IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/17
No full textUtsläpp av svavel och kväve i Europa under många decennier har orsakat försurning av mark och vatten i Sverige, och även bidragit till övergödningen. Skåne tillhör den del av Sverige som tagit emot mest nedfall. Sveriges utsläpp av svavel har minskat med 84 % mellan 1990 och 2016, medan motsvarande minskning för nitrat- och ammoniumkväve varit 53 % respektive 12 %. Inom Krondroppsnätet följs effekterna på lufthalter, nedfall och markvattenkemi upp. Svavelnedfallet till skog har minskat kraftigt i Skåne, i enlighet med utsläppsminskningarna, från mellan 20 och 30 kg per hektar och år i mitten av 1980-talet, till mellan knappt 2 och 5 kg per hektar och år de senaste två åren. Dagens nivåer är avsevärt lägre än i Centraleuropa, där nedfallet också minskat kraftigt men fortfarande uppgår till mer än 10 kg per hektar och år på vissa platser. Även lufthalterna av svaveldioxid har minskat signifikant, med cirka 60 % under de senaste 20 åren. Det totala nedfallet av kväve till skogsmark i Skåne har beräknats till mellan 8 och över 16 kg per hektar och år för 2016/17, och nedfallet överstiger därmed kritisk belastning av kväve både för barrskog, 5 kg per hektar och år, och lövskog, 10 kg per hektar och år, vid vissa platser. Det förhöjda kvävenedfallet har ökat risken för kväveutlakning från skogsmark, vilket även kan bidra till försurningen. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid har de minskat signifikant med i storleksordningen 35 % under den senaste 20-årsperioden. Markvattnet i Skåne visar vissa svaga tecken på återhämtning från försurning. På flertalet aktiva och gamla ytor har ANC varit negativt vid de flesta mätningar (aktiva ytor samt gamla ytan i Arkelstorp visas i figuren nedan), och pH har generellt visat på hög till måttlig surhet enligt bedömningsgrunderna för markförsurning. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett positivt värde för den syraneutraliserande förmågan (ANC), för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. I Maryd, där mätningar startade 2001, kan ingen signifikant ökning påvisas varken för pH eller för ANC. I den gamla ytan i Arkelstorp, med mätserie från 1989 till 2013, har dock både pH och ANC ökat signifikant, men ANC var fortfarande negativt innan avverkning och pH låg ofta på en nivå som motsvarar hög surhet enligt bedömningsgrunderna för markförsurning. Ytterligare återhämtning krävs för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet. Av de fem ytor som har pågående markvattenprovtagning uppvisar tre bestående förhöjda nitratkvävehalter. Även tidigare år har det funnits ett flertal platser med förhöjda halter, men även platser där halterna varit konstant mycket låga. Mätningar på en avverkad yta, Västra Torup, har visat att avverkning i ett kvävebelastat område kan leda till mycket höga halter av nitratkväve i markvattnet, upp till över 20 mg/l, under ungefär fem år. De höga halterna efter avverkning, och det faktum att det har funnit flera platser med förhöjda nitratkvävehalter i markvattnet, visar att skogsmarken är nära kvävemättnad, och att det finns risk för förhöjd kväveutlakning framöver, framför allt efter störningar.Skåne län har haft mätningar inom Krondroppsnätet under 30 år. I denna rapport redovisas resultaten från 2016/17 års mätningar, tillsammans med tidigare års resultat. Även resultat från samtliga mätlokaler som någon gång varit aktiva i länet redovisas
Livscykelanalysbaserade miljökrav för byggnadsverk – En verktygslåda för att ställa miljökrav
