipping and a reduction of emissions from ships in the port areas. For example, ports can implement environmentally differentiated port dues and give rebates to ship owners that perform well, manage and administer the supply of alternative fuels and on-shore power connections, and work for a reduction of ship speed in the fairway channel. The call frequency of individual ships to the same port is of high relevance to the improvement potential. The diverse conditions between ports suggest that emission abatement measures need to be customer-tailored for specific ports.The purposes of this study are to calculate the fuel consumption and carbon dioxide emissions for Swedish shipping and for ships in a selection of national and foreign ports. Further, abatement potentials from different measures are analysed and discussed for the different ports and shipping types
Byggsektorns historiska klimatpåverkan och en projektion för nära noll
No full textProjektet Smart Building Environment (SBE) livscykelperspektiv utvecklar stöd, implementerar och utvärderar hur en framtida digital miljöberäkning för ett byggnadsverk kan göras så effektivt som möjligt. Miljöpåverkan beräknas med en metod som kallas livscykelanalys (LCA). En LCA gör det möjligt att beräkna miljöpåverkan under hela byggnadsverkets livscykel. Resultatet omfattar flera miljöpåverkanskategorier såsom klimatpåverkan, försurning, övergödning, marknära ozon och resursanvändning. Ett sätt att beräkna betydande miljöaspekter är att analysera vår konsumtion, det vill säga vilka varor och tjänster som vi konsumerar med hänsyn till miljöpåverkan detta orsakar i ett livscykelperspektiv. Miljöpåverkan som konsumtionen ger upphov till ingår i beräkningen oavsett var på jordklotet dessa utsläpp sker och denna bedömning saknar därför territoriella systemgränser.Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till Sveriges resa mot att bli ett globalt föregångsland som förverkligar de nya möjligheter som digitaliseringen för med sig. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft. Denna rapport är en underlagsrapport till en debattartikel
Mikroplast och andra antropogena partiklar i vatten, sediment och musslor från Hanöbukten
No full textMikroplast brukar definieras som plastpartiklar Förekomst av mikroplast och andra antropogena partiklar, gummi, förbränningspartiklar och icke-syntetiska textilfibrer, undersöktes i vatten, sediment och musslor från två lokaler i Hanöbukten, en utanför Åhus och den andra utanför Stenshuvud. Gummipartiklarna förmodas komma från fordonsdäck. Partiklar från alla fyra grupper återfanns i vatten och sediment från bägge lokaler. I musslor återfanns endast en plastpartikel i ett poolat prov om 31 individer från Stenshuvud. I djurprovet från Åhus, bestående av 35 individer, fanns inga plastpartiklar. Antalet prover var för få för att kunna dra några säkra slutsatser om skillnader i förekomst av antropogena partiklar mellan de två lokalerna, men i de analyserade proverna kunde inga egentliga skillnader detekteras.Denna rapport är en presentation av resultat från analys av sediment, vatten och musselprover från två lokaler i Hanöbukten, Åhus resp. Stenshuvud. All fältprovtagning gjordes av Toxicon och proverna leverades till IVL för analys. Vatten filtrerades i fält genom pumpning och filtren kunde sedan analyseras direkt. Sediment- och musselprover levererades obehandlade och fick prepareras inför analys
Snart möjligt att göra LCA-beräkningar direkt i modellen
No full textSmart Built Environment (SBE) är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till Sveriges resa mot att bli ett globalt föregångsland som förverkligar de nya möjligheter som digitaliseringen för med sig. Smart Built Environment är ett av 16 strategiska innovationsprogram som har fått stöd inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan Vinnova, Energi-myndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och bidra till hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. SBE Livscykelperspektiv är ett av fokusområdena i programmet. Det har letts av Kajsa Byfors (projektkoordinator) och Jeanette Sveder Lundin samt Martin Erlandsson (delprojektledare). Målet med fokusområdet Livscykelperspektiv är att integrera livscykelkostnadsberäkningar (LCC) och livscykelanalyser (LCA) i samhällsbyggandets informationsstrukturer och