IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Potentials for reducing the health and climate impacts of residential biomass combustion in the Nordic countries
No full textResidential biomass combustion is a major source of PM2.5 and SLCP (Short Lived Climate Pollutants) emissions in the Nordic countries. SLCPs and PM2.5 have impact on climate, environment and health. To develop strategies for reducing emissions and the associated impacts, reliable information on current emissions and how they can be reduced by measures such as upgrading or exchange of combustion technologies is essential. There are uncertainties in the underlying data used in the emission inventories for residential biomass combustion. Detailed enough knowledge on the amount and moisture content of biomass fuel used in different combustion technologies is needed, as well as knowledge about user related factors such as combustion behaviour. There are similarities between Denmark, Finland and Sweden, but also some significant differences in national equipment and use patterns in addition to activity data collection procedures. Differences related to information on activity data are mainly in the status of knowledge and the type and sources of information available and/or used. In general for all three countries, procedures to regularly update information on technologies, user behaviour and fuel amounts combusted in each technology are needed to be able to prepare reliable emission inventories and to reflect future changes. As the current data collection procedures in the countries have evolved somewhat differently, but all with the same ultimate objective of good enough data for emission inventory purposes, lessons can be learnt from each other, as appropriate. The scenario results suggest that there is a realistic and technical potential to reduce the adverse health effects and, to some extent, the climate impact from future residential biomass combustion in Denmark, Finland and Sweden by reducing emissions of SLCPs and PM2.5. The level of used amounts of wood, penetration of modern technology in residential biomass combustion and the user behaviour in managing the combustion process all have significant impacts on the emission levels in the three Nordic countries. The amount of biomass fuel combusted was not investigated in this study and the total amount of biomass was kept constant in all scenarios. Find the result in the study in the report.This report presents recommendations for how to further improve national activity data collection procedures, and scenario results with estimated technical potentials for reduced emissions of SLCPs and PM2.5 from residential biomass combustion, transformed into potential impact on health and climate effects in 2035. Denna rapport finn endast på engelska
Utvärdering av samordnad varudistribution i Södertörns kommuner
No full textSamordnad varudistribution i kommunal regi har testats i flera kommuner i Sverige, och trots att intresset för konceptet växer i landet finns det brist på grundliga utvärderingar om hur den här typen av logistikförändringar påverkar miljön. I rapporten presenteras en utvärdering av miljöeffekter och samhällsekonomi av projektet Samordnad varudistribution på Södertörn. Utvärderingen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och med finansiering av Energimyndigheten. Samordningsprojektet startade 2014 och innefattar åtta kommuner med ett gemensamt invånarantal på cirka 500 000. Mellan åren 2014 och 2017 har de fossila koldioxidutsläppen relaterat till distribution av varor (kommunalt och privat gods) i kommunerna minskat med 73 procent, vilket främst beror på en ökning av användningen av biobaserade drivmedel. Motsvarande körsträcka har minskat med fyra procent. Hur koldioxidutsläppen och körsträckan förknippat med enbart det kommunala godset har påverkats av samordnad varudistribution har inte kunnat särskiljas från den totala effekten men antalet leveranstillfällen till de kommunala enheterna har halverats jämfört med innan samordningsprojektet infördes, baserat på data från tre kommuner. Förstudien som genomfördes innan