No full textMiljöanpassad offentlig upphandling (Green Public Procurement, GPP) är en möjlighet för den offentliga sektorn att ställa miljökrav så att upphandlingen även ska bidra till en bättre miljö.Projektet syftar till att öka marknadsimplementeringen av LCA för att åstadkomma resurseffektiva och miljöanpassade byggnader, sett över hela livscykeln. Projektet har pågått från 2015 till 2017. Det har bedrivits i dialogform med en större referensgrupp bestående av representanter från; Akademiska Hus, Boverket, Cementa, NCC, Peab, Riksbyggen, Skanska, Stålbyggnadsinstitutet, Svensk Betong, Svenskt Trä och Vacse. Denna dialog hölls i projektets inledning och resulterade i en detaljerad lista med rekommendationer för hur LCA bör tillämpas för byggnadsverk i upphandling (se bilaga 1). Utifrån dialogens rekommendationer har vi konkretiserat ett antal grundläggande rekommendationer för att ställa miljökrav med LCA i syfte att underlätta för fler kommuner, beställare och huvudmän för miljöcertifieringssystem för byggnader att tillämpa LCA på ett konkurrensneutralt, kostnadseffektivt och samtidigt robust sätt. Verktygslådans övergripande rekommendationer sammanfattas i följande rubriker: • Robust LCA • Marknadsdriven LCA • LCA för alla • LCA-trappan • Publik LCA-kvalitetsrapport och Q-metadata • Uppföljning av ställda LCA-krav Vidare ger rapporten förslag på hur LCA-krav kan formuleras och när i byggprocessen som kraven kan ställas, d.v.s. i planskedet, idéskedet, projekteringsskedet och vid entreprenadupphandling.Miljöanpassad offentlig upphandling (Green Public Procurement, GPP) är en möjlighet för den offentliga sektorn att ställa miljökrav så att upphandlingen även ska bidra till en bättre miljö.Projektet syftar till att öka marknadsimplementeringen av LCA för att åstadkomma resurseffektiva och miljöanpassade byggnader, sett över hela livscykeln. Projektet har pågått från 2015 till 2017. Det har bedrivits i dialogform med en större referensgrupp bestående av representanter från; Akademiska Hus, Boverket, Cementa, NCC, Peab, Riksbyggen, Skanska, Stålbyggnadsinstitutet, Svensk Betong, Svenskt Trä och Vacse. Denna dialog hölls i projektets inledning och resulterade i en detaljerad lista med rekommendationer för hur LCA bör tillämpas för byggnadsverk i upphandling (se bilaga 1). Utifrån dialogens rekommendationer har vi konkretiserat ett antal grundläggande rekommendationer för att ställa miljökrav med LCA i syfte att underlätta för fler kommuner, beställare och huvudmän för miljöcertifieringssystem för byggnader att tillämpa LCA på ett konkurrensneutralt, kostnadseffektivt och samtidigt robust sätt. Verktygslådans övergripande rekommendationer sammanfattas i följande rubriker: • Robust LCA • Marknadsdriven LCA • LCA för alla • LCA-trappan • Publik LCA-kvalitetsrapport och Q-metadata • Uppföljning av ställda LCA-krav Vidare ger rapporten förslag på hur LCA-krav kan formuleras och när i byggprocessen som kraven kan ställas, d.v.s. i planskedet, idéskedet, projekteringsskedet och vid entreprenadupphandling.Projektets mål har varit att bryta ny mark och ge rekommendationer för hur livscykelanalys (LCA) kan användas för att ställa materialneutrala miljökrav för upphandling av byggnadsverk. Rapporten ger förslag på hur LCA-krav kan formuleras och när i byggprocessen som kraven kan ställas
Miljöbedömning av matavfallsemballage - Livscykelanalys av olika påsalternativ
