IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Sharing services and environmental impacts: An assessment of selected services in the Hammarby Sjöstad region of Stockholm
No full textAs the unsustainable consumption of goods and services continues to increase globally, collaborative consumption, sharing services and the sharing economy have been identified and promoted as an important step in transforming current business models toward more sustainable practices. However, the environmental implications of sharing services are not always transparent and are often assumed to create large environmental benefits. This study aims to review the environmental performance, and potential, of different sharing services available in the Hammarby Sjöstad area of Stockholm. These include 1) the sharing platform provided by Hygglo.se, 2) package drop-off and pick-up services offered by QLocx and 3) sharing of cargo bikes. Life cycle assessment (LCA) is used to identify the impacts and benefits of the sharing services, taking into account both current and future consumption patterns, product lifetime and use, potential replacements of conventional products and services, impacts from digital infrastructure and the implications these may have. Furthermore, the study outlines an approach to identify methodological considerations for assessing these systems using LCA and addressing the sensitivity of these choices. The results suggest that there is a significant potential for the sharing services reviewed to reduce environmental impacts. The Hygglo.se platform in particular offers large potential to reduce production impacts for new product purchases and reduce impacts even further if product purchases are avoided through the availability of the sharing service. The QLocx system can significantly reduce impacts from logistics services and transportation by reducing delivery attempts and providing increased availability for delivery and pick-up services. Finally, by replacing conventional modes of transportation, for e.g. shopping trips, the cargo bike sharing similarly can reduce impacts significantly, offering a low-carbon transportation method. The results also examine potential synergies of the services, i.e. combining QLocx services for product sharing through Hygglo.se. As such the impacts from the sharing products are further reduced. However, and as the discussion outlines, the results are dependent upon a number of assumptions and are sensitive to choices made, e.g. to transportation methods and the number of uses. The study thus outlines many of the potentially sensitive methodological choices and outlines improvements for reviewing the impacts of sharing services in the future.This study aims to review the environmental performance, and potential, of different sharing services available in the Hammarby Sjöstad area of Stockholm. These include 1) the sharing platform provided by Hygglo.se, 2) package drop-off and pick-up services offered by QLocx and 3) sharing of cargo bikes. Den här rapporten finns endast på engelska
Översikt koppar - koppar i byggprodukter
No full textSyftet med sammanställningen i denna rapport är att klargöra hur koppar i byggprodukter omfattas av Bastasystemet i dagsläget, och ge grund för bedömning om det finns behov av ytterligare begränsning av koppar i byggprodukter eller ej. Vid bedömning av om en artikel (vara eller produkt) uppfyller Bastas kriterier, kontrolleras om artikelns ingående kemiska ämnen har hälso- och miljöfarliga egenskaper som begränsas av kriteriekraven i Basta-systemet. Bastas kriterier har sin utgångspunkt i kemikalielagstiftningen REACH samt lagstiftningen för klassificering och märkning av kemiska produkter, CLP. Koppar i fast form är inte begränsad enigt REACH, och bedöms vanligen inte heller uppfylla kriterier för klassificering enligt CPL. Detta medför att koppar i fast form inte heller omfattas av några begränsningar i Bastasystemets kriterier i dagsläget. Dock sker spridning av koppar från dessa produkter både till avloppsslam och till vattenmiljön. Kopparinnehållande byggprodukter som kopparledningsrör bidrar till att höja halten koppar i avloppsslam (som kan spridas på åkermark) och i vattenmiljön. Naturvårdsverket konstaterar att negativa effekter av koppar inte sker på åkermark idag, men att marginalen för att negativa