IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Kompensation av klimatskuld inom LFM30
No full textThis report proposes goals and criteria that can be used when choosing how to offset GHGs, the purpose of which is to help the user choose offsetting approaches that have high environmental integrity. The report further discusses the prerequisites for and possible approaches when purchasing and using carbon credits for offsetting.Carbon credits that are used to offset GHG emissions can be based either on measures that remove carbon dioxide from the atmosphere (Carbon Dioxide Removal, CDR, or “removals”), or through measures that lead to the reduction or avoidance of GHG emissions. In principle, it makes no difference to the outcome in terms of the net flux of GHG to the atmosphere if the offsetting is based on reductions or removals – provided that the carbon credits used are of high integrity. The report proposes a set of goals with associated assessment criteria, which can be used as a basis for the assessment of carbon credits. The following goals are included: 1) Robust and transparent management of the certification system, 2) Reliable calculation of the underlying activities’ mitigation outcome, 3) Double counting of mitigation outcomes associated with carbon credits must be avoided, 4) The risk of non-permanence must be managed, 5) Avoidance of negative environmental and social impacts and enforcement of positive impacts, 6) Contribution to the promotion of the societal transition towards net-zero emissions.The market for high-integrity carbon credits based on removals is under-developed and supply is limited. However, demand is rising and expected to continue growing. Those who wish to offset their emissions on the basis of permanent removals may wish to consider fund solutions. The market for high-integrity carbon credits based on emission reductions is more mature and the range of carbon credits is extensive. However, the transition to the Paris Agreement presents market participants with new challenges and new considerations need to be made when assessing the integrity of using carbon credits for offsetting.Denna rapport lägger fram förslag om mål och kriterier som kan användas vid val av klimatkompenserande åtgärder, syftet med detta är att hjälpa användaren att välja kompenserande åtgärder som har hög miljöintegritet. Rapporten diskuterar vidare förutsättningar för och möjliga tillvägagångssätt vid införskaffning av certifierade utsläppsminskningar.I rapporten föreslås en uppsättning mål med tillhörande bedömningskriterier, som kan användas som bedömningsgrund när klimatkompensationsprojekt utvärderas. Följande mål ingår: 1) Robust och transparent styrning av certifieringssystemet. 2) Tillförlitlig beräkning av aktivitetens påverkan på utsläpp/upptag av växthusgaser. 3) Dubbelräkning av utsläppsminskningar/koldioxidupptag ska undvikas. 4) Säkerställd permanens. 5) Förstärka positiv och förebygga negativ miljömässig och social påverkan. 6) Främjande av omställning mot nettonollutsläpp.För kompenserande åtgärder som bygger på negativa utsläpp och som uppfyller högt ställda kvalitetskrav är marknaden outvecklad och utbudet av certifierade negativa utsläpp är begränsat. Efterfrågan är dock stor och marknaden förväntas utvecklas. För att kunna klimatkompensera baserat på negativa utsläpp kan det under rådande förutsättningar finnas skäl att överväga fondlösningar.Marknaden för kompenserande åtgärder som bygger på att bidra till att undvika utsläpp och som uppfyller högt ställda kvalitetskrav är mer mogen och utbudet av certifierade utsläppsminskningar är omfattande. Det finns ett stort antal etablerade aktörer på marknaden som förmedlar sådana klimatkompensationstjänster. Övergången till Parisavtalet ställer dock marknadsaktörer inför nya utmaningar och nya överväganden behöver göras vid kvalitetsbedömning av certifierade utsläppsminskningar
Miljöeffekter av elnät och energilagring - En förstudie av nyckelkomponenter i ett framtida fossilfritt energisystem