projektet startade visade på större effekter gällande minskade körsträckor. En anledning till att resultaten skiljer sig är att man i förstudien inte tog hänsyn till att de stora fullsortimentsleverantörerna till en hög grad samordnade sina varutransporter redan innan samordningsprojektet genomfördes. Utsläppen av kväveoxider och partiklar inom kommungränserna har även dessa minskat med omkring 70 procent. Effekten på den lokala luftkvalitén är dock försumbar eftersom minskningarna i emissioner från varudistributionen trots allt är små jämfört med utsläppen från övrig trafik. De minskade utsläppen av luftföroreningar från varudistributionen i kommunerna beror främst på en ökad användning av Euro VI-lastbilar. Vid tillfället för utvärderingen har samordnad varudistribution implementerats i samtliga åtta kommuner men det kvarstår att ansluta fler varugrupper och leverantörer och att omförhandla flertalet leverantörsavtal. En uppföljande utvärdering bör därför utföras om ytterligare några år för att avgöra den fulla effekten av samordnad varudistribution. Denna studie visar potentialen för samordnad varudistribution för några alternativa scenarion. I nuläget har samordningsprojektet inte lett till fler lokala leverantörer men möjligheterna för lokala leverantörer att ansluta sig vid kommande upphandlingar har förbättrats. Vid en övergång till en ökad andel lokala leverantörer visar utvärderingen att den samordnade varudistributionen har potential att minska miljöpåverkan. Kommunalt samordnade varutransporter, med tydliga krav på användning av icke-fossila bränslen, kan också visa sig vara en viktig åtgärd för att kunna säkra dagens med biodrivmedel uppnådda klimatvinster. De samhällsekonomiska vinsterna med samordningsprojektet är i dagsläget små jämfört med de ökade projektkostnaderna som det medfört. Det kontrakterade åkeriets distributionstrafik dominerar kostnaderna, men även kommunernas administrativa kostnader som kan knytas till samordningsprojektet är betydande. Dessa kostnader kan delvis knytas till den introduktionsfas som fortfarande pågår, varför dessa förväntas minska då projektet hösten 2017 övergår till en förvaltnings- och utvecklingsfas. Av de miljönyttor som har kvantifierats står minskad klimatpåverkan för den största. En betydande framtida kostnadsbesparing för kommunerna ligger i lägre varukostnader, då sluttransporten för varan i framtiden inte bör ingå i priset för varorna. Effekten på arbetsmiljön har inte kunnat fastställas baserat på de intervjuer som har utförts, men det är tydligt att upplevelsen hos de anställda inom kommunernas verksamheter skiljer sig mellan olika kommuner. Liksom i andra studier av samordnad varudistribution har kommunikation identifierats som en nyckel till ett fungerande system, såväl internt inom kommunerna som mellan åkeriet som är kontrakterat för distributionstrafiken och varuleverantörerna.I den här rapporten presenteras en samhällsekonomisk utvärdering av projektet Samordnad varudistribution i Södertörns kommuner. Samordnad varudistribution i kommunal regi har testats i flera kommuner i Sverige, och trots att intresset för konceptet växer i landet finns det brist på grundliga utvärderingar om hur den här typen av logistikförändringar påverkar miljön
Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall
No full textFyrfack och optibag är två system för fastighetsnära insamling (FNI) av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. De är olika uppbyggda och har olika för- och nackdelar, vilket beskrivits i ett flertal tidigare rapporter. Fyrfacksystemet finns idag i 30 svenska kommuner och har utvecklats där under knappt två decennier, medan optibag varit vanligare i till exempel Norge och bara finns i tre svenska kommuner. Statistik och erfarenheter från optibag-systemet har varit mindre tillgängliga än för fyrfacksystemet, vilket försvårat jämförelser. Denna rapport bygger till stor del på data från rapporten Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner från Avfall Sverige. Dock används även uppdaterade data från Eskilstuna kommun, den enda i Sverige med lång erfarenhet av optibag-systemet. Genom