IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Lithium-Ion Vehicle Battery Production - Status 2019 on Energy Use, CO2 Emissions, Use of Metals, Products Environmental Footprint, and Recycling
No full textMajor reasons for a lower GWP in the update The battery manufacturing supply chain is often divided into material sourcing, cell and component production, and battery pack manufacture. The previous report highlighted the differences in energy-use in cell manufacture, which is the focus of most of this update. The most energy-intensive step for cell production is the dry-room, for which newer data has been measured in newer studies. The measurements were done in several larger production plants which ran more efficiently per battery produced than for pilot plants. Changes to the modelling of an energy-intensive evaporation step to reflect real production has decreased the energy estimate further. Battery production considerations Although the carbon dioxide emitted is a big contributor to environmental burdens, battery production also requires the sourcing of metals which produce negative environmental and social effects in the supplying countries. The amounts that need to be mined in coming years will depend on the types of batteries produced, and how successful battery recycling will be.With an increasing number of battery electric vehicles being produced, the contribution of the lithium-ion batteries’ emissions to global warming has become a relevant concern. The wide range of emission estimates in LCAs from the past decades have made production emissions a topic for debate. This IVL report updates the estimated battery production emissions in global warming potential (GWP) with data from recent years
Basis for Environmental Product Declaration – Smart Development Sweden - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm
No full textThis subproject has been carried out within the framework of the Grön BoStad Stockholm project, funded by the European Regional Development Fund. In this project, a background report has been produced for the product High-performance concrete with reinforcement of basalt fiber developed and manufactured by the company Smart Development Sweden. The basis developed is compulsory to be able to produce an environmental product declaration (EPD) in the International EPD® system. An EPD presents the environmental impact of a product or service for all or part of its life cycle. This report is only a brief summary of the background report for EPD that was produced in the project. The results of the EPD show that the impact of cement production is significant for the categories presented in the result.I detta projekt har en bakgrundsrapport tagits fram för produkten Högpresterande betong med förstärkning av basaltfiber utvecklad och tillverkad av företaget Smart Development Sweden. Underlaget som tagits fram fyller kraven för en cradle-to-gate miljövarudeklaration (EPD) i det Internationella EPD® systemet enligt EN15804. Projektet har utförts av IVL inom ramen för projektet Grön BoStad Stockholm, finansierat av den Europeiska regionala utvecklingsfonden
Avfallets roll i framtidens energisystem -11 viktiga punkter om avfall
No full textAvfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt. Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas. Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen. För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta. Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället. Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet. Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda. Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt. Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen. För att kunna svara på detta undersöker vi bland annat hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. I denna kortfattade rapport presenteras delar av resultatet från projektet ”Avfallets roll i framtiden energisystem”, sammanfattat som 11 viktiga punkter om avfall
Cirkulär ekonomi i byggbranschen
No full textI Europa återvinns eller återanvänds enbart ca 40 % av det totala avfallsflödet. Värdet av en förbättring är inte enbart miljömässig utan i högsta grad även ekonomisk. För byggbranschen kräver en transformering från ett linjärt system till ett cirkulärt nödvändigtvis inte oöverstigliga resurser, utan istället ett nytt systemtänkande där alla aktörer i värdekedjan involveras. Cirkulärt byggande handlar i praktiken ofta om att på olika sätt minimera avfall eller att öka materialåtervinningen. Bland de goda exempel som presenteras i denna rapport nämns bland annat exempel på återanvändning, resurseffektivare material, reducerat byggavfall, slutna kretslopp, men även helt nya affärsmodeller. Cirkulära affärsmodeller innebär ofta att en tjänst säljs istället för en vara. Nya affärsmodeller bedöms vara en avgörande nyckel för att generera bestående förändringar inom byggbranschen. Avfallsdirektivet bedöms inte säkerställa en resurseffektiv och hållbar återvinning inom byggbranschen, bland annat på grund av hur avfallet definieras och mäts.. Oavsett eventuella brister i direktivet finns det stora möjligheter att öka återvinningsgraden i Sverige. En möjlig förbättring är selektiv rivning som bedöms ha stor potential, speciellt för material där det redan finns fungerande återvinningsprocesser. Nya styrmedel och/eller subventioner bedöms dock som nödvändiga eftersom incitament saknas på grund av låg kostnad för förbränning. Bristen på information om kemiskt innehåll bedöms vara ett hinder, men skulle också kunna lösas till exempel med införandet av en loggbok. Att