IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Uppföljning av bottenfauna, grumlighet och erosion efter dikesrensning
No full textBland de produktionshöjande skogsskötselalternativen pekas ofta dikesrensning ut som en möjlig åtgärd. Bristen på svenska försök och ekonomiska analyser gör att lönsamheten är mer osäker jämfört med andra alternativ såsom gallring och gödsling. Det finns även en risk för att oönskade effekter kan uppstå i vattendrag kopplade framför allt till den ökade slamtransporten. Dessa vet vi väldigt lite om. I maj 2007 initierade IVL, Sveaskog och WWF ett pionjärprojekt för att undersöka vad som händer med vattenkemin och bottenfaunan efter dikesrensning. Projektet fick beteckningen DiVa (Dikesrensningens påverkan på Vattenekosystem) och löpte 2007-2012. Projektet stöttades även inledningsvis av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Det har gått 4 år sedan studien avslutades men i samband med fältbesök och exkursioner har en omfattande erosion och sedimentation noterats. Hur detta har påverkat bottenfaunans förmåga till återhämtning är oklart. I detta projekt har vi återvänt till försöksområdena för att följa upp effekterna på bottenfauna, grumlighet och erosion på lite längre sikt (6-7 år). Studien finansierades av Havs- och Vattenmyndigheten och genomfördes under en begränsad period mellan april och september 2016. I denna rapport presenterar vi resultaten och diskuterar de förändringar som skett över tid. Försöksområdena ligger geografiskt olika i landet, ett område är beläget i Norrbottens län (Fagerheden) och det andra i Jönköpings län (Unnaryd). I varje försöksområde ingår tre avrinningsområden som en gång i tiden dikats i produktionssyfte. Två av områden dikesrensades efter cirka halva försöksperioden, det ena med åtgärder för att minska sedimenttransporten och det andra utan några som helst åtgärder. Det tredje referensområdet lämnades orört. Bottenfaunan samlades in med hjälp av M42-metoden och grumligheten bestämdes utifrån turbiditet och mängden suspenderat material. Mätningarna kompletterades med en okulär besiktning efter tecken på erosion och sedimentation, både vid själva provtagningssträckan samt uppströms. Resultaten visade att det inte går att urskilja någon dikesrensningseffekt på bottenfaunan i Fagerheden, oavsett om sedimentationsskydd använts eller inte. I Unnaryd var bottenfaunan tydligt påverkad, delvis på grund av den omfattande erosion som ägt rum uppströms provsträckorna och delvis på grund av att den nederst liggande slamgropen brustit i området med sedimentationsskydd (F_hän). De U-formade dikesprofilerna bidrog sannolikt till den kraftiga erosionen och sedimentationen som observerades i Unnaryd, medan de V-formade dikena i Fagerheden var mer stabila. Valet av skopa har därför stor betydelse för den framtida erosionen och behovet av nästa underhållsrensning. Störst påverkan på bottenfaunan noterades för taxa med hög abundans. Det fanns dock ingen entydig respons hos bottenfaunan utan antalet taxa både ökade och minskade efter dikesrensning, på grund av en förändrad konkurrenssituation och livsmiljö. Det visade sig också att en och samma taxa antingen kan öka eller minska efter dikesrensning, såsom knott (Simuliidae). Det är möjligt att denna passiva filtrerare gynnas av liten grumlighet och mer tillgång till föda, men missgynnas av hög grumlighet och minskade substrat att fästa på. De uppföljande grumlighetsmätningarna visade på ett relativt klart vatten vilket tyder på ett dåligt samband mellan turbiditet och suspenderat material respektive bottenfauna, åtminstone i Unnaryd. För att fånga tillfällen med högre grumligheten som kan uppstå vid andra flödessituationer krävs mer än enstaka eller månadsvisa provtagningar. Minst lika viktigt är det att beskriva de hydromorfologiska förändringarna, till exempel förflyttning av sediment och förändringar i andelen habitat. De rensade dikena i Fagerheden var väl fungerande och majoriteten av hänsynsåtgärderna var fortfarande intakta. I Unnaryd fungerade avvattningen bitvis dåligt; i F_nor på grund av erosion och igenväxning och i F_hän på grund av sedimentklackar som bromsade upp flödet. Sammanfattningsvis har resultaten från DiVa-projektet lett till en rad viktiga slutsatser som kan användas vid utformandet av framtida dikesrensningsrekommendationer och åtgärder som behöver vidtas för god miljöhänsyn. Viktiga avvägningar är dock nödvändiga när lönsamheten ställs mot miljövärdena i ett dike eller vattendrag. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Bland de produktionshöjande skogsskötselalternativen pekas ofta dikesrensning ut som en möjlig åtgärd. Bristen på svenska försök och ekonomiska analyser gör att lönsamheten är mer osäker jämfört med andra alternativ såsom gallring och gödsling. I denna rapport presenterar vi resultaten och diskuterar de förändringar som skett över tid
NOX Abatement in the Baltic Sea
