IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Hållbar stadsutveckling - god luftkvalitet i framtidens täta och gröna städer?
No full textDen starka förtätningstrenden i svenska städer motiveras av möjligheter till ökad energieffektivisering, minskade utsläpp av växthusgaser, mer samtransport och ökad kollektiv resursfördelning. Förtätning kan också medföra kraftigt försämrad luftkvalitet, till exempel om den ökade aktivitet som förtätningen innebär tillåts öka utsläpp av luftföroreningar, och om bebyggelse och vegetation placeras så att det hindrar ventilation och utspädning av luftföroreningarna. Genom noggrann stadsplanering kan dock dessa negativa effekter begränsas eller till och med undvikas helt. Det är därmed av största vikt att skapa både medvetenhet om vikten av och möjligheter till att inkludera luftkvalitetsaspekten i planering av framtidens hållbara och täta städer. Trots en kraftig förtätning under senare år har luftkvaliteten generellt förbättrats från det att mätningar påbörjades för drygt 50 år sedan och fram till idag, vilket i huvudsak kopplas till minskade utsläpp av föroreningar till följd av kontinuerligt skärpta emissionskrav. I många av Sveriges städer överskrids dock fortfarande de tillåtna halterna av föroreningar, och prognoser indikerar att miljökvalitetsmålets preciseringar, och i vissa fall även miljökvalitetsnormerna, fortfarande kommer att överskridas i gatumiljö i större städer år 2030. I detta framtidsscenario beaktas inte eventuell förtätning. Nyligen sänkta bullerkrav skapar dessutom idag ökade möjligheter att bygga på redan förorenade platser, vilket, i kombination med en fortsatt kraftig förtätning, ger starka argument för att luftkvalitet bör hanteras som en viktig del i framtidens hållbara stadsutveckling. För att förhindra dålig luftkvalitet i förtätade städer kan man i planeringsstadiet använda datormodeller för att utvärdera effekten av de planerade förändringarna på luftkvaliteten. Genom simulering av olika scenarier kan effekten av olika trafikåtgärder på utsläpp, och därmed luftkvalitet, undersökas. Med modellberäkningar kan också effekten av olika utformning av bebyggelse och vegetation på vindflödet genom det aktuella området utvärderas för att gynna utspädning och borttransport av förorenad luft. Här kan till exempel varierad höjd på byggnader, vinkel på huskropp mot huvudsaklig vindriktning, strategisk placering av huskropp eller vegetation som barriär mellan utsläppskälla och platser där människor vistas, vara gynnsamt. För att ge bästa möjliga luftkvalitet efter färdigställande krävs dock att luftutredningen genomförs med relevanta metoder, att den inkluderas tidigt i planeringsprocessen, att anpassning av planer utifrån resultaten tillåts, samt att kontinuerlig återkoppling sker. Arbetet med luftkvalitet skulle gynnas av bland annat tydligare riktlinjer för när och hur luftkvalitetsaspekten bör inkluderas i planeringsarbete, hur effekterna av den planerade bebyggelsen ska utvärderas, samt hur man kan säkerställa att planerade åtgärder genomförs så att den förväntade effekten på luftkvaliteten i området uppfylls. Vidare skulle till exempel en framtida skärpning av miljözon 2 och 3, utökade möjligheter för gröna transportplaner och vägledning om flexibla parkeringstal underlätta för sänkta emissioner i framtidens täta städer. Sammantaget finns goda grunder för att inkludera luftkvalitet i planeringsprocessen för att nå en hållbar stadsutveckling, speciellt i områden som ska förtätas. Genom optimerad utformning av bebyggelse och vegetation, tillsammans med effektiva trafikåtgärder för att minska utsläpp, kan risken för dålig luft i framtidens täta och gröna städer minimeras.I denna rapport presenteras en översikt om samband mellan förtätning och luftkvalitet, samt möjligheter och rekommendationer för hur luftkvalitetsaspekten kan integreras i stadsutvecklingen för förbättrad luftkvalitet i framtidens täta, gröna städer. Detta på uppdrag av Naturvårdsverket
Assessing the energy and environmental performance of vertical hydroponic farming
No full textThe global population is increasing rapidly, and the amount of people living in urban areas are expected to almost double within 30 years. With a rising population, the demand for food and pressure on arable land is also increasing. Currently, about 26 % of the greenhouse gases emitted from Sweden come from agricultural activities, and with an increasing population, it is essential to aim to reduce the emissions from food supply. Vertical farming has seen increasing popularity as a way to reduce the need for arable land and grow crops where they are to be consumed. When farming indoors in a closed environment, the plants are protected from the weather, insects and pests. There are no leakages of nutrients in closed systems and the amount of water used is very limited in comparison to conventional