No full textDenna förstudie ger en överblick över den miljöpåverkan som förväntas ske från utbyggnad av elnät och olika energilagringstekniker i ett framtida energisystem. Rapporten beskriver miljöpåverkan för olika delar av livscykeln, dvs. utvinning av råvaror, tillverkning, anläggning, drift och underhåll samt kvittblivning inklusive återanvändning och återvinning
Digitaliseringens möjligheter inom avfallsanläggningar - System som optimerar och skapar nya värden och smart teknik banar väg för effektiva lösningar
No full textDet pratas mycket om den nya smarta tekniken med sensorer, robotar och drönare som tillsammans med artificiell intelligens, maskininlärning och omfattande datakraft ska revolutionera avfallssektorn. Samtidigt är det många som upplever att det kan vara svårt se vilka faktiska nyttor som kommer att uppstå när digital teknik ska implementeras i den egna verksamheten. För många känns utmaningarna lika oändliga som de löften som tekniken kommer med. Därför har IVL tillsammans med Avfall Sverige drivit ett projekt där vi fokuserat på nyttan med den teknik som kan vara av speciellt intresse för avfallsanläggningar. I skriften ”System som optimerar och skapar nya värden” har vi lagt fokus vid digitala systemlösningar. Med generell information om vad man behöver tänka på i kombination med konkreta exempel och erfarenhetsdelning belyser vi möjligheter och utmaningar från två perspektiv: Hur man genererar nytta inom den egna verksamheten och hur man kan använda systemlösningar för att samverka med andra. I skriften ”Smart teknik banar väg för effektiva lösningar” förmedlar vi vilken nytta som kan uppstå för avfallsanläggningen när sensorer och annan smart teknik blir en del av verksamheten och vad man bör tänka på när man börjar tillämpa smart teknik, såsom drönare och robotar.För avfallssektorn bjuder digitaliseringen på en mängd möjligheter, men många har också blivit varse att det kan vara svårt att hitta den kraft och skapa den nytta som digitalisering kan generera. Med konkreta exempel, från såväl den egna sektorn som från andra branscher och sektorer, vill vi ge avfallssektorn vägledning till utveckling med stöd av digitalisering. Detta förmedlas i två skrifter som specifikt riktar sig till landets avfallsanläggningar, men som säkert kan vara av intresse för avfallssektorn i sin helhet
Underlag till Klimaträttskommittén - om tillståndsprocessen och EU-ETS
No full textRapporten är ett återgivande av det underlag som Klimaträttsutredningen mottog under arbetet med delbetänkandet En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden, SOU 2021:21. Frågorna som analyseras gäller dels skisserade förslag om ändringar i miljöbalken för tillstånd av miljöfarlig verksamhet avseende klimatutsläpp, dels regleringen för EU-ETS i sådana tillstånd. En slutsats som dras är att Sverige behöver ha rådighet över Sveriges framtida territoriella utsläpp och därför en möjlighet att införa extra styrning för att nå de svenska målen, även för verksamheter som ingår i EU ETS. En internationell utblick visar att det är vanligt att prissättande styrmedel (till exempel utsläppshandel och skatter) kompletteras med regleringar. Orsaken är ofta politisk. Det kan vara lättare att införa utsläppskrav eftersom prissignalen inte är lika tydlig, för att därefter införa prissättning. Men det finns även ekonomiska skäl, till exempel för att hjälpa införandet av ny teknik eller skapa en infrastruktur som till exempel laddningsstationer för elfordon
Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit
No full textDen uppvärmning som har orsakats av mänskliga utsläpp fram till idag kommer att hålla i sig i tusentals år och fortsätta orsaka förändringar i klimatsystemet. SMHI har i ett flertal studier visat att Sverige redan har blivit varmare och mer nederbördsrikt och att temperaturen kommer att stiga mer i Sverige och Skandinavien än det globala genomsnittet. Mer nederbörd ökar risken för översvämning och kan även leda till ras, skred och erosion genom försämrad markstabilitet. Andra effekter av ett förändrat klimat är förändrad mark- och luftfuktighet, förändrad snömängd, värmeböljor, torka och ökad brandrisk. Hur stora effekterna blir beror på klimatförändringarnas omfattning men också på samhällets förmåga att anpassa sig till dessa förändringar