No full textThe background is the decision to establish a NOX Emission Control Area (NECA) in the region requiring ships to follow Tier III NOX emission regulations from 2021. To achieve further and more rapid reductions of NOX emissions than what is expected from the NECA, additional policy instruments have been discussed. The policy instruments analysed in this study are assumed to be additional to the NECA requirements. Our study describes changes of emissions and costs for existing ships with Tier II engines when upgrading for lower NOX emissions. Of the many existing technological alternatives to accomplish NOX reduction, this study focuses on liquefied natural gas (LNG) engines and selective catalytic reduction (SCR) for after treatment of exhaust gas. Emissions of NOX in 2030 are modeled for scenarios in which different policy instruments are assumed. The use of LNG and abatement equipment is modeled with the assumption that ship-owners choose the most advantageous option from a cost perspective. The most effective policy instrument found in this study is the refundable emission payment (REP) scheme. The reduction of emissions depends on the fee and subsidy rate applied. For example, a subsidy rate of 60% and a fee of 1 €/kg NOX is modelled to reduce the yearly emissions of NOX from shipping in the Baltic Sea in 2030 by about 53 ktonnes. A NOX tax will also have a significant effect on the NOX emissions, but in this case the costs for ship-owners are significantly higher. Applying a CO2 tax or environmentally differentiated port dues in the model are found to have less impact on the NOX emissions. Introducing slow steaming has a potential to reduce NOX emissions In another scenario the effects on emissions from a financial investments support for abatement technology or LNG engines are modeled. At an interest rate of 0 % emissions are reduced significantly. According to our model, an extended NECA, where also other sea areas than the Baltic and North Seas become NECAs, has no further impact on the NOX emissions in the Baltic Sea. However, since the abatement equipment is used for more hours in a global NECA it will reduce the abatement cost per kg NOX.In this report a number of policy instruments for controlling emissions of NOX in the Baltic Sea have been studied. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten
Kemikaliesmarta åtgärder i förskola
No full textDenna undersökning är en del av en pilotstudie ”Kemikaliesmarta åtgärder i förskola”där kemikaliebelastningen i innemiljön ska kartläggas och bedömas i 1) en förskola före och efter en ombyggnad samt 6 månader efter ombygganden då förskolan åter är i drift; 2) en nybyggd förskola; 3) en förskola före och efter att kemikaliesmarta åtgärder på nivå 1 i enlighet med dokumentet Vägledning för kemikaliesmart förskola har tillämpats. Målet med detta delprojekt är att kartlägga förekomsten av hälsofarliga ämnen i en förskola där de kemikaliesmarta åtgärderna ska genomföras. I denna rapport redovisas resultat från det tredje delprojektet för förskolan Korpen i Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning, före genomförande av de kemikaliesmarta åtgärderna. Här rapporterar vi förekomsten av flyktiga organiska ämnen (VOC Volatile Organic Compounds, totalhalt uttryckt som TVOC Total VOC) i luft samt förekomsten av semiflyktiga organiska ämnen (SVOC Semivolatile Organic Compounds) i luft och damm från förskolans innemiljö samt i tillhörande materialprover från golv, mattor/halkskydd och vilomadrass. De relevanta SVOC-ämnena var ftalater och alternativa mjukgörare, organofosfater, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bisfenoler samt bromerade flamskyddsmedel (BFR), bl.a. polybromerade difenyletrar (PBDE) . Tre luftprover analyserades med avseende på VOC och SVOC och tre dammprov och sex materialprov (PVC-golv, halkskydd under en samlingsmatta, överdrag på och skumgummi från en vilomadrass) analyserades med avseende på SVOC. TVOC i förskolans luft var jämförbara med medianhalten av TVOC i en genomsnittlig svensk bostad. Aldehyder och alkoholer var de ämnesgrupper som fanns i högst halter i luftproverna. Mätresultaten visade att organofosfater, PAH:er samt ftalater och alternativa mjukgörare var de SVOC-ämnesgrupper som förekom i högst halter i luftprover. Ftalater och alternativa mjukgörare var den SVOC-ämnesgrupp som dominerade sammansättningen i damm och material, följda av organofosfater. De lågmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp återfanns i högre halter i luftproverna och de högmolekylära ämnena återfanns i högre halter i dammproverna. Mätresultaten från denna studie har jämförts med andra nationella och internationella studier i förskolemiljö. Jämförelsen visar att halterna i denna studie var i samma storleksordning som, eller lägre än, motsvarande halter av respektive ämnen i inomhusluft och damm från andra studier med undantag för halterna av ftalaten DiNP samt bromerade flamskyddsmedel (BFR) i damm som var högre än tidigare publicerade resultat. Jämförelse med en färsk svensk studie av halter och beräknad exponering för farliga kemikalier i damm från 100 förskolor visar att barn i denna förskola exponeras på ungefär samma låga nivå som barn från de andra förskolorna. Resultaten indikerar att förbudet mot det bromerade flamskyddsmedlet PBDE har haft effekt, med lägre halter i förskolan, medan förbuden mot andra flamskyddsmedel, HBCD och BDE 209, ännu inte givit effekt. Resultaten för nya flamskyddsmedel, EBFR indikerar att vissa av dessa BFR används som ersättare för de förbjudna ämnena. Det bör noteras att några förbjudna bromerade flamskyddsmedel har påträffats i högre halter än förväntat i de utrymmen som undersöktes. I denna förskola ska kemikaliesmarta åtgärder för att minska förekomsten av farliga kemikalier i barnens miljö genomföras. Det är motiverat att undersöka möjliga källor till dessa BRF, innan kemikaliesmarta åtgärder vidtas.Denna undersökning är en del av en pilotstudie ”Kemikaliesmarta åtgärder i förskola”där kemikaliebelastningen i innemiljön ska kartläggas och bedömas i 1) en förskola före och efter en ombyggnad samt 6 månader efter ombygganden då förskolan åter är i drift; 2) en nybyggd förskola; 3) en förskola före och efter att kemikaliesmarta åtgärder på nivå 1 i enlighet med dokumentet Vägledning för kemikaliesmart förskola har tillämpats. Målet med detta delprojekt är att kartlägga förekomsten av hälsofarliga ämnen i en förskola där de kemikaliesmarta åtgärderna ska genomföras. I denna rapport redovisas resultat från det tredje delprojektet för förskolan Korpen i Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning, före genomförande av de kemikaliesmarta åtgärderna. Här rapporterar vi förekomsten av flyktiga organiska ämnen (VOC Volatile Organic Compounds, totalhalt uttryckt som TVOC Total VOC) i luft samt förekomsten av semiflyktiga organiska ämnen (SVOC Semivolatile Organic Compounds) i luft och damm från förskolans innemiljö samt i tillhörande materialprover från golv, mattor/halkskydd och vilomadrass. De relevanta SVOC-ämnena var ftalater och alternativa mjukgörare, organofosfater, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bisfenoler samt bromerade flamskyddsmedel (BFR), bl.a. polybromerade difenyletrar (PBDE) . Tre luftprover analyserades med avseende på VOC och SVOC och tre dammprov och sex materialprov (PVC-golv, halkskydd under en samlingsmatta, överdrag på och skumgummi från en vilomadrass) analyserades med avseende på SVOC. TVOC i förskolans luft var jämförbara med medianhalten av TVOC i en genomsnittlig svensk bostad. Aldehyder och alkoholer var de ämnesgrupper som fanns i högst halter i luftproverna. Mätresultaten visade att organofosfater, PAH:er samt ftalater och alternativa mjukgörare var de SVOC-ämnesgrupper som förekom i högst halter i luftprover. Ftalater och alternativa mjukgörare var den SVOC-ämnesgrupp som dominerade sammansättningen i damm och material, följda av organofosfater. De lågmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp återfanns i högre halter i luftproverna och de högmolekylära ämnena återfanns i högre halter i dammproverna. Mätresultaten från denna studie har jämförts med andra nationella och internationella studier i förskolemiljö. Jämförelsen visar att halterna i denna studie var i samma storleksordning som, eller lägre än, motsvarande halter av respektive ämnen i inomhusluft och damm från andra studier med undantag för halterna av ftalaten DiNP samt bromerade flamskyddsmedel (BFR) i damm som var högre än tidigare publicerade resultat. Jämförelse med en färsk svensk studie av halter och beräknad exponering för farliga kemikalier i damm från 100 förskolor visar att barn i denna förskola exponeras på ungefär samma låga nivå som barn från de andra förskolorna. Resultaten indikerar att förbudet mot det bromerade flamskyddsmedlet PBDE har haft effekt, med lägre halter i förskolan, medan förbuden mot andra flamskyddsmedel, HBCD och BDE 209, ännu inte givit effekt. Resultaten för nya flamskyddsmedel, EBFR indikerar att vissa av dessa BFR används som ersättare för de förbjudna ämnena. Det bör noteras att några förbjudna bromerade flamskyddsmedel har påträffats i högre halter än förväntat i de utrymmen som undersöktes. I denna förskola ska kemikaliesmarta åtgärder för att minska förekomsten av farliga kemikalier i barnens miljö genomföras. Det är motiverat att undersöka möjliga källor till dessa BRF, innan kemikaliesmarta åtgärder vidtas.I detta pilotprojekt bedöms effekterna av kemikaliesmarta åtgärder i förskolan. Pilotprojektet består av en serie av undersökningar för att påvisa förekomst av kemikalier i luft, damm och invändiga material i ett antal förskolor i olika stadier av arbetet med kemikaliesmarta åtgärder. Denna del av pilotprojektet avser förskolan Korpen i Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning, före genomförande av de kemikaliesmarta åtgärderna
Kemikaliesmarta åtgärder i förskola
No full textDenna undersökning är en del av en pilotstudie ”Kemikaliesmarta åtgärder i förskola”där kemikaliebelastningen i innemiljön ska kartläggas och bedömas i 1) en förskola före och efter en ombyggnad samt 6 månader efter ombygganden då förskolan åter är i drift; 2) en nybyggd förskola; 3) en förskola före och efter att kemikaliesmarta åtgärder på nivå 1 i enlighet med dokumentet Vägledning för kemikaliesmart förskola har tillämpats. Målet med detta delprojekt är att kartlägga förekomsten av hälsofarliga ämnen i en nybyggd förskola som tillämpat SISABs vägledning för kemikaliesmart förskola genom miljöstyrningsrutiner som innefattade kemikaliekrav på byggprodukter. I denna rapport redovisas resultat från delprojektet för den nybyggda förskolan Hovet i Stockholm, Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning. Här rapporterar vi förekomsten av flyktiga organiska ämnen (VOC Volatile Organic Compounds) i luft samt förekomsten av semiflyktiga organiska ämnen (SVOC Semivolatile Organic Compounds) i luft och damm från förskolans innemiljö samt i tillhörande materialprover från golv, matta och vilomadrass. De relevanta SVOC-ämnena var ftalater och alternativa mjukgörare, organofosfater, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bisfenoler samt polybromerade difenyletrar (PBDE) och andra bromerade flamskyddsmedel. Tre luftprover analyserades med avseende på VOC och SVOC och tre prover vardera av damm och material (halkskydd under en samlingsmatta, överdrag på en vilomadrass och PVC-golv) analyserades med avseende på SVOC. Totalhalterna av flyktiga organiska ämnen (TVOC) i förskolans luft var jämförbara med medianhalten av TVOC i en genomsnittlig svensk bostad. Aldehyder, alkoholer och organiska syror var de ämnesgrupper som fanns i högst koncentration i luftproverna. Mätresultaten visade att ftalater och organofosfater var de SVOC som förekom i högst halter i prov från luft, damm och material. De lågmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp återfanns i högre halter i luftproverna och de högmolekylära ämnena återfanns i högre halter i dammproverna. Mätresultaten från denna studie har jämförts med andra nationella och internationella studier i förskolemiljö. Jämförelsen visar att halterna i denna studie var i samma storleksordning som, eller lägre (i vissa fall mycket lägre) än, motsvarande halter av respektive ämnen i inomhusluft och damm från andra studier. Jämförelsen med en färsk svensk studie av halter och beräknad exponering för farliga kemikalier i damm från 100 förskolor visar att barn i denna förskolan löper ytterligare lägre risk för exponeringen än de redan väldigt låga riskeran i de andra förskolorna. En viktig slutsats är att de tillståndspliktiga (konstaterat farliga) ftalaterna samt PBDE och HBCD som har förbjudits eller reglerats, finns i ytterst låga halter i denna förskola, vilket visar att SISAB:s arbete med att ställa miljökrav med avseende på farliga kemikalier har gett effekt.Denna undersökning är en del av en pilotstudie ”Kemikaliesmarta åtgärder i förskola”där kemikaliebelastningen i innemiljön ska kartläggas och bedömas i 1) en förskola före och efter en ombyggnad samt 6 månader efter ombygganden då förskolan åter är i drift; 2) en nybyggd förskola; 3) en förskola före och efter att kemikaliesmarta åtgärder på nivå 1 i enlighet med dokumentet Vägledning för kemikaliesmart förskola har tillämpats. Målet med detta delprojekt är att kartlägga förekomsten av hälsofarliga ämnen i en nybyggd förskola som tillämpat SISABs vägledning för kemikaliesmart förskola genom miljöstyrningsrutiner som innefattade kemikaliekrav på byggprodukter. I denna rapport redovisas resultat från delprojektet för den nybyggda förskolan Hovet i Stockholm, Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning. Här rapporterar vi förekomsten av flyktiga organiska ämnen (VOC Volatile Organic Compounds) i luft samt förekomsten av semiflyktiga organiska ämnen (SVOC Semivolatile Organic Compounds) i luft och damm från förskolans innemiljö samt i tillhörande materialprover från golv, matta och vilomadrass. De relevanta SVOC-ämnena var ftalater och alternativa mjukgörare, organofosfater, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bisfenoler samt polybromerade difenyletrar (PBDE) och andra bromerade flamskyddsmedel. Tre luftprover analyserades med avseende på VOC och SVOC och tre prover vardera av damm och material (halkskydd under en samlingsmatta, överdrag på en vilomadrass och PVC-golv) analyserades med avseende på SVOC. Totalhalterna av flyktiga organiska ämnen (TVOC) i förskolans luft var jämförbara med medianhalten av TVOC i en genomsnittlig svensk bostad. Aldehyder, alkoholer och organiska syror var de ämnesgrupper som fanns i högst koncentration i luftproverna. Mätresultaten visade att ftalater och organofosfater var de SVOC som förekom i högst halter i prov från luft, damm och material. De lågmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp återfanns i högre halter i luftproverna och de högmolekylära ämnena återfanns i högre halter i dammproverna. Mätresultaten från denna studie har jämförts med andra nationella och internationella studier i förskolemiljö. Jämförelsen visar att halterna i denna studie var i samma storleksordning som, eller lägre (i vissa fall mycket lägre) än, motsvarande halter av respektive ämnen i inomhusluft och damm från andra studier. Jämförelsen med en färsk svensk studie av halter och beräknad exponering för farliga kemikalier i damm från 100 förskolor visar att barn i denna förskolan löper ytterligare lägre risk för exponeringen än de redan väldigt låga riskeran i de andra förskolorna. En viktig slutsats är att de tillståndspliktiga (konstaterat farliga) ftalaterna samt PBDE och HBCD som har förbjudits eller reglerats, finns i ytterst låga halter i denna förskola, vilket visar att SISAB:s arbete med att ställa miljökrav med avseende på farliga kemikalier har gett effekt.I detta pilotprojekt bedöms effekterna av kemikaliesmarta åtgärder i förskolan. Pilotprojektet består av en serie av undersökningar för att påvisa förekomst av kemikalier i luft, damm och invändiga material ett antal förskolor i olika stadier av arbetet med kemikaliesmarta åtgärder. Denna del av pilotprojektet avser en nybyggd förskola, Hovet i Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm
Pilotförsök med membranbioreaktor för avloppsvattenrening
No full textInom projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA) byggs Henriksdals reningsverk om och ut för att klara en fördubblad kapacitet och ökade reningskrav. I detta ingår att installera världens största membranbioreaktor (MBR). MBR är en relativt väl beprövad teknik inom både industriell och kommunal avloppsrening men införandet i Henriksdal innebär en rad utmaningar för vilka tekniska och driftsmässiga lösningar utvecklas och testas i ett pilotprojekt på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. I den här delrapporten redovisas projektår 3 av det fleråriga pilotförsöksprojektet med membranbiorening av kommunalt avloppsvatten som genomförs gemensamt av Stockholm Vatten och Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Pilotförsöken genomförs på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. Syftet med pilotförsöken är att få information om och erfarenhet av att införa membranteknik och den processlösning för den biologiska reningen som är tänkt för Henriksdals reningsverk inom projektet Stockholms framtida avloppsrening. Processen kombinerar en aktivslamprocess med membranfiltrering för att uppnå en högre reningsgrad och driftsäkerhet. Inför försöksår 3 byggdes pilotanläggningen om, och membranen byttes ut från flat sheet till hollow fibre. Ett stort fokus under början av försöksår 3 (april-juli) har därför legat på uppstart av den nya pilotanläggningen. Under senare delen av försöksår 3 (augusti-december) har ett större fokus legat på bland annat förbehandling, fosforrening och membranrengöring. Slutsatserna för försöksår 3 hittar du i rapporten.Inom projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA) byggs Henriksdals reningsverk om och ut för att klara en fördubblad kapacitet och ökade reningskrav. I detta ingår att installera världens största membranbioreaktor (MBR). MBR är en relativt väl beprövad teknik inom både industriell och kommunal avloppsrening men införandet i Henriksdal innebär en rad utmaningar för vilka tekniska och driftsmässiga lösningar utvecklas och testas i ett pilotprojekt på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. I den här delrapporten redovisas projektår 3 av det fleråriga pilotförsöksprojektet med membranbiorening av kommunalt avloppsvatten som genomförs gemensamt av Stockholm Vatten och Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Pilotförsöken genomförs på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. Syftet med pilotförsöken är att få information om och erfarenhet av att införa membranteknik och den processlösning för den biologiska reningen som är tänkt för Henriksdals reningsverk inom projektet Stockholms framtida avloppsrening. Processen kombinerar en aktivslamprocess med membranfiltrering för att uppnå en högre reningsgrad och driftsäkerhet. Inför försöksår 3 byggdes pilotanläggningen om, och membranen byttes ut från flat sheet till hollow fibre. Ett stort fokus under början av försöksår 3 (april-juli) har därför legat på uppstart av den nya pilotanläggningen. Under senare delen av försöksår 3 (augusti-december) har ett större fokus legat på bland annat förbehandling, fosforrening och membranrengöring. Slutsatserna för försöksår 3 hittar du i rapporten.I den här delrapporten redovisas projektår 3 av det fleråriga pilotförsöksprojekt med membranbiorening av kommunalt avloppsvatten, som genomförs gemensamt av Stockholm Vatten och Avfall och IVL
Hazardous substances in plastics – ways to increase recycling
No full textThis project is a part of the Nordic Council of Ministers’ initiative “Green growth” and a continuation of the previous three projects on plastics recycling (“Future solutions for Nordic plastic recycling”, “Plastic sorting at recycling centres” and “Nordic plastic value chains – case WEEE”). In all these reports the content of hazardous substances was mentioned as an obstacle for increased plastics recycling. The project is also in line with EU’s aim for increased plastics recycling and the package on circular economy. In modern society we use plastic polymers in many different applications. To make the polymers fit our needs, we give them desirable properties by the use of added substances. Therefore, plastic products, like all other products and materials, contain a broad range of substances. The substances, or additives, can for example be flame retardants, pigments, fillers, UV-chemicals, plasticizers and stabilisers that are used to improve the properties of the plastics and reduce costs. The global production of additives is around 13 million tonnes, and the demand is forecasted to increase in the years to come. The global consumption.The aim of this project is to create a knowledge base on how plastics recycling can increase without increasing the risk of emitting hazardous substances in the environment
Samband mellan halter i mossa och deposition av metaller, kväve och svavel
No full textI undersökningen har data från tidigare undersökningar av koncentrationer av metaller i mossa utnyttjats tillsammans med nygjorda analyser av svavel och kväveinnehåll på mossa insamlade under 2015. Dessutom har depositionsdata använts från den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket samt data från Krondroppsnätet finansierad av olika Luftvårdsförbund, Länsstyrelser och företag. Nedfallsmätningarna av metaller genomförs årligen på ett relativt begränsat antal platser över Sverige. Uppskattningen av metalldepositionen via mossprover ger en betydligt mer geografiskt detaljerad bild av depositionen av dessa metaller och möjliggör kartläggning av platser med lokal påverkan i en betydligt högre grad än vad enbart nedfallsmätningarna möjliggör. Det finns statistiskt säkerställda samband mellan halter i mossa och det atmosfäriska nedfallet av motsvarande ämnen vid eller i närheten av platsen där mossan samlats in för vissa av metallerna samt för svavel och kväve. För metallerna bly, arsenik, vanadin och koppar erhölls starka statistiskt signifikanta samband mellan halt i mossa och deposition. Dessa samband har använts vidare för att skapa detaljerade kartor över metalldepositionen över Sverige för perioden 2012-2014. Det är en intressant möjlighet att göra en rekonstruktion av det historiska kvävenedfallet över Sverige, baserat på herbarieexemplar av mossa, motsvarande vad som tidigare gjorts för Storbritannien. This report is only available in Swedish.På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB genomfört en studie av möjligheten att hitta eventuella samband mellan halter i mossa och deposition av metaller, kväve och svavel. För kväve och svavel har även utretts om mossa skulle kunna fungera som indikator för atmosfäriskt nedfall av dessa ämnen i Sverige