No full textMatavfall används ofta i Sverige för att producera biogödsel och biogas. Olika typer av matavfallsemballage (matavfallspåsar) kan användas för insamling av matavfall, t ex: plastpåsar av polyeten (fossil- eller bio-baserade), påsar från material baserade på majs- eller potatisstärkelse, papperspåsar. Alternativen har olika egenskaper och olika fördelar och nackdelar. Många kommuner i Sverige ställer krav på en specifik typ av emballage som ska användas. Idag finns det inga speciella krav för matavfallsemballage för insamling av matavfall i Uppsala kommun och hushållen väljer själva vilken typ av påse som används. Uppsala Vatten vill undersöka om det ur hållbarhetssynpunkt finns skäl att göra förändringar av dagens insamlingssystem. I den här studien gjordes en miljöutvärdering av olika typer av matavfallsemballage för insamling från hushåll. Projektets syfte var att adressera frågeställningen hur matavfallsemballage av olika material påverkar klimatprestandan för insamling och rötning av matavfall. Studien har, genom livscykelanalys (LCA), utforskat, utvärderat och dokumenterat klimatpåverkan från olika matavfallsemballage längs hela värdekedjan. Olika fördelar och nackdelar av materialval samt distribution av matavfallspåsar har också identifierats med hjälp av intervjuer med olika kommuner och företag i Sverige. De olika typerna av påsar för matavfallsemballage som har analyserats i den här studien är: fossil polyeten (PE), (bärkasse och avfallspåse på rulle); återvunnen PE (bärkasse och avfallspåse på rulle), bio-baserad PE (bärkasse och avfallspåse på rulle) samt kompostpåse (papper). En viktig del av en LCA-beräkning är att sätta systemgränser för vilka delar av livscykeln som beräkningen ska täcka in. Detta beror i sin tur på hur produkten används. I denna studie har t. ex. inte tillverkningen av råvara och påse tagits med i beräkningen för plastbärkassar p.g.a. att de främst är tillverkade för att användas till ett annat ändamål. För avfallspåse på rulle och kompostpåse av papper inkluderas däremot denna tillverkning eftersom dessa påsar enbart är avsedda att användas som matavfallsemballage. Resultaten visar att bärkassen av bio-baserad PE faller bäst ut ur klimatsynpunkt eftersom utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av bio-baserad PE är biogent och därmed enligt praxis inte räknas som ett bidrag till antropogen klimatpåverkan och dessutom exkluderas tillverkningen av råvara och påse. Det bör dock påpekas att valet av en bio-baserad PE bärkasse sällan är ett val man som konsument själv kan styra över eftersom tillgången regleras av butikernas val av material i påsar. Om man enbart jämför påsar som produceras för ändamålet att samla in matavfall (där ”uppströms produktion” inkluderas) är papperspåse (kompostpåse) bästa alternativet, och avfallspåse på rulle av fossil PE faller ut sämst ur klimatsynpunkt. Att kompostpåse av papper är det mest gynnsamma alternativet, beror främst på att utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av papper är biogent (analogt med fallet för bio-baserad PE). Påverkan från tillverkningen av råvaran (papper) samt påstillverkningen är också lägre för papperspåsen. Under studien observerades dock att resultaten är mycket känsliga för vissa osäkra parametrar, t ex: antagande om volym av matavfall per påse, mängder av producerad biogödsel och biogas samt biogödselkvalitet. Känslighetsanalyser visade att dessa parametrar kan påverka jämförelsen mellan påsarna och behöver därmed studeras mer för att säkerställa pålitliga resultat.Matavfall används ofta i Sverige för att producera biogödsel och biogas. Olika typer av matavfallsemballage (matavfallspåsar) kan användas för insamling av matavfall, t ex: plastpåsar av polyeten (fossil- eller bio-baserade), påsar från material baserade på majs- eller potatisstärkelse, papperspåsar. Alternativen har olika egenskaper och olika fördelar och nackdelar. Många kommuner i Sverige ställer krav på en specifik typ av emballage som ska användas. Idag finns det inga speciella krav för matavfallsemballage för insamling av matavfall i Uppsala kommun och hushållen väljer själva vilken typ av