Torrdeposition till insamlare för nedfall med nederbörden : Metodik och manual baserat på RUT-försöket, Rör under tak
No full textPå uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet under två hydrologiska år genomfört mätningar och utvecklat metoder för att beräkna andelen torrdeposition till insamlingsutrustning för nederbörd på öppet fält. Metodiken syftar till att kunna korrigera mätresultat för bulkdeposition till beräknade värden för våtdeposition. Metodiken ska kunna tillämpas för valfri mätplats i Sverige. Korrigeringar görs separat för den nu använda mätutrustningen, WoF-provtagare och en tidigare använd mätutrustning, Tratt och Dunk. För natrium, sulfatsvavel, nitrat- och ammoniumkväve görs separata korrigeringar regionvis för respektive ämne på månadsbasis, baserat på separata korrigeringsfaktorer, Fvåt, grundat på om bulkdepositionen under månaden över- eller underskrider ett tröskelvärde. Platsvis tillämpning av beräkningarna grundas på den geografiska region som platsen tillhör. För kalcium, magnesium, kalium och klorid görs korrigeringar regionvis på årsbasis genom att ett värde för Fvåt används som är konstant över tid för respektive ämne och region. Korrigeringen beror inte av storleken på bulkdepositionen. Platsvis tillämpning grundas på den geografiska region som platsen tillhör. För fosfor kan bulkdeposition i nuläget utifrån tillgängliga mätresultat inte separeras till våt- och torrdeposition. Detta på grund av att variationen i mätdata varit alltför storAtmosfäriskt nedfall till landekosystemen och vattenytor sker genom våt- och torrdeposition. Mätningar av våtdeposition bedrivs med provutrustning för insamling av nederbörd på öppet fält. Det sker dock en viss torrdeposition av gaser och partiklar till själva insamlingsutrustningen. IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört mätningar och utvecklat metoder för att beräkna andelen torrdeposition till insamlingsutrustning för nederbörd på öppet fält
Potential, effekter och erfarenheter från återbruk i bygg- och fastighetssektorn från den lokala samverkansarenan i Göteborgsregionen ”Återbruk Väst”
No full textI studien har åtta olika projekt som arbetat praktiskt med återbruk utvärderats avseende inventerad återbrukspotential och effekter av faktiskt och planerat återbruk. Återbrukspotentialen som framkommit vid projektens återbruksinventeringar har utvärderats avseende klimatbesparing, resurs/avfallsbesparing och ekonomiskt produktvärde. De produkter som inventerats för återbruk har ett genomgående gott funktionellt skick samt ett relativt gott estetiskt skick. Av denna återbrukspotential som inventerats har sedan omkring en tredjedel resulterat i effekter av faktiskt eller planerat återbruk. Därutöver presenterar rapporten erfarenheter kring förändrade arbetssätt och attityder avseende återbruk. Fem sådana är att 1) attityder till återbruk generellt är positivt 2), drivkrafterna för ökat återbruk varierar men klimatbesparing är den största 3) kunskapen kring återbruk ökar 4) styrningen av återbruksarbetet har stor förbättringspotential och 5) många hinder och stort utvecklingsbehov finns för ökat återbruk. Studien fastslår att återbruk har stor potential, men att det faktiska återbruket inte riktigt når upp till denna potential. För att omsätta resultaten i denna studie till praktiskt återbruksarbete ger rapporten slutligen rekommendationer på insatser för att nå ett ökat återbruk.I denna rapport presenteras kunskap och erfarenheter kring återbruk i bygg- och fastighetssektorn som framkommit inom projektet Återbruk Väst, en lokal samverkansarena mellan fastighetsägare, arkitekter, offentliga aktörer och forskare i Västra götalandsregionen. I studien har återbrukets potential och faktiska effekter i ett antal bygg- och rivningsprojekt som arbetat praktiskt med återbruk utvärderats. Rapporten inkluderar även erfarenheter kring förändrade arbetssätt och attityder avseende återbruk.
