IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Recommendations for future development of technologies for water management
No full textA challenge describes both opportunities and barriers, and an enabler provides means to manage achallenge. The framework for the deliverable is based upon identifying process facilitators (e.g.workshops) and discursive abilities/devices providing enablers that partners used in order to make senseacross organizations and professional communities (developers and users) as a means to develop anddeploy digital technologies and services. IVL lead the work and edited the deliverable. Gothenburg city (CGEA), city of Amersfoort (COA) andBarcelona waste and wastewater company (BCASA) provided experiences as stakeholder and dataprovider, through user involvement. IVL Swedish Environmental Institute, Eurecat (EUT), Talkpool (TP),Civity (CIV) provided experiences from development and implementation work (focusing on stakeholderengagement and user involvement). They all contributed to the deliverable through meetings and writingone section each. Analysing the same processes from different points of view provided interesting insightsinto the development process and implications for the coming phases of the project. The Gothenburg section expresses how insights from cooperation issues from before the project, wereturned into a well-designed collaboration process (process facilitator) between developers andusers/stakeholders. In Gothenburg, engaging with various departments within the municipality and withexternal stakeholders has been a continuing learning process for IVL (case study leader). IVL graduallypresented various opportunities within the project, both in Amersfoort and Barcelona, which has beenvery much appreciated by the stakeholders. In this way, the engagement process has also enabledstakeholders to envision a number of opportunities that the new technologies empower that can becontinued beyond SCOREwater. Moreover, due to a fruitful collaboration between developers and stakeholders, both Gothenburg andBarcelona cities now envision even more opportunities and ambitions, some of which might be realizedwithin the project, some outside.Both Amersfoort and Barcelona also analyse how insights from different organizational issues influencedtheir design of process facilitators and discursive abilities. The Amersfoort section shows the influencefrom a) the different organizational structures and motives between the municipality, the for-profitcompanies and citizen volunteers and b) the differences in work processes between their policy makersand data analysts, people that seemed to be previously unfamiliar with working together. The first issuewas addressed through finding common ground in the objectives (added value as a discursive device) andthe second through designing a common process – going from simple to more complex hypothesis. In the Barcelona case, BCASA realized a) that they needed to “translate” their needs and concepts withregard to wastewater maintenance to other Catalan partners and b) that they needed to involve andengage both workers and managers at several departments for the SCOREwater project so that theyunderstand. see and value the benefits it provide and therefore engage in and support the SCOREwaterproject. EUT, TP and CIV expressed fewer specific challenges than the case studies, using familiar andproved process facilitators and discursive devices (CRISP-DM business modelling and user stories)
Livscykelanalys av fyra system för biogasproduktion från stallgödsel : Intern leverans av ERA-NET-projektet MANUMAX, SI/501741–01
No full textGenom att termiskt förbehandla gödsel, substrat till biogasproduktion, kan avkastningen öka. Detta kan i sin tur leda till både ekonomiska och miljömässiga fördelar med biogasproduktionen. Syftet med denna rapport är att presentera resultatet för den miljömässiga utvärderingen genom en LCA. Fyra biogassystem har jämförts i studien: produktion av el och värme från biogas från gödsel (i ett kraftvärmeverk) med och utan förbehandling samt uppgradering av biogas till biometan för utmatning på naturgasnätet också med och utan förbehandling. Resultatet visar att biometanfallen presterar bäst ur ett klimat- samt energianvändningsperspektiv. Detta beror till störst del på att biometan kan ersätta ett fossilt bränsle (naturgas) vilket ger en stor miljönytta. Systemet med förbehandling presterar bättre än det utan förbehandling på grund av den ökade avkastningen av biogas. Tillförsel av extern energi till förbehandlingen har en relativt liten påverkan på klimat och energianvändning. Samtidigt visar resultaten för kraftvärmefallen att klimatnyttan är ytterst liten eller till och med negativ, dvs biogasproduktionen bidrar till utsläpp av växthusgaser. Detta beror på att den värme och elmix som kan ersättas av värme och el från biogas till stor del är baserad på förnybar eller fossilfri energi.Denna rapport är en leverans inom ERA-NET-projektet MANUMAX, SI/501741–01. Projektet fokuserar på att fördjupa kunskapen om termisk förbehandling av kogödsel för biogasproduktion. Som bakgrundsmaterial för dessa analyser har en livscykelanalys (LCA) utförts. Fyra biogassystem har jämförts i studien: produktion av el och värme från biogas från gödsel (i ett kraftvärmeverk) med och utan förbehandling samt uppgradering av biogas till biometan för utmatning på naturgasnätet också med och utan förbehandling