mikrobiologiska effekter ska ske är liten. Detta är ett problem då ökad återföring av fosfor från slam är önskvärt ur resurseffektivitets- och kretsloppssynpunkt. Å andra sidan finns studier som visar att grödorna inte tar upp mer koppar trots högre kopparhalt i jorden. Både koppar- och fosforinnehållet i slam avgör hur mycket slam som får spridas per hektar och år. Kopparhalten i slam varierar över landet. Åkermarkens befintliga kopparinnehåll varierar också över landet, och i vissa områden begränsar detta på grund av lagkrav möjligheten att sprida slam på åkermarken. När det gäller vattenmiljön är kopparhalter i vatten som överskrider gränsvärdena inte ett generellt problem över hela Sverige. Där gränsvärdena överskrids finns enligt vattenmyndigheterna ofta en punktkälla. Det är dock inte så att punktkällorna är den största källan till koppar i miljön generellt. Underlaget som tagits hänsyn till i denna utredning bedöms inte i dagsläget utgöra anledning att införa ytterligare begränsningar av koppar i Bastasystemet. Bastas kriterier är generella och tar inte hänsyn till lokala förutsättningar, detta måste istället göras inom ramen för riskbedömning vid specifika tillämpningar. I de områden där det finns behov kan lokala begränsningar och restriktioner av olika typer av byggmaterial införas. Basta kommer dock följa utvecklingen och kontinuerligt utvärdera behovet av en eventuell framtida begränsning.I denna rapport ges en kunskapsöversikt avseende förekomst av koppar i den svenska miljön, gränsvärden för koppar, samt byggprodukters betydelse för spridning av koppar i miljön. Syftet är att klargöra hur koppar i byggprodukter omfattas av Bastasystemet i dagsläget. Basta-systemet syftar till att fasa ut särskilt farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter
Upphandla klimatsmart och cirkulärt i ett livcykelperspektiv
No full textMiljöutmaningarna ska nyttjas som en ekonomisk hävstång med hjälp av bl.a. drivande miljökrav i offentlig upphandling. Miljöanpassad offentlig upphandling är ett marknadsbaserat och kraftfullt verktyg i arbetet med att styra samhället mot en långsiktigt hållbar konsumtion och produktion. En snabb internationell utveckling inom området hållbar upphandling har lett till behov att beakta nya aspekter i upphandlingssammanhang. Två av de viktigaste områdena vad avser miljöaspekter är möjligheten att ställa upphandlingskrav ur ett livscykelperspektiv och att utgå från en cirkulär ekonomi som sätter fokus på att minska avfall genom återvinning av material och energi. Detta framkommer särskilt när det gäller att ta klimathänsyn vid upphandling då vår konsumtion i Sverige medför utsläpp av växthusgaser i andra länder som är flera gånger större än våra inhemska utsläpp. Upphandling är det enda praktiska styrmedel som ger kommuner möjlighet att ställa miljökrav på importerade produkter. I Sverige har Regeringen särskilt tagit sig an denna utmaning genom antagandet av en nationell upphandlingsstrategi. I denna betonas att ett bristande helhetsperspektiv i upphandling kan innebära att effektiva miljöåtgärder, kostnader och värden för andra verksamheter som berörs av upphandlingen inte tas med i kalkylen. Det kan leda till oönskade övervältringseffekter och till en suboptimering av resurser totalt sett. Detta kan, i princip, endast beaktas genom livscykelanalyser, LCA. Trots att det snart är tre år sedan den nationella upphandlingsstrategin lanserades förespråkas inte allmänt användning av LCA-information i offentlig upphandling. I de fall det förekommer sker det genom frivilliga marknadsmässiga initiativ av organisationer som inser betydelsen av effektiva klimatåtgärder i sin upphandlingsverksamhet. För alla de aktörer som bidrar med olika former upphandlingsstöd innebär detta en utmaning att ta sig an nya arbetsuppgifter i framtiden. Den offentliga upphandlingen står inför nya och spännande utmaningar. Behovet av att beakta ett livscykelperspektiv har visat sig vara mycket betydelsefullt för en effektiv upphandling för att ge en helhetsbild av en produkts miljöpåverkan och möjligheten att skapa cirkulära materialflöden. I praktiken innebär detta att upphandlande myndigheter måste börja inkludera ett livscykelperspektiv i sina förfrågningsunderlag och säkerligen på sikt t.ex. inkludera LCA-information i sitt upphandlingsarbete och miljödeklarationer, EPD, som