farming. However, artificial lighting is needed in order for the crops to grow. Additionally, vertical farming is capital intensive and requires technical knowledge to be able to make use of the new techniques and equipment available. In this study, the sustainability of the vertical farming system at Grönska Stadsodling, hereafter referred to as Grönska, has been evaluated. Grönska is located in southern Stockholm and produces primarily basil in pots that are sold to retailers around the city using vertical-hydroponic techniques. The energy use and environmental impacts for the production of herbs (basil) were assessed using life cycle assessment (LCA) from a cradle-to-gate perspective. This included the materials (e.g. soil, fertilizers) and energy consumption used for growing basil plants. The use (consumption), waste management and transportation to and from the company were not included in this study. The results illustrated a large share of energy used for the manufacturing of gardening soil, which also resulted in the second largest environmental impact. The largest source of environmental impacts was the energy consumed for lighting, despite the use of LED lighting. There are possibilities to reduce these impacts by e.g. installing solar panels and optimizing the output of LEDs for the plant production. Furthermore, energy could be saved by changing the growing material, for something with less environmental impacts e.g. coir pith or by recycling the soil used. While extended transportation distances of food is one of the main arguments for urban agriculture, energy consumption and environmental impacts for transportation were found to be a minor part of the energy use and environmental impacts. Finally, the socio-economic implications of urban farming should be taken into account when reviewing sustainability aspects. This study only reviewed energy and environmental impacts, but the socio-economic benefits and resilience for the local community are important to highlight.In this study, the sustainability of the vertical farming system at Grönska Stadsodling, hereafter referred to as Grönska, has been evaluated. Grönska is located in southern Stockholm and produces primarily basil in pots that are sold to retailers around the city using vertical-hydroponic techniques. The energy use and environmental impacts for the production of herbs (basil) were assessed using life cycle assessment (LCA) from a cradle-to-gate perspective Denna rapport finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten
Varför investera i gröna lösningar med hög biologisk mångfald?
No full textDet finns många olika motiv och drivkrafter varför en fastighetsägare eller projektutvecklare ska investera i en grön anläggning eller yta med hög biologisk mångfald på sin fastighet. Men det finns också flera hinder. De är främst ekonomiska krav som hindrar och försvårar för fastighetsbolag och entreprenadbolag att prioritera och genomföra investeringar i gröna lösningar. Främst två drivkrafter skulle kunna påverka denna prioritering. 1) Den första är krav från exempelvis miljöcertifieringar eller andra lokala eller nationella krav som ska följas. 2) Den andra är att lyfta fram de nyttor som blir tillgodosedda då lösningen installeras och på så sätt motivera investeringen, t.ex. ekosystemtjänster. Ekonomin kan också bli en drivkraft om investeringen kan beskrivas utifrån andra aspekter än kostnaden. Exempelvis genom att lyfta fram möjligheter för värdeökning av fastigheten och eventuella marknadsföringsmöjligheter. Att använda ytor med hög biologisk mångfald vid marknadsföring anses i denna undersökning som en viktig drivkraft med koppling till bostäder men inte för lokaler. Vid genomförda utvärderingar av anläggningar utifrån ett organisatoriskt perspektiv har hela värdekedjan studerats, från idé till förvaltning. Lärdomar som framkommit i utvärderingen visar att ett lyckat slutresultat är beroende av: • en tidig samverkan mellan samtliga aktörer genom hela processen • en tydlig och tidig vision och målbild som följer med och kommuniceras i alla led, hela vägen från idé till förvaltning. • en noggrann kunskapsöverföring vid eventuellt personalbyte • en tydlig ansvarsfördelning gällande drift och driftorganisation, i god tid innan anläggningen är på plats. • engagerade, kunniga och kompetenta medverkande.Det finns många olika motiv och drivkrafter varför en fastighetsägare eller projektutvecklare ska investera i en grön anläggning eller yta med hög biologisk mångfald på sin fastighet. Men det finns också flera hinder. De är främst ekonomiska krav som hindrar och försvårar för fastighetsbolag och entreprenadbolag att prioritera och genomföra investeringar i gröna lösningar. Främst två drivkrafter skulle kunna påverka denna prioritering. 1) Den första är krav från exempelvis miljöcertifieringar eller andra lokala eller nationella krav som ska följas. 