IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
CO2 uptake in cement-containing products - Background and calculation models for IPCC implementation
No full textThe climate issue is today a very important issue both globally in an international perspective and nationally. At the international level, the different countries report greenhouse gas emissions to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). The international monitoring of net greenhouse gas emissions to the atmosphere is an important part of the mapping and monitoring of global climate effects. The guidelines for how emission calculations are to be carried out are presented in the framework of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). The CO2 emissions from cement production are calculated from both the combustion of different fuels in the cement kiln and from the discharging of CO2 from the raw materials, mainly due to various incoming carbonates. This process is usually referred to as calcination. However, the calcination reactions in cement are not chemically stable but are reversible. This means that CO2 in the air reacts with hydrated cement phases in the concrete and carbonates are regenerated. This process is usually called carbonation. Carbonation can take place during the lifetime of the concrete product, but also in, for example, crushed concrete as a secondary product (e.g. base course of a road or as landfilling material). This uptake of CO2 in the concrete thus reduces the net emission of CO2 from the raw material part. This uptake of CO2 can be significant, which is why it is important to take this effect into account in emission calculations. The current version of the “2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories” does not take into account the effects of carbonation. This could lead to reduced accuracy in both national and global emission calculations. The present study analyses and develops methods and model for the calculation of CO2 uptake in concrete to be used in greenhouse gas inventories.Concrete is one of our most important building materials and is of great importance for the construction of our modern society structures. However, the production of concrete is energy intensive and emits CO2 during the manufacturing process. CO2 is mainly derived from the cement kiln, both from the use of fossil fuels and as CO2 from raw materials to the cement through calcination. The latter process, however, is reversible so CO2 can be taken up in the concrete. This uptake of CO2 is not normally included in the CO2 calculations for climate analyses, which the present study analyses
Scrubbers: Closing the loop; Activity 3. Task 4; Evaluation of exhaust gas scrubber systems for ship applications in a system perspective.
No full textIn this study different options to comply with the regulations on sulphur emissions from ships are studied using life cycle assessment (LCA) methodology. Environmental impacts from a ship operating on heavy fuel oil in combination with exhaust gas cleaning systems, so called scrubbers, are compared with those from operations on low sulphur fuel oil (LSFO). Two alternative production ways for LSFO were investigated. The quantitative analysis is foremost a comparison of effects relating to the energy need and the effects of removing sulphur in a refinery compared to removal in the exhaust gases on the ship. The internal order of the compared options’ performances in the impact categories varies. Overall, the life cycle assessment indicated only minor differences between the studied compliance alternatives in all impact categories. The LSFO produced in a hydrocracking process were the most energy demanding of the compared alternatives. This was reflected in the calculated global warming potential of the system but not in the impact categories eutrophication potential and acidification potential. An LSFO produced similarly to marine gasoil has less life cycle emissions to air than the other alternatives.Fartygs emissioner till luft av svaveldioxid är beroende av svavelhalten i bränsle. Som ett alternativt sätt att uppfylla kraven på svavelutsläpp kan fartygen fortsätta köras på högsvavliga bränslen och utrustas med avgasrening – skrubbrar. Den här rapporten jämför alternativen ur ett livscykelperspektiv. Rapporten finns endast på engelska
Förstudie om högre krav på service av små avlopp samt implementering av servicerapporteringssystem