On-Road Emission Performance of Late Model Diesel and Gasoline Vehicles as Measured by Remote Sensing
No full textA newly developed remote sensing instrument with NO2 and NOX measurement capability was operated in the fall of 2016 over 19 workdays in Gothenburg, Sweden, to measure real driving emissions from a large number light- and heavy-duty vehicles. From more than 30,000 registered vehicle passages, a final QA/QC-reviewed dataset consisting of about 15,000 paired records containing emissions, driving condition and detailed vehicle information data, was used to evaluate the real-world emission performance of in particular Euro 5 and Euro 6 diesel vehicles. More than 9,000 records were of diesel vehicles, of which about 5,500 were of Euro 5 vehicles and about 2,600 of Euro 6 vehicles. The following conclusions were made from the evaluation: - Measurements on more than 6,000 diesel passenger cars reveal that the real driving emissions of NOX from Euro 6 diesel cars on average have been reduced by about 60% from pre-Euro 6 levels, e.g. Euro 5. This may be considered a major breakthrough, since the real-world NOX emissions from diesel passenger cars have been virtually unchanged between Euro 2 and Euro 5, although the NOX emission standard has been significantly lowered from Euro 2 to Euro 5. Still, Euro 6 diesel passenger car real-world NOX emissions are roughly more than 5 times higher than the Euro 6 standard, as well as than the measured average on-road NOX emissions from Euro 6 gasoline passenger cars. - For NOX emissions, an almost identical pattern as for diesel passenger cars was observed for both diesel light-duty commercial vehicles and diesel heavy-duty vehicles (trucks and buses), i.e. virtually no change in real-world emissions between Euro 2 and Euro 5, followed by a major drop in emissions for Euro 6. - Primary NO2 emissions from diesel light-duty vehicles (both PC and LCV) have been reduced from Euro 4 through Euro 6, implying that the emission ratio of NO2 to NOX has also been reduced, but the ratio is still as high as about 25% for both Euro 5 and Euro 6 (compared to about 15% for Euro 2). The opposite pattern exists for heavy-duty vehicles, for which the NO2/NOX-ratio increased from about 10% for Euro 4-5 to ≈35% for Euro 6. - For all categories of diesel vehicles, real-world PM emissions have dropped steadily from Euro 2 through Euro 6 – reductions are in the order of 90% for Euro 6 compared to Euro 2. - For Euro 4, 5 and 6 diesel passenger cars, real-world emissions of both NOX and NO2 increase with decreasing ambient air temperature. The temperature dependence appears to be strongest for Euro 5 cars. At 25-30 degrees C average Euro 5 NOX on-road emissions are around 15 g/kg fuel burned, rising to 20-25 g/kg fuel burned at around 10 degrees C. - Large differences in the on-road NOX emission performance were observed between different makes, models, as well as individual vehicles among Euro 5 and Euro 6 diesel passenger cars. - For the first time, remote sensing measurements were combined with air quality measurements and dispersion calculations in an urban street canyon. Calculated average concentrations of NO2, NOX and PM based on HBEFA 3.2 were comparable with corresponding measured concentrations, but the discrepancy increased with increasing concentrations, with calculated concentrations being lower than measured. The latest version of the HBEFA emission model (version 3.3), launched in May 2017, provided a good match with the remote sensing measurements for both NOX and NO2 as well as exhaust PM, but at the same time tended to lead to an overestimation of street canyon concentrations of NO2 and NOX in dispersion calculations carried out in this study.A newly developed remote sensing instrument with NO2 and NOX measurement capability was operated in the fall of 2016 over 19 workdays in Gothenburg, Sweden, to measure real driving emissions from a large number light- and heavy-duty vehicles. From more than 30,000 registered vehicle passages, a final QA/QC-reviewed dataset consisting of about 15,000 paired records containing emissions, driving condition and detailed vehicle information data, was used to evaluate the real-world emission performance of in particular Euro 5 and Euro 6 diesel vehicles. More than 9,000 records were of diesel vehicles, of which about 5,500 were of Euro 5 vehicles and about 2,600 of Euro 6 vehicles. The following conclusions were made from the evaluation: - Measurements on more than 6,000 diesel passenger cars reveal that the real driving emissions of NOX from Euro 6 diesel cars on average have been reduced by about 60% from pre-Euro 6 levels, e.g. Euro 5. This may be considered a major breakthrough, since the real-world NOX emissions from diesel passenger cars have been virtually unchanged between Euro 2 and Euro 5, although the NOX emission standard has been significantly lowered from Euro 2 to Euro 5. Still, Euro 6 diesel passenger car real-world NOX emissions are roughly more than 5 times higher than the Euro 6 standard, as well as than the measured average on-road NOX emissions from Euro 6 gasoline passenger cars. - For NOX emissions, an almost identical pattern as for diesel passenger cars was observed for both diesel light-duty commercial vehicles and diesel heavy-duty vehicles (trucks and buses), i.e. virtually no change in real-world emissions between Euro 2 and Euro 5, followed by a major drop in emissions for Euro 6. - Primary NO2 emissions from diesel light-duty vehicles (both PC and LCV) have been reduced from Euro 4 through Euro 6, implying that the emission ratio of NO2 to NOX has also been reduced, but the ratio is still as high as about 25% for both Euro 5 and Euro 6 (compared to about 15% for Euro 2). The opposite pattern exists for heavy-duty vehicles, for which the NO2/NOX-ratio increased from about 10% for Euro 4-5 to ≈35% for Euro 6. - For all categories of diesel vehicles, real-world PM emissions have dropped steadily from Euro 2 through Euro 6 – reductions are in the order of 90% for Euro 6 compared to Euro 2. - For Euro 4, 5 and 6 diesel passenger cars, real-world emissions of both NOX and NO2 increase with decreasing ambient air temperature. The temperature dependence appears to be strongest for Euro 5 cars. At 25-30 degrees C average Euro 5 NOX on-road emissions are around 15 g/kg fuel burned, rising to 20-25 g/kg fuel burned at around 10 degrees C. - Large differences in the on-road NOX emission performance were observed between different makes, models, as well as individual vehicles among Euro 5 and Euro 6 diesel passenger cars. - For the first time, remote sensing measurements were combined with air quality measurements and dispersion calculations in an urban street canyon. Calculated average concentrations of NO2, NOX and PM based on HBEFA 3.2 were comparable with corresponding measured concentrations, but the discrepancy increased with increasing concentrations, with calculated concentrations being lower than measured. The latest version of the HBEFA emission model (version 3.3), launched in May 2017, provided a good match with the remote sensing measurements for both NOX and NO2 as well as exhaust PM, but at the same time tended to lead to an overestimation of street canyon concentrations of NO2 and NOX in dispersion calculations carried out in this study.A newly developed remote sensing instrument with NO2 and NOX measurement capability was operated in the fall of 2016 over 19 workdays in Gothenburg, Sweden, to measure real driving emissions from a large number light- and heavy-duty vehicles. This study shows that Measurements on more than 6,000 diesel passenger cars reveal that the real driving emissions of NOX from Euro 6 diesel cars on average have been reduced by about 60% from pre-Euro 6 levels, e.g. Euro 5. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten
10 år med miljöklassificering av läkemedel på Fass.se
No full textTemat för mötet var att sammanfatta vad som hittills har gjorts och att diskutera hur framtiden ser ut för miljöklassificering av läkemedel. Dagen var indelad i fyra olika sessioner, som behandlade följande: bakgrunden och syftet med miljöklassificeringen av läkemedel på www.fass.se; användningen av miljöklassificering av läkemedel på Fass.se; begränsningar och möjligheter vid lagstiftning och reglering samt hur arbetet med miljöinformation för läkemededel kan förbättras och få en bredare användning.Temat för mötet var att sammanfatta vad som hittills har gjorts och att diskutera hur framtiden ser ut för miljöklassificering av läkemedel. Dagen var indelad i fyra olika sessioner, som behandlade följande: bakgrunden och syftet med miljöklassificeringen av läkemedel på www.fass.se; användningen av miljöklassificering av läkemedel på Fass.se; begränsningar och möjligheter vid lagstiftning och reglering samt hur arbetet med miljöinformation för läkemededel kan förbättras och få en bredare användning. This report is only available in Swedish.Miljöklassificeringen av läkemedel på Fass.se har firat 10 år, vilket uppmärksammats genom ett dialogmöte i Stockholm den 7:e november 2016. I denna rapport redovisas diskussionerna från dagen
Datadriven diagnostik av avloppsledningsnät
No full textDet finns stor potential i att effektivare övervaka och styra pumpstationer i vatten- och avloppsledningsnät i de allra flesta städer och samhällen. Kan man tidigt upptäcka fel i pumpstationer eller onormala förhållanden i ledningsnätet kan man förbättra reningen samt undvika bräddning med vattenmängder som annars går ut orenade i miljön. Projektets mål är att utveckla metodik och verktyg för övervakning av pumpstationer för att säkerställa att driften är normal och ge tidiga varningar när en pumpstation får problem samt att ta fram en prioritering av var insatser för att minska tillskottsvattnet har störst effekt. Metodiken bygger på att jämföra drifttillståndet från historiska data under normala förhållanden med driftsförhållandet nu och se om man hittar avvikelser. Ett annat sätt att hitta avikelser på är att jämföra pumpstationens driftdata med närliggande pumpar eller pumpstationer för att se om förhållandet förändrats över tid vilket