2) Den andra är att lyfta fram de nyttor som blir tillgodosedda då lösningen installeras och på så sätt motivera investeringen, t.ex. ekosystemtjänster. Ekonomin kan också bli en drivkraft om investeringen kan beskrivas utifrån andra aspekter än kostnaden. Exempelvis genom att lyfta fram möjligheter för värdeökning av fastigheten och eventuella marknadsföringsmöjligheter. Att använda ytor med hög biologisk mångfald vid marknadsföring anses i denna undersökning som en viktig drivkraft med koppling till bostäder men inte för lokaler. Vid genomförda utvärderingar av anläggningar utifrån ett organisatoriskt perspektiv har hela värdekedjan studerats, från idé till förvaltning. Lärdomar som framkommit i utvärderingen visar att ett lyckat slutresultat är beroende av: • en tidig samverkan mellan samtliga aktörer genom hela processen • en tydlig och tidig vision och målbild som följer med och kommuniceras i alla led, hela vägen från idé till förvaltning. • en noggrann kunskapsöverföring vid eventuellt personalbyte • en tydlig ansvarsfördelning gällande drift och driftorganisation, i god tid innan anläggningen är på plats. • engagerade, kunniga och kompetenta medverkande.Detta är en vägledning för att sprida kunskap och erfarenheter om gröna lösningar i den täta staden. Förhoppningen är att den ska inspirera den som beställer eller bygger nya, eller renoverar gamla fastigheter att våga investera i nya typer av grönytor som passar i den allt mer förtätade staden. Här redovisas lärdomar och erfarenheter utifrån ett organisatoriskt perspektiv. För vidare perspektiv kring gröna lösningar i den täta staden rekommenderas skriften ”Biologisk mångfald i den täta staden – Tips och erfarenheter kring gröna lösningar” där delar i denna vägledning används som underlag
Companion Policies under Capped Systems and Implications for Efficiency - The North American Experience and Lessons in the EU Context
No full textCarbon pricing regimes are often preceded and accompanied by companion policies, which can include regulatory standards, subsidies, and additional carbon pricing policies. While carbon pricing programs hold the advantage of identifying least-cost means of reducing carbon emissions, non-price based companion policies provide other advantages, such as addressing other externalities besides the social cost of carbon emissions, targeting specific technologies, addressing impacts on disadvantaged communities, and providing additional incentives for behavioral changes when carbon prices are too low to adequately do so. Companion policies therefore do play an important role in meeting climate goals, but some inefficiencies are expected when carbon pricing and companion policies interact. The two North American carbon pricing programs we discuss, the Regional Greenhouse Gas Initiative (RGGI) and the Western Climate Initiative (WCI), are cap-and-trade programs composed of individual states and provinces that pursue their own climate objectives and policies in addition to participating in emissions trading. RGGI affects the electricity sector in nine eastern US states, and virtually all allowances are auctioned in this program. The WCI is an economy-wide program covering California, Quebec and Ontario, where most allowance are auctioned. The companion policies in those jurisdictions are challenged by the waterbed effect, in which emissions reductions by one facility in a capped system are offset by increased emissions by another facility, leaving total emissions unchanged at least in the short run. Both trading programs reduce the waterbed effect by implementing a price floor in allowance auctions, below which emissions allowances are not sold. RGGI also plans to adopt an Emissions Containment Reserve (ECR), an additional price step above the price floor, applying to about 10 percent of allowances that will not sell at prices below this level. The auction price floors have been binding in both programs, and subsequently prices have risen off the price floor. These mechanisms cause the supply of allowances to decrease in response to lower demand, allowing the trading programs to capture some of the emissions reductions from companion policies through price suppression, but also maintain the buoyancy of the programs by supporting the price despite lack of allowance scarcity and guarantee a stream of revenue for programs supported by auction revenue. Companion policies have been fundamental to the design of the RGGI and WCI programs. In RGGI, most auction revenues are invested in energy efficiency, which by design pushes down electricity demand and allowance prices. In this context, the price floor and ECR provide guardrails for the allowance price path. In California, the largest jurisdiction in the WCI, over 80 percent of emissions reductions under the cap are attributable to regulatory measures. California estimates that these measures