IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Nationell luftövervakning - Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2017
No full textNaturvårdsverket ansvarar för den nationella övervakningen av luftens och nederbördens kvalitet i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar till och med 2017 och regionala modellberäkningar till och med 2016, respektive 2017 för marknära ozon
Mikroplast i Stockholms stad - Källor, spridningsvägar och förslag till åtgärder för att skydda Stockholms stads vattenförekomster
No full textDetta projekt har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Miljöförvaltningen, Stockholms stad i syfte att ta fram underlag till den handlingsplan för minskad spridning av mikroplast som miljöförvaltningen har fått ett uppdrag i Kommunfullmäktiges budget för 2018 att ta fram
Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/17
No full textNedfallet av svavelföreningar i Södermanlands län varierade under början av 1990-talet från 4 till över 10 kg svavel per hektar och år. Sedan dess har svavelnedfallet minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på cirka 1 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Under det senaste året 2016/17 var svavelnedfallet det lägsta som hittills uppmätts i länet cirka 0,5 kg/ha. Svavelnedfallet i de sydöstra delarna av länet har minskat med cirka 80 % under perioden 1996/97 - 2016/17. Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken i Södermanlands län förbättrats, och markvattnet visar tecken på återhämtning från försurning. pH har ökat statistiskt säkerställt, och den syraneutraliserande förmågan (ANC) är oftast positiv. Dock visar inte ANC någon statistiskt säkerställd förändring, se figur nedan. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett klart positivt ANC för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 4 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17) vid Edeby. Kvävenedfallet minskar endast långsamt och har under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Det är endast under de två senaste åren som det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det även risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Låga halter av nitrat i markvattnet tyder på att denna risk i nuläget är låg i länet.Södermanlands län har haft mätningar inom Krondroppsnätet under 27 år. I denna rapport redovisas resultaten från 2016/17 års mätningar, tillsammans med tidigare års resultat. Även resultat från samtliga mätlokaler som någon gång varit aktiva i länet redovisas
Bilpoolsdefinition - förslag till nationella kriterier och möjliga användningsområden
No full textNationella kriterier för allmänt tillgängliga bilpooler kan användas för att stimulera tjänster som underlättar för privatpersoner och företag att ha tillgång till bil utan att äga. En övergång från bilägande till bilpoolstjänster minskar bilresandet genom att resor planeras bättre och hela resekostnaden synliggörs tydligare än om företaget eller privatpersonen själv äger bilen. Nuvarande trend med ett ökande bilägande kan bromsas. Istället ökar nyttjandegraden hos bilar som delas av flera användare, vilket ökar resurseffektiviteten. Ett ökat antal bilpooler kan även ge bättre tillgång till bil för samhällsgrupper som inte har råd att äga bil. En ökad användning av bilpooler innebär även att behovet av parkeringsplatser minskar, vilket frigör mark och stadsyta. I utredningen föreslås följande kriterier för allmänt tillgängliga bilpooler: • Bilar som ingår i bilpool ska vara allmänt tillgängliga att hyra för privatpersoner, företag och organisationer. • Uthyrning ska ske på timbasis och minsta bokningsbara tid ska inte överstiga en timme. • Tjänsten ska vara publikt tillgänglig genom självbetjäning dygnet runt. • Alla bilar som ingår i bilpoolstjänsten ska vara allmänt tillgängliga för bokning minst 120 timmar per vecka. • Bilpoolsuthyraren ska tillhandahålla information om tjänstens upplägg, villkor och krav. • Prissättningen ska vara marknadsmässig och priserna får inte syfta till att försvåra för