IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Nollvisionen - Forskningsstöd för nollvisionen för olyckor och ohälsa inom stål-, massa- och pappersindustrin
No full textProjektet syftade till att skapa en förståelse för varför olyckor och ohälsa fortfarande inträffar trots ett väl utvecklat arbetsmiljö- och säkerhetsarbete samt att utveckla ett underlag för effektivare arbetsmiljöarbete inom stål-, massa- och pappersindustrin. Projektet startade mot bakgrund av Industriarbetsgivarnas Nollvision för helt säkra arbetsplatser. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med arbetsskadade och personer med särskilda arbetsmiljöuppdrag inom de studerade branscherna. Rapportens resultat visar: Å ena sidan att det systematiska arbetsmiljöarbetet ofta brister när säkerhet blir en fråga om att prioritera upp eller ned de frågor som är kopplade till säkerhetsöverväganden beroende på situation, vilket påverkas av: - Hanterbarhet och svårigheter i den praktiska tillämpningen av arbetsmiljölagstiftningen. - En svag säkerhetskultur samt en machokultur som lever kvar. - Svårigheter att hantera de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna. - Otydliga syften gällande varför och hur olika arbetsmiljöaktiviteter ska genomföras. Å andra sidan att det systematiska arbetsmiljöarbetet ofta stärks när säkerhet är en grundläggande värdering som genomsyrar all verksamhet, vilket påverkas av: - Att säkerhetskulturen har stärkts över tid och att ett aktivt arbete pågår inom branscherna. - Arbetsmiljödeltagande och arbetsmiljödeltagandeprocesser. - Organisatoriska förutsättningarna med tid, stöd och resurser där säkerhet genomsyrar alla led i organisationen. Utgående ifrån projektets resultat lyfter rapporten fram rekommendationer för en hållbar säkerhetskultur.I rapporten redovisas en forskningsstudie på arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet inom stål-, massa- och pappersindustrin. Projektets syfte har varit att skapa förståelse för varför olyckor och ohälsa fortfarande inträffar trots ett väl utvecklat arbetsmiljö- och säkerhetsarbete, samt att utveckla ett underlag som kan vägleda ett effektivare arbetsmiljöarbete inom branscherna. Rapporten tar sin utgångspunkt i forskning om säkerhetskultur och arbetsmiljöarbete med fokus på de beteenden och normer som påverkar
Guide Till damningsreducerande åtgärder
No full textDenna guide riktar sig till alla verksamheter som upplever problem med diffus damning och beskriver till att börja med vad diffus damning är, vilka problem det ger samt de källor och omgivande faktorer som resulterar i damning. Den största delen av guiden är sedan ägnad åt att beskriva åtgärder som passar vid olika typer av damning
Verksamhetsberättelse VA-kluster Mälardalen 2019
No full textVA-kluster Mälardalen är en del av Svenskt Vatten Utvecklings satsning på projektprogram inom VA-forskning för högskolor och universitet. Syftet med högskolesatsningen är att samla en kritisk massa av forskare från akademi och institut ämnesmässigt och geografiskt för att säkerställa VA-organisationernas kompetens och kunskapsbehov på kort och lång sikt. Svenskt Vatten Utveckling beviljade i slutet av 2018 VA-kluster Mälardalen medel för en fjärde programperiod (2019 – 2021). 2019 har präglats av uppstart av nya projekt och mål för den nya perioden. Forskningsprojekt har bedrivits och startats upp inom de tre prioriterade forskningsområdena för denna period: A) System och reningstekniker med närings- och resursåterföring; B) Metodik, teknik och kunskap för uppströmsarbete och hållbara kretslopp; och C) Digitala tekniker för resurseffektiva avloppssystem. Ett av målen i Verksamhetsplanen var att öka den gemensamma projektutvecklingen mellan klustrets medlemmar och skicka in fler ansökningar i samverkan. En riktad aktivitet för detta genomfördes på internatet på Lidingö och kommer att följas upp i början på 2020. Projektutveckling ses som ett stort värde med klustersamverkan och att öka detta har varit efterfrågat av klustrets medlemmar. Under året har klustermedlemmarna deltagit i flera konferenser och seminarier och presenterat resultat från FoU. De viktigaste eventen var avloppskonferenserna NAM i Sundsvall i februari och NordIWA i Helsingfors i september samt modellerings-konferensen Watermatex i Köpenhamn i september.VA-kluster Mälardalens viktigaste funktion är att skapa nätverk mellan akademi och VA-verksamheter. Detta skapar kontinuerlig verksamhetsutveckling och relevant forskning. Spridning av forskningsresultat är en naturlig del. Varje år sammanställs en Verksamhetsberättelse för att redogöra för aktiviteter och måluppfyllnad för verksamhetsåret, inklusive ekonomisk uppföljning. Klustrets medlemmars totala projektvolym för VA-relaterade forsknings- och utvecklingsprojekt var 73 Mkr under 2019. Detta kan ställas i relation till projektet för VA-kluster Mälardalens årliga budget på 2,8 Mkr och visar på en god uppväxling av forskningsmedlen
Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt
No full textBygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, varav hälften kommer från byggverksamheten. Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har därför tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav för byggprojekt. Förutsättningen för att ställa klimatkrav vid upphandling är att det finns ett enhetligt sätt att beräkna klimatpåverkan så att till exempel beräkningar från olika anbudsgivare är möjliga att jämföra. Därför har projektet tagit fram anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt som bland annat anger att vedertagen LCA-metodik skall användas, vilka delar av byggnaden som skall inkluderas och så vidare. Anvisningarna är en tolkning av Boverkets lagförslag på klimatdeklaration samt erfarenheter från praktiska beräkningar inom detta och andra projekt. Vägledningen presenterar förslag på konkreta informations-, förbättrings-, prestanda- och tilldelningskrav vilka kan kompletterats med negativa eller positiva ekonomiska konsekvenser. Entreprenörens uppföljning mot verkligt utförande beskrivs samt hur en beställare utvärderar och granskar beräkningar. Vägledningen kan användas av både privata och offentliga beställare och den kan användas i framtagande av upphandlingsdokument, löpande arbete under ett byggprojekt och i slutskedet av ett projekt. Den är särskilt användbar för nybyggnationer, men går att anpassa till ombyggnation.Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras
Emissionsfaktorer för bränslen till el- och värmeproduktion
No full textProjektet har tagit fram uppdaterade och aktuella emissionsfaktorer (växthusgasutsläpp) och primärenergifaktorer för biogas, HVO, RME och energitorv som används till el- och värmeproduktion för svenska förhållanden. Emissionsfaktorerna redovisas i g koldioxid-ekvivalenter per MJ bränsle och primärenergi som MJ per MJ bränsle. Resultaten baseras på publicerade data och har valts ut med hjälp av uppsatta kriterier i Miljöfaktaboken 2011. För HVO, RME och biogas redovisas emissionsfaktorer uppdelade på utsläpp från energiomvandling respektive utsläpp från produktion och distribution. För torv tillämpas en metod där torvens nettoutsläpp från hela livscykeln beräknas och visar på ett spann baserat på vilken typ av mark som tas i bruk, efterbehandling av marken samt val av tidsperspektiv. Rapporten visar att den åtgärdsareal som behövs för att kompensera årliga utsläpp av energitorv skördad på en hektar varierar stort. Den minsta arealen som krävs är 1,2–1,4 ha om åtgärden är att återväta tidigare jordbruksmark till sjöliknande förhållanden för att kompensera för utsläpp som uppstått då torv skördats från näringsrik torvmark utan skog. För andra markexempel och åtgärder kan arealen som behövs för att kompensera utsläppen uppgå till 200 ha. Två olika synsätt för miljövärdering av rökgaskondensering lyfts fram i rapporten, ett bokföringsperspektiv och ett konsekvensperspektiv.Rapporten möter ett behov av att utvärdera olika bränslen till el- och värmeproduktion utifrån deras emissionsfaktor (växthusgasutsläpp) och primärenergifaktor. Bränslen som ingår i projektet är biogas, HVO, RME och energitorv. För energitorv analyseras även möjligheten att kompensera för utsläpp genom åtgärder som minskar utsläpp som sker från dränerade torvmarker. Projektet beskriver även tänkbara synsätt för miljövärdering av rökgaskondensering
Increasing resource efficiency in the Swedish flooring industry through floor refinishing