processer, i syfte att uppnå en ökad effektivitet under hela livscykeln och därmed en mer hållbar byggd miljö. För att uppnå ett hållbart samhällsbyggande krävs att man tar hänsyn till ett livscykelperspektiv när det gäller planering, projektering, byggande och användning av vår bebyggda miljö. Visionen är att integrering av livscykelkostnader (LCC) och livscykelanalyser (LCA) i sektorns informationsstrukturer och processer är en viktig del för att uppnå de miljömål som vi har framför oss. Inom fokusområdet samordnar och katalyserar vi pågående goda initiativ och sakkunskap inom området. På så sätt kan vi använda den kompetens som redan finns i sektorn för att säkerställa att vi har ett entydigt system för livscykelperspektivet. Vi ska skapa nationella tillämpningar utifrån internationella standarder och analysera hur digitalisering och objektbaserad informationshantering från övriga programaktiviteter kan stödja livscykelperspektivet, i alla skeden av samhällsbyggandets processer. Arbetet omfattar analyser av olika scenarier för materialval och hantering i planering, projektering och byggande liksom för drift, underhåll och brukande. Det innefattar även upphandlingsperspektiv och hur livscykelfrågor utgör drivkrafter i de tidiga skedena. Intervjun i denna rapport är utförd av Göran Nilsson på uppdrag av BIM Alliance. Denna rapport utgör ett delresultat från ett projekt som även fått medel från SBUF och Stiftelsen IVL och utgör en av flera rapporter från fokusområdet Livscykelperspektiv.Smart Built Environment (SBE) är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till Sveriges resa mot att bli ett globalt föregångsland som förverkligar de nya möjligheter som digitaliseringen för med sig. Intervjun i denna rapport är utförd av Göran Nilsson på uppdrag av BIM Alliance. Denna rapport utgör ett delresultat från ett projekt som även fått medel från SBUF och Stiftelsen IVL och utgör en av flera rapporter från fokusområdet Livscykelperspektiv
Småreformer för miljöanpassat resande - Förslag till nationella åtgärder som kan genomföras inom nuvarande lagstiftning
No full textIVL har haft i uppdrag att utreda och föreslå mindre reformer för hållbart resande. Projektet har finansierats av Trafikverkets medel för FUD-uppdrag. Det parlamentariska läget kan göra det svårare att få igenom större reformer de närmaste åren för att nå målsättningen om fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. För att ändå upprätthålla en tillräckligt hög omställningstakt finns det behov av parallella åtgärdsstrategier. Utredningen har fokuserat på åtgärder som kan införas utan omfattande politisk behandling. Reformerna ska kunna användas av olika myndigheter och regeringen i arbetet med omställningen av transportsystemet och fordonsflottan. I projektet ingår att studera svenska och internationella exempel som går att genomföra genom mindre förändringar i befintliga regelverk och lagar, till exempel förordningar, regleringsbrev och direktiv. Projektet hade i uppdrag att presentera fem till tio verkningsfulla och användbara mindre reformer för hållbart resande som kan sättas i verket inom innevarande mandatperiod. Uppdraget var att utreda ett urval åtgärder som ska gå att införa utan omfattande politisk behandling. En bruttolista på ett tjugotal reformer har tagits fram och av dessa bedöms följande reformer vara möjliga att genomföra med nuvarande politiska förutsättningar utan alltför omfattande utredningar. Där framkom följande: Vägledning om flexibla parkeringstal, Skärpt kontroll av reseavdrag, Statlig medfinansiering i regional transportplanering, Råd och riktlinjer för steg 1- och steg 2-åtgärder i infrastrukturplanering, Premie för inköp av miljölastbilar, Stöd till kollektivtrafikhuvudmän för att utvärdera eldriven linjebusstrafik samt Utveckla resepolicyarbetet i statliga myndigheter.IVL har genomfört ett FUD-uppdrag åt Trafikverket om möjligheten att genomföra några mindre reformer för hållbart resande. I denna rapport har en bruttolista på ett tjugotal reformer tagits fram och av dessa bedöms följande reformer vara möjliga att genomföra med nuvarande politiska förutsättningar utan alltför omfattande utredningar. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report
Så kan framtidens utsläppsprognoser tas fram - En användarmanual för framställning av utsläppsprognoser av luftföroreningar och växthusgaser