Kväveåtervinning genom stripping och kristallisation
No full textDenna rapport sammanställer erfarenheter och resultat från pilotskaleförsök med stripping och kristallisation för kväveåtervinning från avloppsvatten. Projektet har varit ett samarbete mellan EkoBalans och IVL Svenska Miljöinstitutet, där EkoBalans anläggning eco:N testats under sommaren 2020 på IVLs test- och demonstrationsanläggning Hammarby Sjöstadsverk. Försöken har visat att det i anläggningen är möjligt att behandla ett rejektvatten från avvattning av rötat slam med ammoniumhalt från 500 till 2000 mg NH4-N/L med en ammoniumreduktion överstigande 95 % över själva strippern. Pilotförsöken har också visat att kristalliserad ammoniumsulfat kunde utvinnas, även om begränsningar i tillgänglighet till försöksanläggningen och substrat som gjorde att kontinuerlig drift inte var möjlig. Inom projektet har även många praktiska erfarenheter genererats vilket bidragit till fortsatt utveckling av anläggningen
EUA-BCA Stakeholder Analysis Report
No full textThe stakeholder analysis was done to identify which stakeholders would be important in the process to Increase coordination of Arctic black carbon policies and to some extent to Facilitate early emission reductions of black carbon affecting the Arctic. The analysis included 95 Arctic-relevant stakeholders, categorised in six groups: Intergovernmental organisations, National authorities, Indigenous people’s organisations, Expert and working groups, Non-governmental organisations, and Industry. The analysis supporting the results above was made by quantitatively ranking each stakeholder over three dimensions: Power, Interest, and Network capacity. The stakeholder analysis indicates that there are some stakeholders that appear more important to include in the process to increase coordination of Arctic black carbon policies and to facilitate early emission reduction of black carbon affecting the Arctic.This report is a part of the EUA-BCA final deliverables series including several reports and digital products in support of policy actions and increasing international cooperation with the target of reducing negative impacts from BC emissions in the Arctic. The present stakeholder analysis makes certain conclusions about stakeholder importance in further effort coordination.European Union-funded Action on Black Carbon in the Arctic (EUA-BCA
Elements in the policy landscape for action on black carbon in the Arctic : Supporting material to the EUA-BCA report Enhancing the reduction of black carbon emissions to protect the Arctic: Mapping the policy landscape of national, regional and international actions
No full textThe aim of this report is to summarise information about relevant policy actions to reduce black carbon emissions from key polluting sectors, as well as options to better monitor how different initiatives affect black carbon emissions and their environmental and health effects. Several relevant policy areas are identified – In situ observations of black carbon in the Arctic, black carbon emission inventories, Gas flaring, Small-scale domestic heating, Shipping, On-and off-road engines, and Open biomass burning. Within these areas, possible actions are described in detail and presented in terms of their time horizon, societal impact, jurisdictional scope and relevant policy fora. The presented actions can act as a reference list of options for interested policymakers, synthesising existing knowledge about relevant policy actions rather than giving prescriptive recommendations on which of them to implement. This report serves as a background document to the EUA-BCA Policy landscape report that informs on possible ways to implement these actions in practice and clarify how enhanced international cooperation would contribute to actions in the key areas.This report is a part of the EUA-BCA final deliverables series including several reports and digital products in support of policy actions and increasing international cooperation with the target of reducing negative impacts from BC emissions in the Arctic. The present report explores possible policy actions to reduce black carbon emissions across prioritised areas.European Union-funded Action on Black Carbon in the Arctic (EUA-BCA