kan bero på slitage eller ökad mängd tillskottsvatten. Projektet har resulterat i konkreta verktyg som kan ha stor nytta vid kommunernas arbete med att förebygga problem i avloppledningsnätet. Vi kan nu göra en automatisk diagnosticering av ett pumpnätverk där användaren får ut vilka stationer som är särskilt drabbade av tillskottsvatten och där mycket kan vinnas på att sätta in åtgärder. Resultaten kan användas för att prioritera de områden där insatser kan göra störst skillnad både ekonomiskt och för miljön. I samband med detta får användaren dessutom ut en enkel uppskattning av hur mycket av det som pumpas som kommer från den faktiska förbrukningen på nätet. Vi har påvisat att drifttiderna i pumpstationerna är korrelerade med regnmängden i området och förhållandet kan anses vara kausalt. Tillsammans med korrelationerna mellan stationerna i avloppsnätet ger det viktig information om tidsförskjutningarna i systemet, vilket i sin tur är viktig för att kunna vidta preventiva åtgärder vid stora regnmängder. Uppföljning på trenden för pumpkvoten, som beräknas genom att ta kvoten mellan pumparna i samma pumpgrop vilka används växelvis, ger en indikation på drift av enskilda pumpar. Metodiken och verktygen kan göra det möjligt för användarna att övergå till behovsstyrt underhåll istället för att arbeta utifrån underhållsscheman. Det kan dessutom möjliggöra ett mer preventivt arbete med färre nödavledningar som följd och minskat antal nödutryckningar. Det krävs dock vidare utveckling för att få ut den fulla potentialen i tekniken. För att ta resultaten vidare behöver samarbetet med Borås Energi och Miljö fortsätta med regelbundna diagnostiseringar. I dagsläget finns det inget enkelt sätt för driftspersonalen att få ut resultaten från verktygen för diagnostisering. Nästa steg blir därför att utveckla ett användargränssnitt för att tillgängliggöra verktygen för användare i Sverige.Det finns stor potential i att effektivare övervaka och styra pumpstationer i vatten- och avloppsledningsnät i de allra flesta städer och samhällen. Kan man tidigt upptäcka fel i pumpstationer eller onormala förhållanden i ledningsnätet kan man förbättra reningen samt undvika bräddning med vattenmängder som annars går ut orenade i miljön. Projektets mål är att utveckla metodik och verktyg för övervakning av pumpstationer för att säkerställa att driften är normal och ge tidiga varningar när en pumpstation får problem samt att ta fram en prioritering av var insatser för att minska tillskottsvattnet har störst effekt. Metodiken bygger på att jämföra drifttillståndet från historiska data under normala förhållanden med driftsförhållandet nu och se om man hittar avvikelser. Ett annat sätt att hitta avikelser på är att jämföra pumpstationens driftdata med närliggande pumpar eller pumpstationer för att se om förhållandet förändrats över tid vilket kan bero på slitage eller ökad mängd tillskottsvatten. Projektet har resulterat i konkreta verktyg som kan ha stor nytta vid kommunernas arbete med att förebygga problem i avloppledningsnätet. Vi kan nu göra en automatisk diagnosticering av ett pumpnätverk där användaren får ut vilka stationer som är särskilt drabbade av tillskottsvatten och där mycket kan vinnas på att sätta in åtgärder. Resultaten kan användas för att prioritera de områden där insatser kan göra störst skillnad både ekonomiskt och för miljön. I samband med detta får användaren dessutom ut en enkel uppskattning av hur mycket av det som pumpas som kommer från den faktiska förbrukningen på nätet. Vi har påvisat att drifttiderna i pumpstationerna är korrelerade med regnmängden i området och förhållandet kan anses vara kausalt. Tillsammans med korrelationerna mellan stationerna i avloppsnätet ger det viktig information om tidsförskjutningarna i systemet, vilket i sin tur är viktig för att kunna vidta preventiva åtgärder vid stora regnmängder. Uppföljning på trenden för pumpkvoten, som beräknas genom att ta kvoten mellan pumparna i samma pumpgrop vilka används växelvis, ger en indikation på drift av enskilda pumpar. Metodiken och verktygen kan göra det möjligt för användarna att övergå till behovsstyrt underhåll istället för att arbeta utifrån underhållsscheman. Det kan dessutom möjliggöra ett mer preventivt arbete med färre nödavledningar som följd och minskat antal nödutryckningar. Det krävs dock vidare utveckling för att få ut den fulla potentialen i tekniken. För att ta resultaten vidare behöver samarbetet med Borås Energi och Miljö fortsätta med regelbundna diagnostiseringar. I dagsläget finns det inget enkelt sätt för driftspersonalen att få ut resultaten från verktygen för diagnostisering. Nästa steg blir därför att utveckla ett användargränssnitt för att tillgängliggöra verktygen för användare i Sverige.I samtliga 290 kommuner i Sverige ser avloppsledningsnäten ut på likande sätt. Det finns stor potential i att effektivare övervaka och styra pumpstationer i vatten- och avloppsledningsnät i de allra flesta städer och samhällen. Kan man tidigt upptäcka fel i pumpstationer eller onormala förhållanden i ledningsnätet kan man förbättra reningen samt undvika bräddning med vattenmängder som annars går ut orenade i miljön. Projektets mål är att utveckla metodik och verktyg för övervakning av pumpstationer för att säkerställa att driften är normal och ge tidiga varningar när en pumpstation får problem samt att ta fram en prioritering av var insatser för att minska tillskottsvattnet har störst effekt