have a cost per ton of avoided carbon emissions that is greater than the cap-and-trade allowance price. However, these companion policies achieve essential ancillary benefits such as air quality improvements and investments in low carbon infrastructure. An important part of California’s policy is the focus of companion policies and spending of auction revenues to address emissions outcomes in disadvantaged communities. The European Union’s Emissions Trading System (ETS) faces the same challenge from the waterbed effect. The EU and its member states have pursued companion policies that reduce emissions at specific facilities in their jurisdictions but do not affect the volume of emissions allowances in the market. This effect contributes to the large surplus of allowances and the low allowance price that the EU ETS market has experienced over the past years. The EU has hence adopted a mechanism called a Market Stability Reserve (MSR), in which allowances are temporarily withheld from auction based on the number of (surplus) allowances in circulation. Beginning in 2023, when the MSR reaches a certain volume, some allowances can be permanently cancelled. This mechanism provides some responsiveness of allowance supply to reduced demand. We find through our modeling of MSR outcomes from 2018-2030 that the waterbed effect is diminished but still exists to some extent. We also find that additional emissions reductions have a greater impact on allowance supply the sooner they are taken. Our analysis of the North American and European Union cap-and-trade experiences provide a number of insights that are useful to Sweden in achieving its commitment to reach net-zero greenhouse gas emissions by 2045.Carbon pricing regimes are often preceded and accompanied by companion policies, which can include regulatory standards, subsidies, and additional carbon pricing policies. In this report, we discuss the mechanisms of companion (overlapping) policies, describe the experiences in North America and the European Union with cap and trade and companion policies, and suggest a conceptual framework to address the complications raised by companion policies
Byggnaders klimatpåverkan, timme för timme - idag och i framtiden. - En gemensam metod för energi- och miljöklassning.
No full textProjektets metodik ska ses som en första leverans med ett unikt resultat där klimatprestanda för el- och fjärrvärmenäten ges som unika timdata för energisystemen 365 dagar om året, idag och i framtiden. Med en sådan metodik är det möjligt att beakta att energi som konsumeras under högkonsumtionstimmar har en annan klimatpåverkan i förhållande till lågkonsumtionstimmar
Utveckling av en indikator för totalt nedfall av kväve till barrskog inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning
No full textFör första gången har totaldepositionen av kväve till barrskog beräknats som underlag till uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Detta är en tydlig förbättring jämfört med att bara använda våtdepositionen till öppet fält, som tidigare använts som indikator, eftersom torrdepositionsandelen utgör 25-50 % av det totala kvävenedfallet till barrskog. Det är även första gången som tidsserier för totalt kvävenedfall baserat på mätdata tagits fram. Den geografiska gradienten i det totala kvävenedfallet till barrskog över Sverige var likartad för alla år, med de högsta värdena i sydväst, och minskande mot nordost. Den kritiska belastningsgränsen för kvävenedfall till barrskog, 5 kg/ha/år, överskrids årligen i södra halvan av Sverige. Förutom att tidsserier visas för Sverige som helhet har även Sverige delats in i tre områden (norra, sydöstra och sydvästra Sverige) och det totala kvävenedfallet till barrskog har minskat signifikant sedan 2001 i samtliga tre områden och för Sverige som helhet. Minskningen är i samma storleksordning som minskningen av rapporterade utsläpp av oorganiskt kväve från EU28. Det totala kvävenedfallet till barrskog beräknades baserat på månadsvisa mätningar från tio mätplatser inom Krondroppsnätet och Krondroppsnätet-NV runt om i Sverige. Beräkningarna av det totala kvävenedfallet baserades på mätningar av nedfall med nederbörden till öppet fält, nedfall som krondropp samt mätningar av torrdeposition med strängprovtagare placerade under ett tak. Detta kombineras med ytterligare mätningar av våtdeposition till öppet fält vid ett större antal mätplatser inom Krondroppsnätet och Krondroppsnätet-NV i Sverige. Skälet till att det inte räcker med nedfall via krondropp är att en del kväve tas upp direkt i trädkronorna, vilket leder till en underskattning av kvävenedfallet beräknat som krondropp. Metodiken för att beräkna det årliga totala kvävenedfallet över Sverige 2001-2016 kan sammanfattas i fem steg: 1. Våtdepositionen beräknades för samtliga mätplatser med mätningar över öppet fält. 2. Torrdepositionen vid de 10 platserna med samtliga mättyper uppvisade en geografisk gradient, som användes för att beräkna torrdeposition på andra platser med enbart mätningar av våtdeposition. 3. För perioden 2008-2013, då mätningar med strängprovtagare saknades, beräknades torrdepositionen genom en linjär tidsmässig interpolation. 4. Totaldepositionen beräknades genom att summera torrdepositionen och våtdepositionen. 5. Slutligen gjordes en geografisk interpolering baserad på samtliga mätplatsers totaldeposition, för att ta fram en heltäckande karta för Sverige. Resultaten redovisas för 2001-2016 dels som årliga kartor över Sverige med den totala kvävenedfallet till barrskog, dels som tidsserier med årliga areaviktade medelvärden för totaldepositionen av kväve för hela Sverige samt för tre olika områden av Sverige.I denna rapport beskrivs den utveckling av en indikator för totalt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog för perioden 2001-2016, som IVL tillsammans med Lunds universitet fått i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att utveckla
Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0
No full textProjektet ”Branschgemensamt miljöberäkningsverktyg för byggnader” är en fortsättning på projektet "Verktygslåda för marknadsimplementering av LCA i byggandet", där vi identifierade ett behov av ett öppet miljöberäkningsverktyg för att göra livscykelanalyser för alla slags byggnader. Detta behov styrks av Boverkets utredning om möjligheterna att använda livscykelanalys (LCA) kopplat till byggregler och som ett branschgemensamt sätt för att styra mot en mer hållbar byggd miljö och effektiv användning av naturresurser. I branschen finns idag ett gemensamt regelverk med standarder för hur en LCA ska göras för insatsvaror och byggnader. Ett hinder för en bredare användning av LCA är att det saknas ett öppet verktyg som ger entydigt beräkningsresultat som beskriver byggnadens miljöprestanda. I det här projektet har vi utvecklat ett sådant LCA-beräkningsverktyg ”Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg” (BM) som resulterar i en klimatdeklaration för en byggnad vilken som helst. Verktyget är designat för att göra klimatdeklarationen så enkel som möjligt, men samtidigt tillräckligt omfattande för att möjliggöra jämförelser mellan olika konstruktionslösningar. Verktyget har utvecklats i samarbete med aktörer som har stor påverkan på de krav som ställs vid upphandling och vid utformning av byggnader. På så sätt bidrar projektet till sektorns miljöarbete och uppfyllandet av de nationella miljömålen. I ett längre perspektiv är ambitionen att en hel livscykel ska inkluderas i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Detta skulle då även inkludera driftens energianvändning. Trots det ser vi framför oss att man i en klimatdeklaration skiljer på själva byggnadens och driftenergins klimatpåverkan, eftersom energianvändningens klimatpåverkan är starkt beroende av de antaganden som görs om det framtida energisystemet. IVL driver nu ett kompletterande projekt med medel från Energimyndigheten, ”Öppet klassningssystem som styrmedel för resurs- och energieffektiva byggnader” (projekt nr 43917), som utreder möjligheterna att ta fram branschgemensamma energiscenarion som skulle kunna implementeras i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Visionen är att Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg ska bidra till en mer hållbar framtid och samtidigt stimulera till mer energi- och resurseffektiva byggnader som har minimal klimatpåverkan.I branschen finns idag ett gemensamt regelverk med standarder för hur en LCA ska göras för insatsvaror och byggnader. I det här projektet har vi utvecklat ett sådant LCA-beräkningsverktyg ”Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg” (BM) som resulterar i en klimatdeklaration för en byggnad vilken som helst
LCA-baserade miljökrav i byggandet
No full textAtt använda livscykelanalys (LCA) som verktyg för att styra mot byggnader med så låg miljöpåverkan som möjligt under hela dess livscykel, har under minst 20 år framhållits som centralt för att minska bebyggelsens miljöpåverkan. Under denna tid har emellertid energianvändningen under byggnaders drift pekats ut som det viktigaste livscykelskedet att inrikta åtgärder mot. Under de senaste åren har allt fler studier av nyare byggnader pekat på att den miljöpåverkan som sker under byggandet av husen proportionellt sett spelar en allt viktigare roll. På senare år har energianvändningen för nyproduktion per kvadratmeter bostadsyta minskat, samtidigt som en allt större del av den tillförda energin är förnybar. Båda dessa trender bidrar till minskad klimatpåverkan från nya byggnaders uppvärmning varför klimatpåverkan för att bygga och underhålla byggnader ökar i betydelse. Frågan uppkommer därför om hur miljöpåverkan kopplat till produktion av byggnadsmaterial och själva byggandet kan angripas. Behovet av utformning och projektering av byggnader baserat på livscykelberäkningar har därmed aktualiserats. Offentlig upphandling är en möjlighet för den offentliga sektorn att vara pådrivande genom att ställa miljökrav. När det gäller krav på livscykelanalys för byggnader har det exempelvis ställts i Norge genom den statligt ägda fastighetsförvaltaren Statsbygg. Genom EU:s nya upphandlingsdirektiv (som implementerats i svensk lagstiftning) har möjligheten att ställa upphandlingskrav med hänsyn till miljöpåverkan över hela livscykeln ökat. Men då det alltjämt i mångt och mycket saknas praktiska tillämpningsexempel och därmed en allmän praxis kring hur krav baserade på LCA kan ställas, känner många en osäkerhet i att använda livscykelanalysbaserade miljökrav i upphandlingssituationer, vare sig det handlar om offentlig upphandling eller ej. Även kommunerna har möjligheter i alla sina roller, utom när de är myndighetsutövare, att som markägare eller beställare ställa LCA-baserade krav. Sådana krav kan också integreras i miljöcertifieringsverktyg och därmed återanvändas eller inspirera miljökrav i offentlig upphandling. LCA-baserade krav finns idag i följande miljöcertifieringssystem som används i Sverige: Miljöbyggnad 3.0 (som kom 2017), BREEAM och LEED men inte i Svanenmärkningen. Gemensamt för dessa olika befintliga och tänkbara tillämpningar av LCA-baserade miljökrav i en upphandlingssituation av ett byggnadsverk är att de, precis som andra upphandlingskrav, behöver uppfylla grundläggande principer, såsom EU:s upphandlingsprinciper: icke-diskriminerande, likabehandlande, stå i rimlig proportion till vad det är som upphandlas samt bygga på öppenhet och transparens.Livscykelanalys (LCA) kan användas för att ställa miljökrav på byggnader i form av funktionskrav, till exempel som maximala utsläpp i kg CO2ekv./m2 boarea. För att kunna utnyttja livscykelanalys i upphandling av nya byggnadsprojekt på ett klokt sätt krävs att kraven ställs i relation till både metodmässig och organisatorisk mognad hos inblandade aktörer. I denna rapport har man tittat på bland annat identifiering och organisering
Particle emissions in Belarus and in the Nordic countries - Emission inventories and integated assessment modelling of black carbon and PM2.5
No full textThe overall goal of the project is to stimulate decision-makers in Belarus to prioritize abatement measures aimed at black carbon in their efforts to reduce emissions of PM2.5, as encouraged in the Gothenburg protocol under the UNECE CLRTAP. To reach this purpose and in order to build up scientific basis necessary for further policy development, a comprehensive analysis of PM2.5 and BC emissions, emission reduction potentials and cost-effective abatement measures in Belarus has been conducted. The report presents two main parts of the conducted analysis: a part focused on the emission inventories, and a part summarizing the results of the integrated assessment modelling. The main focus is on analysis for Belarus; however, a range of modelling results have been obtained for the three participating Nordic countries – Denmark, Finland and Sweden.The present report summarizes the results of the multilateral Nordic-Belarus cooperation project “Development of PM2.5 and black carbon emission inventory and GAINS modelling in Belarus – sharing Nordic experience and strengthening cooperation”. The report presents two main parts of the conducted analysis: a part focused on the emission inventories, and a part summarizing the results of the integrated assessment modelling
Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige - Ozonmätnätet i södra Sverige 2017
No full textMätningar inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” syftar till att ge en förbättrad regional uppskattning av överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även ”Ozonmätnätet i södra Sverige” till den nationella ozonövervakningen, då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige. Mätprogrammet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån enkla och kostnadseffektiva ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis, i kombination med temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på variationen i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på ozonhalternas variation under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september. Förekomsten av marknära ozon i landsbygdsmiljön beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala omständigheter den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner som görs av södra Sverige i detta mätprogram, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).Mätningar inom ”zonmätnätet i södra Sverige syftar till att ge en förbättrad regional uppskattning av överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten. Denna rapport beskriver resultaten från 2017 års mätningar inom Ozonmätnätet i södra Sverige