No full textBeslut om åtgärder för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser bör baseras på bästa möjliga underlag. Det finns därför ett stort behov av välgrundade nationella prognoser och scenarier för emissioner av växthusgaser och luftföroreningar. Förutom som tillförlitligt underlag till nationellt och regionalt arbete med strategier och åtgärder för minskade utsläpp ska prognoserna utgöra underlag för internationella rapporteringskrav. Sverige rapporterar regelbundet nationella prognoser av växthusgaser och luftföroreningar till EU och FN i enlighet med internationella krav. De nationella officiella prognoserna fungerar också som grund för framtagning av prognoser och scenarier för andra ändamål och användningsområden. Till exempel används nationella prognoser av luftföroreningar som underlag för att följa upp och utvärdera nationella och regionala miljömål, men även som stöd vid validering av IIASA1:s prognoser av luftföroreningar under internationella förhandlingar inom EU och CLRTAP2. För närvarande finns dock ingen nationellt sammanhållen utgångspunkt, behovsanalys, plan för kommunikation, utvärdering eller analys av känsligheter och osäkerheter i framtagna prognoser. Det skulle därför behövas en systematisk och konsistent process för att ta fram robusta, relevanta och väldokumenterade prognoser som dels uppfyller de internationella rapporteringskraven, dels kan användas i andra, såväl internationella, nationella som regionala sammanhang. Syftet med detta arbete inom SCAC (Swedish Clean Air and Climate Research Program) har varit att utveckla ett systematiskt angreppssätt för hur framtidens utsläppsprognoser av luftföroreningar och växthusgaser kan tas fram för att kunna tillgodose olika behov. Utgångspunkten har varit att tydliggöra vad som utgör grunden i ett väl fungerande system för framtagning och användning av utsläppsprognoser. Resultatet presenteras i form av en användarmanual, som kan fungera som inspiration och vägledning för framtida prognossystem. Manualen bygger på fem grundläggande frågeställningar som kan användas för att identifiera och vidareutveckla element i ett väl fungerande prognossystem. Med tanke på hur generella frågeställningarna är ser vi potentialen i att användarmanualen kan användas även inom andra områden som berör framställning av utsläppsinventeringar. De idéer och rekommendationer vi har kommit fram till har tagits fram i samarbete med en referensgrupp bestående av ett antal nationella intressenter (representanter från Naturvårdsverkets arbetsgrupper för Klimat respektive Luft, Energimyndigheten, Trafikverket, SCB, SMHI och Länsstyrelsen i Västra Götaland).Denna slutrapport har tagits fram inom arbetspaket 2: Emissionsprognoser och –scenarier, i det nationella forskningsprogrammet Swedish Clean Air and Climate Research Program (SCAC). Slutrapporten bygger på och sammanfattar de två tidigare delrapporterna ”Emissionsprognoser och scenarier – Behovsanalys” och ”Känslighetsanalys som verktyg i arbetet med utsläppsprognoser”. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report
Open Space workshop on sustainability indicators for bio-based products
No full textThis report presents an Open Space workshop aiming to identify and discuss indicators and aspects that are important in a sustainability assessment of bio-based products. After an initial individual brainstorming, the 19 workshop participants formed five small groups, each of which selected 3-5 sustainability indicators that they considered important for assessments of bio-based products. The ideas were presented for the rest of the workshop participants and posted on a wall. Once all sustainability indicators were identified, overlaps were eliminated, and we were left with ideas for 15 potentially important indicators to include in a sustainability assessment (see table below). Most of these are related to environmental impacts and resources.This report presents an Open Space workshop aiming to identify and discuss indicators and aspects that are important in a sustainability assessment of bio-based products. The workshop was held on November 10th, 2016 at the Gothenburg office of IVL Swedish Environmental Research Institute
God innemiljö i energieffektiva byggnader