påse som används. Uppsala Vatten vill undersöka om det ur hållbarhetssynpunkt finns skäl att göra förändringar av dagens insamlingssystem. I den här studien gjordes en miljöutvärdering av olika typer av matavfallsemballage för insamling från hushåll. Projektets syfte var att adressera frågeställningen hur matavfallsemballage av olika material påverkar klimatprestandan för insamling och rötning av matavfall. Studien har, genom livscykelanalys (LCA), utforskat, utvärderat och dokumenterat klimatpåverkan från olika matavfallsemballage längs hela värdekedjan. Olika fördelar och nackdelar av materialval samt distribution av matavfallspåsar har också identifierats med hjälp av intervjuer med olika kommuner och företag i Sverige. De olika typerna av påsar för matavfallsemballage som har analyserats i den här studien är: fossil polyeten (PE), (bärkasse och avfallspåse på rulle); återvunnen PE (bärkasse och avfallspåse på rulle), bio-baserad PE (bärkasse och avfallspåse på rulle) samt kompostpåse (papper). En viktig del av en LCA-beräkning är att sätta systemgränser för vilka delar av livscykeln som beräkningen ska täcka in. Detta beror i sin tur på hur produkten används. I denna studie har t. ex. inte tillverkningen av råvara och påse tagits med i beräkningen för plastbärkassar p.g.a. att de främst är tillverkade för att användas till ett annat ändamål. För avfallspåse på rulle och kompostpåse av papper inkluderas däremot denna tillverkning eftersom dessa påsar enbart är avsedda att användas som matavfallsemballage. Resultaten visar att bärkassen av bio-baserad PE faller bäst ut ur klimatsynpunkt eftersom utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av bio-baserad PE är biogent och därmed enligt praxis inte räknas som ett bidrag till antropogen klimatpåverkan och dessutom exkluderas tillverkningen av råvara och påse. Det bör dock påpekas att valet av en bio-baserad PE bärkasse sällan är ett val man som konsument själv kan styra över eftersom tillgången regleras av butikernas val av material i påsar. Om man enbart jämför påsar som produceras för ändamålet att samla in matavfall (där ”uppströms produktion” inkluderas) är papperspåse (kompostpåse) bästa alternativet, och avfallspåse på rulle av fossil PE faller ut sämst ur klimatsynpunkt. Att kompostpåse av papper är det mest gynnsamma alternativet, beror främst på att utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av papper är biogent (analogt med fallet för bio-baserad PE). Påverkan från tillverkningen av råvaran (papper) samt påstillverkningen är också lägre för papperspåsen. Under studien observerades dock att resultaten är mycket känsliga för vissa osäkra parametrar, t ex: antagande om volym av matavfall per påse, mängder av producerad biogödsel och biogas samt biogödselkvalitet. Känslighetsanalyser visade att dessa parametrar kan påverka jämförelsen mellan påsarna och behöver därmed studeras mer för att säkerställa pålitliga resultat.Matavfall används ofta i Sverige för att producera biogödsel och biogas. Olika typer av matavfallsemballage (matavfallspåsar) kan användas för insamling av matavfall, t ex: plastpåsar av polyeten (fossil- eller bio-baserade), påsar från material baserade på majs- eller potatisstärkelse, papperspåsar. Alternativen har olika egenskaper och olika fördelar och nackdelar. I den här studien gjordes en miljöutvärdering av olika typer av matavfallsemballage för insamling från hushåll. Projektets syfte var att adressera frågeställningen hur matavfallsemballage av olika material påverkar klimatprestandan för insamling och rötning av matavfall
Scrubbers: Closing the loop; Activity 3. Summary; Environmental analysis of marine exhaust gas scrubbers on two Stena Line ships.
