IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Bedömning av möjlighet till återanvändning av byggvaror med hänsyn till innehåll av kemiska ämnen
No full textSyftet med denna rapport är att öka kunskapen om bygg- och rivningsprodukter och -material som går att återanvända, för att på så sätt öka andelen material som cirkuleras. Rapporten sammanställer befintlig information och presenterar en enkel utvärdering av byggvarugrupper och deras återanvändbarhet baserat på ett ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Detta kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter i relation till deras farlighet under driftsfasen. Rapporten utvärderar ett 70-tal produkter som presenteras kategoriserat utifrån husdelar. Ett byggåterbruksguiden har tagit fram baserad på rapporten som publiceras som ett separat dokument till rapporten. Rapporten och guiden omfattar följande produktgrupper: - Takkonstruktion - Fasader - Fundament - Dörrar och fönster - Innertak och bjälklag - Golv - Badrumsmaterial - Köksinredning - Mark och trädgård - Emballage - Restpartier Följande ämnen inkluderas i utvärderingen - Asbest - Metaller: bly (Pb), kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), zink (Zn), arsenik (As) och kvicksilver (Hg) - Klorparaffiner, kortkedjiga (SCCP) - PAH (polycykliska aromatiska kolväten) - CFC / HCFC (klorfluorkarboner och vätefluorkolväten) - Kolväten (C6 - C36, alifatiska kolväten) - PCB (polyklorerade bifenyler, inkluderar 209 PCB-varianter) - Bromerade flamskyddsmedel (hexabromcyklododekan)Återanvändning ökar livslängden på produkter/material och minskar avfallsmängderna, samtidigt som det är ett effektivt sätt att nyttja resurserna bättre och minska klimateffekter kopplat till resursutvinning, produktion och avfallshantering. Det finns en stor potential för återanvändning av byggprodukter eftersom detta fortfarande är relativt ovanligt. Ett hinder för ökad återanvändning av byggvaror i Sverige är bristen på information, kunskap och medvetenhet i värdekedjan
Zero-emission vehicles and zones in Nordic cities - Promotion, instruments and effects
No full textThe Nordic cities should be given greater legislative possibilities to reward the use of zero-emission vehicles. This legislation may include the possibility of introducing some form of environmental zone or levying traffic fees in urban areas. Cities are advised to put together packages deploying a raft of instruments that mutually reinforce one another. As a basic package, most cities should work with improved conditions for zero-emission vehicles as charging and / or tank infrastructure, requirements for zero-emission vehicles in public procurement of vehicles and services, complementary measures that increase the supply and attractiveness of alternatives to the car, as well as measures that promote sustainable mobility and urban development independent of vehicle technology. It is also important that improved charging capabilities for zero-emission vehicles go hand in hand with an environmentally friendly parking policy. Increased demand for zero-emission vehicle charging points will then be a good reason to review the city´s parking policy. Under the right conditions ambitious cities can implement a more comprehensive policy package with a combination of various forms of zero emission zones or fee systems. To fully implement these measures, cities must have a high proportion of zero-emission vehicles in the fleet as well as strengthening possibilities for residents to move around freely without having to own a car.The foremost purpose of this study has been to provide recommendations to Nordic cities about how zero-emission vehicles can be promoted in harmony with social and environmental constraints, as well as economically sustainable mobility and accessibility considerations. Overall, the assessment is that cities can play an essential role in the transition to a climate-neutral transport sector. As climate goals are tightened, it will also become increasingly important that cities, countries and the EU speed up their ambitions and actions
TraceMet - Calculation and Reporting Rules - Traceability – a pilot for sustainable metals and minerals (TraceMet)