No full textMänniskor tillbringar i genomsnitt 85-95 % av sin tid i olika innemiljöer. Det är bevisat att god luftkvalitet inomhus främjar mentala, kognitiva och kreativa funktioner. Energieffektiva hus byggs mycket lufttäta, varför ventilationssystemet, emission av kemiska ämnen från byggmaterial och mänskliga aktiviteter har en avgörande betydelse för luftkvaliteten inomhus. Det är av största vikt att energieffektivisering av byggnader görs utan att äventyra en god innemiljö eftersom problem kopplade till innemiljön kan leda till ohälsa. Denna pilotstudien syftade till att ge underlag till utveckling av ett diagnostiskt verktyg för helhetsbed ömning av innemiljö i bostäder. Fastigheten tillhör fastighetsägare AB Stockholmshem. Arbetet genomfördes under tiden 2017-02-23 – 2017-04-03 och innefattade mätningar och en enkäterundersökning om upplevelsen av luftkvalitet inomhus. Undersökningen bestod av mätning av halter av luftföroreningarna kvävedioxid, ozon, totalhalt av flyktiga organiska ämnen (TVOC), formaldehyd och koncentrationer av partiklar PM10 och PM2.5 i inomhusluft. De gasformiga luftföroreningarna mättes med diffusiva provtagare och partiklarna med en direktivisande optisk partikelräknare under en vecka. Samtidigt registrerades temperatur, relativ luftfuktighet och halten av koldioxid. Den upplevda luftkvaliteten studerades genom enkäter där både de boende och inspektör som installerade mätutrustningen besvarade frågor om allmän acceptans av luftkvalitet, lukt och upplevelse av fuktighet och termisk komfort. Temperaturen i alla lägenheterna var mycket stabil och låg kring 22 oC. Relativa luftfuktigheten var låg med medelvärde på 21 %. Luftflöden låg med ett undantag över Boverkets minimikrav på 0,35 Liter/s, m2. Halten av koldioxid har inte överskridit det rekommenderade värdet på 1 000 ppm under längre tidsperioder. De uppmätta halterna av luftföroreningar var med några få undantag under de rekommendera riktvärdena för god luftkvalitet inomhus. Halterna av de individuella luftföroreningarna och parametrarna för termisk komfort har använts för beräkningen av ett Indoor Environmental Index (IEI) för varje lägenhet. Indexet förenklar tolkningen av de uppmätta parametrarna och möjliggör en rankning av innemiljö mellan bostäder (och byggnader). Värden av IEI hamnade i intervallet 4 – 6 på en skala mellan 0 (bäst) och 10 (sämst). Det fanns ingen skillnad i upplevelse av innemiljö mellan hyresgästerna och inspektören förutom för upplevelsen av luftens fuktighet (Wilcoxon matched-pairs signed-rank test). Boenden uppfattade luften i sina lägenheter som torrare än inspektören. Regressionsberäkningar visade svaga och inte signifikanta korrelationer mellan mätningar och upplevd luftkvalitet. Resultaten visar att god ventilation och halten av koldioxid som den enda indikator för luftkvalitet inte alltid garanterar att halterna av individuella luftföroreningar är under riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Enkätundersökningar om upplevd innemiljö kan inte ersätta faktiska mätningar. Bostäderna i denna studie var ganska få och homogena med avseende på energianvändning och byggmaterial. För att kunna analysera samband mellan bostad och luftkvalitet borde man beakta olika byggnadstekniska lösningar, ålder, geografiskt läge, ventilations- och uppvärmningssätt, inredning och de boendes aktivitetsmönster och beteende. Detta kräver dock mätdata från ett betydligt större antal olika bostäder.Människor tillbringar i genomsnitt 85-95 % av sin tid i olika innemiljöer. Det är bevisat att god luftkvalitet inomhus främjar mentala, kognitiva och kreativa funktioner. Energieffektiva hus byggs mycket lufttäta, varför ventilationssystemet, emission av kemiska ämnen från byggmaterial och mänskliga aktiviteter har en avgörande betydelse för luftkvaliteten inomhus. Det är av största vikt att energieffektivisering av byggnader görs utan att äventyra en god innemiljö eftersom problem kopplade till innemiljön kan leda till ohälsa. Denna pilotstudien syftade till att ge underlag till utveckling av ett diagnostiskt verktyg för helhetsbed ömning av innemiljö i bostäder. Fastigheten tillhör fastighetsägare AB Stockholmshem. Arbetet genomfördes under tiden 2017-02-23 – 2017-04-03 och innefattade mätningar och en enkäterundersökning om upplevelsen av luftkvalitet inomhus. Undersökningen bestod av mätning av halter av luftföroreningarna kvävedioxid, ozon, totalhalt av flyktiga organiska ämnen (TVOC), formaldehyd och koncentrationer av partiklar PM10 och PM2.5 i inomhusluft. De gasformiga luftföroreningarna mättes med diffusiva provtagare och partiklarna med en direktivisande optisk partikelräknare under en vecka. Samtidigt registrerades temperatur, relativ luftfuktighet och halten av koldioxid. Den upplevda luftkvaliteten studerades genom enkäter där både de boende och inspektör som installerade mätutrustningen besvarade frågor om allmän acceptans av luftkvalitet, lukt och upplevelse av fuktighet och termisk komfort. Temperaturen i alla lägenheterna var mycket stabil och låg kring 22 oC. Relativa luftfuktigheten var låg med medelvärde på 21 %. Luftflöden låg med ett undantag över Boverkets minimikrav på 0,35 Liter/s, m2. Halten av koldioxid har inte överskridit det rekommenderade värdet på 1 000 ppm under längre tidsperioder. De uppmätta halterna av luftföroreningar var med några få undantag under de rekommendera riktvärdena för god luftkvalitet inomhus. Halterna av de individuella luftföroreningarna och parametrarna för termisk komfort har använts för beräkningen av ett Indoor Environmental Index (IEI) för varje lägenhet. Indexet förenklar tolkningen av de uppmätta parametrarna och möjliggör en rankning av innemiljö mellan bostäder (och byggnader). Värden av IEI hamnade i intervallet 4 – 6 på en skala mellan 0 (bäst) och 10 (sämst). Det fanns ingen skillnad i upplevelse av innemiljö mellan hyresgästerna och inspektören förutom för upplevelsen av luftens fuktighet (Wilcoxon matched-pairs signed-rank test). Boenden uppfattade luften i sina lägenheter som torrare än inspektören. Regressionsberäkningar visade svaga och inte signifikanta korrelationer mellan mätningar och upplevd luftkvalitet. Resultaten visar att god ventilation och halten av koldioxid som den enda indikator för luftkvalitet inte alltid garanterar att halterna av individuella luftföroreningar är under riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Enkätundersökningar om upplevd innemiljö kan inte ersätta faktiska mätningar. Bostäderna i denna studie var ganska få och homogena med avseende på energianvändning och byggmaterial. För att kunna analysera samband mellan bostad och luftkvalitet borde man beakta olika byggnadstekniska lösningar, ålder, geografiskt läge, ventilations- och uppvärmningssätt, inredning och de boendes aktivitetsmönster och beteende. Detta kräver dock mätdata från ett betydligt större antal olika bostäder.Denna rapport redovisar en pilotstudie om luftkvalitet i energieffektiva bostäder har genomförts i tio lägenheter i kvarteret Töfsingdalen, Norra Djurgårdstaden i Stockholm. Pilotstudien syftade till att ge underlag till utveckling av ett diagnostiskt verktyg för helhetsbedömning av innemiljö i bostäder
Self-declarations of environmental classification at Fass.se
No full textSince 2005 Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical products. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information. The environmental risk assessments are published on the web based portal www.Fass.se, which is open to the public. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL as an independent, external part to make sure that the classifications are based on a scientifically acceptable interpretation of the guidance for the pharmaceutical companies. The present report describes the experiences from the review process during the year 2016. Data for the statistical analyses are gained both from the Fass.se database and from the “progression list”, a spreadsheet the audit team uses to keep track of documents that have been reviewed or are under current review. In 2016, 450 environmental risk assessments were sent in for review. Of these 48% received the comment no remarks and were recommended to be published. 27% received the assessment remark and were recommended to be corrected before publication and 26% needed to be corrected and sent in for another review before publication. The total number of unique substances that were published at Fass.se during 2016 was 371. Of these 26% were classified regarding environmental risk, 34% were exempted from classification and 40% were reviewed, but no classification could be made due to lack of data. Of the classified substances 82% received the assessment insignificant risk. No substance was classified as posing high risk or being hazardous. Two substances (Estradiol and Terbinafine), published during 2016, were classified as posing a moderate risk. 60% of the unique substances were assessed for bioaccumulation potential but 90% of these were classified with low potential for bioaccumulation. 