allmänheten, företag och organisationer att använda tjänsten som erbjuds. De nationella kriterierna föreslås införas i förordningen om biluthyrning. De kan då ligga till grund för statliga eller lokala incitament och styrmedel. Kommuner och andra myndigheter föreslås få rätt att upplåta allmän platsmark som bilpoolsplats i lokala trafikföreskrifter genom att införa sådan möjlighet i trafikförordningen. För att ge kommuner möjlighet att tilldela bilpoolsplatser till enskilda, utpekade fordon, något som krävs i fall där man vill erbjuda ytan till fasta bilpooler, föreslås ett offentligt anbudsförfarande som ett sätt att uppfylla kraven om likabehandling av bilpoolsaktörer, och samtidigt reservera plats för enskilda bilar. Kriterierna är även tänkta att kunna användas när kommuner och andra aktörer har behov av att specificera allmänt tillgängliga bilpooler, exempelvis i beslut om parkeringsnormer, bygglov, markanvisningar, offentliga upphandlingar etc. Om den fortsatta handläggningen av ärendet visar att det inte är möjligt att införa nationella kriterier föreslås som ett andrahandsalternativ att kommuner ändå ges möjlighet att avsätta allmän platsmark som bilpoolsplats i lokala trafikföreskrifter. Rätten att använda dessa ytor skulle i så fall kommunerna tilldela bilpoolsaktörer genom ett lokalt ansökningsförfarande, där de föreslagna kriterierna kan utgöra en mall. Bilpoolsdefinitionen omfattar i dagsläget de fyra verksamma kommersiella bilpoolsaktörerna i Sverige med både fasta och flytande bilpoolsupplägg men även de flesta kooperativa bilpoolslösningar kan omfattas. Även nya bildelningstjänster kan ingå om kraven ovan uppfylls.Bilpool kan definieras som biluthyrning med korttidshyra och självbetjäning. Detta uppdraget har varit att föreslå kriterier för vad som är allmänt tillgänglig bilpool och som kan tillämpas i svensk lag
Innemiljö i HSB Living Lab – En studie av innemiljön under en fastighets första år B
No full textMänniskor tillbringar huvuddelen, upp till 90 %, av sina liv inomhus. Därför har inomhusmiljön stor betydelse för människors hälsa. Till det svenska miljömålet ”God bebyggd miljö” finns en indikator som handlar om hur stor andel av den vuxna befolkningen som upplever besvär av inomhusmiljön. HSB Living Lab är en fastighet som byggts för att fungera både som student- och forskarbostäder och som ett levande laboratorium för test och utvärdering av bland annat innemiljö men även olika byggnadstekniska lösningar mm. Under fastighetens första år, har en studie gjorts av innemiljön. Resultatet redovisas i denna rapport. Undersökningen har omfattat uppmätt och upplevd luftkvalitet inomhus under mer än ett år i två lägenheter i HSB Living Lab. Målet med projektet var att följa upp och dokumentera luftkvaliteten och att bedöma påverkan av byggnaden, inredningen och mänskliga aktiviteterna på den. Mätningarna har utförts i ett oinrett och oventilerat rum med rester av byggmaterial och ouppackade möbler, i ett gemensamt utrymme med köksinredning, i ett studentrum och i en bebodd trerumslägenhet. I mätningarna ingick parametrar för inneklimat som temperatur och relativ luftfuktighet, halter av gasformiga luftföroreningar koldioxid, kvävedioxid, ozon, flyktiga organiska ämnen och formaldehyd samt partikelhalter PM10 och PM2.5. Dessutom undersöktes upplevd luftkvalitet och termisk komfort med en enkät. Resultaten av mätningarna jämfördes med rekommenderade riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Med undantag för det oinredda och oventilerade rummet var luftkvaliteten bra och halterna under de rekommenderade riktvärdena. Den upplevda luftkvaliteten var betydligt bättre i de möblerade, bebodda och ventilerade bostäderna än i det oinredda rummet. När ventilationen startades efter avslutade byggarbeten, hade det en positiv inverkan på luftkvalitet i byggnaden, vilket är vad som kan förväntas. Andra parametrar som påverkade innemiljö var mänskliga aktiviteter som vädring/öppnade fönster som påverkade temperaturen och matlagning som påverkade partikelhalten.HSB Living Lab är en fastighet som byggts för att fungera både som student- och forskarbostäder och som ett levande laboratorium för test och utvärdering av bland annat innemiljö men även olika byggnadstekniska lösningar mm. Under fastighetens första år, har en studie av innemiljön gjorts, vilket redovisas i denna rapport