No full textThis document was compiled during 2020 and early 2021 within the TraceMet project, funded by the strategic innovation program Swedish Mining Innovation, a joint investment of Vinnova, Formas and the Swedish Energy Agency. The document contains the Product Category Rules (PCR) - the methodology rules for how to calculate and report carbon footprint and recycled content for metal products. The document contains the Product Category Rules (PCR) - the methodology rules for how to calculate and report carbon footprint and recycled content for metal products and Specific Methods, Assumptions and Data (SMAD) for the two pilots with specific metal qualities.It is important to use rules when tracing carbon footprint and degree of recycled content of metals. This report regards product category rules (PCR) for tracing of these parameters in a steel and copper value chain respectively for the project TraceMet that was run in year 2020
Large scale bio electro jet fuel production integration at CHP-plant in Östersund, Sweden
No full textThis document reports the findings of the project “Large scale bio electro jet fuel production integration at CHP-plant in Östersund, Sweden”. BEJF is an electrofuel produced in a synthesis process where biogenic carbon dioxide (CO2) is the main carbon source and hydrogen from electrolysis of water using renewable electricity is the main energy source. The project is a feasibility study for a factory for such fuel located at Jämtkraft's facility for CHP in Östersund. Thus, the aim of the project is to assess the feasibility for producing renewable aviation fuel at a specific location considering and evaluating e.g., different processes, operations and integrations, costs, environmental impact, business models and actors. IVL The Swedish Environmental Research Institute, Jämtkraft (JK), Chalmers University (CU), Lund University (LU), Nordic Initiative for Sustainable Aviation (NISA), and Fly Green Fund (FGF) have been the primary implementers in this project. Other project stakeholders (AFAB, and The Power Region), have provided relevant data to the various working groups. The project has included experimental work, modelling and calculations, as well as literature-based studies but not the construction of any facilities.The aviation sector needs transition to climate-neutral energy carriers such as renewable fuels. Considering a future scarcity in biomass-based biofuels, electrofuels from renewable feedstocks is an attractive option. Bio electro jet fuel (BEJF) integrated production at combined heat and power (CHP) plants in northern Sweden, where renewable electricity supply is plentiful and growing, has a currently untapped potential that can be used for greater synergy in existing heat and power production while at the same time significantly reducing the climate impact for future air-travel
Nationell luftövervakning : Sakrapport med data från övervakning inom Program-område Luft t.o.m 2019
No full textNaturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018. För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 40 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer. För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget (2019) MKN för hälsa
Hästgödsel och hampapellets för energiutvinning
No full textProjektet Hästgödsel och hampapellets för energiutvinning är en kartläggningsstudie för att genomlysa möjligheter och hinder med energiutvinning från pellets av hästgödsel och hampa. För att säkerställa att det är möjligt att erbjuda hästbönder en hållbar lösning på deras gödselproblematik och samtidigt bidra till att lösa Ekstas behov av pellets för fjärrvärme i framtiden så har detta projekt besvarat en rad frågeställningar. Rapporten inleds med en utförlig bakgrund kring hästgödsel och relaterade problem, en beskrivning av växten hampa och dess användningsområden, cirkularitet som koncept och dess implementering relaterat till denna studie, samt tidigare försök med hästgödsel och hampa för förbränning. En betydande del av projektet har handlat om att försöka bringa klarhet kring regelverket och vilken offentlig instans som äger rådighet i frågor avgörande för genomförande energiutvinning från hästgödsel och hampapellets. Utförarna till projektet har i samråd med myndigheter lyckats räta ut de frågetecken som finns och berett vägen framåt för konceptet med hästgödsel och hampapallets för energiutvinning. I rapporten läggs också stor vikt vid tekniska frågor kring konceptet. Dessa innefattar detaljer kring hampa som råvara, viktiga överväganden vid förbränning av hästgödsel, energiutvinning ur gödsel, hampa och pellets, frågor relaterade till aska samt en erfarenhetssammanställning från tidigare försök med liknande koncept. Rapportens avslutande stycke innehåller en beskrivning av hur ett cirkulärt system baserat på konceptet hade kunnat se ut och vilka fördelar detta hade fört med sig