Reusability and the potential environmental impact of small electronics - Literature review and discussion
No full textUnused electronics kept in stocks represent a delayed or lost opportunity for reuse or remanufacturing. The reuse potential depends on the remaining physical durability and perceived or factual technological obsolescence. The greatest potential for reuse is when the products are still within their designed lifetimes, thus products should be sent to second life as soon as they are no longer in use. An extension of lifetimes of small electronics through domestic reuse could bring clear environmental (especially climate) benefits in comparison to recycling, incineration, or stockpiling. About 8,000 t of small electronics annually enter incineration together with mixed household waste. Environmental and economic benefits could be attained if a more effective waste management system would divert WEEE flows towards material recycling and especially - reuse. The magnitude and nature of the benefits depend on the quantity of collected electronics, composition, and the effectiveness and the efficiency of sorting and recycling. Drawing definite conclusions about the impacts of increased collection and current recycling vs keeping WEEE in stocks is difficult as it depends on future households’ behaviour, the efficiency of e-waste management as well strategies governing re-valorisation of WEEE.This study is part of a short assignment as a part of investigation of a possible deposit-return system for small electronics in Sweden. The study aims to explore the potential of reuse of small electronics kept in stocks by households; the environmental impacts/benefits of increased recycling and reuse. The research is mainly based on the literature review which was complemented with some estimates of e-waste shares in mixed household waste and the potential economic value of metals present in electronics. </p
European and Central Asian Actions on Air Quality : A regional summary of emission trends, policies, and programs to reduce air pollution
No full textThe report provides detailed information on emission trends and European actions on air quality during 2016-2020, in support of the second UNEP global summary report of policies and programmes to reduce air pollution. The pollutants in focus are sulphur dioxide, nitrogen oxides, non-methane volatile organic compounds, ammonia, and fine particulate matter (PM2.5). Thanks to the continued strengthening of policies developed under the UNECE Convention on Long-range Transboundary Air Pollution, EU policies and legislation, as well as national legislations, emissions of most monitored air pollutants have decreased. Since 2010, this trend has continued in Western, Central, Eastern and South Eastern Europe. Emissions are however increasing in Central Asian countries. Looking at the entire European and Central Asian region covered in this report, there is one pollutant that stands out: ammonia. Ammonia emissions have in all sub-regions increased during 2010-2017, and there is no sign of decline. The EU member states and Norway, UK and Switzerland, with the largest past emission reductions, are also those with well-developed air quality monitoring and assessment infrastructure. In addition, these countries report the largest portfolio of further actions to reduce emissions in a cost-effective manner, including investments in energy efficiency improvements as well as in clean technologies. Awareness and progress in efforts to improve air quality assessment infrastructures in Eastern and South Eastern Europe as well as Central Asia are improving, and there are several examples of knowledge-sharing initiatives and capacity building efforts
Recirkulering av näringsämnen mellan stad och land - vad vill gödselanvändaren ha? - Aktivitetsrapport - tematisk workshop
No full textRecirkulering av näringsämnen från avloppsströmmar tillbaka till odlingsbar mark kräver en systemomställning både vad gäller marknad, infrastruktur, policys och regelverk. Olika aktörer inom värdekedjan, från kunder i matbutiken och lantbrukare, till avloppsreningsverk, teknikleverantörer och beslutsfattande myndigheter, behöver ha någorlunda gemensamma prioriteringar och det krävs konkreta åtgärder för att möjliggöra de omställningar som krävs. I november 2020 genomfördes en workshop på temat Recirkulering av näringsämnen mellan stad och land - vad vill gödselanvändaren ha? På workshopen diskuterades och prioriterades olika faktorer, produktegenskaper och aktiviteter som alla behövs för att möjliggöra en framtida systemomställning. Resultatet av workshopen presenteras i denna rapport.Denna rapport sammanfattar resultatet av en workshop med olika sakägare kring frågan om gödselprodukter innehållande återvunnen näring från avloppsströmmar. Som underlag till workshopen har även en litteraturöversikt, intervjuer och enkäter med utvalda sakägare genomförts. Rapporten presenterar de behov sakägarna anser att dessa produkter måste eller bör uppfylla. Arbetet har genomförts gemensamt mellan den svenska näringsplattformen och forskningsprojektet End-of-Wastewater