No full textAntalet minireningsverk växer, särskilt i områden där hög skyddsnivå ska uppnås och antalet olika fabrikat av minireningsverk på marknaden är stor. Erfarenheter från tidigare projekt visar att enhetlig nationell vägledning av hur service och drift av minireningsverken ska genomföras och rapporteras är viktig för om funktionen av minireningsverken ska upprätthållas, men att sådan vägledning saknas. Kraven på servicen behöver förtydligas och rapporteringen av genomförd service behöver förenklas och vara mer enhetlig så att en likvärdig bedömning kan genomföras i olika kommuner. Olika anläggningar kan behöva olika service vilket behöver skrivas in tydligt i de villkor som gäller för tillståndet. Tyskland har lång erfarenhet av tillsyn, service- och driftorganisation och i Tyskland har de utvecklat ett Windowsbaserat rapporteringssystem som har varit i drift under många år, kallat DiWa (Digitales Wartungsprotokoll). Detta projekt är en förstudie som genom samverkan med kommuner, Havs- och vattenmyndigheten, Norska Driftassistansen samt PIA RWTH i Aachen, Tyskland och genom kontakt med dagens Svenska leverantörer av tillsynssystem som SOKIGO (ECOS ärendehanteringssystem) och EDP Consult (MiljöReda ärendehanteringssystem) samt WSP (utvecklingsprojekt registersystem) syftade till: - ett gemensamt ställningstagande avseende identifierade grundläggande krav på servicerapporters innehåll för att garantera funktion i små avlopp. - att undersöka vilket av alternativet som är lämpligast att arbeta vidare med: möjlighet till anpassning av DiWa, utveckling av befintliga kommunala ärendehanteringssystem eller framtagande av nytt system, och som är är förenligt med svensk reglering och svenska behov på servicerapportering. Projektet genomfördes i dialogform där deltagarna representerade olika intressentgrupper; tillsynsmyndigheter, serviceföretag, leverantörer av tillsynssystem, och experter, för att få ett helhetsperspektiv på hur olika aktörer ser på frågan. Projektet genomförde en workshop och ett flertal möten dit ett urval av representanter för identifierade intressentgrupper bjöds in. I workshopen diskuterades framförallt hur tillsynsmyndigheten följer upp genomförd service samt återkopplar då de små avloppsystemen inte fungerar i dagsläget och hur de skulle vilja att det fungerar i framtiden. Grundläggande information som behövs och är tillräcklig för att beskriva anläggningarnas funktion samt markering av om de inte fungerar föreslogs gemensamt under workshopen. Vidare diskuterades hur den grundläggande informationen ska rapporteras och var informationen bäst samlas.. I workshopen diskuterades också brister i dagens system, omsatt i behov av certifiering av serviceorganisationer, behov av ökad kunskap om förutsättningar i bland annat vattenkemi för att skapa god funktion i små avlopp hos teknikleverantörer, serviceföretag och tillsynsmyndigheter samt vilka åtgärder som behövs för att rätta till problem. Efterföljande möten med teknikleverantörer genomfördes för att utreda hur de gemensamma behoven av servicerapportering bäst kan tillgodoses med dagens tekniklösningar eller med utvecklingar av dem. Projektet har kommit fram till att det finns intresse, behov och möjligheter att skapa ett enkelt webbaserat centralt servicerapporteringssystem som kan ta in data från befintliga ärendehanteringssystem. Detaljnoggrannhet i servicerapporteringen föreslås baserat på samsyn kring ett exempel från Norge som presenterades under workshopen inom detta projekt.Detta är en rapport som har tagits fram i en förstudie för att nå ett gemensamt ställningstagande avseende identifierade krav på servicerapporters innehåll för att garantera funktion i små avlopp, och för att undersöka möjlighet till anpassning av det tyska servicerapporteringssystemet DiWa, utveckling av befintliga kommunala ärendehanteringssystem eller framtagande av nytt system vilket är förenligt med svensk reglering och svenska behov på servicerapportering
Transport work and emissions in MRV : methods and potential use of data
No full textEU has decided on a system for Monitoring, Reporting and Verifying (MRV) emissions of carbon dioxide from ships in Europe starting 1st of January 2018. This means that ship-owners must develop systems for reporting and that a potential data source for assessing emissions and fuel consumption for ships will emerge. This report demonstrates the methods for preparing the data for reporting, looks at uncertainties and drawbacks and discusses the potential use of the data. Drawbacks identified with MRV, are that other green-house gases, such as methane, not are included, and that upstream emissions, from fuel production and fuel transportation, also are excluded. Further, the reporting procedures for biogenic CO2 are still unclear. However, when large amounts of data are made public in the summer of 2019 there will be an opportunity to improve benchmarking and emission