sammanfattar en produkts miljöprestanda i ett livscykelperspektiv, som särskilt tagits fram för användning i upphandlingssammanhang. Det finns goda förutsättningar att inkludera LCA-information i den offentliga upphandlingen. Flera organisationer tillhandahåller öppna databaser med LCA-information. Det finns också tillgång till flera standardiserade tillvägagångssätt och verktyg som utvecklats för användning inom upphandlingsområdet. Detta gäller särskilt miljödeklarationer, EPD, som fått ett brett internationellt genomslag i första hand inom bygg- och livsmedelsområdet. Cirkulär upphandling är ett relativt nytt begrepp inom upphandlingsområdet. Det finns exempel på framgångsrika upphandlingar som har gett företräde för återanvändning och återvinning av material och energi. Däremot saknas en gemensamt förfarande som kan komma till allmän användning för upphandling av cirkulära materialflöden. Dock pågår ett flertal forskningsprojekt inom området. Rapporten tar avstamp i ett stort antal olika bakgrundsförutsättningar – hur den miljöanpassade offentliga upphandlingen utvecklats sedan snart 25 år, lagstiftning inom området, förekomst av olika former av upphandlingsstöd från olika aktörer på marknaden samt goda exempel på framgångsrika upphandlingar i kommuner. Dessutom ges förslag på tänkbara forskningsuppgifter i framtiden samt en historisk återblick av arbetet med miljöanpassad offentlig upphandling. Rapporten syftar också till att informera om utgångspunkterna för att kunna beakta ett livscykelperspektiv och cirkulär ekonomi i den miljöanpassade offentliga upphandlingen, de trender som pågår nationellt och internationellt samt förslag på hur detta skulle kunna ske genom vidareutveckling av olika typer av upphandlingsstöd inkluderande kompletterande former av hållbarhetskrav. Rapporten förordar en breddning av konceptet effektiv upphandling till att omfatta tre sammanhängande utgångspunkter – LCA-underlag, drivande miljökrav och incitamentsavtal. Liksom för klimatområdet synes utveckling av nya upphandlingsförfaranden, också för cirkulär upphandling, ske genom frivilliga marknadsmässiga initiativ, som förhoppningsvis med tiden kan få ett brett marknadsmässigt genomslag. Det är dock viktigt att tydligt poängtera att de organisationer som tillhandahåller upphandlingsstöd börjar efterfråga LCA-information i sina förfrågningsunderlag både vad avser klimatåtgärder och cirkulära materialflöden, då det synas vara det enda verkningsfulla sättet att motivera leverantörer att ta fram sådana underlag i sina anbud. I den nationella upphandlingsstrategin om en miljömässigt ansvarsfulloffentlig upphandling framgår att ett modernt miljö-¬ och hållbarhets¬arbete förutsätter att en organisation har ett livscykelperspektiv men att framtida utvärderingar av hållbar upphandling behöver utvecklas för att kunna mäta i vilken mån upphandlingarna har haft en effekt i form av minskad miljö¬ påverkan ur ett livscykelperspektiv. Denna rapport kan förhoppningsvis vara ett stöd i detta arbete.The environmental challenges shall be used as an economic driver by making use of advanced environmental requirements in public procurement. Green Public Procurement (GPP) is a market-based and powerful tool in our work for a sustainable consumption and production. An international response to a this challenge has realized the necessity to incorporate two new aspects to consider – the inclusion of a life cycle perspective and the concept of circular economy, which favors better incentives of waste minimization through reuse of materials and energy. The Swedish Government has realized this new development and the need of a holistic approach by addressing these topics in a newly published “National Procurement Strategy”. It specifically emphasizes that the lack of a holistic approach could result in ineffective environmental measures, costs and other activities which might not be considered otherwise. It could also lead to sub-optimization of resources not knowing where the most important environmental impacts occur in a product´s life cycle. It is therefore of vital importance to fully consider a life cycle perspective in public procurement as well as the concept for circular economy in future procurement activities. In many cases, such activities need support from LCA-studies. Therefore, the report suggests