handla upp funktoner kräver nya rutiner hos inköpsorganisationer där värderingen av investeringen måste göras baserad på total livscykelkostnad och inte enbart på inköpspris. Det bedöms dock saknas kunskap kring totalkostnader för olika typer av investeringar inom bland annat många offentliga verksamheter. Enligt upphandlingsmyndigheten är det dock fullt möjligt, och rekommenderat, att utvärdera anbud baserat på livscykelkostnader.. Det poängteras också att det i en omställningstid inte är möjligt att bedöma utfallet av en så pass långsiktig investering som till exempel en byggnad enbart på historiska erfarenheter. Det finns exempel på både europeiska banker och investerare som använder framtida cirkulära principer för att bedöma investeringar. Det finns ett antal goda exempel inom ett antal olika områden beskrivna i rapporten, där två lyfts fram som tydligt visar att det går att bygga cirkulärt redan nu och att det går att konstruera nya affärsmodeller:Cirkulär ekonomi är ett relativt nytt begrepp, varför IVL fått i uppdrag av Kommittén för modernare byggregler att översiktligt sammanfatta området med fokus på nya affärsmodeller och metoder inom byggbranschen. Det rapporteras i denna rapport
Acid Rain - Science and policy interactions over 50 years
No full textAcid rain was during the last decades of the 20th century one of the largest environmental threats in Europe and North America causing severe effects to aquatic and terrestrial ecosystems. Thanks to large scientific efforts and science-based international political agreements and the commitment to actions in Europe and North America, emissions of the acidifying substances have decreased substantially and there are signs of recovery in many ecosystems.Den här rapporten finns endast på engelska
Olika byggsystem av betong och trä där mix av material inklusive stål ger klimatfördelar
No full textI Sverige har vi ett miljömål att vi senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Hur kan byggsektorn bidra till denna utveckling och var befinner sig flerbostadsbyggandets klimatpåverkan idag? Hur kan jag som beställare bidra och driva på utvecklingen
Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/17
No full textFörsurningen av svensk skogsmark, sjöar och vattendrag har främst orsakats av transporten av svavel med vindarna från utsläppskällor i såväl Sverige som i övriga Europa. Under 1990-talet var svavelnedfallet vid flera platser i norra Sverige i storleksordningen 4-6 kg per hektar och år. Kraftigt minskade svavelutsläpp har dock reducerat svavelnedfallet till i de flesta fall under 1 kg per hektar och år under det senaste hydrologiska året 2016/17. Motsvarande minskning av lufthalterna av svaveldioxid är inte lika tydlig. Inte vid någon mätplats i norra Sverige fanns en statistiskt säkerställd förändring av svaveldioxidhalterna i luft sedan mätstart, bland annat beroende på att stora utsläpp av svavel från ett vulkanutbrott på Island påverkade lufthalterna av svavel i norra Sverige 2014/2015. Effekterna av det minskade svavelnedfallet syns till viss del i minskade svavelhalter i markvattnet vid mätplatser i norra Sverige, även om det finns andra källor till svavel i markvattnet. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har sedan 1990-talet varit positiv vid mätplatserna i norra Sverige med några få undantag, bland annat vid den kustnära Bäcksjö i Västerbottens län. pH har generellt varit högt, över 5,5, vid de flesta mätplatserna. På en plats i Jämtland, Sör-Digertjärnen, har pH dock varit under 4,4, vilket innebär hög surhet, vilket kan förklaras av att skogen kvävegödslades 2012. Vid Bäcksjö har pH i markvattnet också varit lågt, samtidigt som svavelhalterna varit höga. Orsakerna till detta är ännu inte kända. Utsläpp av kväve i form av kväveoxider (NOx) och ammoniak (NH3) leder till nedfall av kväve som kan bidra till både övergödning och försurning av mark och vatten. Under perioderna 2001 - 2017 respektive 2004 – 2017 har årsmedelhalter av kvävedioxid (NO2) i luften minskat med 21- 34 % vid fyra av fem mätplatser i norra Sverige. De rapporterade utsläppen av NOx från EU28 minskade under 2001-2015 respektive 2004-2015 med 41 % respektive 39 %. Det har periodvis under vintertid uppmätts relativt höga lufthalter av NH3, främst vid mätplatser i inlandet i Norrbottens och Västerbottens län. Orsakerna till detta är ännu inte kända. Det beräknade totala nedfallet av oorganiskt kväve (NO3 + NH4) var under det hydrologiska året 2016/17 drygt 4 kg per hektar i sydvästra delen av Dalarna, medan det var under 0,5 kg per hektar i norra delen av Norrbottens län. Den kritiska belastningen för övergödande kväve som används för Sveriges gran- och tallskogar, 5 kg per hektar och år, överskreds inte i någon skog i norra Sverige 2016/17. Mätningarna visar att den kritiska belastningsgränsen dock under många år tidigare har överskridits i Dalarnas län, och under vissa år även i de södra delarna av Jämtlands län vilket kan ha medför att skogsekosystemen där kan ha påverkats av kvävenedfallet. En trendanalys har visat att det totala kvävenedfallet till barrskog i norra Sverige minskade signifikant under perioden 2001 – 2016, med i storleksordningen 30 %. Nitrat förekommer sällan i markvattnet i ostörda skogsekosystem i norra Sverige. Som förväntat från det låga kvävenedfallet finns inga tecken på en kvävemättnad hos skogsmarken i norra Sverige. Lufthalter av marknära ozon mäts som medelhalter månadsvis vid fem platser i norra Sverige. Ozonhalterna är förhållandevis höga under mars och april framfört allt vid de nordligaste mätplatserna i Norrbottens län. Det finns sannolikt tillfällen när WHO:s målvärde till skydd för människors hälsa överskrids. Den enda statistiskt säkerställda förändringen av ozonhalter var vid Högbränna, där årsmedelhalterna har minskat under mätperioden.I norra Sverige har de ordinarie mätningarna inom Krondroppsnätet pågått under 28 år. I Jämtlands län startade mätningarna 1990, i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland 1991 och i Dalarna 1994. Mätningarna på hög höjd i Jämtland startade 1994 och i Dalarna 1997. För Holmsvattnet i Västerbottens län, där mätningarna startade 1986 som en uppföljning av Rönnskärsverkens påverkan, visas i denna rapport endast mätningar från och med det hydrologiska året 1991/92