att basera beräkningar på faktiska förhållanden i Eskilstuna erbjuder denna rapport en mer verklighetsnära uppskattning av kostnaderna för optibag-systemet och utgör därmed ett värdefullt komplement till tidigare rapporter. Speciellt för denna rapport är att kostnader beräknas utifrån två fall. Fall A – initiering, efterliknar situationen i Eskilstuna där befintliga kärl och insamlingsfordon kunde användas för optibag, vilket inte hade varit möjligt för fyrfacksystemet. I Fall B – barmark, beräknas kostnader om all utrustning hade köpts in ny i bägge systemen. Fall A representerar sannolikt förhållandena i många svenska kommuner som överväger att inför någon form av fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. Optibag-systemet framstår som ett billigare system än fyrfack, sett till både investeringar och årskostnader, framförallt om befintliga kärl och fordon kan användas. Kapitalkostnaderna skiljer sig kraftigt mellan de två systemen medan driftkostnaderna är snarlika. Vilka kostnader som dominerar varierar stort mellan systemen, sorteringsanläggning och påsar för optibag eller kärl, fordon (inklusive drift) och eventuellt omlastningsstation för fyrfack. Möjligheten att påverka de kostnaderna varierar vilket gör att totala kostnader skulle se annorlunda ut i andra kommuner, resultaten är alltså inte helt generella. Att optibag-systement normalt inte hanterar glasförpackningar verkar inte vara ett avgörande problem ur användarsynpunkt eller sett till sorteringsgrad. Baserat på tillgänglig statistik verkar det som att sorteringsgraden över lag är bättre för fyrfacksystemet, men skillnaderna är små och påverkas även av lokala förhållanden såsom anslutningsgrad.Fyrfack och optibag är två system för fastighetsnära insamling (FNI) av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. De är olika uppbyggda och har olika för- och nackdelar, vilket beskrivits i ett flertal tidigare rapporter. Fyrfacksystemet finns idag i 30 svenska kommuner och har utvecklats där under knappt två decennier, medan optibag varit vanligare i till exempel Norge och bara finns i tre svenska kommuner. Statistik och erfarenheter från optibag-systemet har varit mindre tillgängliga än för fyrfacksystemet, vilket försvårat jämförelser. Denna rapport bygger till stor del på data från rapporten Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner från Avfall Sverige. Dock används även uppdaterade data från Eskilstuna kommun, den enda i Sverige med lång erfarenhet av optibag-systemet. Genom att basera beräkningar på faktiska förhållanden i Eskilstuna erbjuder denna rapport en mer verklighetsnära uppskattning av kostnaderna för optibag-systemet och utgör därmed ett värdefullt komplement till tidigare rapporter. Speciellt för denna rapport är att kostnader beräknas utifrån två fall. Fall A – initiering, efterliknar situationen i Eskilstuna där befintliga kärl och insamlingsfordon kunde användas för optibag, vilket inte hade varit möjligt för fyrfacksystemet. I Fall B – barmark, beräknas kostnader om all utrustning hade köpts in ny i bägge systemen. Fall A representerar sannolikt förhållandena i många svenska kommuner som överväger att inför någon form av fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. Optibag-systemet framstår som ett billigare system än fyrfack, sett till både investeringar och årskostnader, framförallt om befintliga kärl och fordon kan användas. Kapitalkostnaderna skiljer sig kraftigt mellan de två systemen medan driftkostnaderna är snarlika. Vilka kostnader som dominerar varierar stort mellan systemen, sorteringsanläggning och påsar för optibag eller kärl, fordon (inklusive drift) och eventuellt omlastningsstation för fyrfack. Möjligheten att påverka de kostnaderna varierar vilket gör att totala kostnader skulle se annorlunda ut i andra kommuner, resultaten är alltså inte helt generella. Att optibag-systement normalt inte hanterar glasförpackningar verkar inte vara ett avgörande problem ur användarsynpunkt eller sett till sorteringsgrad. Baserat på tillgänglig statistik verkar det som att sorteringsgraden över lag är bättre för fyrfacksystemet, men skillnaderna är små och påverkas även av lokala förhållanden såsom anslutningsgrad.Under lång tid har ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper diskuterats. Flertalet utredningar har genomförts. I denna rapport undersöks och jämförs fyrfacksystemet och optisk sortering med Optibag i en svensk kommun
Self-declarations of environmental classification at Fass.se - Experiences from the reviewing process during 2017
No full textSince 2005 Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical products. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information, which is published on the open web based portal www.Fass.se. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL Swedish Environmental Research Institute (IVL) as an independent, external part. The present report describes the experiences from the review process during the year 2017. Data for the statistical analyses are gained both from the Fass.se database and from a spreadsheet that the audit team develop and use to keep track of documents that have been reviewed or are under current review. In 2017, 775 environmental risk assessments (ERAs) were sent in for review. Almost half of the reviewed assessments received the comment no remarks and were recommended to be published, whereas the other half were recommended or needed to be corrected before publication. The number of unique substances that were published at Fass.se during 2017 was almost 500. Of these substances nearly half were exempted from classification, one fourth classified regarding environmental risk, and the rest quarter could not gain any classification due to lack of data. The work of improving the review system is an on-going process. As a part of this work IVL performs studies and activities to increase the knowledge of pharmaceuticals in the environment. During 2017 a two-year project started with the aim to develop, test and evaluate criteria for the implementation of a voluntary system for ERAs on pharmaceutical products instead of active substances. The new assessment system would include carbon dioxide and API emissions along the entire lifecycle of pharmaceutical products, both at production and at formulation.IVL act as an independent and external reviewer of environmental information that pharmaceutical companies use for environmental classification of pharmaceutical products. The report describes the experiences from the review process during the year 2017
Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Järfälla kommun
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys av Järfälla kommun. Syftet med uppdraget har varit att analysera hur extrema väderhändelser och framtida klimatförändringarna kan påverka ett antal utvalda sektorer och system inom Järfälla kommuns geografiska område. Utifrån analysen har även olika anpassningsåtgärder, vilka kan vidtas för att minska sårbarheten i olika sektorer och system, identifierats. Analysen är avgränsad till att omfatta följande sektorer och system: • Bebyggelse • Infrastruktur (elsystem, fjärrvärme, dricksvattenförsörjning, avlopps- och dagvattensystem) • Kommunikationer (vägar och järnvägar) • Hälsa (värmeböljor och smittspridning) Analysen är också avgränsad till att omfatta klimatfaktorerna temperatur, nederbörd, ras, skred och erosion. Översvämningar av vattendrag omfattas inte av analysen eftersom detta analyseras i ett separat projekt. SMHI:s klimatanalyser för Stockholms län, vilka bygger på ett scenario med begränsade växthusgasutsläpp (RCP4.5) och ett med höga växthusgasutsläpp (RCP8.5), visar att klimatet i framtiden kommer att bli varmare och blötare. Årsmedeltemperaturen beräknas öka med 3 till 5 grader mot slutet av seklet och det kommer att bli vanligare med värmeböljor. Årsmedelnederbörden ökar med 20 till 30 procent mot slutet av seklet. Ökad nederbörd och förändrade nederbördsmönster ökar risken för ras, skred och erosion. Bebyggelsen i Järfälla kommun kan allvarligt påverkas av framtida klimatförändringar. Ökad temperatur kan medföra att uppvärmningsbehovet minskar samtidigt som kylbehovet ökar. Ökad nederbörd kan leda till översvämningar i lågpunker i landskapet, särskilt områden med mycket hårdgjorda ytor och otillräckliga avrinningsmöjligheter. Högre temperatur i kombination med mer nederbörd ökar risken för fukt- och rötskador och medför ökade underhållskostnader. I Järfälla kommun finns ett antal områden, i huvudsak i anslutning till sjöar, vattendrag, dalgångar och större diken med förutsättningar för ras och skred.Klimat- och sårbarhetsutredningen och även flera senare utredningar och forskningsrapporter har konstaterat att Sverige i hög grad kommer att påverkas av klimatförändringar och att det är nödvändigt att påbörja anpassningen till ett förändrat klimat. Mot bakgrund av detta har Järfälla kommun gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att analysera hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar
Integrerad akvakultur med cellulosaindustri
No full textDet finns både på global nivå och inom Sverige ett ökande intresse att använda sig av vattenbruk för produktion av livsmedel. I Sverige odlas i relativt liten skala främst fisk, kräftor och musslor. Traditionell odling i dammar, sjöar, vattendrag och kustområden är behäftat med en potentiell negativ miljöpåverkan i form av lokala övergödningseffekter och spridning av antibiotika och andra läkemedelsrester i miljön. Rymlingar från kassodlingar kan också påverka de naturliga bestånden negativt. Det är ett av skälen till att intresset för landbaserad fiskodling i mer slutna system ökat under senare år. I processen att utvinna massa och papper från träråvara genereras ett överskott av lågvärdig värmeenergi och ett restutsläpp av näringsämnen och organiskt material som stimulerar produktionen av bland annat vitfisk i mottagande vattenrecipient. Detta är naturresurser som i dagsläget inte utnyttjas. I det följande redovisas en förstudie syftande till att översiktligt undersöka de tekniska förutsättningarna att lokalisera landbaserad fiskodling i anslutning till pappers- och massabruk och vilka marknads- och miljömässiga fördelar det skulle medföra genom att tillvarata överskottsresurser från vedråvaran. I studien har teoretiska beräkningar av förutsättningarna att samlokalisera ett vattenbruk utförts med tre exempelfabriker representerande olika typer av produktion: 1) Skärblacka bruk, blekt sulfatmassa; 2) Fiskeby board, returpappersbruk; 3) Bravikens pappersbruk, termomekanisk massa. De individuella förutsättningarna vid de olika bruken var avgörande för om det föreslagna processkonceptet är applicerbart. Generellt torde dock anläggningar som producerar kemisk massa vara mest lämpade att integrera med vattenbruk Ett teoretiskt maximum för optimalt utnyttjande av resurser i enlighet erhölls vid en produktionskapacitet i fiskodlingen på 0,4 % av produktionskapaciteten i skogsindustrint. Vid ett bruk som producerar 375 000 årston massa eller papper blir således den optimala fiskproduktionen 1 500 ton/år. Upp till storleksordningen 30 % av en skogsindustris behov av att dosera kväve skulle kunna ersättas med slam bestående av foderrester och fiskfekalier från vattenbruket, vilket innebär en besparing på upp till 100 000 kr/år. Den årliga kostnaden för ett vattenbruk som producerar 500-750 årston fisk har beräknats till 30-40 MSEK, vilket ger ett kilopris för den producerade fisken inom intervallet 50-60 kr. Exempel på arter som skulle kunna bli aktuella i en framtida odling är tilapia, abborre, jätteräka och afrikansk mal. Gemensamt för dessa är att de är så kallade varmvattenarter som behöver tillgång till uppvärmt vatten under större delen av året.Det finns både på global nivå och inom Sverige ett ökande intresse att använda sig av vattenbruk för produktion av livsmedel. I Sverige odlas i relativt liten skala främst fisk, kräftor och musslor. Traditionell odling i dammar, sjöar, vattendrag och kustområden är behäftat med en potentiell negativ miljöpåverkan i form av lokala övergödningseffekter och spridning av antibiotika och andra läkemedelsrester i miljön. Rymlingar från kassodlingar kan också påverka de naturliga bestånden negativt. Det är ett av skälen till att intresset för landbaserad fiskodling i mer slutna system ökat under senare