Riskbedömning av svenska sjömäns yrkesmässiga exponering för toxiska luftföroreningar
No full textEtt fartyg utgör både en arbetsmiljö och en boendemiljö och besättningen vistas ofta långa tider ombord. Ombordtjänstgöringen kan vara i veckor eller månader och kan ibland passera flera klimatzoner. Eftersom vi tillbringar den största delen av vår tid inomhus är det där vi främst exponeras. På ett fartyg kan det vara svårt att påverka sin exponering för kemiska ämnen eftersom möjligheten att byta miljö är liten. Det är därför extra viktigt att innemiljön är god. Luften ombord präglas till stor del av de kemiska ämnen som har sitt ursprung i fartygets bränsle, smörjoljor och motoravgaser. Det är en komplicerad blandning som innehåller mest koldioxid, kolmonoxid, svaveldioxid, kväveoxider men också kolväten såsom bensen, toluen, xylener, och polycykliska aromatiska kolväten. Flera av dessa ämnen är cancerframkallande eller hälsoskadliga på annat sätt. Det finns dock få vetenskapliga studier som undersökt den personliga exponeringen för farliga luftföroreningar som de sjömän som arbetar ombord utsätts för. Syftet med projektet som presenteras i denna rapport var att kartlägga den personliga exponeringen för de toxiska luftföroreningarna bensen, kvävedioxid (NO2) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som alla kan spåras till fartygsbränslet och bränsleavgaser. Den uppmätta exponeringen har analyserats för att kunna identifiera eventuella skillnader mellan typ av fartyg och mellan olika avdelningar och befattningar ombord. De uppmätta halterna har jämförts med svenska lagkrav men också med internationella, icke bindande riktlinjer för innemiljöer, för att få en uppfattning om halternas storlek. Dessutom har vi undersökt hur besättningen själva upplever sin luftkvalitet ombord. Projektets övergripande mål var att utveckla en metod för riskbedömning av exponeringen som kan användas av branschen, samt att formulera praktiska råd och rekommendationer.Ett fartyg utgör både en arbetsmiljö och en boendemiljö och besättningen vistas ofta långa tider ombord. Ombordtjänstgöringen kan vara i veckor eller månader och kan ibland passera flera klimatzoner. Eftersom vi tillbringar den största delen av vår tid inomhus är det där vi främst exponeras. På ett fartyg kan det vara svårt att påverka sin exponering för kemiska ämnen eftersom möjligheten att byta miljö är liten. Det är därför extra viktigt att innemiljön är god. Luften ombord präglas till stor del av de kemiska ämnen som har sitt ursprung i fartygets bränsle, smörjoljor och motoravgaser. Det är en komplicerad blandning som innehåller mest koldioxid, kolmonoxid, svaveldioxid, kväveoxider men också kolväten såsom bensen, toluen, xylener, och polycykliska aromatiska kolväten. Flera av dessa ämnen är cancerframkallande eller hälsoskadliga på annat sätt. Det finns dock få vetenskapliga studier som undersökt den personliga exponeringen för farliga luftföroreningar som de sjömän som arbetar ombord utsätts för. Syftet med projektet som presenteras i denna rapport var att kartlägga den personliga exponeringen för de toxiska luftföroreningarna bensen, kvävedioxid (NO2) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som alla kan spåras till fartygsbränslet och bränsleavgaser. Den uppmätta exponeringen har analyserats för att kunna identifiera eventuella skillnader mellan typ av fartyg och mellan olika avdelningar och befattningar ombord. De uppmätta halterna har jämförts med svenska lagkrav men också med internationella, icke bindande riktlinjer för innemiljöer, för att få en uppfattning om halternas storlek. Dessutom har vi undersökt hur besättningen själva upplever sin luftkvalitet ombord. Projektets övergripande mål var att utveckla en metod för riskbedömning av exponeringen som kan användas av branschen, samt att formulera praktiska råd och rekommendationer.Idén till denna undersökning av fartygs innemiljö och luftkvalitet föddes när en innemiljöforskare hamnade ombord en isbrytare under en sju veckor lång expedition till Antarktis. Resultat blev ett forskningsprojekt om luftkvalitet på svenska fartyg och inom det arbetet har innemiljöforskaren och en fartygsforskare träffats och inlett samarbete och vänskap