Hållbara och attraktiva stationssamhällen
No full textStationssamhällena Lerum och Nödinge (i Ale kommun) strax utanför Göteborg har varit testarenor i projektet. 24 projektpartners från olika sektorer har deltagit; kommuner, regioner, forskningsorganisationer, fastighetsbolag, detaljhandel, banker, mäklare, företag inom persontransport samt en it-plattformsleverantör. Projektet tar sin utgångspunkt i två konkreta politiska mål; öka byggandet i kommunerna och minska utsläppen från transporter. Den mark som kommunerna vill bygga på ligger vanligtvis nära stationerna, men upptas ofta av bilen för parkeringar och vägar. En del av projektet handlar om hur man kan använda marken runt stationerna mer effektivt, samtidigt som den blir mer attraktiv. Tanken med minskad parkeringsyta ger skjuts åt andra lösningar än privatbil för resor och transporter. Projektet har därför utvecklat och testat lokala res- och transporttjänster (mobilitetstjänster) kopplade till ett gemensamt belöningssystem. SMART-appen, som belönar hållbart resande, användes i projektet med syftet att testa om belöningar kan få människor att ändra sina resvanor. Vidare utvecklades en affärsmodell för plattformen (appen) för lokala res- och transporttjänster. I projektet har en medskapandeprocess använts, där både projektparter och allmänhet har bjudits in att tycka till och uttrycka sina behov. Parkeringsstudien, planeringsverktyget för markexploatering samt själva projektprocessen har varit till stor nytta fProjektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen (HASS) är ett utmaningsdrivet innovationsprojekt som utvecklat och testat lösningar som kan bidra till en mindre bilberoende livsstil i samhällen utanför storstäder
Hållbara attraktiva stationssamhällen : bilaga om Res- och transporttjänster
No full textBilaga 7: Incitamentmodeller för ett mer hållbart resande i vardagen, RISE Viktoria, sidan 2 Bilaga 8: Tjänstedesign och tjänsteutveckling, RISE (tidigare SP), sidan 26Bilagor till rapportern Hållbara attraktiva stationssamhällen - Res- och transporttjänste
Emission factors for SLCP emissions from residential wood combustion in the Nordic countries
No full textAs a first step a Background analysis was performed. That report assesses and summarises current Nordic knowledge, emission inventories and emission levels, and lays the basis for the emission measurement program which was performed in this second phase of the project. In order to improve the national emission inventories of SLCP, and reduce uncertainties, a better understanding of the emission factors for residential wood combustion is essential. Apart from emission factors, also national activity data on wood combustion technologies, fuel consumption and combustion conditions are important. This project contributes to a better knowledge base for emission factors for PM2.5, EC, OC, CH4, NMVOC and CO from residential wood combustion, as well as ratios for increased emissions at “bad combustion conditions” which can be weighted into the national emission factors, depending on national circumstances. Emission measurements were conducted on residential wood burning appliances, boilers and stoves, representative for the Nordic countries. There are substantial differences in the stock of residential wood burning technologies between the five Nordic countries, but the common technologies in all countries were covered. Measurements were made using EN standards for boilers and for stoves, and also the Norwegian standard for stoves. Sampling for PM2.5, EC and OC were in all cases done in a dilution tunnel (i.e. sample including condensables) and not in hot flue gases. The technologies tested were grouped according to similarities in technology and emission levels when developing the emission factors. In a national emission inventory, lack of very detailed activity data on technologies is the common situation, why the emission factor results were adapted accordingly. Generally the older technologies exhibited higher emission levels than more modern types of equipment. For example, the traditional log wood boilers had emission levels that were in the order of 5–10 times higher (depending on pollutant) than for the modern log wood boilers or pellet boilers. Among the stoves the difference was not as large, with up to 2 times higher emission levels from the traditional tiled and masonry stoves, and an older type iron stove, compared to the modern wood stoves.The overall objective of this project is to improve the Nordic air emission inventories of Short Lived Climate Pollutants (SLCP). This project contributes to a better knowledge base for emission factors for PM2.5, EC, OC, CH4, NMVOC and CO from residential wood combustion, as well as ratios for increased emissions at “bad combustion conditions” which can be weighted into the national emission factors, depending on national circumstances. Den här rapporten finns endast på engelska