the introduction of a new concept – effective requirements – based on both driving and LCA-based requirements. For all actors providing procurement support in general, it is important to prepare for taking aboard these new challenges into their agendas. In many cases these new challenges might be difficult to incorporate into the daily agenda in the short term. It is therefore of vital concern to take full advantages of current LCA-studies and existing EPD´s on the market. This report makes an attempt to cover information on progress with regard to GPP in general, legislation on the subject, governmental support as well as experiences from procurement authorities in their daily work. It also describes the principles for a life cycle perspective and circularity with regard to GPP and recent trends on the subject both on a national and international level. This report also tries to identify potential research areas within the concept of Sustainable Procurement as well as giving a historic review of GPP in Sweden.IVL Svenska Miljöinstitutet har i ett samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting utarbetat en rapport som beskriver status och förutsättningar för att införa ett livscykelperspektiv i den offentliga upphandlingen i Sverige. Rapporten tar avstamp i ett stort antal olika bakgrundsförutsättningar – hur den miljöanpassade offentliga upphandlingen utvecklats sedan snart 25 år, lagstiftning inom området, förekomst av olika former av upphandlingsstöd från olika aktörer på marknaden, de trender som pågår nationellt och internationellt inom området samt goda exempel på framgångsrika upphandlingar i kommuner. Dessutom ges förslag på tänkbara forskningsuppgifter
Nulägesanalys av energibranschens flöde av miljödata
No full textNulägesanalysen visar att energibranschen som helhet rapporterar en stor mängd miljödata till flera olika rapporteringar. Flertalet av rapporteringarna styrs av nationella och/eller internationella regleringar. De parametrar som rapporteras är i vissa fall återkommande i flera olika rapporteringar, men ofta med något annorlunda format. För att göra dataflödet effektivare bör man arbeta för att införa ett så kallat ”single window” från myndigheternas sida, vilket innebär att företagen endast rapporterar sina data en gång i ett och samma gränssnitt. Bilagorna, som är i excelformat, finns tillgängliga vid efterfrågan.En nulägesanalys av energibranschens flöde av miljödata har gjorts. Syftet är att analysen ska kunna användas för att ta fram förslag till att göra dataflödet effektivare
Dioxiner i sediment och fisk från Vänern och Vättern
No full textTrots att halter av klorerade dioxinlika ämnen (dioxiner, furaner och dioxinlika PCB) gradvis har sjunkit sedan 1970-talet, begränsas fortfarande yrkesfisket i Vänern och Vättern efter feta fiskarter som lax, öring, röding och sik av förhöjda halter av dessa ämnen. Sedan 2015 löper ett kontrollprogram för yrkesfisket av sik i de bägge sjöarna i syfte att klarlägga under vilka förutsättningar det går att bedriva fiske efter sik som tillgodoser kraven på livsmedelssäkerhet. Bland de faktorer som undersöks ingår betydelsen av geografiskt läge för fångstplatsen och om det finns lokala variationer som kan kopplas till förorenade områden. Som ett led i detta och med syfte att belysa vilka halter av dioxinlika ämnen som förekommer i sediment i anslutning till cellulosaindustrier och på andra platser i Vänern och Vättern, hur haltutvecklingen sett ut i ett historiskt perspektiv samt eventuell samvariation mellan halter i fisk och sediment, genomfördes under 2015-2017 undersökningar av dioxinhalter i sediment och fisk från olika delar av Vänern och Vättern. Sediment insamlades från 10 platser i Vänern och 5 platser i Vättern i augusti 2015. I maj 2017 insamlades ytsediment i en transekt med ökande avstånd från Aspa bruk i norra Vättern. Sik tillhandahölls av yrkesfiskare runt Vänern och Vättern löpande under åren 2015-2017. Samband mellan analyserade halter av dioxiner och furaner (PCDD/F), dioxinlika PCB (dl-PCB) samt indikator-PCBer (ΣPCB7) i sediment och fisk utvärderades genom att studera variation mellan halter i olika delområden för Vänern och Vättern, samt med den multivariata analysmetoden PCA. Resultaten visade att i de delar av Vänern och Vättern som tidigare varit lokalt belastade av dioxiner och