Emissionsfaktorer för nordiskelmix med hänsyn till import och export
No full textNär el används i Sverige så påverkar det klimatet. Då elsystemet är komplext och ihopkopplat över landsgränser är det inte givet vilka elproduktionsanläggningar som ska omfattas av beräkningarna. IVL Svenska Miljöinstitutet har inom ramen för SMED och på uppdrag av Naturvårdsverket utrett lämplig systemgräns och beräknat klimatpåverkan utifrån bokföringsperspektivet för tre år. I studien fastslogs att den systemgräns som bäst representerar verkligheten just nu är nordisk[1] elmix, där hänsyn tas till import och export från och till angränsande länder. Genomsnittlig emissionsfaktor för de tre åren hamnade kring 90 g CO2e/kWh. Rapporten har även publicerats i SMEDs rapportserie som ”Rapport Nr 4 2021”. I den här versionen finns dock ett tillägg. Det har gjorts en bedömning av indirekta och direkta utsläpp även för importerad el vilket underlättar användningen av emissionsfaktorerna för att redovisa klimatpåverkan från köpt el enligt de scope som används i GHG-protokollets redovisningsstandard. [1] Sverige, Norge, Finland och Danmar
Indikatorer för hållbarhetsbedömningar av svenskt skogsbruk och skogsindustriella produkter : Generell metodik
No full textRapporten har tagits fram inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest som leds av Skogsindustrierna. IVL deltar i programmet, i samarbete med SLU och Skogforsk, med att beskriva alternativa, framtida scenarier för produktion och användning av skogsråvara, för dagens och framtidens skogsbruk, i ett hållbarhetsperspektiv, främst baserat på visualiseringsverktyget BioMapp Framtagning av metodik för att beräkna hållbarhetsindikatorer för svensk skoglig sektor utgör en viktig verksamhet. Metoder har tagits fram för att beräkna fyra olika typer av hållbarhetsindikatorer: 1. Påverkan på biologisk mångfald 2. Påverkan på klimat, uppdelat på fossilt och biogent ursprung 3. Sociala aspekter, såsom skogens rekreationsvärden 4. Ekonomiska aspekter, såsom antal arbetstillfällen, skogsbrukarens ekonomiska intäkter, samt nationalekonomiska aspekter. Dessa vitt skilda hållbarhetsindikatorer behöver kunna jämföras och vägas mot varandra. Metodik beskrivs för att överföra indikatorerna till en jämförbar, relativ skala, baserat på referensscenarier. Indikatorerna behöver också kunna knytas till storleken på arealen som används för produktion av skogsråvara samt hur mycket skogsråvara som produceras på denna areal.IVL verkar inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest, i samarbete med SLU och Skogforsk, med att beskriva alternativa, framtida scenarier för produktion och användning av skogsråvara, i ett hållbarhetsperspektiv. Metoder har tagits fram för att beräkna fyra olika typer av hållbarhetsindikatorer för svenskt skogsbruk: 1. Påverkan på biologisk mångfald; 2. Påverkan på klimat; 3. Sociala aspekter; 4. Ekonomiska aspekter. Metodik beskrivs för att överföra indikatorerna till en jämförbar, relativ skala, baserat på referensscenarier
Metaller i mossa, Södermanlands län 2020 : På uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län
No full textMetoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller ger en god bild av nedfallet över Sverige och andra länder. Statistiska analyser genomfördes för att se om och hur medianhalterna för de olika metallerna i Södermanlands län skilde sig från sydöstra Sverige och Mellansverige. Medianhalterna av nickel, vanadin, järn, kobolt, aluminium och antimon i Södermanland var statistiskt signifikant högre än medianhalterna i sydöstra Sverige och Mellansverige. Däremot var medianhalterna av bly, koppar, zink, kvicksilver och mangan i Södermanland statistiskt signifikant lägre än medianhalterna i sydöstra Sverige och Mellansverige. Medianhalterna av krom och molybden i Södermanland var statistiskt signifikant högre än medianhalterna i sydöstra Sverige medan det inte fanns någon skillnad mot motsvarande medianhalter i Mellansverige. Slutligen var medianhalterna av arsenik och kadmium i Södermanland statistiskt signifikant högre än medianhalterna i Mellansverige medan det inte fanns någon skillnad mot motsvarande medianhalter i sydöstra Sverige. De högsta metallhalterna i länet av arsenik, bly, kvicksilver och zink uppmättes i prov från Nyköping medan de högsta manganhalterna uppmättes i Eskilstuna. När det gäller de högsta halterna av kadmium, koppar, aluminium och antimon så uppmättes de i Katrineholm medan det i Flen uppmättes högst halt av krom, nickel, vanadin, järn och molybden. Beträffande kobolt så uppmättes den högst halten i prov från Flens och Katrineholms kommuner.På uppdrag av Länsstyrelsen Södermanlands län har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av halter av metaller i mossa insamlade i Södermanland under 2020, vilket är den första gången förtätningsundersökning utförts i länet. I större delen av länet var belastningen av arsenik, bly, krom, kvicksilver, nickel och aluminium låg och på samma nivå i länet. För övriga metaller, järn, kadmium, koppar, kobolt, vanadin, molybden, mangan, zink och antimon, fanns det mindre områden i länet med något högre halter.