Resultat från FoU-samarbete Syvab-IVL
No full textDagens reningsverk står inför flera utmaningar såsom skärpta reningskrav, ett förändrat klimat, krav på ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan från verksamheten. I en strävan att nå mer hållbara lösningar för avloppsvattenrening och slamhantering har IVL Svenska Miljöinstitutet och Syvab påbörjat ett långsiktigt forskningssamarbete. Under 2017 har olika aktiviteter inom områdena klimat- och miljöpåverkan, slamhantering och processoptimering genomförts. Några av de aktiviteter som redovisas i denna rapport kommer att fortsätta och nya aktiviteter för 2018 innefattar bland annat direkta mätningar av växthusgasemissioner, vidare arbete med en effektiv slamhantering, utvärdering av alternativ kolkälla samt utvärdering av pilottester med MBR.Today's wastewater treatment plants (WWTPs) are facing several challenges such as stringent treatment requirements, climate change, demands for increased resource efficiency, and reduced environmental impacts from operations. In an effort to achieve more sustainable solutions for wastewater treatment and sludge handling, IVL Swedish Environmental Research Institute and Syvab started on a long-term research collaboration. During 2017, various activities related to climate and environment impacts, sludge handling and process optimization were carried out. Some of the activities described in this report will continue and new activities for 2018 include e.g. the measurement of direct emissions of greenhouse gases, further work on an efficient sludge management, evaluation of alternative carbon sources, and evaluation of MBR pilot tests.De redovisade aktiviteterna i denna rapport är del av FoU-samarbetet mellan Syvab och IVL Svenska Miljöinstitutet som syftar till att bidra till en VA-verksamhet som tillgodoser samhällets krav på en resurseffektiv hantering av avloppsvatten och slam. Några av de aktiviteter som redovisas i denna rapport innefattar produktion av funktionella kolkällor som framtidens produkt, framtidens slamhantering, lustgasmätning och utvärdering av implementering av termisk hydrolys
Sammanställning av flygets klimatpåverkan och möjlighet till minskning av dessa - alternativa flygrutter för minskade höghöjdseffekter och biobränslen
No full textIdag står den globala flygtrafiken för ca 2-3% av det fossila CO2-utsläppet härlett från mänskliga aktiviteter. Flygtrafikens bidrag till global uppvärmningen i form av strålningsdrivning är dock 4.9% om man tar hänsyn till effekt från kortlivade klimatföroreningar (short-lived climate pollutants, SLCP) relaterade till flyget, även kallade höghöjdseffekter. Dessa innefattar utsläpp av vattenånga, sot och andra partiklar, bildning av kondensstrimmor och flyginducerade cirrusmoln samt utsläpp av NOX som leder till förändringar av halter av ozon och metan i atmosfären. Det relativa bidraget av SLCP från flyget varierar kraftigt beroende på vilket mått man använder, med GWP20 (Global Warming Potential på en tidshorisont 20 år) ligger total effekt av flygemissionerna relativt till CO2 inom intervallet 2.1-4.8, för GWP100 ligger samma proportion mellan 1.3 och 2.0, använder man Global TemperaturPotential GTP ligger proportionen mellan 1.0 och 1.1 för GTP100. Klimatpåverkan av SLCP är starkt beroende av atmosfäriska förhållanden där utsläppen sker. Persistenta kondensstrimmor bildas och värmer upp klimatet när flygplan rör sig i områden som har luftfuktighet övermättad mot is och som är molnfri. Även utsläpp av NOx kan ge olika effekter beroende på förhållandena vid utsläpp. Flera studier har utvärderat möjligheterna att optimera flygrutter med hänsyn