år. I processen att utvinna massa och papper från träråvara genereras ett överskott av lågvärdig värmeenergi och ett restutsläpp av näringsämnen och organiskt material som stimulerar produktionen av bland annat vitfisk i mottagande vattenrecipient. Detta är naturresurser som i dagsläget inte utnyttjas. I det följande redovisas en förstudie syftande till att översiktligt undersöka de tekniska förutsättningarna att lokalisera landbaserad fiskodling i anslutning till pappers- och massabruk och vilka marknads- och miljömässiga fördelar det skulle medföra genom att tillvarata överskottsresurser från vedråvaran. I studien har teoretiska beräkningar av förutsättningarna att samlokalisera ett vattenbruk utförts med tre exempelfabriker representerande olika typer av produktion: 1) Skärblacka bruk, blekt sulfatmassa; 2) Fiskeby board, returpappersbruk; 3) Bravikens pappersbruk, termomekanisk massa. De individuella förutsättningarna vid de olika bruken var avgörande för om det föreslagna processkonceptet är applicerbart. Generellt torde dock anläggningar som producerar kemisk massa vara mest lämpade att integrera med vattenbruk Ett teoretiskt maximum för optimalt utnyttjande av resurser i enlighet erhölls vid en produktionskapacitet i fiskodlingen på 0,4 % av produktionskapaciteten i skogsindustrint. Vid ett bruk som producerar 375 000 årston massa eller papper blir således den optimala fiskproduktionen 1 500 ton/år. Upp till storleksordningen 30 % av en skogsindustris behov av att dosera kväve skulle kunna ersättas med slam bestående av foderrester och fiskfekalier från vattenbruket, vilket innebär en besparing på upp till 100 000 kr/år. Den årliga kostnaden för ett vattenbruk som producerar 500-750 årston fisk har beräknats till 30-40 MSEK, vilket ger ett kilopris för den producerade fisken inom intervallet 50-60 kr. Exempel på arter som skulle kunna bli aktuella i en framtida odling är tilapia, abborre, jätteräka och afrikansk mal. Gemensamt för dessa är att de är så kallade varmvattenarter som behöver tillgång till uppvärmt vatten under större delen av året.Det finns ett växande intresse för vattenbruk i Sverige. Krympande tillgång på fisk och andra livsmedel från sjöar och hav tvingar oss att se oss om efter alternativa proteinkällor. Det är vår förhoppning att vi med denna studie kommer att se ett ökat samhälleligt intresse för att kombinera olika näringsverksamheter i syfte att öka utnyttjandet av våra naturresurser, sluta kretslopp och bidra till en cirkulär ekonomi. Projektet har varit en förstudie syftande till att undersöka möjligheterna att samlokalisera vattenbruk med produktion av livsmedel med cellulosaindustri
Miljöpåverkan vid eldistribution i stadsnät - Göteborg Energi Nät AB
No full textElektricitet används som en viktig insatsvara över hela världen och dess efterfrågan ökar. Miljöpåverkan för produktion av elektricitet är väl utforskad, medan miljöpåverkan för distributionen i elnät inte är lika utforskat och formaliserat. Miljöpåverkan för distributionen påverkas av flera aspekter såsom hur elnätet är uppbyggt, vilka delar som ingår och hur stora överföringsförlusterna är. I denna studie används livscykelanalys (LCA) för att kvantitativt bedöma miljöpåverkan av Göteborg Energi Näts stadsnät för överföring av elektricitet, baserat på ett system- och helhetsperspektiv. Detta görs för tre olika spänningsnivåer, högspänning (130 kV), mellanspänning (10 kV) och lågspänning (0.4 kV). Studien har utförts i samarbete med Göteborg Energi Nät, med en referensgrupp bestående av representanter från Chalmers, ABB, Energiföretagen, Ellevio, Svenska Kraftnät och Göteborg Energi. Ett viktigt syfte med studien är att skapa en generell LCA-modell för beräkning av miljöpåverkan för eldistribution, samt ett ramverk för hur livscykelanalys på elnät kan genomföras. Underlaget ska kunna tillämpas i Göteborg Energi Näts verksamhet och av andra elnätsaktörer, till exempel vid investeringsbeslut.I denna studie används livscykelanalys (LCA) för att kvantitativt bedöma miljöpåverkan av Göteborg Energi Näts stadsnät för överföring av elektricitet, baserat på ett system- och helhetsperspektiv. Studien har utförts i samarbete med Göteborg Energi Nät, med en referensgrupp bestående av representanter från Chalmers, ABB, Energiföretagen, Ellevio, Svenska Kraftnät och Göteborg Energi. Ett centralt syfte i studien har varit att skapa en generell LCA-modell för beräkning av miljöpåverkan för eldistribution, samt ett ramverk för hur livscykelanalys på elnät kan genomföras
Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet
No full textKonkurrensen om städers yta ökar i takt med den pågående urbaniseringen, samtidigt som byggande av bostäder och kontor sker med stort fokus på centrala etableringar. Ett nyckelområde för att möta denna utmaning är att skapa täta och transporteffektiva städer som möjliggör en högre befolkningstäthet, vilket i sin tur ger förutsättningar för en högre andel cykel- och kollektivtrafik än idag. Att skapa en effektiv och väl fungerande parkeringsmarknad är i detta sammanhang inte bara viktigt för stadsplaneringen och utvecklingen av attraktiva städer. Utbud, tillgänglighet och kostnad för parkering påverkar såväl bilinnehav, körsträckor som val av färdmedel. Parkering har också stor betydelse för städers och företags ekonomi, liksom för möjligheten att bygga billigare bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer över 70 000 bostäder att påbörjas under 2017, vilket innebär att det samtidigt investeras i uppskattningsvis minst 35 000 nya parkeringsplatser. I flera svenska städer liksom runtom i Europa pågår eller planeras nu försök med en sänkning av p-talen, ofta i kombination med åtgärder som främjar tillgänglighet med andra färdmedel än bil. Förändringsarbetet är fortfarande i en tidig fas och hos de lokala aktörerna - exploatörer, kommunala tjänstemän och beslutsfattare – finns en stor osäkerhet kring dessa förändringars konsekvenser. Parallellt pågår också många projekt och initiativ som är inriktade på att skapa nya eller modifierade mobilitetstjänster och transportkoncept, både kommersiella och kollaborativa. Exempel på sådana tjänster som är under framväxt är bilpooler, samåkningstjänster, samdistributionstjänster och cykelpooler. Tjänsterna kommer utgöra en viktig del i framtidens mobilitet och de spelar allt oftare en central roll i nybyggnadsprojekt där ambitionen är att minimera behovet av bilparkering. Samtidigt visar forskning och erfarenhet att det saknas kunskap om hur ett sänkt parkeringstal tillsammans med ett paket av mobilitetsåtgärder påverkar färdmedelsfördelning och bilinnehav i ett nybyggt område. Det finns ett stort behov av att titta mer ingående på hur dessa faktorer samverkar och hur de kan utformas för att skapa mer attraktiva och hållbara städer.Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om praktisk tillämpning av låga parkeringstal samt att dra slutsatser om framgångsfaktorer, drivkrafter och hinder för att minska parkeringsbehovet vid nybyggnation. Studien har sammanställt erfarenheter från tolv byggprojekt med låga eller reducerade parkeringstal, varav åtta i Sverige och fyra i andra europeiska länder
Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus
No full textDenna rapport sammanfattar några av de viktigaste resultaten från FoU-projektet ”Klimatpåverkan av nyproducerade flerbostadshus med jämförande LCA-analyser för ett flerbostadshus som typhus”, SBUF projektnummer 13355. Projektgruppen har tidigare genomfört två delstudier av klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för två nybyggda flerbostadshus i betong, Blå Jungfrun (etapp l), samt i trä, Strandparken (etapp ll). Dessa studier har starkt bidragit till att öka kunskapen om byggskedets klimatpåverkan. I detta projekt (etapp lll) beräknas klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för fem olika byggsystem projekterade på ett och samma referenshus. I projektet studeras byggnadernas klimatpåverkan under hela livscykeln samt möjligheter att med känd teknik göra åtgärder som kan minska byggskedets klimatpåverkan. Studien bidrar därmed till ytterligare aktuell kunskap om nivån på byggskedets klimatpåverkan för byggande av flerbostadshus i Sverige idag, samt pekar på viktiga möjligheter till förbättringspotentialer avseende klimatpåverkan för respektive byggsystem. Studien har genomförts helt utan några särintressen till vilka materialval och konstruktionslösningar som är mest fördelaktiga. Det är troligt att olika byggsystem för flerbostadshus kommer att finnas även i fortsätt-ningen när marknaden väger samman fler aspekter än klimatpåverkan. Samtliga studerade lösningar uppfyller grundläggande funktionella krav enligt BBR, kompletterat med något högre krav på ljudklass och energi-användning. Utöver dessa grundläggande krav kan det finnas funktioner eller andra aspekter som skiljer mellan alternativen och som måste vägas in om uppgifterna ska användas som ett beslutsunderlag.Byggsektorn har stora möjligheter att minska sina koldioxidutsläpp oavsett vilket byggmaterial som används. Det visar en LCA-studie av klimatpåverkan från flerbostadshus, som jämför byggande i betong, massivt trä och blandkonstruktioner med betong, trä och stål. Studien baseras på ett referenshus i Hökarängen i Stockholm. I analysen ingår hela livscykeln för fem olika byggsystem – utvinning av material, materialtillverkning, byggproduktion, fast inredning, transporter, bruksskedet och en tänkt framtida rivning av byggnaden
Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/17
No full textUtsläpp av svavel och kväve i Europa under många decennier har orsakat försurning av mark och vatten i Sverige, och även bidragit till övergödningen. Blekinge tillhör den del av Sverige som tagit emot mest nedfall. Sveriges utsläpp av svavel har minskat med 84 % mellan 1990-2016 medan motsvarande minskning för nitrat- och ammoniumkväve har varit 53 % respektive 12 %. Inom Krondroppsnätet följs effekterna på nedfall och markvattenkemi upp. Svavelnedfallet till skog har minskat kraftigt i Blekinge, i enlighet med utsläppsminskningarna, från mellan 20 och 30 kg per hektar och år i mitten av 1980-talet, till 1-2 kg per hektar och år de senaste två åren. Dagens nivåer är avsevärt lägre än i Centraleuropa, där nedfallet också minskat kraftigt, men fortfarande uppgår till mer än 10 kg per hektar och år på vissa platser. Det totala nedfallet av kväve till skogsmark i Blekinge har beräknats till 6-10 kg per hektar för 2016/17, och nedfallet översteg därmed kritisk belastning av kväve för barrskog, 5 kg per hektar och år. Det förhöjda kvävenedfallet kan ha påverkat markvegetationen i länets skogar och har även ökat risken för kväveutlakning från skogsmark, vilket även kan bidra till försurningen. Markvattnet i Blekinge visar tydliga tecken på återhämtning från försurning. Den syraneutraliserande förmågan (ANC) har ökat signifikant på de tre aktiva ytorna med långa tidsserier (se figur). Ökningen går dock långsamt, och ANC är fortfarande oftast negativt. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett positivt ANC för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. Markvattnets pH visar generellt på hög till måttlig surhet enligt bedömningsgrunderna för markförsurning, och tidstrenderna är inte lika tydliga som för ANC. Ytterligare återhämtning krävs för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet. Ingen av de fyra aktiva ytorna i länet uppvisar förhöjda nitratkvävehalter i markvattnet, men fram till mitten av 1990-talet fanns flera ytor med förhöjda halter. Mätningar på en avverkad yta, Kallgårdsmåla, har visat att avverkning i ett kvävebelastat område kan leda till mycket höga halter av nitratkväve i markvattnet under ungefär fem år. Ytan i Vång, som avverkades hösten 2016, hade förhöjda halter vid mätningen hösten 2017. Det är troligt att halten förhöjs ytterligare under 2018. De höga halterna efter avverkning, och det faktum att det har funnits flera platser med förhöjda nitratkvävehalter i markvattnet, visar att skogsmarken är nära kvävemättnad, och att det finns risk för förhöjd kväveutlakning framöver, framför allt efter störningar.Blekinge län har haft mätningar inom Krondroppsnätet under 33 år. I denna rapport redovisas resultaten från 2016/17 års mätningar, tillsammans med tidigare års resultat. Även resultat från samtliga mätlokaler som någon gång varit aktiva i länet redovisas