No full textThis is a summary and a joint analysis of four studies on environmental aspects of the use of exhaust gas SO2 -scrubbers on ships. Based on measurements and analyses of emissions and effluents from scrubber systems on ferries in Stena Line’s fleet we draw conclusions on environmental effects of the installations. The studies are part of the EU-funded project “Scrubbers: Closing the loop”. The use of exhaust gas scrubbers on ships is an alternative to the use of low sulphur fuels from a legal perspective. Both options fulfil existing international standards on sulphur emissions from ships in the Sulphur Emission Control Areas (SECA) implemented by the IMO. The environmental effects of a wide spread use of exhaust gas scrubbers are relevant topics for discussion as the limit for sulphur in marine fuel will be reduced globally 2020 and a large increase in the use of scrubbers is likely to follow. Our environmental analyses indicate that the use of a low sulphur fuel oil as marine fuel is favourable compared to the use of heavy fuel oil in combination with an exhaust gas scrubber, from an environmental risk perspective.Den här rapporten ger en övergripande sammanfattning av IVL-rapporterna B2318, B2319, B2320 och B2321. Dessa rapporter undersöker miljöpåverkan från avgasrening på fartyg med skrubbrar ur olika perspektiv. Rapporten finns endast på engelska
Utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet - En handbok för beskrivning av påverkan på ytvatten
No full textI Gruvdialogen där Boliden, Havs- och vattenmyndigheten, LKAB, Länsstyrelsen i Västerbotten, Naturvårdsverket, SGU och SveMin deltar är det långsiktiga målet att förbättra miljöprövningen av svenska gruvor. Deltagande organisationer är överens om att en förbättrad miljöprövning leder till förbättrad planeringsmöjlighet för industrin, bättre uppfyllande av industrins kunskapskrav och förenklad myndighetshandläggning; sammantaget ett bättre gemensamt resursutnyttjande och kortare ledtider. För att detta ska uppnås krävs både en större förståelse för och anpassning till respektive aktörers roller, behov och agerande i miljöprövningsprocessen samt en gemensam syn på nödvändig och rimlig omfattning på inlämnat beslutsunderlag i en prövningsprocess enligt miljöbalken. Förstudien i Gruvdialogen pekade ut utsläpp till vatten som ett sakområde som återkommer i samtliga gruvprövningar och som fram till idag ofta är föremål för frågor och kompletteringskrav från granskande myndigheter. Den här handboken ger ett underlag till hur en beskrivning av ett framtida utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet kan tas fram. Gruvdialogen avser att följa upp hur tillämpbar handboken bedöms vara i konkreta fall och därefter utvärdera om den behöver revideras och eventuellt utvecklas ytterligare. Handbokens rekommendationer är inte rättsligt bindande. Att verksamhetsutövaren följer handboken är ingen garanti för att granskande myndigheter inte kommer att ha synpunkter på underlaget i ett enskilt mål. Det är alltid en bedömning i det enskilda fallet som måste göras. Likaså är det tänkbart att syftet med utsläppsbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen kan uppnås på annat vis eller med andra metoder än de som handboken föreslår.I Gruvdialogen där Boliden, Havs- och vattenmyndigheten, LKAB, Länsstyrelsen i Västerbotten, Naturvårdsverket, SGU och SveMin deltar är det långsiktiga målet att förbättra miljöprövningen av svenska gruvor. Den här handboken ger ett underlag till hur en beskrivning av ett framtida utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet kan tas fram
Minska klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus - LCA av fem byggsystem. Underlagsrapport
No full textByggsektorn har stora möjligheter att minska sina koldioxidutsläpp oavsett vilket byggmaterial som används. Det visar en LCA-studie av klimatpåverkan från flerbostadshus, som jämför byggande i betong, massivt trä och blandkonstruktioner med betong, trä och stål. Studien baseras på ett referenshus i Hökarängen i Stockholm. I analysen ingår hela livscykeln för fem olika byggsystem – utvinning av material, materialtillverkning, byggproduktion, fast inredning, transporter, bruksskedet och en tänkt framtida rivning av byggnaden
Programming For Sustainability In Water Services : A Framework