till både CO2 utsläpp och effekter från SLCP genom att justera var/när största delen av utsläppen sker. Man har visat att trots en högre bränsleförbrukning vid alternativa flygrutter kunde man uppnå en minskad klimatpåverkan med mått GWP100. Klimatmålet med max. 2° temperaturhöjning kräver mer än en halvering av utsläppen av växthusgaser till år 2050 vilket kräver en bred övergång till alternativa bränslen fria från fossilt kol. För flyget finns ett flertal alternativa jetbränslen (AJF) med lägre halter fossilt kol i sin well-to-wake cykel (WTWk). WTWk minskningen varierar kraftigt med processen som bränslet framställts genom samt vilket råmaterial som använts. Det finns flera negativa effekter kring ändrad markanvändning som är en mycket viktigt hållbarhetsaspekt. Det alternativ som ger störst WTWk minskning är att producera AJF från restprodukter som avfallsolja och skogsrester. För vissa alternativ, som sojabönor och palmolja, ligger WTWk högre hos AJF än hos de konventionella jetbränslena. Dessutom kopplas AJF-produktionen till en konflikt mellan matproduktion och bränsleproduktion, potentiellt minskad biodiversitet, vattenkonsumtion samt föroreningar som uppstår vid produktion vilka inte går att ignorera ur ett hållbarhetsperspektiv.Idag står den globala flygtrafiken för ca 2-3% av det fossila CO2-utsläppet härlett från mänskliga aktiviteter. Flygtrafikens bidrag till global uppvärmningen i form av strålningsdrivning är dock 4.9% om man tar hänsyn till effekt från kortlivade klimatföroreningar (short-lived climate pollutants, SLCP) relaterade till flyget, även kallade höghöjdseffekter. Dessa innefattar utsläpp av vattenånga, sot och andra partiklar, bildning av kondensstrimmor och flyginducerade cirrusmoln samt utsläpp av NOX som leder till förändringar av halter av ozon och metan i atmosfären. Det relativa bidraget av SLCP från flyget varierar kraftigt beroende på vilket mått man använder, med GWP20 (Global Warming Potential på en tidshorisont 20 år) ligger total effekt av flygemissionerna relativt till CO2 inom intervallet 2.1-4.8, för GWP100 ligger samma proportion mellan 1.3 och 2.0, använder man Global TemperaturPotential GTP ligger proportionen mellan 1.0 och 1.1 för GTP100. Klimatpåverkan av SLCP är starkt beroende av atmosfäriska förhållanden där utsläppen sker. Persistenta kondensstrimmor bildas och värmer upp klimatet när flygplan rör sig i områden som har luftfuktighet övermättad mot is och som är molnfri. Även utsläpp av NOx kan ge olika effekter beroende på förhållandena vid utsläpp. Flera studier har utvärderat möjligheterna att optimera flygrutter med hänsyn till både CO2 utsläpp och effekter från SLCP genom att justera var/när största delen av utsläppen sker. Man har visat att trots en högre bränsleförbrukning vid alternativa flygrutter kunde man uppnå en minskad klimatpåverkan med mått GWP100. Klimatmålet med max. 2° temperaturhöjning kräver mer än en halvering av utsläppen av växthusgaser till år 2050 vilket kräver en bred övergång till alternativa bränslen fria från fossilt kol. För flyget finns ett flertal alternativa jetbränslen (AJF) med lägre halter fossilt kol i sin well-to-wake cykel (WTWk). WTWk minskningen varierar kraftigt med processen som bränslet framställts genom samt vilket råmaterial som använts. Det finns flera negativa effekter kring ändrad markanvändning som är en mycket viktigt hållbarhetsaspekt. Det alternativ som ger störst WTWk minskning är att producera AJF från restprodukter som avfallsolja och skogsrester. För vissa alternativ, som sojabönor och palmolja, ligger WTWk högre hos AJF än hos de konventionella jetbränslena. Dessutom kopplas AJF-produktionen till en konflikt mellan matproduktion och bränsleproduktion, potentiellt minskad biodiversitet, vattenkonsumtion samt föroreningar som uppstår vid produktion vilka inte går att ignorera ur ett hållbarhetsperspektiv.Denna rapport är nummer 1 av tre leveranser i projektet och kartlägger kunskapsläget kring hur flygets utsläpp, inklusive introducerade k-strimmor och cirrusmoln påverkar klimatet och möjligheten att minska flygets klimatpåverkan genom alternativa flygrutter. Den innehåller även en sammanställning av kunskapsläget när det gäller biojetbränslen, deras ”well-to-wake”-klimatpåverkan och emissioner av luftföroreningar, i jämförelse med fossila jetbränslen
Samarbete mellan kund och företagshälsovård - Mekanismer av betydelse för förebyggande arbetsmiljöarbete
No full textEnligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare när det saknas kunskap och kompetens i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) anlita en företagshälsovård (FHV) eller liknande resurs. Detta bygger på en programteori där FHV förväntas vara den externa resurs som behövs för arbetsgivare och arbetsplatser i arbetsmiljöarbetet. Samarbetet och FHVs stöd ska generera god arbetsmiljö och hälsa hos kunderna. Forskning om hur detta samarbete fungerar är begränsad. Avhandlingens syfte är att utforska om FHV fungerar som stöd i kundens förebyggande arbetsmiljöarbete och att identifiera mekanismer som har betydelse för samarbetet mellan FHV och kund. Mer precist har avhandlingen syftat till att öka kunskap och förståelse för om lagens intention uppfylls. Datainsamlingen i de fyra kvalitativa fallstudierna utfördes med hjälp av semistrukturerade och tematiska intervjuer, telefonintervjuer och gruppintervjuer. Empirin samlades in i små- och stora företag samt inom den offentliga sektorn och fokuserade även på vilken betydelse avtalet har för samarbetet. Intervjuerna har genomförts med ledning, chefer och skyddsombud samt HR-personal i deltagande verksamheter samt FHV professioner i kundens FHV. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och det sammanlagda resultatet analyserades med hjälp av realistisk utvärdering. Resultatet visar att samarbete och FHVs stöd i förebyggande SAM brister. Förändrade styrformer i offentlig sektor; New Public Management och HR transformationen identifieras som kontextuella förutsättningar som påverkar samarbetet. I den realistiska utvärderingen identifierades mekanismer som positivt eller negativt påverkar samarbetet mellan FHV och kund. Mekanismer som påverkar samarbete positivt är; att det finns en fungerande samverkan och SAM hos kunden och att FHV får information och tillgång till kundens inre processer. Att FHV har en oberoende ställning med kontakter på flera nivåer i verksamheten är andra mekanismer som påverkar samarbete positivt. Att ledningen är engagerad i samarbetet med FHV och att avtalen stöder samarbetet bidrar också positivt till ett framgångsrikt samarbete. Ytterligare mekanismer som gynnsamt påverkar samarbete är att det finns kontinuerliga uppföljningar där tjänster och service kontinuerligt stäms av och anpassas efter kundens behov. En viktig mekanism som påverkar samarbetet positivt är att HR stöder samverkan och SAM i kundföretaget. Identifierade mekanismer som påverkar samarbete negativt är att SAM och samverkan på arbetsplatsen mellan arbetsgivare och arbetstagare brister. Andra mekanismer som negativt påverkar är att ledningen inte är engagerad i samarbetet och att FHV inte får ta del av kundens SAM. Samarbetet påverkas även negativt när HR definierar avtalsinnehåll och är enda kontakt med FHV. En ytterligare mekanism som påverkar samarbetet negativt är att kunden upplever ett bristande förtroende; att FHV saknar kompetens. Ett antal mekanismer har även identifierats som påverkar samarbete negativt mellan FHV och småföretag. Bland annat saknas samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i stor utsträckning och småföretagen arbetar inte systematiskt med sin arbetsmiljö. Detta innebär att FHV inte fungerar som stöd i SAM utan de tjänster som används består framför allt av hälsoundersökningar. Samma mekanismer som påverkar samarbetet negativt framkommer i den offentliga sektorn; när samverkan och SAM saknas på arbetsplatsen, används FHV främst till individuella hälsofrämjande tjänster och rehabilitering. Andra mekanismer som påverkar samarbetet negativt i den offentliga sektorn är bristen på kunskap om samverkan och SAM hos både HR och skyddsombud. Det finns en otydlighet kring varandras roller som påverkar samarbetet negativt. Även kundens föreställning om FHV; att de uppfattas sakna kompetens och vara en efterhjälpande resurs, påverkar samarbetet negativt. Slutsatserna från avhandlingen visar att samarbetet mellan FHV och kund i stor utsträckning inte stöder förebyggande SAM. I analysen identifieras ett antal mekanismer som påverkar samarbetet mellan FHV och kund, både positivt och negativt. Framför allt kunskap om arbetsmiljö, en fungerande samverkan och SAM identifieras som viktiga mekanismer som på ett positivt sätt bidrar till att nå ett framgångsrikt samarbete.Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare när det saknas kunskap och kompetens i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) anlita en företagshälsovård (FHV) eller liknande resurs. Denna doktorsavhandlings syfte är att utforska om FHV fungerar som stöd i kundens förebyggande arbetsmiljöarbete och att identifiera mekanismer som har betydelse för samarbetet mellan FHV och kund. Mer precist har avhandlingen syftat till att öka kunskap och förståelse för om lagens intention uppfylls
Blå Jungfrun version 2017 med nya cement
No full textIVL har tillsammans med KTH genomfört en livscykelanalys (LCA) för flerbostadshuset Blå Jungfrun i Hökarängen, Stockholm. Syftet med studien var att i detalj genomföra en LCA för en byggnad och redovisa resultatet på ett transparent sett. En av de intressantaste delarna i rapporten var att utreda andelen av klimatpåverkan från byggskedet i förhållande till klimatpåverkan för användningskedet. Underlagsdata för beräkningarna av LCA:en för byggnaden kommer från en produktionskalkyl som Skanska tagit fram. De ursprungliga LCA-beräkningarna gjordes av Skanska enligt Anavitorkonceptet som är baserad på LCA-data från IVL Miljödatabas bygg. Beräkningarna sammanställdes och redovisades i en rapport 2015 (Liljenström m.fl. 2015). För mer information om de ursprungliga beräkningarna och information om byggnaden hänvisas till den ursprungliga rapporten. Blå jungfruns konstruktion baseras på VST-konceptet1 som innebär att cementbundna skivor används som kvarsittande form för både bjälklag och väggar. På så sätt kan stommen resas snabbt. Förutom de produktionstekniska fördelarna blir resultatet en lufttät och fuktsäker ytterväggskonstruktion. Termiskt sett hamnar betongen på insidan vilket bidrar till en ökad tidskonstant, vilket är gynnsamt både ur termisk komfortsynpunkt och för energihushållningen. Blå Jungfrun är projekterad för, och uppfyller även under faktisk drift, de svenska kraven för passivhus på 55 kWh/m2 enligt FEBY12. Tidigare genomförda beräkningar visar att omkring halva byggnadens miljöpåverkan kommer från betong, cement- och betongprodukter och armering . De LCA-data som använts utgår från Skanskas betongrecept vid tidpunkten då huset uppfördes. Cementen som använts är därför Byggcement från Cementa. De LCA-data som används är specifika data från produktionen av cement från Cementa och betong från Skanskas betongfabriker. I originalrapporten görs en känslighetsanalys där den massiva yttervägen byts till en lätt utfackningsvägg av betong, vilket minskar miljöpåverkan med ungefär en åttondel. Ur ett betongperspektiv är det dock mer intressant att behålla den massiva betongväggen med utanpåliggande isolering och tunnputs, som bedöms som en tekniskt sett mer robust konstruktion. Men för att minska miljöpåverkan är det allra mest intressant att analysera alternativa typer av bindemedel, vilken är det enskilda material som bidrar mest till miljöpåverkan för byggnaden. En ytterligare möjlighet som ofta används för miljöförbättringar är att minska på mängden ingående material, förutsatt att funktionen blir den samma.Denna studie är en livscykelanalys (LCA) för flerbostadshuset Blå Jungfrun i Hökarängen, Stockholm. Syftet med studien var att i detalj genomföra en LCA för en byggnad och redovisa resultatet på ett transparent sett. En av de intressantaste delarna i rapporten var att se hur mycket man kan klimatbanta ett hus med betong i väggar och stomme