31% of the unique substances were assessed for degradation and 73% of these were classified as potentially persistent. The work of improving the review system is an on-going process. As a part of this work IVL Swedish Environmental Research Institute performs studies and activities to increase the knowledge of pharmaceuticals in the environment. During 2016 IVL organized a Dialogue meeting, “10 years of environmental classification of pharmaceuticals at Fass.se”, with representatives from administrative authorities, industry, stakeholders and scientists in order to present and discuss the work with environmental classification of pharmaceuticals (Graae et al. 2017). In addition, experiences from the reviewing process of the self-declaration system of environmental classification of pharmaceuticals at Fass.se were summarized and evaluated in a peer-reviewed article (Magnér et al. 2017).Since 2005 Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical products. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information. The environmental risk assessments are published on the web based portal www.Fass.se, which is open to the public. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL as an independent, external part to make sure that the classifications are based on a scientifically acceptable interpretation of the guidance for the pharmaceutical companies. The present report describes the experiences from the review process during the year 2016. Data for the statistical analyses are gained both from the Fass.se database and from the “progression list”, a spreadsheet the audit team uses to keep track of documents that have been reviewed or are under current review. In 2016, 450 environmental risk assessments were sent in for review. Of these 48% received the comment no remarks and were recommended to be published. 27% received the assessment remark and were recommended to be corrected before publication and 26% needed to be corrected and sent in for another review before publication. The total number of unique substances that were published at Fass.se during 2016 was 371. Of these 26% were classified regarding environmental risk, 34% were exempted from classification and 40% were reviewed, but no classification could be made due to lack of data. Of the classified substances 82% received the assessment insignificant risk. No substance was classified as posing high risk or being hazardous. Two substances (Estradiol and Terbinafine), published during 2016, were classified as posing a moderate risk. 60% of the unique substances were assessed for bioaccumulation potential but 90% of these were classified with low potential for bioaccumulation. 31% of the unique substances were assessed for degradation and 73% of these were classified as potentially persistent. The work of improving the review system is an on-going process. As a part of this work IVL Swedish Environmental Research Institute performs studies and activities to increase the knowledge of pharmaceuticals in the environment. During 2016 IVL organized a Dialogue meeting, “10 years of environmental classification of pharmaceuticals at Fass.se”, with representatives from administrative authorities, industry, stakeholders and scientists in order to present and discuss the work with environmental classification of pharmaceuticals (Graae et al. 2017). In addition, experiences from the reviewing process of the self-declaration system of environmental classification of pharmaceuticals at Fass.se were summarized and evaluated in a peer-reviewed article (Magnér et al. 2017).IVL has since 2005, with the launch of the system of self-declarations of environmental classification at www.Fass.se, conducted a project focused on review of the self-declarations financed by LIF .This report describes the experiences gained during the review process in year 2016 and has been prepared with the aim to achieve transparency by explaining the role and the experiences of the reviewer, which may be useful in future development of the system. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten