IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Försurning och övergödning i Skåne län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textDet totala kvävenedfallet till barrskog i Skåne varierade under det hydrologiska året 2018/19 mellan 10 och 21 kg per hektar, vilket är klart över den kritiska belastningsgränsen för barrskog. Mycket kväve i markerna orsakar regelbundet höga nitrathalter i markvattnet även i ostörd skog. Svavelnedfallet till skogarna i Skåne har minskat kraftigt och var lågt under 2018/19, mellan 1 - 3,5 kg per hektar, visar mätningarna inom Krondroppsnätet. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt
Försurning och övergödning i Kronobergs län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textDet totala kvävenedfallet till barrskog i Kronobergs län har beräknats till mellan 8 och 14 kg per hektar för det hydrologiska året 2018/19, med högst nedfall i länets västra delar, vilket är klart över den kritiska belastningsgränsen för barrskog. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar, till exempel stormskador. Svavelnedfallet till skogarna i Kronobergs län har minskat kraftigt och var lågt även under 2018/19, cirka 1 kg per hektar, visar mätningarna inom Krondroppsnätet vid länets fyra mätplatser. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt
Läkemedelsrening vid Ullared reningsverk - Utredning om behov och möjligheter för utökad rening av avloppsvatten från mikroföroreningar
No full textRapporten redovisar resultaten från en förstudie för läkemedelsrening i Ullareds avloppsreningsverk med ozonoxidation. Gekås handelscentrum står för den mest betydande del av belastningen till reningsverket vilket innebär en särskild sammansättning av inkommande avloppsvatten. Dessutom tillhör recipienten (Högvadsån) till ett av regeringens godkända Natura 2000-områden vilket motiverar för att Naturvårdsverket har bidragit med finansiering till projektet
Kartläggning av koppling mellan miljökvalitetsmål och tillståndspliktiga verksamheter - MERIT bakgrundsrapport
No full textUtifrån befintliga miljömålsutvärderingar, andra rapporter och dataunderlag bedöms i rapporten den samlade påverkan från tillståndspliktiga verksamheter på ett urval av miljökvalitetsmålens preciseringar och jämfört med den totala påverkan på dessa preciseringar från alla påverkanskällor. Urvalet har skett metodiskt och har avsett att på ett så representativt sätt som möjligt täcka in de tillståndspliktiga verksamheternas samlade påverkan på miljökvalitetsmålen. Totalt har preciseringar från 14 miljökvalitetsmål bedömts. Resultaten visar att tillståndspliktiga verksamheter tillsammans utövar en signifikant påverkan på uppfyllandet av 20 av 34 analyserade preciseringar fördelade på 12 av de 14 bedömda miljökvalitetsmålen. ”Signifikant” avser i det här sammanhanget att minst tio procent av den samlade miljöpåverkan orsakas av dessa verksamheter enligt bedömningen. Det gäller till exempel miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö och Grundvatten av god kvalitet. För spridningen av oavsiktligt bildade ämnen och användningen av särskilt farliga ämnen (Giftfri miljö), liksom för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, står de tillståndspliktiga verksamheterna för så mycket som 50 procent av den totala påverkan enligt denna kartläggning. I slutet av rapporten redovisas en tabell med de tillståndspliktiga verksamheternas bedömda andel av den totala påverkan för dessa 20 preciseringar.Denna rapport utgör en underlagsrapport till forskningsprojektet MERIT (Miljömålens relevans i MKB och tillståndsprocesser), vars syfte är att kartlägga hur tillståndspliktiga verksamheter påverkar uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen och hur detta i nuläget hanteras inom ramen för tillståndsprocesser. I rapporten kartläggs den kvantitativa påverkan från tillståndspliktiga verksamheter på miljökvalitetsmålens olika preciseringar och jämförs med den totala miljöpåverkan
LCA av ledningsstolpar
No full textFör ledningsstolpar har under senare tid nya material utvecklats då det finns en osäkerhet om träskyddsmedlet kreosot kommer få fortsätta användas. Träskyddsmedlet innehåller ämnen med hälsofarliga egenskaper och är godkänt för begränsad användning för bland annat ledningsstolpar. För att minska användningen av kreosot och förbereda energibranschen på ett eventuellt förbud efterfrågar ledningsägare och energibolag nya alternativ. Men elnätsbolag och ledningsägare behöver i samband med tillståndsprocesser känna till och kunna visa vilken miljöpåverkan de nya materialen har. IVL och Energiforsk har därför kartlagt och jämfört olika stolpmaterials miljöpåverkan i en livscykelanalys och utvärderat arbetsrelaterade risker av att exponeras för toxiska substanser för några av stolpmaterialen genom en ProScale-bedömning. Fyra material har utvärderats: trästolpe med kreosot, trästolpe med kopparbaserad impregnering, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit. Resultatet av LCAn visar att miljöpåverkan uppkommer på olika ställen längs livscykel och skiljer sig åt beroende på vilket material och vilken miljöpåverkanskategori som studeras. En stor del av stolparnas totala miljöpåverkan uppkommer vid utvinning och tillverkningen av råmaterial. Men även läckage av metaller och organiska föroreningar under bruksfasen samt hur stolparna hanteras efter livslängdens slut har stor påverkan på resultatet. I ProScale-bedömningen utvärderades tre material: trästolpe med kreosot, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit, i perspektivet vagga till grind. Resultatet visar att potentialen för den arbetsmiljörelaterad risken skiljer sig åt beroende på vilket material som studeras. Tillverkning av plast är den processen som bidar mest till den arbetsmiljörelaterad risken för stolparna bestående av plast. För trästolpen med kreosot är det impregneringen som bidrar mest till den arbetsmiljörelaterad risken.Dessa rapporter är resulten av ett forskningsprojekt som samfinansierats av Energiforsk och Stiftelsen IVL. Syftet med projektet är att ta fram miljöpåverkansdata för olika stolpmaterial och att resultaten skall kunna användas informativt som underlag vid tillståndsärenden och upphandlingar. Arbetet bygger på livscykelanalys samt en utvärdering av arbetsmiljörelaterade risker av att exponeras av toxiska substanser längs stolparnas värdekedjor
Measures to Reduce Emissions from Ships A case study: An early evaluation of the potentials of digitalization and changed framework for port calls in the Port of Gävle.
No full textMany ports today want to improve the information flow in the logistics chain to be able to make port calls more efficient and thereby reduce the waiting times for ships, terminals and other operators in the logistics chain. The Port of Gävle is part of two ongoing projects, where digital tools and improvement of the current regulatory and structural framework in the port are being evaluated. The example calculations made in this study show that the potential to reduce emissions at sea is great even at minor speed reductions. For example, the annual greenhouse gas emissions for all incoming vessels would decrease by 8 300 tonnes of CO2-e if the ships would lower their speed at sea from last port by only 5%. This can be compared to effects from a shorter time at berth that not only can reduce emissions from ships quayside but also from ships at anchor, due to shorter waiting times. The potential reduction with 7% shorter times at berth is between 600 and 900 tonnes of CO2-e/year and the reduction at anchor is estimated to be between 825 and 3 860 tonnes of CO2-e/year.The new digital solutions in combination with a new port framework open the possibility for ports to improve planning and communication of time slots at quay for arriving ships. With less time spent in port and guaranteed time slots at arrival, the ships no longer must compete to get to the port first and can sail in reduced speed at sea
Produktdatabaser: miljöfördelar med återbruk Klimatfördelar med återbruk av IT-produkter samt metod för databasskapande
No full textDen här rapporten innehåller två delar. Den första delen är en metodbeskrivning för hur man kan ta fram en databas för miljöfördelar av återbruk, anpassad för en viss samhällsaktör och produktsektor. Den andra delen är en applicering av metoden på IT-produkter, med fokus på klimatpåverkan, och innehåller en databas för klimatfördelar av återbruk av IT-produkter. I den här metoden för beräkning av miljöfördelar med återbruk så är påverkan från återbruk beräknat som skillnaden mellan att en produkt antingen återbrukas eller köps ny. Detta innebär att produktionen av en ny produkt undviks, samt dess transport till kund, avfallshantering och transport till avfallshantering. Dock adderas påverkan från rekonditioneringsprocessen och transporter till och från rekonditioneringen. En ”databas för miljöfördelar med återbruk” framtagen enligt den här metoden är en tabell över produktkategorier som återbrukas med data på potentiell miljöbesparing. Databasen är främst tänkt att användas inom Sverige av en återbruksaktör av IT-produkter för att kunna hjälpa sina kunder att beräkna fördelen av deras återbruk förutsatt att ”införskaffandet av en återbrukad produkt leder till att en nytillverkad, liknande produkt, inte införskaffas och därmed inte tillverkas”.IVL Svenska Miljöinstitutet och Inrego har i en studie tagit fram en databas som visar klimatfördelarna med att återbruka ett antal vanliga IT-produkter. Den nya databasen innehåller uppgifter om ett stort antal olika kategorier och underkategorier av IT-produkter, till exempel bärbara datorer, stationära datorer, skärmar, mobiltelefoner, läsplattor, skrivare och servrar ner på komponentnivå
Review of the WASH Bottleneck Analysis Tool (BAT) : Improving the WASH BAT as a tool for planning and partnering for sustainability
No full textThe Water, Sanitation and Hygiene Bottleneck Analysis Tool (WASH BAT) is designed to enable the formulation of costed and prioritized Action Plans to remove the bottlenecks that constrain the WASH sector and hinder the delivery of sustainable WASH services. While the tool was created by UNICEF, it is an unbranded tool which is intended to be used by different stakeholders for the sector at large. It provides a step-by-step methodology for key stakeholders in the WASH sector to collaboratively identify and propose solutions for the problems afflicting the WASH sector through a structured discussion. The tool is designed for governments to lead the process, guided by trained moderators and facilitators, to reach a broad consensus on the major fundable activities to remove priority bottlenecks that inhibit sector progress, and integrate them into their systems as well as partner plans. Throughout the development of the WASH BAT, key stakeholders were consulted to improve the tool design and process of implementation, leading to the current design of the tool (version 2.0), which includes an online component found at https//:washbat.org. This review is the latest attempt to learn from prior experience including obtaining stakeholder feedback, with the goal of fine-tuning the tool. Drawing on experience from all WASH BAT exercises carried out from mid-2016 until March 2020, the study assesses the strengths and weaknesses of the WASH BAT in achieving its aims. It therefore covers the rationale for using the WASH BAT based on both need and demand, the preparation and implementation of the workshops, and the outputs and outcomes associated with the WASH BAT. This is the first comprehensive review of the revised WASH BAT since 2016, and its recommendations focus on how the tool design and implementation can be improved. The study combines a quantitative and qualitative approach, reviewing final reports and other outputs from WASH BAT exercises, and collecting information through questionnaires to UNICEF country offices as well as in-depth interviews with stakeholders from six countries (Bangladesh, Bolivia, the Democratic Republic of the Congo, Eritrea, Ethiopia and Pakistan).
Modeling recycling in life cycle assessment
No full textThe method for modeling material recycling can have a decisive impact on the environmental assessment of products if they have a high content of recycled material or if they are recycled after use. The recent EU guideline on Product Environmental Footprint includes a rather complex approach. In response to this, the Swedish Life Cycle Center gathered companies, researchers and authorities in this project aiming to collect and disseminate knowledge on existing approaches to allocation at open-loop recycling, to systematically assess these methods, test them in case studies, and to investigate to what extent consensus can be reached among the Swedish actors on how recycling should be modelled in an LCA. Information on twelve existing approaches is collected through a literature survey covering international standards, important guidelines and a selection of scientific papers. They are assessed with a set of indicators developed based on the view that methods for environmental systems analysis are good to the extent that they can be assumed to contribute to reduced environmental impacts or, at least, to reduced environmental impacts per functional unit. After case-studies and a debate, we present an application-dependent structure for requirements on the methods for modelling recycling in life cycle assessments.Swedish companies, researchers and authorities cooperated in this project with an aim to collect and disseminate knowledge on existing approaches to allocation at open-loop recycling, to systematically assess these methods, test them in case studies, and to investigate to what extent consensus can be reached among the Swedish actors on how recycling should be modelled in a life cycle assessment
Luftkvalitet i stadsutvecklingsprocessen Del ett: Kartläggning av kommuner och länsstyrelsers arbete, samt vad som skulle gynna arbetet i framtiden
No full textIntervjuer med kommuner och länsstyrelser har genomförts för att kartlägga hur luftkvalitetsaspekten hanteras i stadsutvecklingsprocessen. Studien visar att ett stort engagemang och intresse finns för frågan. Dock finns förbättringspotential, och ett antal förslag på hur arbetet med luftkvalitet kan gynnas i framtida stadsutveckling har identifierats