dioxinlika ämnen, har en minskning av belastningen skett. Sedimentprofiler visade alltjämt förhöjda men avsevärt lägre halter i nyligen avsatta ytsediment jämfört mot äldre djupsediment. Generellt var halterna i ytsediment låga i utsjön medan en gradient med högre halter in mot industrirecipienterna i sjöarnas norra delar kunde skönjas. Sambandsanalys med PCA för kongenmönster av PCDD/F och PCB visade att halterna i sediment från Vänern och Vättern huvudsakligen präglas av högklorerade PCDD/F och lågklorerade PCB medan fördelningen var omvänd i siken, med högre andel av lågklorerade PCDD/F och högklorerade PCB. Det förelåg inga uppenbara samband mellan kongensammansättning av PCDD/F och PCB i fisk och sediment, mest troligt som följd av skillnad mellan olika kongeners affinitet till partiklar samt fiskars förmåga att ta upp och omsätta olika kongener. Det undersökta provmaterialet av sik visade att halterna i den generellt fetare Vänernsiken i många fall överstiger EU:s gränsvärden för saluföring, medan halterna i den magrare Vätternsiken i princip genomgående klarade gränsvärdena. Att samtidigt halterna i ytsediment är både låga och förhållandevis likartade mellan de två sjöarna, samt att ingen tydlig geografisk gradient av halter i sik från sjöarna kunde urskiljas, är en indikation på att skillnaden i halter i sik mellan de två sjöarna har sin förklaring i fiskens fetthalt, snarare än dess geografiska härkomst och halter i ytsedimenten. Sammantaget pekar den utförda undersökningen mot att problematiken med förhöjda halter av klororganiska ämnen i fisk är storskaligt spridd till alla delar av sjöarna och inte avgränsad eller mer uttalad i anslutning till lokalt förorenade områden. Detta talar för att den huvudsakliga orsaken bakom dagens situation är storskalig atmosfärisk deposition av luftburna föroreningar snarare än tillförsel från lokalt förorenade sediment.Trots att halter av klorerade dioxinlika ämnen (dioxiner, furaner och dioxinlika PCB) gradvis har sjunkit sedan 1970-talet, begränsas fortfarande yrkesfisket i Vänern och Vättern efter feta fiskarter som lax, öring, röding och sik av förhöjda halter av dessa ämnen. Sedan 2015 löper ett kontrollprogram för yrkesfisket av sik i de bägge sjöarna i syfte att klarlägga under vilka förutsättningar det går att bedriva fiske efter sik som tillgodoser kraven på livsmedelssäkerhet. Bland de faktorer som undersöks ingår betydelsen av geografiskt läge för fångstplatsen och om det finns lokala variationer som kan kopplas till förorenade områden. Som ett led i detta och med syfte att belysa vilka halter av dioxinlika ämnen som förekommer i sediment i anslutning till cellulosaindustrier och på andra platser i Vänern och Vättern, hur haltutvecklingen sett ut i ett historiskt perspektiv samt eventuell samvariation mellan halter i fisk och sediment, genomfördes under 2015-2017 undersökningar av dioxinhalter i sediment och fisk från olika delar av Vänern och Vättern. Sediment insamlades från 10 platser i Vänern och 5 platser i Vättern i augusti 2015. I maj 2017 insamlades ytsediment i en transekt med ökande avstånd från Aspa bruk i norra Vättern. Sik tillhandahölls av yrkesfiskare runt Vänern och Vättern löpande under åren 2015-2017. Samband mellan analyserade halter av dioxiner och furaner (PCDD/F), dioxinlika PCB (dl-PCB) samt indikator-PCBer (ΣPCB7) i sediment och fisk utvärderades genom att studera variation mellan halter i olika delområden för Vänern och Vättern, samt med den multivariata analysmetoden PCA. Resultaten visade att i de delar av Vänern och Vättern som tidigare varit lokalt belastade av dioxiner och dioxinlika ämnen, har en minskning av belastningen skett. Sedimentprofiler visade alltjämt förhöjda men avsevärt lägre halter i nyligen avsatta ytsediment jämfört mot äldre djupsediment. Generellt var halterna i ytsediment låga i utsjön medan en gradient med högre halter in mot industrirecipienterna i sjöarnas norra delar kunde skönjas. Sambandsanalys med PCA för kongenmönster av PCDD/F och PCB visade att halterna i sediment från Vänern och Vättern huvudsakligen präglas av högklorerade PCDD/F och lågklorerade PCB medan fördelningen var omvänd i siken, med högre andel av lågklorerade PCDD/F och högklorerade PCB. Det förelåg inga uppenbara samband mellan kongensammansättning av PCDD/F och PCB i fisk och sediment, mest troligt