The Blå Jungfrun reference building constructed with wood-based I-joist elements and cellulose insulation : – a climate declaration for the whole building from a life cycle perspective
No full textTogether with KTH, VL has carried out detailed life cycle assessment (LCA) calculations for a number of different building platforms based on the reference house Blå Jungfrun. The calculations cover a full life cycle and the same functional requirements, which means that the results for the different construction platforms are comparable. This report has added an additional building platform based on building elements made up of Masonite eel, as well as the use of cellulose insulation
Metaller i mossa 2020, Kaunis Iron AB : På uppdrag av Kaunis Iron AB
No full textMetoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. De högsta, alternativt näst högsta, halterna av arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, aluminium och kobolt uppmättes i mossproverna insamlade vid de provpunkter som låg närmast gruvområdet. Endast för zink, molybden och mangan uppmättes den högsta eller näst högsta metallhalten vid någon annan provpunkt än provpunkterna närmast gruvområdet. En statistisk analys genomfördes för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan medianhalterna av respektive metall i mossproverna för olika områden; Norra Sveriges inland (bakgrundsmiljö), Norrbottens län (bakgrundsmiljö), Pajala kommun (bakgrundsmiljö) samt från förtätningsstudien i området runt Kaunis Iron’s järnmalmsgruva, samt hur de i så fall skilde sig åt. Resultaten visade att statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan områdenas median-halter för samtliga undersökta metaller förutom för bly, kadmium, kvicksilver och molybden. För de tio metaller, där skillnader fanns mellan medianhalterna i de olika områdena, hade Kaunis Iron’s förtätningsundersöknings mossprover de högsta medianhalterna av järn, koppar, krom, nickel, vanadin, aluminium, kobolt, jämfört med övriga områden.Endast för arsenik, zink och mangan hade något av övriga områden som ingick i jämförelsen de högsta medianhalterna.· Lägsta medianhalten av zink och mangan fanns i Kaunis Iron’s förtätningsprover. Lägsta medianhalterna av järn, koppar, nickel och kobolt fanns i mossprover från norra Sveriges inland. De lägsta medianhalterna av arsenik, krom, kvicksilver, zink och aluminium fanns i Pajala kommuns nationella mossprover. Medianhalten av vanadin var lägst i norra Sveriges inland och i Pajala kommun.På uppdrag av Kaunis Iron AB har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av halter av metaller i mossa insamlade i området runt företagets järnmalmsgruva i Kaunisvaara under 2020. Metallhalterna i området som omfattas av undersökningen runt Kaunis Iron’s järnmalmsgruva i Kaunisvaara visar inte på någon större påverkan från verksamheten på uppmätta metallhalter. Generellt var mossprovernas metallhalter låga och ofta bara något högre för vissa metaller (järn och kobolt) än halterna i bakgrundsmiljön
Metaller i mossa Östergötlands län, 2020 : På uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund
No full textMetoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller ger en god bild av nedfallet över Sverige och andra länder. I Östergötland har förtätande undersökningar av metallhalter i mossa i bakgrundsmiljön genomförts vart femte sedan 1985. Det var generellt inte stora skillnader i metallhalt mellan de olika mossproverna insamlade i Östergötlands län. En syd-nordlig gradient, med de högsta halterna i norr, kunde dock ses för, bly, krom, zink, nickel, kvicksilver, molybden och antimon i mossproverna från 2020. Under de senaste 35 åren, mellan 1985 och 2020, har metallhalterna i mossa för Östergötlands län minskat signifikant för