Metaller och kväve i mossa 2020, Boliden Aitik : På uppdrag av Boliden Aitik
No full textMetoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. I området kring Aitikgruvan har förtätade undersökningar av metallhalter i mossa tidigare genomförts 1995, 2000, 2007, 2011 och 2015. Under 2020 var första gången då även kväve analyserades i mossorna. Mossproverna från förtätningsområdet har kategoriserats beroende på avstånd till gruvan, inom en mil, inom en till två mil och inom tre till sju mil. Jämförelser har även gjorts mot nationella mossprover i norra Sveriges inland och Norrbottens län. Särskilt för arsenik, järn, koppar, krom, nickel, aluminium, vanadin, kobolt, molybden och antimon fanns för uppmätta halter i mossproverna ett starkt statistiskt signifikant beroende av avståndet från Aitikgruvan. Regressionsanalysen visade att för zink, mangan och kväve fanns inget statistiskt signifikant samband mellan halterna i mossproverna och avstånd från Aitikgruvan. I området närmast gruvan i Aitik fanns det för flertalet metaller fanns inga statistiskt signifikanta förändringar av medianhalterna mellan 2015 och 2020 års undersökningar. Undantag var dock att kvicksilver- och zinkhalterna ökade mellan 2015 och 2020, medan nickelhalten minskade i området närmast gruvan (inom en mil). Även i området inom en till två mils avstånd från gruvan ökade zinkhalten mellan 2015 och 2020 års undersökningar, samtidigt som medianhalterna av bly, krom och nickel minskade. För området längst bort från gruvan (tre till sju mil) ökade medianhalterna av arsenik, järn, krom och kvicksilver mellan 2015 och 2020 års undersökningar. Under de senaste 25 åren (1995–2020) visade trendanalysen att medianhalten i mossa för bly och kadmium har minskat statistiskt signifikant för alla tre områden inom sju mils avstånd från Aitikgruvan. Trendanalysen visade även att under de senaste 25 åren (1995–2020) har medianhalten i mossa för arsenik och nickel minskat statistiskt signifikant för området inom tre till sju mils avstånd från Aitikgruvan.På uppdrag av Boliden Aitik har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av halter av metaller och kväve i mossa insamlade i anslutning till Aitikgruvan i Gällivare under 2020. Att det fanns en påverkan från Aitikgruvan på halterna som uppmättes i mossprover insamlade inom tre mil från gruvan var särskilt tydligt för järn, koppar och kobolt där halterna i förtätningsproverna var klart högre än bakgrundshalterna. Under 2020 års undersökning fanns de högsta halterna för flertalet av metallerna bland förtätningsprovpunkterna i området inom en mils avstånd från Aitikgruvan. Undantag från detta gällde mangan och kväve, där de högsta halterna uppmättes i mossor från området inom tre till sju mil respektive en till två mil från gruvan
Smarta Loopar : En kartläggning av hinder och åtgärder för att ta fram smarta loopar för produkter av plast och textil, med fokus på policy och beteende
No full textEtt vanligt argument för att inte sortera plastavfall utan i stället slänga det i brännbar avfallsfraktion är att volymerna av plastavfall är för små för att det skulle betala sig ekonomiskt att återvinna dem. Lösningen på detta har hittills varit att försöka samla in så mycket som möjligt för att sedan sortera i olika plastfraktioner. Med detta projekt har det utvärderat om man istället kan ha en specifik insamling och få mindre, men renare flöden, s.k. ”smarta loopar” av material. I projektet har det gjorts en kartläggning vad som skulle kunna fungera/ inte fungera och hitta möjligheter för att nå smarta loopar. Fokus i projektet låg på att identifiera hinder och åtgärder/lösningar som adresserar beteende och policyfrågor och inte på tekniska lösningar. Kartläggningen i projektet har genomförts med hjälp av fyra fallstudier: 1) Pallsträckfilm, 2) Spännband och lyftslingor, 3) plastemballage av kläder och 3) sportartiklar för innebandy. I projektet har det kartlagts båda på individuella hinder och åtgärder, som mer allmänna hinder och åtgärder som verkar vara gemensamt i de loopar projektet har tittat på. Projektet har visat att det redans finns bra exempel på fungerande smarta loopar i Sverige och det finns ett stort intresse hos svenskt näringsliv att ta fram flera smarta loopar. Det finns dock flera utmaningar kopplat till detta som diskuteras i projektet. Nu när flera hinder och potentiella åtgärder har kartlagts, krävs det att looparna testas och utvärderas i en liten skala. För företag som vill komma igång har projektet tagit fram en handlingsplan bestående av ett antal punkter man bör undersöka innan man startar