No full textAtt förlänga livslängden och användandet av produkter innan de kasseras och slängs är i många fall ett effektivt sätt att spara naturresurser och minska dess påverkan på klimatförändringarna. I golvbranschen och för golv är renovering sedan länge ett sätt att göra just detta. Men det är inte i alla lägen så att renovering anses vara ett konkret alternativ då ett golv är utslitet. Detta leder i många fall till att golv som skulle kunna renoveras istället byts ut. Om andelen golv som renoveras skulle öka i Sverige finns det stora möjligheter att förbättra branschens resurseffektivitet och minska dess koldioxidutsläpp. Syftet och målet med det här projektet har varit att bidra till ökad kunskap om resurseffektivitet och koldioxidemissioner inom den svenska golvbranschen och med ett speciellt fokus på renovering av golv. Ett annat mål med arbetet har varit att identifiera hinder inom golvbranschen, som bidrar till att en relativt liten del av svenska golv renoveras, samt att presentera förslag på en handlingsplan med potential att öka den andelen. Resultatet visar att det från ett klimat- och resurseffektivitets perspektiv finns tydliga fördelar med att renovera golv istället för att installera nya. Det visar på att det finns ett flertal hinder inom branschen som hämmar en utveckling där fler svenska golv renoveras, men att en förbättrad kunskaps- och informationsspridning om golvrenovering tillsammans med nya cirkulära affärsmodeller och underhållstjänster för golv skulle kunna bidra till att förändra den utvecklingen.Lengthening the service lifetime of products before being disposed could be an effective solution in achieving reduced impact on climate change and improved resource use. In the flooring industry, floor refinishing has been part of the business model for a long time. But floor owners and other stakeholders in the industry do not always recognize that floor refinishing is a viable alternative to installing new flooring. This results in that flooring, which technically can be refinished for continued use, is often disposed and replaced by new flooring. If the share of refinished flooring is increased, the impact on climate change and resource use is expected to be significantly improved. The purpose of this project was primarily to generate information for stakeholders in the flooring industry about resource efficiency and the impact on climate change as a result of floor refinishing in Sweden. In addition, the aim was to identify barriers which prevent floor refinishing and propose potential actions for the industry to overcome these barriers. The project further aims to increase the knowledge base among stakeholders in the industry regarding the environmental impact of floor refinishing and whether it can lead to greenhouse gas emission savings and reduced resource use compared to installation of new flooring. The scope of the project was the Swedish flooring market with specific focuses on commercial properties. The result of the project demonstrates that floor refinishing significantly can reduces emissions of carbon dioxide and improve resource use compared to production and installation of new flooring. It is also shown that several barriers exist in the flooring industry which prevent floor refinishing, but that enhanced knowledge and information sharing in combination with new circular business models and maintenance services could help in overcoming those.Denna rapport är ett resultat av ett forskningsprojekt som samfinansierats av Bona AB och Stiftelsen IVL. Syftet med rapporten är att tillgänglig göra information och öka kunskapen om miljöpåverkan från golvrenovering och dess fördelar. Vidare syftar rapporten till att skapa en dialog mellan aktörer inom den svenska golvbranschen om hur fler svenska golvytor kan renoveras och på så sätt bidra till en resurseffektivare bransch. Arbetet bygger på en livscykelanalys av golvrenovering och ett förslag på en färdplan avsedd för golvbranschens aktörer om hur andelen svenska golv som renoveras kan öka
Kontrollprogram för fibersediment - bedömning av miljöpåverkan genom fiskundersökningar
No full textI takt med att utsläppskontrollen vid Sveriges industrier blivit allt bättre och utsläppen successivt minskat har intresset för historiska utsläpp och hur de eventuellt påverkar den omgivande miljön ökat. I detta projekt har en metod utvecklats att över tid kunna följa upp och övervaka miljötillståndet i vattenområden utanför skogsindustrier där det tidigare avsatts fibersediment och därtill associerade föroreningar. Genom att mäta halter av olika föroreningar i fisk i transekter ut från föroreningskällorna går det att bedöma graden av miljöpåverkan och hur stort påverkansområdet är. Om undersökningarna upprepas med vissa intervall går det även att bedöma om påverkan ökar eller minskar över tid. Genom att undersöka olika biomarkörer i fisken går det också att bedöma om det föreligger någon påverkan på fiskens hälsotillstånd och fortplantningsförmåga. Eftersom det finns många områden med förorenade sediment men begränsat med samhälleliga resurser för åtgärder bör den föreslagna undersökningsstrategin bli ett värdefullt verktyg för att kunna rangordna och prioritera mellan områden så att åtgärder genomföras där de gör mest nytta. Projektet har pågått mellan 2018 och 2020 och innefattat fältundersökningar och analyser av vildlevande fisk från ett tiotal skogsindustrirecipienter. Det har utförts inom ramen för IVL:s samfinansierade forskningsprogram med medfinansiering från Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning.Utanför många av Sveriges skogsindustrier påträffas sediment där historiska utsläpp av cellulosafibrer och olika föroreningar avsatts. I detta projekt har en metod utvecklats att över tid kunna följa upp och övervaka miljötillståndet i sådana vattenområden Genom att mäta halter av olika föroreningar i fisk i transekter ut från föroreningskällorna går det att bedöma graden av miljöpåverkan. Den föreslagna undersökningsstrategin har potential att bli ett verktyg för rangordning och prioritering som underlättar att miljövårdande åtgärder genomförs där de gör mest nytta
Beslutsstöd för ökad resiliens för dricksvattenproducenter
No full textResiliens (motståndskraft) för en infrastruktur är förmågan att förstå risker, förutse, förbereda sig och anpassa sig till för¬ändrade förhållanden och att motstå, reagera på och återhämta sig snabbt från störningar. Projektet har genomförts i flera steg: • Identifierat befintliga indikatorer som är lämpliga för att bedöma resiliensen i kritiska infrastrukturer. • Utvecklat en ny avancerad resiliensbedömningsmetod och ett interaktivt verktyg för att använda detta. • Tillämpat metodiken och verktygen i åtta kritiska infrastrukturer runt om i Europa. Resiliensen mäts i olika dimensioner: skalskydd, IT, organisation, samhälleligt och kunskapsmässigt. Verktyget går att anpassa till olika kritiska infrastrukturer och till olika användningar och förutsättningar. Rapporten beskriver hur detta verktyg kan ge ett värdefullt bidrag till existerande metoder för riskanalys, krishantering och kontinuitetsplanering inom dricksvattenproduktionen.Transportsystem, sjukvård och dricksvattenproduktion är exempel på kritiska infrastrukturer. Om de slutar att fungera hotar de människors hälsa, välfärd, ekonomi samt miljön. Samhällshot såsom klimatförändringar, cyberterrorism och pandemier ställer ökade krav på flexibel förberedelse och hantering av plötsliga störningar. I ett EU-projekt (Smart Resilience) utvecklades ett indikatorbaserat beslutsstöd för att identifiera, mäta och hantera störningar i kritiska infrastruktursystem
Försurning och övergödning i Östergötlands län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textDet totala kvävenedfallet till Östergötlands skogar för det hydrologiska året 2018/19 var mellan 5 och 8 kg per hektar, vilket är över den kritiska belastningsgränsen för barrskog. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar. Dock var nitrathalterna i markvattnet under året låga. Svavelnedfallet till skogarna i Östergötland har minskat relativt kraftigt och var mycket lågt under det hydrologiska året 2018/19, cirka 0,5 – 1 kg per hektar, visar mätningarna i länet inom Krondroppsnätet. Försurningstillståndet i skogsmarken i länets södra delar har förbättrats, och markvattnet visar tecken på återhämtning från försurning. Ytterligare återhämtning krävs, främst vid Höka, för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet
Försurning och övergödning i Stockholms län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textDet totala kvävenedfallet till Stockholms läns skogar för det hydrologiska året 2018/19 var mellan 3 och 5 kg per hektar, vilket är något under den kritiska belastningsgränsen för barrskog. Nitrat förekommer sällan i markvattnet i skogsekosystemen, vilket innebär att länets skogar, i dagsläget, tar upp det kväve som finns tillgängligt. Svavelnedfallet till skogarna i Stockholms län har minskat relativt kraftigt och var mycket lågt under det hydrologiska året 2018/19, cirka 1 kg per hektar, visar mätningarna i länet inom Krondroppsnätet. Försurningstillståndet i skogsmarken i länets norra delar har förbättrats, och markvattnet visar tecken på återhämtning från försurning. Ytterligare återhämtning krävs i länets södra delar för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet