IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Detektion av Givar- och Kommunikationsfel vid Dammövervakning - Projektet Optimerade och Anpassade Datadrivna Metoder för Dammsäkerhet
No full textDammövervakning är ett stort och viktigt område för svenska dammägare. Det är en utmaning att kontinuerligt övervaka en dammkonstruktion och snabbt kunna reagera på förändringar som visar på en avvikelse i dammen. Samtidigt kan även avvikelser i själva övervakningsutrustningen förekomma, som skulle kunna uppfattas som en avvikelse i dammen. Sådana fel är vanligt förekommande och beror typiskt på fel i givare eller i mätvärdets överföring från givare till datacentral. För att felen inte ska störa dammövervakningen behöver dessa fel detekteras, identifieras och skiljas från avvikelser som kan tyda på en förändring i dammen. Denna rapport behandlar just denna detektion och identifiering av givar- och kommunikationsfel vid dammövervakning. Rapporten är resultatet av ett forskningsprojekt som drivits av IVL Svenska Miljöinstitutet AB under 2020–2021. Projektet finansierades av Energiforsk och Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL) och hade som slutmål att implementera metoder för detektion av givar- och kommunikationsfel i ett dammövervakningssystem. Detta mål uppnåddes, och för att nå dit utfördes flera steg. Datadrivna analysmetoder utvecklas till att börja med typiskt off-line. Detta kräver en stor mängd historiska data. Att samla in, bygga upp en gemensam förståelse av och förbehandla dessa data kräver mycket tid och ett gott samarbete mellan dataspecialister och dammägare. Förbehandling är ett nödvändigt steg för att kunna utveckla en övervakning av dammens tillstånd. Tillståndsövervakning var dock inte del i detta projekt. Genom ett gott samarbete med en anläggningsägare fick projektet tillgång till 5 års data från 81 givare placerade på en damm i Sverige. Data innehöll ett nytt mätvärde var 15:e minut. Totalt utgör denna datamängd 14,2 miljoner mätvärden. Metoder för detektion av givar- och kommunikationsfel byggdes upp efter noggrann genomgång av data och identifiering av olika typer av förekommande fel. Här har samarbete med vår referensgrupp med medlemmar från olika kraftbolag varit ovärderlig. Metoderna byggdes upp från grundläggande signalanalysteori, men fanns trots sin relativa enkelhet fungera väl. Sju olika metoder har tagits fram och utvärderats i denna rapport. Tillsammans med dammägaren, Vattenfall, har en pilotimplementation genomförts i deras system. På grund av de krav som säkerhetslagstiftningen ställer kunde IVL endast få ett begränsat interface till realtidsdata. Trots detta har en implementation sjösatts och varit i drift i 5 veckor när denna rapport skrivs. För att effektivisera utvecklingen byggdes först en lokal utvecklingsversion som sedan installerades på en server hos Vattenfall. Den lokala versionen kommer också att användas i det fortsatta metodutvecklingsarbetet. Detta projekt har tagit fram feldetektion och förbehandlingsmetoder som kan ligga till grund för en kostnadseffektiv utveckling av multivariata och andra maskininlärningsmetoder för övervakning av en eller flera dammars tillstånd.
Achievements and experiences from science–policy interaction in the field of air pollution : Synthesising 20 years of research and outreach,thinking about future needs
No full textFor 20 years, the Swedish Environmental Protection Agency together with the MISTRA research foundation have funded five air pollution research programmes with focus on producing knowledge that supports policy and emission control in national and international arenas. The research has been multidisciplinary and has included research on emissions, atmospheric transport and transformation processes, human health effects, ecosystem effects, and emission control strategies. Research has also been conducted on the interaction between air pollution and climate change. Over these years, the link between the research programmes and the development of emission control strategies and policies in Sweden, the EU, and the UNECE Air Convention has been of high importance. This report presents how the research programmes have created societal benefits through support for the development of air pollution policies and emission control measures. The report also identifies future research needs to ensure continued progress towards even better air quality for future generations
Metaller och kväve i mossa, 2020 : Nationell undersökning i bakgrundsmiljö
No full textMetoden att använda mattbildande mossor som bioindikatorer är ett effektivt sätt att övervaka luftmiljön, både vad gäller metaller och kväve. Som en del av den nationella miljöövervakningen har Naturvårdsverket, vart femte år, sedan 1975 finansierat undersökningar av metallhalter i mossprover insamlade i bakgrundsmiljö i hela landet. Den långa mätserien är en styrka och visar på trender för belastningen av metaller över tid. Nedfallet av både metaller och kväve över Sverige uppvisar en tydlig gradient från söder till norr, med högst nedfall i sydväst som sedan avtar norröver, vilket återspeglar intransporten av utsläpp från kontinenten. På vissa platser bryts dock mönstret med förhöjda metallhalter som går att koppla till lokala och regionala utsläppskällor. Exempel på detta är förhöjda halter av koppar och krom utmed norrlandskusten samt förhöjda halter av järn i malmfälten i Norrbottens län. Även längre söderut i Sverige kan man se förhöjda halter, till exempel av kobolt i Mellansverige. De lägsta halterna av flertalet metaller finns i mossprover från fjälltrakterna och norra Sveriges inland. De svenska utsläppen av metaller från trafiken, från förbränningsanläggningar och från industrin har minskat kraftigt från det att mossundersökningarna startade i mitten av 70-talet. Under senare år har minskningen dock inte varit lika stor och mellan 2000 och 2020 var det endast halterna av bly och kadmium i mossa som har minskat statistiskt signifikant för Sverige som helhet.På uppdrag av Naturvårdsverket utförde IVL under 2020 en undersökning av metallhalter i mossprover från hela landet. Resultaten från den senaste undersökningen visar att halterna av bly och koppar i mossa har blivit lägre i Sverige som helhet sedan 2015. Däremot har halterna av arsenik, järn, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium och kobolt i mossa ökat. Halterna i Sverige är dock låga om man jämför med stora delar av övriga Europa. Orsaken till att halterna av flera metaller har ökat sedan den senaste undersökningen är ännu okänd och behöver följas upp för att se om den håller i sig
Eko Marina III - Inventering, kartläggning och miljömärkning av Sveriges fritidsbåtshamnar : Inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, kartläggning av fritidsbåtshamnars uppbyggnad samt utvecklig av prototyp för Eko Marinas miljömärkningssystem
No full textEko Marina III är den tredje delen av ett projekt som påbörjades i oktober 2019, med övergripande syfte att undersöka förutsättningarna för att utveckla en miljömärkning för fritidsbåtshamnar för att minska deras negativa miljöpåverkan. Denna del av projektet har fokuserat på tre primära områden: 1. en inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, 2. en kartläggning över hur fritidbåtshamnarna ser ut samt 3. utvecklingen av ett digitalt verktyg som kan bära miljömärkningsindexet, men också utgöra en stödplattform för fritidsbåtshamnarna i deras miljöarbete. Inventeringen resulterade i att 2 654 fritidsbåtshamnar listades. Det tidigare antagandet om att omkring 1 500 fritidsbåtshamnar finns i Sverige har därmed visat sig vara en kraftig underskattning. För att undersöka hur intresset bland fritidsbåthamnarna såg ut för ett digitalt verktyg för stöd i sitt miljöarbete tillfrågades även hamnrepresentanterna i enkätundersökning om vilka olika digitala funktioner de hade ett intresse av. Projektgruppen valde att arbeta vidare med att utveckla ett stödsystem för egenkontroll, vilket 73 procent av respondenterna svarade att de hade ett medel- till stort intresse av. Detta beslut grundade sig dels på respondenternas svar, men även på de intervjuer med fritidsbåtshamnar som har gjorts under projektet, där det blivit tydligt att många hamnar saknar kunskap och förståelse för sitt miljöansvar och behöver stöd för att upprätta en systematisk egenkontroll för att undvika att utsläpp sker. För att illustrera hur den digitala stödplattformen (verktyget) som utvecklats i detta projekt kan användas i olika typer av verksamheter och vilka funktioner som kan ingå, valdes exemplet båtbottentvätt, där en stegvis genomgång av egenkontrollen presenteras i bilaga 5. Det digitala verktygets övergripande syfte är att hjälpa fritidsbåtshamnar att upprätta ett systematiskt egenkontrollarbete där risker identifieras, rutiner och åtgärder tas fram, arbetet dokumenteras och följs upp för att säkerställa att hamnens miljöpåverkan på havsmiljön minimeras. En prototyp av det digitala verktyget har under projektet visats upp för en arbetsgrupp och referensgrupp bestående av branschorganisationer, hamnar, myndigheter och forskare. Överlag var mottagandet positivt – deltagarna såg många möjligheter för effektivisering av den egna verksamheten, driva miljöengagemang hos klubbmedlemmar samt stöd för att prioritera utvecklingen av miljöarbetet hamnarna. Däremot uppfattades komplexiteten och detaljnivån som ett potentiellt hinder för hamnar som inte har kommit långt i miljöarbetet. En utmaning i det framtida utvecklingsarbetet blir att hitta ett sätt att möta och kunna hantera fritidsbåtshamnarnas heterogenitet, där variation av hamnarnas finansiella förutsättningar, kunskap i miljöbalken samt kommunernas fokus på tillsyn är så olika
Metaller i mossa i Karlstads kommun, 2020 : På uppdrag av Karlstads kommun
No full textMetoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. Resultaten från 2020 års undersökning visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller alltjämt har fungerat mycket väl i Karlstads kommun. Resultaten från mossundersökningen i Karlstads kommun har jämförts med bakgrundshalter från Värmlands län samt från Mellansverige. En statistisk analys visade att medianhalterna av järn, kadmium, koppar, krom, nickel, vanadin, kobolt och antimon i mossor från Karlstads kommun var högre än motsvarande medianhalterna från Värmlands län och från Mellansverige. Däremot fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan medianhalterna av arsenik, bly, kvicksilver, zink, aluminium eller molybden i mossor från Karlstads kommun, Värmlands län eller Mellansverige. De högsta halterna av arsenik, bly, järn, koppar, vanadin, zink, kobolt och antimon fanns vid Välsviken. Vid Välsviken och Sörmon fanns de högsta halterna av aluminium medan de högsta halterna av kadmium fanns vid Alsternäs och de högsta kvicksilverhalterna fanns vid Zakrisdal. De högsta metallhalterna av krom, nickel och molybden fanns vid Lamberget.På uppdrag av Karlstads kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av metallhalter i mossa insamlade i Karlstads kommun under 2020. En statistisk analys visade att medianhalten i mossa för arsenik, bly, järn, kvicksilver, krom, kobolt, vanadin och aluminium var signifikant högre för mossor insamlade 2020 jämfört med mossor insamlade 2015 i Karlstads kommun. Däremot minskade halterna av koppar och molybden i mossorna mellan 2015 och 2020 i Karlstads kommun
Läkemedel i Vitsån - Undersökning av koncentrationer i recipienten och fiskförsök med avloppsvatten från Fors reningsverk
No full textMånga svenska kommunala reningsverk utreder möjligheterna att förbättra avskiljningen av läkemedelsrester i avloppsvattnet. I detta projekt har ett fiskförsök utförts där öring från lokala fiskbestånd exponerats för avloppsvatten från Fors reningsverk i Haninge kommun. Avloppsvatten har i en pilotanläggning renats med olika tekniker . Den fysiologiska responsen hos fisken efter en månads exponering i akvarier för de alternativt behandlade avloppsvattnen har mätts med olika biomarkörer. Parallellt har även förekomsten av läkemedelsubstanser och östrogena hormoner i primärrecipienten Vitsån kartlagts
Balansering av sol- och vindkraft - En förstudie kring utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar vid användning av olika tekniker
No full textDen här förstudien syftar till att ge en första inblick i hur utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar varierar beroende på vilken teknik som används för att balansera den variabla elproduktionen från sol- och vindkraft. I rapporten presenteras olika balanseringslösningar och deras förutsättningar för balansering samt en jämförelse av direkta utsläpp från förbränningsbaserade balanseringslösningar
Biojet Östersund – Supplementary studies and international cooperation - Supplementary studies to the project: Large scale Bio-Electro-Jet fuel production integration at CHP-plant in Östersund, Sweden
No full textThis study was performed with the ambition to clarify some of the findings from the previous project and also to address the possible hurdles and possibilities that exists for the implementation of an industrial BEJF production facility at the Lugnvik site in Östersund, Sweden. Also, the development of a roadmap for implementation of the concept is included in this study. The study reports on the establishment of international consortia for both continued research and the realization of the full-scale facility. Hence, two parallel paths are described (research and full-scale) and a roadmap depicting possible ways forward for those paths during the upcoming 5 years is presented. One important conclusion is that funding should be sourced separate for the two paths to prevent the implementation of the full-scale plant being dependent on research funding. However, the research path has great potential to provide valuable, knowledge also for the full-scale case. As a general next step, it is proposed that the roadmap developed within this project is followed for the upcoming five years. As a more specific next step, a follow up detailed pre-study is proposed that would enhance the possibility to go deeper into the concept.Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten
Metodik för integrerad undersökning av hälsotillstånd och föroreningshalter i fisk från industrirecipienter
No full textEn metodik för fiskundersökningar vid pappers-och massaindustrier testades även utan för ett metallsmältverk, Rönnskärsverken. Till metoden gjordes två tillägg. Det ena, att undersöka även något äldre fisk än vad som gjordes vid skogsindustrierna. Detta för att bättre kunna utvärdera reproduktionsförmågan. Det andra tillägget, att undersöka polybromerade flamskyddsmedel (PBDE), i och med att metallhaltigt elektronikskrot som kan innehålla PBDE återvinns vid Rönnskärsverken. Metoden, med de två tilläggen, fungerade väl. Bedömningen av fiskens hälsostatus kunde göras, även för reproduktionsförmågan, på tillräckligt stora stickprov. Utvärderingen av de persistenta organiska föreningarna (dioxiner, PCB, Hexaklorbensen, DDT och PBDE) visade på tydliga föroreningsgradienter, med generellt avklingande halter nedströms recipienten och i referensområdena. Därmed framkom att metodiken kan användas för att bilda en uppfattning om storleken av ett eventuellt påverkansområde. Utvärderingen av hälsostatus visade inte på nedsatt hälsotillstånd i fisken fångad vid recipientlokalerna. Däremot var halten av kvicksilver, bly och de organiska föreningar som undersöktes högre i fisken från recipientlokalerna jämfört med den från referenslokalerna.En metod för undersökning av hälsotillstånd och förekomst av miljöstörande ämnen i fisk, utvecklad för undersökningar vid skogsindustrirecipienter, testades här vid ett metallsmältverk. Resultaten var goda, och metoden bedömds kunna vara ett effektivt verktyg vid undersökningar av industrirecipienter. Vid det aktuella området kunde ingen nedsatt fiskhälsa noteras, men tydligt var att fisken vid de exponerade lokalerna hade högre halter av kvicksilver och persistenta organiska föreningar jämfört med fisken från referenslokalerna
Меры по обеспечению качества воздуха в Европе и Центральной Азии : Региональный обзор трендов выбросов, стратегий и программ по снижению загрязнения воздуха
No full textВ докладе представлена детальная информация относительно трендов выбросов и мер по обеспечению качества воздуха в Европе за период 2016-2020 в поддержку второго глобального обзора ЮНЕП стратегий и программ по снижению загрязнения воздуха. Рассматриваемые в докладе загрязнители – диоксид серы, оксиды азота, неметановые летучие органические соединения, аммиак и мелкодисперсные твердые частицы (PM2.5). Благодаря продолжающемуся усилению стратегий, разработанных в рамках Конвенции ЕЭК ООН о Трансграничном Загрязнении Воздуха на Большие Расстояния (КТЗВБР), стратегиям и законодательству ЕС, а также национальным законодательствам, выбросы большинства загрязнителей снизились. Этот тренд продолжается и после 2010 года в странах Западной, Центральной, Восточной и Юго-Восточной Европы. Выбросы однако растут в странах Центральной Азии. Во всем общеевропейском регионе, рассматриваемом в рамках данного доклада, можно выделить один загрязнитель, отличающийся трендом от остальных – аммиак. Выбросы аммиака в период 2010-2017 возросли во всех под-регионах, и признаков снижения пока не наблюдается. Страны-члены ЕС, Норвегия, Великобритания и Швейцария, являясь странами с наиболее заметными снижениями выбросов в прошлом, обладают хорошо развитой инфраструктурой мониторинга и оценки качества воздуха. Кроме того, по результатам опроса, в этих странах наиболее разнообразно портфолио дальнейших мер по затратно-эффективному снижению выбросов, включая инвестиции в повышение энергоэффективности и в чистые технологии. В странах Юго-Восточной Европы, Восточной Европы и Центральной Азии наблюдается рост осведомленности и активизация усилий по улучшению инфраструктуры оценки качества воздуха; имеются хорошие примеры инициатив по обмену опытом и знаниями и укреплению потенциала