som följd av skillnad mellan olika kongeners affinitet till partiklar samt fiskars förmåga att ta upp och omsätta olika kongener. Det undersökta provmaterialet av sik visade att halterna i den generellt fetare Vänernsiken i många fall överstiger EU:s gränsvärden för saluföring, medan halterna i den magrare Vätternsiken i princip genomgående klarade gränsvärdena. Att samtidigt halterna i ytsediment är både låga och förhållandevis likartade mellan de två sjöarna, samt att ingen tydlig geografisk gradient av halter i sik från sjöarna kunde urskiljas, är en indikation på att skillnaden i halter i sik mellan de två sjöarna har sin förklaring i fiskens fetthalt, snarare än dess geografiska härkomst och halter i ytsedimenten. Sammantaget pekar den utförda undersökningen mot att problematiken med förhöjda halter av klororganiska ämnen i fisk är storskaligt spridd till alla delar av sjöarna och inte avgränsad eller mer uttalad i anslutning till lokalt förorenade områden. Detta talar för att den huvudsakliga orsaken bakom dagens situation är storskalig atmosfärisk deposition av luftburna föroreningar snarare än tillförsel från lokalt förorenade sediment.Sedan 2015 löper ett kontrollprogram för yrkesfisket av sik i Vänern och Vättern i syfte att klarlägga under vilka förutsättningar det går att bedriva fiske efter sik som tillgodoser kraven på livsmedelssäkerhet. Denna rapport redovisar halterna i fisk och sediment som genomfördes under 2015-2017
Återbruk av möbler och interiöra byggprodukter Utvärdering och arbetsguide baserat på erfarenheter från IVL:s lokalanpassningar
No full textVid renovering eller byte av kontor är det vanligt att möbler och fasta interiöra byggprodukter rivs och går till avfallshantering utan värdering av befintligt skick. Bygg- och rivningsavfall är den största avfallsströmmen i Sverige, undantaget gruvavfall, och uppgick år 2016 till drygt tio miljoner ton. I statistiken ingår inte möbler, som oftast slängs som brännbart av en annan aktör innan rivningen av fast interiör sker. En anpassad lokalanpassningsprocess som möjliggör återbruk av interiöra produkter kan bidra till ett mer resurseffektivt byggande med minskade avfallsmängder, minskade kostnader, minskad klimatbelastning och bättre hushållning av naturresurser. Denna rapport riktar sig till alla aktörer som har inflytande över produktval i samband med lokalanpassningar av kontor, och har målet att skapa ett utökat kunskapssunderlag som kan stödja ökat återbruk av möbler och fasta interiöra byggprodukter i samband med dessa processer. Detta har gjorts med utgångspunkt i fallstudier av lokalanpassningar av IVL:s kontor i Göteborg och Stockholm. Fallstudiernas återbruk har utvärderats i form av påverkan på avfallsmängder, växthusgasutsläpp och projektkostnader. Erfarenheter kring avgörande steg i lokalanpassningsprocessen och förslag på nya arbetssätt för olika aktörer har även sammanställts i en arbetsguide för återbruk.Vid renovering av kontor är det vanligt att möbler och fasta interiöra byggprodukter rivs och går till avfallshantering utan värdering av befintligt skick. Denna studie utvärderar det återbruk av kontorsinteriörer som utförts i samband med anpassning av IVL:s kontor i Göteborg och Stockholm, och dess effekter på avfallsmängder, klimatutsläpp och projektkostnader. Studien presenterar även en arbetsguide för återbruk baserat på erfarenheter från dessa fallstudier
Dioxins in atmospheric deposition: comparison of samplers
No full textPersistent organic pollutants (POPs) such as polychlorinated dibenzo-p-dioxins and polychlorinated dibenzofurans (PCDDs /PCDFs) have great potential for atmospheric long-range transport and deposition. The atmosphere is an important pathway for these contaminants to both aquatic and terrestrial environments. The Swedish national monitoring program for organic contaminants in air and precipitation includes, except PCDD/PCDFs, a large number of different substances/group of substances which differ in chemical and physical properties which not only affect their behaviour in the atmosphere and the deposition process but also the requirements on sampling methods used. This leads to great demands on the type of deposition sampler to be used in a monitoring program where the aim is to monitor several different organic substances and compromises are necessary when choosing sampler type. The sampling program lasted for one year with 4 sampling periods with a sampling duration of 3 months. This gives results showing seasonal variation and the opportunity to estimate the annual deposition. The overall results from this study show that: • Differences in measured deposition fluxes were found between the two samplers with a variation in magnitude between different sampling occasions. A greater amount of dioxins/furans in deposition was measured with the MONAS sampler at three out of the four periods. • The annual dioxin/furan deposition was about 25 % higher with the MONAS sampler compared to the IVL sampler, when LOD (limit of detection) was replaced with zero for all non-detected congeners in the sum of the congeners. • The results from the sampling comparison for the two samplers gave a difference of 25% on annual basis which should be assessed in relation to the given analytical uncertainty which was +/-29% for all samples. The results found here are in agreement with other comparison studies when deposition samplers with different sampling characteristics were used (Brorström-Lundén, 1995). From this and other studies we can conclude that sampling of dioxins/furans as well as for other POPs gives different deposition fluxes when using samplers with different sampling characteristics. The collection efficiency differs not only among e.g. different congeners but also between sampling occasions which differ in ambient conditions such as amounts of precipitation, ambient air temperature and atmospheric particle concentrations. The choice of the type of deposition sampler to be used must therefore depend on the purpose of the measurements and the results should be discussed in relation to the sampling methods.Persistent organic pollutants (POPs) such as polychlorinated dibenzo-p-dioxins and polychlorinated dibenzofurans (PCDDs /PCDFs) have great potential for atmospheric long-range transport and deposition. The atmosphere is an important pathway for these contaminants to both aquatic and terrestrial environments. The Swedish national monitoring program for organic contaminants in air and precipitation includes, except PCDD/PCDFs, a large number of different substances/group of substances which differ in chemical and physical properties which not only affect their behaviour in the atmosphere and the deposition process but also the requirements on sampling methods used. This leads to great demands on the type of deposition sampler to be used in a monitoring program where the aim is to monitor several different organic substances and compromises are necessary when choosing sampler type. The sampling program lasted for one year with 4 sampling periods with a sampling duration of 3 months. This gives results showing seasonal variation and the opportunity to estimate the annual deposition. The overall results from this study show that: • Differences in measured deposition fluxes were found between the two samplers with a variation in magnitude between different sampling occasions. A greater amount of dioxins/furans in deposition was measured with the MONAS sampler at three out of the four periods. • The annual dioxin/furan deposition was about 25 % higher with the MONAS sampler compared to the IVL sampler, when LOD (limit of detection) was replaced with zero for all non-detected congeners in the sum of the congeners. • The results from the sampling comparison for the two samplers gave a difference of 25% on annual basis which should be assessed in relation to the given analytical uncertainty which was +/-29% for all samples. The results found here are in agreement with other comparison studies when deposition samplers with different sampling characteristics were used (Brorström-Lundén, 1995). From this and other studies we can conclude that sampling of dioxins/furans as well as for other POPs gives different deposition fluxes when using samplers with different sampling characteristics. The collection efficiency differs not only among e.g. different congeners but also between sampling occasions which differ in ambient conditions such as amounts of precipitation, ambient air temperature and atmospheric particle concentrations. The choice of the type of deposition sampler to be used must therefore depend on the purpose of the measurements and the results should be discussed in relation to the sampling methods.The overall aim of this study is to compare two different types of deposition samplers for sampling of PCDDs/PCDFs. These two samplers, the IVL-sampler and the MONAS sampler, have quite different sampling characteristics. In addition, brominated dioxins/furans were included in the measurements in order to get an idea of their occurrence in deposition at the Swedish west coast. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten
Mobilitetstrender, städers politiska mål och fastighetsaktörers möjligheter att hantera mobilitet vid bostadsbebyggelse
No full text• Hållbart resande kan uppmuntras med bra närservice, attraktiva gångvägar, cykelparkering och kollektivtrafik. • Parkering kan prissättas enligt affärsmässiga principer för att minska behovet av parkeringsytor, sänka byggkostnaderna och få möjlighet till lägre hyror. • Parkering med fasta platser kan ställas om till bilparkering med tillstånd för att få bättre markutnyttjande och minska behovet av parkeringsytor. • Boende kan erbjudas attraktiva bil- och cykelpooler som gör det enklare att bo utan att äga bil. • Områden behöver anpassas till den ökade e-handeln med möjlighet att ta emot typer av varuleveranser. • Den kommande elektrifiering av bilparken ställer krav på ändamålsenliga laddtjänster.Forskningsprojektet ”Sampark” studerar möjligheter att samutnyttja parkeringsytor och mobilitetstjänster vid förtätning. Denna delrapport beskriver hur fastighetsaktörer kan arbeta med mobilitet vid förtätning av bostadsområden i svenska storstäder
Potential för ökad återanvändning – fallstudie återvinningscentraler Återanvändbara produkter och farliga ämnen i avfall
No full textPlockanalys innebär en metodisk eftersortering av avfall. I projektet gjorde vi uppdelning i olika produktgrupper och utefter potential för återanvändning. Avfallet samlades in från två återvinningscentraler, höst och vår, från fyra olika insamlingsfraktioner. Mätning med XRF-skanner av drygt 300 produkter utfördes vid plockanalyserna, varav 30 produkter även analyserades på laboratorium. Farliga ämnen hittades i många produkter, men i små mängder.En stor andel av det avfall vi lämnar på återvinningscentraler är i såpass gott skick att det går att sälja på en andrahandsmarknad. Samtidigt innehåller en del av dessa produkter farliga ämnen som bly, nickel och ftalater. Det visar en så kallad plockanalys av nära 17 000 enskilda produkter samt kemisk analys av 300 av dessa
Reducering av bensenhalten i överskottssand från gjuterier
No full textI gjuterier kan återvinningen underlättas (minska bensen i sanden) genom luftning efter urslagning, substitution av bindemedel och i vissa fall separera kärnsand och formsand. Termisk behandling innebär att bensen och organiska ämnen destrueras. Innehåll av metaller kan vara begränsande för återvinning med t.ex. kromitsand, gjutning av brons, koppar, stål och mässing. När det gäller kompostering är det ännu inte helt klarlagt om bensen bryts ned fullt ut eller delvis ventileras bort. För metoder som innebär inneslutning eller solidifiering är miljökraven i Sverige utmanande. Behandlingskostnader för återvinning skiljer sig inte så mycket från kostnaden för deponering om inte slutanvändaren kräver att sanden förvaras på något särskilt sätt (t.ex. väderskydd). Kostnader tillkommer för provtagning och kvalitetskontroll. För kompostering ligger behandlingskostnaden på 200-300 kr/ton sand och behandlingstiden 3 månader för överskottssand och något längre för fint material. I en livscykelanalys har visats minskad miljöpåverkan när överskottssand återvinnes och ersätter jungfrulig sand i olika tillämpningar (utfyllnad, asfalt, betong- och jordtillverkning) jämfört med deponering. Det råder ingen tvekan om att det finns både ekonomiska och miljömässiga skäl att öka återvinningen.Rapporten beskriver ”state of the art” vad gäller möjligheten att reducera bensenhalten i överskottssand från gjuterier och lämplig teknik. • Tekniska möjligheter att reducera bensenhalten i restprodukter ner till 0,01 mg/kg. • Kostnad och miljöaspekter relaterade till möjliga tekniker. • Identifiering av referensanläggningar med avseende på reningseffektivitet samt användning av den renade gjuterisanden/restmaterialet. • En sondering utföres av legala hinder att gå ifrån avfall till produkt