No full textThis document is intended as a resource guide for UNICEF WASH staff and partners, helping them understand how to increase a focus on sustainability in their WASH programming. It considers the different programming intervention levels and models, the upstream enabling environment, as well as the importance of meaningful interaction with communities in order to ensure better access to sustainable water and sanitation services. The document consists of four parts, linked to the Sustainability Pathway: the first part (understanding) explores the concepts linked to sustainable WASH services across the different levels that contribute to service delivery (sector, services, and community levels). The second part reviews various tools designed to plan for and partner for sustainability. The third part details a series of programming actions that can be undertaken for improved sustainability. The fourth part discusses the monitoring of sustainability. The framework offers guidance on how to understand and integrate sustainability in WASH programming throughout the programme cycle, from the assessment phase to implementation and monitoring of results and how to feedback findings for reinforcement or course correction. Available supporting tools and examples are provided throughout. A guidance to simplified ’Sustainability Checks’, including a list of core indicators and underlying factors to be analyzed in sustainability monitoring, has been developed and complements this document
Understanding sustained use of ecological sanitation in rural Burkina Faso
No full textAccess to safe sanitation services is fundamental for healthy and productive lives, but in rural Burkina Faso only around 7% of the population uses improved sanitation. Ecological sanitation (ecosan) systems that allow safe agricultural reuse of nutrients in human waste have been promoted in these areas, as a way to meet sanitation needs while contributing to food security. However, little is known about the success of these interventions in terms of both sustained use of the toilet and safe excreta reuse practices. We assessed the use of ecosan systems in 44 rural communities where such interventions had taken place. Structured interviews and observations conducted at 520 randomly selected concessions (residential properties), suggested a large-scale shift from open defecation to ecosan toilet use. However, only 58% of surveyed concessions reported ever emptying the ecosan toilet vault, which is required for optimal long-term functioning. Concessions that received ecosan training programmes with a greater emphasis on agricultural reuse were more strongly associated with toilet use and emptying than those that whose training focused more on sanitation access and health benefits. The findings suggest that the safe agricultural reuse of nutrients can provide a strong motivation for long-term adoption of improved sanitation among rural smallholders.A-10183</p
Global Assessment of Accountability in Water and Sanitation Services Using GLAAS Data
No full textThe Global Analysis and Assessment of Sanitation and Drinking-Water (GLAAS) is one of UN-Water’s regular reports. Its focuses include aspects of investment and the enabling environment for the delivery of water, sanitation and hygiene services. Accountability refers to the mechanisms through which duty bearers, elected officials and service providers report to rights holders and other stakeholders within the service delivery framework. Accountability contributes to good sector performance and the overall sustainability of services. The aim of this study was to evaluate the level of accountability in the drinking-water and sanitation sector globally, based on the available data from the GLAAS survey of 2014. To achieve this, accountability was defined from a human rights perspective, and particularised for water and sanitation. Next the quantitative and open-ended questions from the GLAAS survey that related to this definition were analysed for all 94 responding countries. Comparisons were drawn between water and sanitation services in urban and rural settings, and regional trends were identified. The results show higher levels of accountability for water than sanitation services, and limited information on wastewater. Potential means to strengthen accountability in water and sanitation globally are seen to include improving access to information on the services provided, enacting participation policies and increasing the capacity of regulatory institutions. Particular attention should be paid to rural services. The GLAAS survey could be modified for a better understanding of the accountability mechanisms for WASH service provision.A-10174</p
Hållbara attraktiva stationssamhällen : bilaga om Medskapande
No full textBilaga 1: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Lerum, sidan 2 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 237 deltagare Bilaga 2: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Nödinge, sidan 16 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 74 deltagare Bilaga 3: Intervjuer angående morgondagens transporttjänster, sidan 31 Genomfördes av RISE Viktoria under perioden 2016-05-12 – 2016-08-22, 12 deltagare Bilaga 4: Mobilitetstjänster workshop, sidan 36 Genomfördes av Chalmers den 2016-11-08 i Lerum, 9 deltagare Bilaga 5: Enkät: Digitala Panelen, sidan 47 Genomfördes digitalt av Chalmers under perioden 2017-05-28 – 2017-06-02, 18 deltagare Bilaga 6: Enkät: Projektutvärdering med projektpartners, sidan 61 Genomfördes av Chalmers under perioden 2018-02-22 – 2018-03-15, 20 deltagareBilagor till rapportern Hållbara attraktiva stationssamhällen - Medskapand