IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Försurning och övergödning i Västra Götalands län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textDet totala kvävenedfallet till Västra Götalands skogar för det hydrologiska året 2018/19 var mellan 6 kg per hektar i nordost till 12 kg per hektar i sydväst, vilket är klart över den kritiska belastningsgränsen för barrskog. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar. Dock var nitrathalterna i markvattnet under året låga vid flertalet mätplatser. Svavelnedfallet till skogarna i Västra Götalands län har minskat kraftigt och var lågt även under 2018/19, under 2 kg per hektar, visar länets mätningar inom Krondroppsnätet. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan eller mycket liten buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt
Analys av två styrmedel för ökad återvinning i byggsektorn
No full textI rapporten beskrivs och konsekvensanalyseras två styrmedel som kan öka återanvändningen och återvinningen av byggmaterial respektive anläggningsmassor: Cirkulär kvotplikt vid byggande samt nationella ”end of waste”-kriterier för anläggningsmassor
Genomförande av statligt stöd till negativa utsläpp från BECCs i närtid
No full textThe Swedish government has adopted a climate policy framework which includes a target to achieve carbon neutrality by 2045 and net-negative emissions beyond that year. Some emission sources are very difficult to mitigate and one option to address this challenge is to deploy measures that remove carbon dioxide (CO2) from the atmosphere to compensate for residual emissions. Removing CO2 from the atmosphere can obviously also play a key role in achieving net-negative emissions.This report discusses near-term options for incentives for the removal of CO2 from the atmosphere through the deployment of one of the most discussed so-called Negative Emission Technologies - bio-energy with carbon capture and storage (BECCS). The report first elaborates on the underlying problem that motivates incentives for BECCS deployment on the short term and then, based on a literature review, outlines general categories of policy instruments that could be implemented to provide financial support for BECCS. The current development phase of BECCS is assessed and it is concluded that the technology is in a demonstration to early commercialization phase. On this basis two types of policy instruments are deemed to be suitable for incentivizing BECCS on the near term, namely (i) Procurement Auctions and (ii) a Pre-determined, Uniform Compensation. These two policy instruments are selected for an analysis against a set of criteria. The assessment indicates that Procurement Auctions may be the one more capable to deliver on current policy objectives.Finally, the report considers a number of practical considerations should the Swedish state provide financial support for BECCS in the near-term, including issues related to the terms of a long-term agreement between the state and BECCS suppliers, frameworks for Monitoring, Reporting, and Verification and provisions related to Public Procurement.The report is based on information available in the literature and a series of interviews with industry representatives and other stakeholders.Sverige har antagit en ambitiös klimatpolitisk ram för att uppnå netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2045, följt av negativa nettoutsläpp därefter. Ramverket inkluderar åtgärder för att kompensera svårreducerade utsläpp genom negativa utsläppstekniker, såsom bioenergi med koldioxidavskiljning och lagring (BECCS). BECCS kombinerar bioenergiproduktion med koldioxidavskiljning och lagring, vilket möjliggör borttagning av CO2 från atmosfären och tekniken ses som ett avgörande verktyg för att kompensera kvarvarande utsläpp och uppnå negativa nettoutsläpp efter 2045. BECCS befinner sig för närvarande i demonstrations- till tidig kommersialiseringsfas och behöver ekonomiskt stöd för att kunna skalas upp. Rapporten identifierar två huvudsakliga styrmedel för att stimulera BECCS-implementering på kortare sikt:Upphandlingsauktioner: Staten bjuder in anbud från BECCS-leverantörer och väljer de som erbjuder lägst kostnad per ton borttagen CO2. Denna metod anses vara mer kapabel att uppfylla nuvarande politiska mål tack vare dess kostnadseffektivitet och konkurrensdrivna natur.Förutbestämd, enhetlig Ersättning: En fast betalning per ton borttagen CO2 erbjuds till BECCS-leverantörer, vilket ger förutsägbara incitament men kan vara mindre kostnadseffektivt jämfört med auktioner. Rapporten lyfter fram praktiska aspekter för implementering av ekonomiskt stöd till BECCS däribland:- Långsiktiga avtal mellan staten och leverantörer för att säkerställa stabilitet och förutsägbarhet- Behov av övervakning, rapportering och verifiering (MRV), där robusta ramverk är avgörande för att noggrant spåra borttagningen av CO2.Juridiska ramverk måste vara i linje med lagar om offentlig upphandling för att säkerställa transparens och rättvisa. Upphandlingsauktioner rekommenderas som den föredragna metoden för att stimulera BECCS på kort sikt, eftersom de balanserar kostnadseffektivitet och politiska mål
Halter av dioxiner och PCB:er i strömming längs Svealandskusten
No full textFörekomsten av dioxiner och PCB:er i strömming från Östersjön har under flera decennier varit en uppmärksammad miljöfråga och rönt mycket intresse från såväl myndigheter, forskare, yrkesfiskare som från allmänheten. Än finns kunskapsluckor att fylla. Baserat på provtagningar från senare år redovisas i denna rapport närmare hur situationen ser ut i strömming från Svealandskusten. Särskilt har geografiska och säsongsmässiga haltvariationer undersökts
Försurning och övergödning i Kalmar län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textDet totala kvävenedfallet till Kalmar läns skogar för det hydrologiska året 2018/19 var mellan 5 kg per hektar i nordost till 10 kg per hektar i sydväst, vilket är över den kritiska belastningsgränsen för barrskog. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar. Dock var nitrathalterna i markvattnet under året låga. Svavelnedfallet till skogarna i Kalmar län har minskat kraftigt och var lågt även under det hydrologiska året 2018/19, cirka 1 kg per hektar, visar mätningarna i länet inom Krondroppsnätet. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför att markvattenkemin i länet visar på bestående försurningsproblem i länets mellersta och södra delar
Screening av nationellt arbete med klimatanpassning- utifrån tillgängliga strategier och handlingsplaner
No full textNationella expertrådet för klimatanpassning är tillsatt av regeringen och ska var femte år besluta om en rapport med förslag på inriktning för det nationella klimatanpassningsarbetet framåt och en uppföljning av det arbete som har gjorts. Kartläggningen som IVL har gjort är underlag till rådets första rapport. I den har klimatanpassningsarbetet studerats hos ett antal myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner och branschorganisationer. Kartläggningen visar att det är stora skillnader i hur långt organisationerna har kommit i det arbetet. Otydlighet kring ansvar och finansiering hindrar många gånger arbetet från att gå framåt
Dioxiner i fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern
No full textHalter av många ”klassiska” föroreningar minskar i miljön. Alltjämt förekommer dock förhöjda halter av dioxiner och PCB i feta fiskarter från Östersjön, Vänern och Vättern. I detta projekt har en kartläggning och utvärdering av dioxinlika ämnen i sik, strömming, lax och öring utförts. Fisken har samlats in mellan 2014 och 2019, huvudsakligen av yrkesfiskare under ordinarie verksamhet vilket betyder att uppmäta halter genom analys av cirka 500 fiskprover väl speglar vad de produkter som når svenska konsumenter innehåller. Resultaten visar på förhållandevis stora variationer mellan olika fångstområden. Exempelvis är halterna av dioxinlika ämnen i sik från Vänern betydligt högre än de som uppmäts i sik från Vättern eller Östersjön. En starkt bidragande faktor till skillnader i halter av dioxinlika ämnen mellan olika områden är skillnader i fetthalt. Ju fetare fisken är desto högre blir föroreningshalterna. En annan faktor som visade sig betydelsefull är så kallad bioackumulation. Ju äldre och större en fisk är desto högre blir föroreningshalterna. Detta samband var mest tydligt i strömming. I lax konstaterades en avtagande trend i halter av dioxinlika ämnen sett över hela undersökningsperioden. Projektet har utförts inom ramen för IVL:s samfinansierade forskningsprogram med medfinansiering från Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund och Norrlands kustfiskare.Förekomsten av dioxiner i fet fisk är en begränsande faktor för det svenska småskaliga kust- och insjöfisket. I detta projekt har under sex år halter av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad sik, strömming, lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern kartlagts. Det huvudsakliga syfte har varit att ta fram underlag till fiskerinäringen över vilka arter, platser, bestånd, storleksklasser, årstider och beredningsmetoder som lämpar sig bäst att använda för att minimera dioxininnehållet i de produkter som når konsumenter
Reduce environmental impacts of pharmaceuticals along the value chain - Needs, requirements and use of product-specific environmental information by different actors and for different applications
No full textIn order to reduce the environmental impacts of pharmaceuticals, reliable, comparable and relevant information is needed about the impacts along the value chain. The objective of this project is to define and evaluate needs, requirements and use of product-specific environmental information by different actors. The evaluation has focused on five main application areas for the information: Assessments in conjunction with product approval, Product and process improvements, Benefit subsidy system, Procurement of pharmaceuticals, and Guidance in product choice and use. Based on these application areas, the study has mapped roles and responsibilities of different actors in the work to reduce environmental impacts along the pharmaceutical value chain: Authorities, Regions, Pharmacies and Pharmaceutical companies and supply chains. A review of the policy framework has also been performed. Challenges, drivers and opportunities have been identified – both on a general level and on application level. Based on the results, key elements for further development and proposed way forward have been defined. This includes shared goals, requirements and standards between the actors, integrating further development of the model with development of its applications, as well as creating market incentives. A “timeline” for further development and implementation is proposed, as well as recommendations for next steps.The aim of this study has been to define and evaluate needs, requirements and use of product-specific environmental information by different actors along the pharmaceutical value chain. A mapping has been performed of the actors´ roles and responsibilities in the work to reduce environmental impacts. Challenges, drivers and opportunities have been identified, both in general and in different applications for the information. The project has been performed in cooperation with The Research-Based Pharmaceutical Industry (LIF)
Svensk frivillig överenskommelse för minskat matsvinn och förluster i livsmedelsbranschen
No full textTanken med detta projekt var att skapa en bas för en frivillig överenskommelse för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan. Agenda 2030 och målet 12.3 om halvering av matavfallet är en del av målbilden. Arbetet pågick under 2019 med ambitionen att arbetet sedan ska fortsätta med en faktisk etablering av en svensk frivillig överenskommelse under 2020. Överenskommelsen består av tre olika delar: 1. Mål: Som mål har överenskommelsen antagit Agenda 2030:s mål 12.3. Om förslaget till svenskt miljömål beslutas under 2020 så kommer det utgöra ett viktigt delmål även för överenskommelsen. 2. Datarapportering: kommer att ske från partnerna till överenskommelsen. 3. Arbetsgrupper: kommer att startas med syftet att hitta möjligheter till att minska matsvinnet och förlusterna längs livsmedelskedjan. Den svenska överenskommelsen (Samarbete för minskat matsvinn) lanserades 12 mars 2020. De företag och organisationer som är med i överenskommelsen från start är: Arla, Compass Group AB, Coor, Fazer, Linas matkasse, Livsmedelsindustrierna, LRF, Martin & Servera, Menigo, Norrmejerier, Orkla Foods Sverige, Potatisodlarna, Sodexo, Svenska Köttföretagen och Visita.1.3 miljoner ton matavfall uppstod i Sverige år 2018. Det här är ett slöseri av resurser som dessutom ger utsläpp av växthusgaser. Aktörerna i livsmedelkedjan ser att genom samarbete kan man minska matavfall och livsmedelsförluster. Projektet har tagit fram ett förslag till en svensk modell av en frivillig överenskommelse för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan. Som en direktföljd av projektet lanserades den 12 mars 2020 en svensk nationell överenskommelse med aktörer från stora delar av livsmedelskedjan; www.ivl.se/sams
Sustainable sanitation and gaps in global climate policy and financing
No full textAlthough sanitation systems are fundamental for human health and sustainable development, limited focus has been placed on their contributions to climate mitigation and adaptation. Climate change threatens existing systems, as well as efforts to increase services for 2.3 billion people who lack even a basic sanitation service. At the same time, the sanitation and wastewater sector directly produces emissions associated with breakdown of organic matter, and treatment processes require large energy inputs. In light of these challenges, we describe gaps in how sanitation is being addressed in mitigation and adaptation, discuss how this results in little inclusion of sanitation in climate policy and financing at the global level, and implications of these gaps for different sanitation systems and geographic regions. Finally, we describe the need for planning frameworks to facilitate integration of climate change into sanitation policy and programming. This will be critical to increasing understanding of sanitation and climate change linkages among stakeholders, and more effectively including sanitation in climate action.A-10179</p