calculations, especially related to transport work, which is important for increasing accuracy of emission inventory studies and cost-benefits studies of shipping.EU has decided on a system for Monitoring, Reporting and Verifying emissions of carbon dioxide from ships in Europe starting in 2018. This means that ship-owners will have to develop systems for the mandatory reporting and also that there will be a potential data source for assessing emissions and fuel consumption for ships. This report is the outcome of a pre-study within the Lighthouse cooperation performed during 2017. It is a collaboration between IVL Swedish Environmental Research Institute and Chalmers with valuable input from Swedish Orient Line and Stena Line. The work has been done as a desktop study, through interviews with stakeholders, and also included a workshop with discussions on MRV
Utveckling av innovativa koncept för konkurrenskraftig produktion av flytande biogas Delrapport 6: Livscykelanalys (IVL)
No full textDen här rapporten finns endast på engelska.Denna rapport redovisar miljöpåverkan från sju olika tekniksystem för polering och förvätskning av biogas till flytande biogas (LBG) där fyra stycken innehåller askfilter, som är en ny teknik. Miljöpåverkan för alla system är liten och miljöskadekostnaden är endast 0,030 – 0,065 Euro/kg LBG. För växthusgaser är emissionerna cirka 80 procent lägre än för produktion av MK1-diesel
Vattenföringsmätningar i Liukattijoki och Mertaseno Årsrapport 2017
No full textVattenföringsmätningar i Liukattijoki och Mertaseno åt LKAB år 201
Benchmark data – biofilm fouling experiments on dissolved oxygen sensors
No full textThe dataset contain experimental data from dissolved oxygen sensors in water resource recovery facilities (WRRFs), evaluated in (Samuelsson et al. 2018). Data from both clean and fouled (both artificially fouled with grease and real biofilm fouling) oxygen sensors have been recorded. Data from the phenomena when the sensor signals temporally changes during automatic air-cleaning cleaning (denoted impulse response) are stored separately.Benchmark data from article “Fault signatures and bias progression in DO-sensors, Water Science and Technology (2018)”. The dataset contain experimental data from dissolved oxygen sensors in water resource recovery facilities
Flödesmätningar i Luossajoki och Rakkuri-systemet
No full textIVL har sedan hösten 2015 på uppdrag från LKAB mätt vattenflöden i sjön Ala Lombolos utlopp och sedan sommaren 2016 även vid sjöns inlopp, vilka ingår i Luossajokis avrinningsområde. Under 2017 installerade IVL utrustning för mätning av vattennivåer i sjön, Yli Lombolo, uppströms Ala Lombolo. Arbetet syftar till att generera högkvalitativt dataunderlag till ett prövotidsförfarande relaterat till ett miljötillstånd som LKAB erhållit för åtgärder i sjön Luossajärvi. Inom uppdraget ”Flödesmätningar i Rakkurijärvi” installerade IVL på uppdrag av LKAB under år 2016 tre stycken vattenföringsstationer: nedströms Mettä-Rakkurijärvis utlopp, 220 m uppströms vägbron, vid utloppet från Rakkurijärvi och vid Pahtohajåkk.Syftet med arbetet i denna rapport är att ge LKAB bättre förståelse för vattenbalansen i systemet och insamlade mätdata ska också utgöra kalibrerings- och verifieringsunderlag till en hydrologisk och hydraulisk modell som ska sättas upp för att kunna prediktera flöden och ämneskoncentrationer vid olika scenarier
Miljöbedömning av energibärare - vägledning för livscykelanalyser
No full textBokföringsberäkning eller konsekvensanalys, marginal eller medel, allokering? Begreppen är många när det gäller miljöbedömning av energi och beslut krävs i många olika metodfrågor. I denna rapport reder IVL ut några centrala begrepp kring miljöbedömning av energi i ett livscykelperspektiv. Där det är möjligt ger vi också rekommendationer för några av de viktigaste metodvalen. Stora delar av diskussionen är giltig också för livscykelanalyser av annat än energibärare
Effekten av sjöfartens utsläpp av svavel och kväve på överskridande av kritisk belastning för försurning och för övergödning i Sverige
No full textDenna rapport redovisar resultat från projektet ”Effekten av sjöfartens utsläpp av svavel och kväve på överskridande av kritisk belastning för försurning och för övergödning i Sverige”, Naturvårdsverkets ärendenummer NV-07751-17. Projektet bygger på ett antal utsläppscenarier med fokus på olika sjöfartsemissionsscenarier. Dessa scenarier har tagits fram inom BONUS SHEBA (Sustainable shipping and Environment of the Baltic Sea region) projektet för åren 2012 och 2040. Rapporten visar hur överskridandet av kritisk belastning för försurning och eutrofiering i Sverige påverkas av sjöfarten