bly, nickel, vanadin, kadmium och koppar. Däremot fanns ingen statistiskt signifikant skillnad av medianhalterna i mossa för arsenik, krom och zink för samma period. Under de senaste 20 åren, mellan 2000 och 2020, har medianhalterna i mossa inte minskat i samma utsträckning som för den längre 35-årsperioden. Trendanalysen visade att endast halterna i mossa av bly och kadmium hade en statistiskt signifikant minskad medianhalt för de senaste 20 åren. En jämförelse mellan halt i mossa och emissioner har även genomförts. Halterna för bly, nickel, kadmium och koppar i mossa från Östergötlands län har minskat i samstämmighet med emissionsminskningarna för EU27 + UK och/eller från Sverige från 1990. Däremot har halterna av arsenik, zink och krom i mossa i Östergötlands län minskat i en mindre omfattning än emissionsminskningarna i EU27 + UK eller Sverige. På uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL utfört förtätningsmätningar av halter av metaller i mossa insamlade i Östergötland under 2020. Medianhalterna av bly och koppar i mossa från Östergötlands län var signifikant lägre 2020 jämfört med 2015 medan halterna av arsenik, järn, krom, kvicksilver, vanadin, aluminium och kobolt var signifikant högre 2020 jämfört med 2015. För kadmium, zink, nickel, molybden och mangan fanns ingen signifikant förändring under samma period
Metaller i mossa, Skåne län 2020 : På uppdrag av Länsstyrelsen Skåne
No full textMetoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. De sex områden som bedömts påverkade av intensivare metallindustrier var Höganäs, Helsingborg, Landskrona, Lomma, Svedala och Lönsboda. Metallinnehållet för flertalet mossor i bakgrundsmiljön i Skåne län var generellt lågt, och det fanns inga större geografiska skillnader. Detta var tydligt framförallt för halterna i mossa av arsenik, bly, kadmium, molybden, nickel och aluminium. För samtliga metaller, förutom för kvicksilver, fanns statistiskt signifikanta skillnader i medianhalten för de olika områdena. · vid Lönsboda var medianhalterna lägre än bakgrundsmiljön för As, Cu, Zn, Cr, Ni, V, Fe, Co, Mo och Al. · vid Höganäs var medianhalterna högre än bakgrundsmiljön för As, Cr, Ni, V, Fe, Co, Mo och Al. · vid Helsingborg var medianhalterna högre än bakgrundsmiljön för As, Pb, Cu, Cr, Zn, Cr, Ni, V, Fe, Co, Mo och Al. · vid Landskrona var medianhalterna högre än bakgrundsmiljön för As, Pb, Cd, Cu, Cr, Zn, Cr, Ni, Fe, Co, Mo och Sb. · vid Lomma var medianhalterna högre än bakgrundsmiljön för Cu, Zn, Cr, Fe, Co, Mo och Sb och lägre än Mn. · vid Svedala var endast medianhalten av Cu högre än bakgrundsmiljön. Punktkällornas påverkan på metallhalten i de mossprov som samlades in studerades och vid alla sex områden fanns en påverkan. Påverkan var dock olika stor för olika metaller och olika områden. Vid tolkningen av hur metallhalterna i mossproverna varierar med avståndet från punktkällorna måste man även beakta att Skåne ligger i ett område där bidraget av långväga transporterade föroreningar från övriga Europa är stort. Det finns även påverkan från närliggande sjöfart, och även inom länet finns ett stort antal andra industrier som tillsammans kan påverka metallhalterna i mossorna.På uppdrag av Länsstyrelsen Skåne har IVL Svenska Miljöinstitutet utfört förtätningsundersökningar i Skåne under 2020. Fokus var på att undersöka metallhalter i sex områden som är påverkade av intensivare metallindustrier men även att undersöka metallhalter i prover från mer opåverkade områden. Metallinnehållet i vissa enskilda mossprover som insamlats i närheten av olika punktkällor var för några metaller och några områden kraftigt förhöjda. Halterna av bly, koppar, molybden och krom i mossan var kraftigt förhöjda i närheten av punktkällorna i Landskrona. Halterna av zink i mossan var kraftigt förhöjd i närheten till punktkällorna i Landskrona, Lomma och Helsingborg. Halterna av järn och aluminium i mossan var kraftigt förhöjda i närheten till punktkällorna i Lomma och Helsingborg. Halterna av antimon i mossan var kraftigt förhöjda i närheten till punktkällorna i Landskrona och Höganäs. Halterna av arsenik i mossan var förhöjda i närheten till punktkällorna i Lomma och Helsingborg. Halterna av kobolt i mossan var förhöjda i närheten till punktkällorna i Höganäs, Helsingborg, Landskrona och Lomma